1308/2023

Syftet med denna lag är att säkerställa att storskaliga multinationella koncerners och storskaliga nationella koncerners överskjutande vinst omfattas av en skattebörda som är minst lika stor som minimiskattesatsen.

Lagen tillämpas på koncernenheter belägna i Finland som hör till en storskalig multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern.

Vid tillämpningen av denna lag avses med storskaliga multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner sådana multinationella koncerner och nationella koncerner som har haft en årlig intäkt på minst 750 000 000 euro i den i 19 § avsedda yttersta moderenhetens i 9 § avsedda koncernbokslut under minst två av de fyra räkenskapsperioder som omedelbart föregår räkenskapsperioden i fråga.

Om en eller flera av de fyra ovannämnda räkenskapsperioderna är längre eller kortare än 12 månader, justeras tröskelvärdet för intäkten proportionellt för varje sådan räkenskapsperiod.

Bestämmelser om tillämpning av lagen på samföretagskoncerner finns i 6 kap. 13 §.

Lagen tillämpas inte på undantagna enheter.

Undantagna enheter vid tillämpningen av denna lag är

Med undantagen enhet avses också

Den koncernenhet som lämnar deklarationen kan välja att inte behandla en enhet som en undantagen enhet, utan som en koncernenhet. Detta val är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år.

Med enhet avses varje juridisk person eller varje sådan konstruktion som upprättar separata räkenskaper.

Med enhet avses dock inte en jurisdiktions centralförvaltning, en delstats förvaltning eller en lokal myndighets förvaltning eller sådana enheter inom dessa som har till uppgift att sköta förvaltningen. (19.12.2024/917)

Med koncernenhet avses

Med koncern avses

Med multinationell koncern avses en koncern som omfattar minst en enhet eller ett fast driftställe som inte är beläget i den yttersta moderenhetens jurisdiktion.

Med nationell koncern avses en koncern där alla koncernenheter är belägna i samma medlemsstat i Europeiska unionen.

Med koncernbokslut avses

Med räkenskapsperiod avses den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten upprättar sitt koncernbokslut. I fråga om 9 § 4 punkten avses med räkenskapsperiod ett kalenderår.

Om det är fråga om en koncernenhet vars räkenskapsperiod skiljer sig från den yttersta moderenhetens räkenskapsperiod och enheten inte ingår i koncernbokslutet, avses med räkenskapsperiod den redovisningsperiod som upphör under den yttersta moderenhetens räkenskapsperiod.

Med räkenskapsperiod avses den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten upprättar sitt koncernbokslut. I fråga om 9 § 4 punkten avses med räkenskapsperiod ett kalenderår.

Med koncernenhet som lämnar deklaration avses en enhet som i enlighet med 8 kap. 3 § lämnar en deklaration med information om tilläggsskatt.

Med myndighetsenhet avses en enhet

Med internationell organisation avses en mellanstatlig organisation, inbegripet överstatlig organisation, eller en av denna helägd representant eller helägt instrument som handlar på uppdrag av denna, som uppfyller samtliga följande kriterier:

Med pensionsfond avses

Med pensionsenhet avses en enhet som är etablerad och verksam uteslutande eller nästan uteslutande

Med ideell organisation avses en enhet

Med investeringsfond avses en enhet eller en konstruktion som uppfyller samtliga följande kriterier:

Med investeringsinstrument för fast egendom avses en enhet med bred ägarbas som främst innehar fast egendom och som omfattas av beskattning i ett led, antingen hos enheten eller hos dess investerare, dock så att beskattning som omfattar investerare får skjutas upp med högst ett år.

Med fast driftställe avses

Med yttersta moderenhet avses

Med yttersta moderenhet avses dock inte en statlig fond som är en sådan enhet inom den offentliga förvaltningen som avses i 12 § 2 punkten i detta kapitel. (19.12.2024/917)

Med minimiskattesats avses 15 procent.

Med tilläggsskatt avses den tilläggsskatt som beräknas för en jurisdiktion eller en koncernenhet i enlighet med 5 kap. 3 och 5 §.

Med bassamfundsbeskattning avses ett skattesystem som inte är en i 2 kap. avsedd regel om inkomstinkludering och på basis av vilket en direkt eller indirekt ägare i en utländsk enhet är skyldig att betala intäktsbaserad skatt för sin andel av intäkten i en sådan utländsk enhet (bassamfund).

Med kvalificerad regel om inkomstinkludering avses jurisdiktionens uppsättning med regler om inkomstinkludering som godkänts som kvalificerad regel om inkomstinkludering i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk.

Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.

Med kvalificerad regel om inkomstinkludering avses jurisdiktionens uppsättning med regler om inkomstinkludering som godkänts som kvalificerad regel om inkomstinkludering i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering.

Med kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning avses jurisdiktionens regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk har godkänts som kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning.

Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.

Med kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning avses jurisdiktionens regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering har ansetts som kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning.

Med kvalificerad nationell tilläggsskatt avses jurisdiktionens nationella tilläggsskatt som motsvarar den skatt som beskrivs i 2 kap. 12–18 § och som i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk har godkänts som en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Med särskild kollegial utvärdering jämställs också ett temporärt kollegialt utvärderingsförfarande.

Med kvalificerad nationell tilläggsskatt avses jurisdiktionens nationella tilläggsskatt som motsvarar den skatt som beskrivs i 2 kap. 12–18 § och som i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering har ansetts som en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Med lågbeskattad koncernenhet avses

Med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern och som inte är en yttersta moderenhet, en delägd moderenhet, ett fast driftställe eller en investeringsenhet.

Med bestämmande inflytande avses

Med delägd moderenhet avses en koncernenhet som inte är en yttersta moderenhet, ett fast driftställe eller en investeringsenhet och som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern och för vilken mer än 20 procent av ägarintresset i dess vinst direkt eller indirekt innehas av en eller fler personer som inte är koncernenheter i den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen.

Med ägarintresse avses alla andelar i eget kapital som berättigar till vinster eller eget kapital, inbegripet huvudenhetens rätt till sin filials vinster eller eget kapital.

Om det mellan koncernenheter inom samma koncern finns ett finansiellt instrument som i redovisningen hos den ena parten har behandlats som eget kapital och hos den andra parten som skuld, betraktas som eget kapital enligt 1 mom. den andel som den emitterande koncernenheten har behandlat som eget kapital. (19.12.2024/917)

Med moderenhet avses en yttersta moderenhet som inte är en undantagen enhet, en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet.

Med allmänt erkänd redovisningsstandard avses internationella redovisningsstandarder samt de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien, Brasilien, Kanada, EU-medlemsstaterna, EES-länderna, Hongkong (Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore, Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater.

Med godkänd redovisningsstandard avses när det gäller en enhet, en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt redovisningsorgan i den jurisdiktion där enheten är belägen.

Med godkänt redovisningsorgan avses det organ som har behörighet i en jurisdiktion att fastställa och godta redovisningsprinciper för ekonomisk rapportering.

Med betydande snedvridning av konkurrensen avses resultatet av en tillämpning av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper som avviker från det resultat som skulle ha uppnåtts genom tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt internationella redovisningsstandarder och som är mer än 75 miljoner euro under en räkenskapsperiod.

Med bokfört nettovärde av materiella tillgångar avses genomsnittet av de materiella tillgångarnas start- och slutvärde för räkenskapsperioden efter att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar enligt bokslutet.

Med investeringsenhet avses

Med investeringsenhet inom försäkringsverksamhet  avses en enhet som etablerats i förhållande till skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal och som helt och hållet ägs av en enhet som i den jurisdiktion där den är belägen är föremål för reglering i egenskap av försäkringsverksamhetsutövare, men som i övrigt uppfyller definitionen av en i 16 § avsedd investeringsfond eller ett i 17 § avsett investeringsinstrument för fast egendom.

Med lågskattejurisdiktion avses en jurisdiktion där en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern under en räkenskapsperiod har en justerad vinst och omfattas av en utifrån den beräknad i 5 kap. 1 § avsedd effektiv skattesats som understiger minimiskattesatsen.

Med justerad vinst eller förlust avses vinst eller förlust som justerats i enlighet med 3 kap. 1 § 1 mom.

Med icke kvalificerat imputationsbelopp avses varje annan skatt än ett kvalificerat imputationsbelopp som tillfaller en koncernenhet och som är

2) återbetalningsbar till den utdelande enheten vid utdelningen.

Med kvalificerat imputationsbelopp avses en medräknad skatt som betalats av en koncernenhet och som kan återbetalas eller avräknas i beskattningen från den faktiska betalningsmottagaren av den utdelning som delas ut av den koncernenheten

Vid tillämpningen av 2 mom. 4 punkten anses en ideell organisation eller pensionsfond ha sin hemvist i den jurisdiktion där den har bildats och förvaltas, en investeringsenhet i den jurisdiktion där den har bildats och regleras och ett livförsäkringsbolag i den jurisdiktion där det är beläget.

Med kvalificerat skattetillgodohavande avses

Med icke kvalificerat skattetillgodohavande avses ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande men som är helt eller delvis återbetalningsbart.

Med huvudenhet avses en enhet som i sitt bokslut tar med ett fast driftställes redovisade nettointäkt eller nettoförlust.

Med ingående ägarenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern.

Med berättigat utdelningsskattesystem avses ett samfundsskattesystem som

Med enhet som utses att lämna deklaration avses en koncernenhet, annan än den yttersta moderenheten, som av koncernen har utsetts att på dess vägnar fullgöra de krav på avlämning av skattedeklaration som anges i 8 kap. 3 §.

En enhet är en genomflödesenhet i den mån den är skattemässigt transparent med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den jurisdiktion där den etablerades, om den inte har skattehemvist och omfattas av en medräknad skatt enligt 4 kap. på sina intäkter eller sin vinst i en annan jurisdiktion.

En enhet är skattemässigt transparent i en jurisdiktion om dess intäkter, kostnader, vinster eller förluster enligt lagstiftningen i den jurisdiktionen behandlas som om de härrörde från eller uppkom hos enhetens ägare i proportion till dennes ägarintresse i enheten.

En genomflödesenhet är en skattetransparent enhet i den mån den är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen.

I den mån en genomflödesenhet inte är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen är den en omvänd hybridenhet .

En enhet som med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust behandlas som en separat skattskyldig i den jurisdiktion där den har sin hemvist är en hybridenhet till den del den behandlas som skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare har sin hemvist.

Om ett ägarintresse i en enhet eller ett fast driftställe som är en koncernenhet innehas indirekt genom skattetransparenta enheter, anses det att ägarintresset vid tillämpning av denna lag innehas via en skattetransparent struktur .

En enhet som inte har skattehemvist och som inte omfattas av en medräknad skatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt på grundval av sin etableringsort eller plats för företagsledning eller liknande kriterier ( icke-skattskyldig enhet ) är en genomflödesenhet och skattetransparent enhet i den mån

Vid tillämpningen av denna lag ska en annan enhet än en genomflödesenhet anses vara belägen

Om en genomflödesenhet är den yttersta moderenheten i koncernen eller om den tillämpar en regel om inkomstinkludering enligt 2 kap. 2–5 §, ska enheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

I andra fall än de som avses i 1 mom. ska en genomflödesenhet betraktas som statslös.

Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 1 punkten är beläget i den jurisdiktion där det behandlas som ett fast driftställe vid tillämpningen av gällande skatteavtal.

Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 2 punkten är beläget i den jurisdiktion där det är skyldigt att betala skatt på nettobasis på grund av sin lokalisering.

Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 3 punkten är lokaliserat i den jurisdiktion där det är beläget.

Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 4 punkten ska betraktas som statslöst.

Om en koncernenhet är belägen i fler än en jurisdiktion ska den vid tillämpning av denna lag anses ha sin hemvist enligt följande:

Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av skatter under räkenskapsperioden, dock med undantag av eventuella skatter som betalats med stöd av ett bassamfundsskattesystem. Om beloppet av de skatter som betalats i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av det avdrag för substansbeloppet som avses i 5 kap. Om avdraget för substansbeloppet i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska enheten betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades. (19.12.2024/917)

Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av skatter under räkenskapsperioden, dock med undantag av eventuella skatter som betalats med stöd av ett bassamfundsskattesystem. Om beloppet av de skatter som betalats i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av det avdrag för substansbeloppet som avses i 5 kap. 7 §. Om avdraget för substansbeloppet i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska enheten betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades.

Om en i 1 mom. avsedd enhet är en moderenhet som till följd av tillämpningen av 1 och 2 mom. är belägen i en jurisdiktion där den inte omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering, kan den andra i 1 eller 2 mom. avsedda jurisdiktionen kräva att enheten tillämpar dess kvalificerade regel om inkomstinkludering, såvida inte ett tillämpligt skatteavtal förbjuder tillämpningen av en sådan regel.

Om en koncernenhet har bytt lokalisering under en räkenskapsperiod, ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den var lokaliserad den första dagen av den räkenskapsperioden.

I fråga om lågbeskattade koncernenheter ska tilläggsskatt betalas till staten i enlighet med detta kapitel.

En yttersta moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter.

En yttersta moderenhet är skyldig att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering för den yttersta moderenheten, om den yttersta moderenheten är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag.

En mellanliggande moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter.

En yttersta moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag.

Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas inte om en kvalificerad regel om inkomstinkludering tillämpas på den yttersta moderenheten under räkenskapsperioden i fråga eller om en annan mellanliggande moderenhet som är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenheten.

En mellanliggande moderenhet som innehas av en undantagen yttersta moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter.

En mellanliggande moderenhet som innehas av en undantagen yttersta moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den mellanliggande moderenheten är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag.

Med avvikelse från vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om en mellanliggande moderenhets skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering ska 1 och 2 mom. inte tillämpas, om en annan mellanliggande moderenhet direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenheten och denna andra mellanliggande moderenhet är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden i fråga.

En delägd moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter.

En delägd moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag.

Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas inte om en annan delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden i fråga direkt eller indirekt i sin helhet innehar ägarintressena i den delägda moderenheten.

En moderenhets andel av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering är lika stor som en lågbeskattad koncernenhets i enlighet med 5 kap. 5 § beräknade tilläggsskatt multiplicerad med moderenhetens fördelningsbara andel av en sådan tilläggsskatt under räkenskapsperioden.

En moderenhets andel av tilläggsskatten för en lågbeskattad koncernenhet ska stå i proportion till moderenhetens ägarintresse i den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten. Andelen ska vara lika med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsperioden, med avdrag för beloppet av sådana intäkter som är hänförliga till ägarintressen som innehas av andra ägare och delat med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsperioden.

Det justerade vinstbelopp som är hänförligt till ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet som innehas av andra ägare anses vara det belopp som skulle ha behandlats som hänförligt till dessa ägare enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i den yttersta moderenhetens koncernbokslut om den lågbeskattade koncernenhetens nettovinst hade varit lika med dess justerade vinst. Denna justering görs på samma sätt som om (19.12.2024/917)

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska den tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering som ska betalas av en moderenhet omfatta hela beloppet för den tilläggsskatt som fördelats på den moderenheten under räkenskapsperioden.

Om en moderenhet indirekt innehar ett ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet via en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden, ska den tilläggsskatt som ska betalas med stöd av 2–5 § minskas med ett belopp som motsvarar den förstnämnda moderenhetens fördelningsbara andel av den tilläggsskatt som ska betalas av den mellanliggande moderenheten eller den delägda moderenheten.

Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en jurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad regel om inkomstinkludering, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, är de koncernenheter som är belägna i Finland skyldiga att betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för lågbeskattade koncernenheter. (19.12.2024/917)

Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en jurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad regel om inkomstinkludering, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, ska de koncernenheter som är belägna i Finland betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för lågbeskattade koncernenheter.

Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en lågskattejurisdiktion och den inte omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering, ska de koncernenheter som är belägna i Finland betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för den yttersta moderenheten.

Den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en räkenskapsperiod ska vara lika med summan av den tilläggsskatt som beräknats för varje lågbeskattad koncernenhet i den multinationella koncernen under den räkenskapsperioden i enlighet med 5 kap.

Tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet ska vara lika med noll under räkenskapsperioden om den yttersta moderenhetens alla ägarintressen i denna lågbeskattade koncernenhet innehas direkt eller indirekt av en eller flera moderenheter som är skyldiga att tillämpa en kvalificerad regel om inkomstinkludering för den lågbeskattade koncernenheten för den räkenskapsperioden.

Tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet ska minskas med en moderenhets fördelningsbara andel av den lågbeskattade koncernenhetens tilläggsskatt som tagits ut enligt en kvalificerad regel om inkomstinkludering.

Det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som fördelas på en jurisdiktion ska beräknas genom att den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning, som fastställs i enlighet med 9 §, multipliceras med jurisdiktionens procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning, som fastställs i enlighet med denna paragraf.

Jurisdiktionens andel av tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning beräknas genom att man adderar 50 procent av det relationstal som fås genom att antalet anställda i jurisdiktionen divideras med antalet anställda i alla jurisdiktioner som tillämpar regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning till 50 procent av det relationstal som fås genom att det totala värdet av materiella tillgångar i jurisdiktionen divideras med det totala värdet av materiella tillgångar för alla jurisdiktioner som tillämpar regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning.

Vid tillämpningen av denna paragraf avses med antalet anställda antalet anställda på heltidsbasis för alla koncernenheter belägna i den relevanta jurisdiktionen.

Vid tillämpningen av denna paragraf betraktas som materiella tillgångar de materiella tillgångarna för alla koncernenheter som är belägna i den relevanta jurisdiktionen, men inte likvida medel eller motsvarande medel, immateriella tillgångar eller finansiella tillgångar.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska materiella tillgångar som ingår i ett fast driftställes separata räkenskaper enligt 3 kap. 20 § och som justeras i enlighet med 3 kap. 21 § fördelas till det fasta driftstället. Till den del materiella tillgångar fördelas till ett fast driftställe ska sådana materiella tillgångar inte beaktas som materiella tillgångar i huvudenhetens skattejurisdiktion.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska anställda vars personalkostnader ingår i det fasta driftställets i 3 kap. 20 § avsedda separata räkenskaper, justerade i enlighet med 3 kap. 21 §, fördelas till det fasta driftstället.

Antal anställda som fördelas till ett fast driftställes jurisdiktion ska inte tas med i beräkningen av antalet anställda i huvudenhetens skattejurisdiktion.

Till den del de anställda eller de materiella tillgångarna i en genomflödesenhet inte hänförs till ett fast driftsställe eller, i avsaknad av ett fast driftsställe, till de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion där genomflödesenheten etablerades, ska de anställda eller det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar inte beaktas vid tillämpningen av denna paragraf.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska inte antalet anställda vid eller materiella tillgångar som innehas av en investeringsenhet tas med i kalkylerna.

Med avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf ska en jurisdiktions procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en multinationell koncern anses vara noll under räkenskapsperioden om det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som fördelats till den jurisdiktionen under en tidigare räkenskapsperiod inte har medfört att de koncernenheter i denna multinationella koncern som är belägna i den jurisdiktionen har en ytterligare skattekostnad som totalt motsvarar det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för den föregående räkenskapsperioden som fördelats till den jurisdiktionen.

Vad som föreskrivs ovan i 10 mom. ska inte tillämpas på en räkenskapsperiod om alla jurisdiktioner som omfattas av en kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som gäller för den räkenskapsperioden tillämpar en procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som är noll för den multinationella koncernen den räkenskapsperioden.

Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar i sådana koncernenheter i en multinationell koncern belägen i en jurisdiktion som tillämpar en procentsats på noll under en räkenskapsperiod enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning ska undantas vid fördelningen av den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning under den räkenskapsperioden.

En finländsk koncernenhet ska betala den del av koncernens tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som motsvarar den finländska koncernens andel av det totala antalet anställda och av de totala materiella tillgångarna i Finland.

Tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning fördelas inte till koncernenheter som är investeringsenheter.

Den nationella tilläggsskatten för en redovisningsperiod är för Finlands del det belopp som avses i 5 kap. 2 §, vilket beräknas på basis av de enheter som är belägna i Finland med tillämpning av det som föreskrivs nedan i 13–19 § ( nationell tilläggsskatt i Finland ).

En i Finland belägen koncernenhet och i 6 kap. 12 § avsedd enhet som ingår i en samföretagskoncern är skyldig att för redovisningsperioden betala sin i 5 kap. 5 och 8 § avsedda andel av den nationella tilläggsskatten i Finland.

Vid beräkning av beloppet av den nationella tilläggsskatten i Finland tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om beräkning och fördelning av det tilläggsskattebelopp som tas ut med stöd av regeln om inkomstinkludering och regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet, om inte något annat föreskrivs nedan i 14–19 §.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 kap. 13 § 2 och 3 mom. är den nationella tilläggsskatt som fördelas i enlighet med 5 kap. 5 och 8 § på enheter som ingår i samföretagskoncerner belägna i Finland dessa enheters andel av den nationella tilläggsskatten i Finland i enlighet med 12 § 2 mom.

Om nationell tilläggsskatt har fördelats på en investeringsenhet till följd av tillämpning av 7 kap. 11 och 12 § och 5 kap. 5 och 8 §, ska skatten betalas av en i Finland belägen koncernenhet som inte är en investeringsenhet och som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i investeringsenheten. Om det finns fler än en sådan enhet, fördelas skattebeloppet på enheterna i proportion till deras ägarintressen.

Om det inte finns sådana enheter som avses i 1 mom., ska skatten betalas av den investeringsenhet som den nationella tilläggsskatten för räkenskapsperioden har fördelats på enligt 5 kap. 5 §.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 3 och 4 mom. ska skatt som tas ut med stöd av lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994) och som betalats av en koncernenhet inte tas med i beräkningen av de medräknade och justerade skatterna för koncernenheten för fastställande av den nationella tilläggsskatten i Finland.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 1 mom. ska sådan skatt som har betalats utomlands på en finländsk koncernenhets inkomst enligt det lokala bassamfundsskattesystemet inte tas med i beräkningen av medräknade och justerade skatter för en finländsk koncernenhet för fastställandet av den nationella tilläggsskatten i Finland.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 3 och 4 mom. ska det i de medräknade skatterna för en finländsk koncernenhet med ägarintresse i en hybridenhet inte inkluderas de i 4 mom. i den paragrafen avsedda skatter som betalas av hybridenheten.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 2 mom. ska skatt som betalats utomlands på en finländsk hybridenhets inkomst inte tas med i beräkningen av de medräknade och justerade skatterna för den finländska enheten för fastställande av den nationella tilläggsskatten i Finland.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 16 § 1 mom. ska en finländsk koncernenhet som är ett fast driftställe till en utländsk huvudenhet i beräkningen av sina medräknade och justerade skatter för beräkningen av den nationella tilläggsskatten inte inkludera de i 1 mom. i den paragrafen avsedda skatter som ingår i huvudenhetens räkenskaper.

Om beloppet av den nationella tilläggsskatten för en räkenskapsperiod inte har betalats inom fyra räkenskapsperioder efter den räkenskapsperiod då skatten debiterades, fogas det återstående beloppet till den i 5 kap. 3 § avsedda tilläggsskatten för jurisdiktionen under räkenskapsperioden.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 19 § beräknas den nationella tilläggsskatten utan hänsyn till sådana nettoinkomstbaserade medräknade skatter som hänför sig till vinstutdelning och som lagts till i räkenskaperna i en ingående ägarenhet.

En koncernenhets justerade vinst eller förlust beräknas genom att de justeringar som avses i 2–22 § i detta kapitel görs i den redovisade vinst eller förlust för koncernenheten under räkenskapsperioden som avses i 2 mom. eller 2 §.

Vid tillämpningen av denna lag är koncernenhetens redovisade vinst eller förlust koncernenhetens vinst eller förlust före eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner på det sätt den fastställts enligt den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Om en koncernenhets redovisade vinst eller förlust inte rimligen kan fastställas på grundval av den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut, får koncernenhetens redovisade vinst eller förlust för räkenskapsperioden fastställas på grundval av en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, om koncernenhetens räkenskaper redovisas på grundval av den standarden, om uppgifterna i räkenskaperna är tillförlitliga och om fasta skillnader på över en miljon euro som uppstår vid behandlingen av en viss intäkts- eller kostnadspost eller transaktion till följd av skillnader mellan den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut och den redovisningsstandard som används vid koncernenheten justeras för att överensstämma med den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

En koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust ska justeras med beloppet för följande poster:

En försäkringsanstalt ska i sin redovisade vinst eller förlust ta med förändringar i premieansvaret till ett belopp som ekonomiskt motsvarar undantagen utdelning och undantagen vinst eller förlust i eget kapital enligt 2 § 2 och 3 punkten, om utdelningen eller vinsten eller förlusten i eget kapital har erhållits på basis av sådant ägande som försäkringsanstalten innehar på grund av en fondförsäkring eller en motsvarande försäkring. En justering behöver dock inte göras, om enheten omfattas av ett val enligt 2 c § som är i kraft.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, behandlas vinster eller förluster i utländsk valuta som är hänförliga till ett säkringsinstrument som undantagna vinster eller förluster. Ett val enligt detta moment kan göras om samtliga följande villkor är uppfyllda:

På skatt som hänför sig till en vinst i utländsk valuta som omfattas av valet tillämpas 4 kap. 4 § 1 punkten.

Ett val enligt denna paragraf är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år.

Den koncernenhet som lämnar deklaration får välja att koncernenheten med avvikelse från 2 § 2 punkten i detta kapitel under den tid valet är i kraft inkluderar samtliga utdelningar från portföljinnehav vid beräkningen av sin justerade vinst eller förlust. Valet är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år.

Vid beräkningen av den justerade vinsten och förlusten

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, betraktas vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten som undantagen vinst beloppet av en skuld som efterskänkts i samband med skuldsanering i en koncernenhet, om något av följande villkor uppfylls:

Om valet görs enligt 1 mom. 1 eller 2 punkten, justeras det redovisade resultatet både med beloppet av intressegemenskapsskulden och med beloppet av den oberoende partens efterskänkta skuld.

Om valet görs enligt 1 mom. 3 punkten, justeras det redovisade resultatet endast med beloppet av den oberoende partens efterskänkta skuld. Beloppet av justeringen ska då vara det lägsta av följande:

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer får en koncernenhet ersätta det belopp som i koncernenhetens räkenskaper har redovisats som kostnad på grundval av utgifter som betalats som aktiebaserad ersättningskostnad med ett belopp som har tillåtits som ett avdrag vid beräkningen av koncernenhetens beskattningsbara inkomst där enheten är belägen.

Om den aktiebaserade utgift som avses i 1 mom. hänför sig till en option som förfaller outnyttjad, ska koncernenheten inkludera hela det tidigare avdragna beloppet i sin beräkning av den justerade vinsten eller förlusten den räkenskapsperiod då optionen förfaller.

Valet enligt denna paragraf är ett val som gäller i fem år enligt 8 kap. 11 § och det ska tillämpas konsekvent på alla de i 1 mom. avsedda utgifter som betalats som aktiebaserad ersättningskostnad under det år då valet görs och under de efterföljande räkenskapsperioderna i fråga om de koncernenheter som är belägna inom samma jurisdiktion.

Om en del av den aktiebaserade ersättningskostnad som hänför sig till systemet har redovisats som kostnad i räkenskaperna under räkenskapsperioder före den räkenskapsperiod då valet enligt denna paragraf görs och därigenom dragits av vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust, ska enheten i sin beräkning av den justerade vinsten eller förlusten för det år valet gjordes inkludera ett belopp som motsvarar summan av de upplupna kostnader som har varit avdragsgilla vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under de föregående räkenskapsperioderna till den del som beloppet i fråga överstiger det upplupna belopp som skulle ha varit avdragsgillt om valet hade gjorts under dessa räkenskapsperioder.

Om ett val enligt denna paragraf återkallas, ska koncernenheten i den justerade vinsten eller förlusten för den räkenskapsperiod som valet återkallades inkludera ett belopp som motsvarar de belopp som tidigare dragits av i enlighet med valet till den del beloppet av de tidigare avdragen överstiger obetalda kostnader i koncernenhetens redovisning som uppkommit till följd av aktiebaserade ersättningskostnader.

Om alla transaktioner mellan koncernenheter belägna i olika jurisdiktioner inte redovisas till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller om de inte är förenliga med armlängdsprincipen, ska transaktionerna justeras så att de uppgår till samma belopp och är förenliga med armlängdsprincipen.

Om en avyttring eller annan överföring av tillgångar mellan koncernenheter inom samma jurisdiktion medför en förlust som inte har redovisats i enlighet med armlängdsprincipen, ska förlusten beräknas på nytt i enlighet med armlängdsprincipen, om förlusten ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten.

Vid tillämpningen av denna paragraf avses med armlängdsprincipen principen att transaktioner mellan koncernenheter ska redovisas så att villkoren motsvarar de villkor som skulle ha uppnåtts mellan oberoende företag vid jämförbara transaktioner och under jämförbara omständigheter.

Ett finansiellt instrument som har emitterats av en koncernenhet och som ägs av en annan koncernenhet inom samma koncern ska konsekvent behandlas som eget kapital eller som skuld vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i båda koncernenheterna, med tillämpning även av vad som föreskrivs i 1 kap. 30 §. (19.12.2024/917)

Kvalificerade skattetillgodohavanden betraktas som intäkt vid beräkningen av en koncernenhets justerade vinst eller förlust. Icke-kvalificerade skattetillgodohavanden betraktas inte som intäkt vid beräkningen av en koncernenhets justerade vinst eller förlust.

Om tillgodohavandet har uppkommit i samband med förvärv eller tillverkning av en tillgång och den koncernenhet som har beviljats tillgodohavandet hanterar det i redovisningen så att det redovisade värdet av den tillgång som uppkommit till följd av tillgodohavandet justeras med beloppet av tillgodohavandet eller så att tillgodohavandet behandlas som förutbetald intäkt och redovisas inom ramen för tillgångens nyttjandeperiod, ska samma hantering i redovisningen tillämpas vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten enligt denna paragraf. (19.12.2024/917)

Denna paragraf tillämpas också på ett skattetillgodohavande eller en del av det som ägaren får på basis av ett ägarintresse i en skattetransparent enhet. Bestämmelserna i 2 och 3 mom. tillämpas också på sådant tillgodohavande som avses i 24 §. (19.12.2024/917)

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, får vinster och förluster som hänför sig till sådana tillgångar och skulder som omfattas av tillämpning av redovisning till verkligt värde eller nedskrivning i koncernbokslutet fastställas i enlighet med realiseringsprincipen vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust på det sätt som närmare föreskrivs i denna paragraf.

Vid tillämpningen av detta val

Det val som anges i denna paragraf är ett val som gäller i fem år enligt 8 kap. 11 § och det ska tillämpas på alla koncernenheter i samma jurisdiktion. Valet tillämpas på alla dessa koncernenheters tillgångar och skulder, om inte den koncernenhet som lämnar deklaration beslutar att begränsa valet till att gälla endast koncernenheternas materiella tillgångar eller endast sådana koncernenheter som är investeringsenheter.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, kan den konsoliderade vinst i eget kapital som uppkommer i jurisdiktionen vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten justeras på det sätt som föreskrivs i denna paragraf. Vid justeringen ska den justerade vinsten eller förlusten för jurisdiktionen i fråga justeras för alla tidigare räkenskapsperioder som är förlagda till en retroaktiv femårsperiod på det sätt som avses i 3 mom. 2 och 3 punkten samt för periodisering av den återstående vinsten i eget kapital till den retroaktiva femårsperioden på det sätt som avses i 3 mom. 4 punkten.

I denna paragraf avses med

Vid tillämpningen av ett val enligt denna paragraf ska

Andelen vinst i eget kapital för räkenskapsperioden ska ingå i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust i den jurisdiktionen och under det året till ett belopp som motsvarar förhållandet mellan beloppet av den totala vinsten i eget kapital under det år valet gjordes för en angiven koncernenhet och beloppet av den totala vinsten i eget kapital under det år valet gjordes för alla angivna koncernenheter multiplicerat med beloppet av den vinst i eget kapital under året som ska fördelas, där det med angiven koncernenhet avses en koncernenhet som under det år valet gjordes har en total vinst i eget kapital och som under det året var belägen i jurisdiktionen; om det under granskningsåret inte finns någon angiven koncernenhet i jurisdiktionen, fördelas den justerade totala vinsten i eget kapital jämnt mellan alla koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen det året.

Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Den effektiva skattesatsen och eventuella tilläggsskatten för en tidigare räkenskapsperiod ska beräknas på nytt på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 8 §.

Till en lågbeskattad enhets justerade vinst eller förlust räknas inte kostnader som hänför sig till en koncernintern finansieringskonstruktion när följande kriterier rimligen kan förväntas bli uppfyllda under den tid finansieringskonstruktionen tillämpas:

I denna paragraf avses med

En yttersta moderenhet kan välja att tillämpa sin konsoliderade redovisningsbehandling på koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion och hör till samma koncernskattegrupp så att intäkter, kostnader, vinster och förluster från transaktioner mellan dessa enheter undanröjs vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

Det val som avses i 1 mom. är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år. När ett val görs eller återkallas ska det vid beräkningen av koncernenheternas justerade vinst eller förlust göras justeringar som säkerställer att de poster som ska beaktas vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten inte beaktas mer än en gång eller utelämnas till följd av ett sådant val eller återkallande som avses i denna paragraf.

Ett försäkringsbolag får inte i beräkningen av en justerad vinst eller förlust inkludera belopp som motsvarar sådan skatt som bolaget har betalat i anslutning till försäkringstagarnas avkastning och som det har debiterat försäkringstagarna. Ett försäkringsbolag ska i beräkningen av sin justerade vinst eller förlust inkludera den avkastning som betalats till försäkringstagarna och som inte ingår i dess redovisade vinst eller förlust upp till det belopp till vilket en ökning eller minskning av motsvarande förpliktelser gentemot försäkringstagarna ingår i dess redovisade vinst eller förlust.

Belopp som redovisas som en minskning av en koncernenhets eget kapital och som är resultatet av utbetalningar av medel som gjorts eller ska göras till det övriga primärkapital för kapitaltäckningsändamål som emitterats av koncernenheten ska betraktas som kostnad vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

Belopp som redovisas som en ökning av koncernenhetens eget kapital och som är resultatet av utbetalningar av medel som gjorts eller ska göras till det övriga primärkapital för kapitaltäckningsändamål som innehas av koncernenheten inkluderas som intäkt i beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

Med övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som emitterats av koncernenheten i fråga i enlighet med de regleringskrav som gäller för banksektorns eller försäkringssektorns soliditet.

En koncernenhets redovisade vinst eller förlust ska justeras så att den motsvarar det resultat som följer av bestämmelserna i 6 och 7 kap.

En koncernenhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart undantas från beräkningen av dess justerade vinst eller förlust i den jurisdiktion där den är belägen, under förutsättning att koncernenheten visar att den strategiska eller kommersiella förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt bedrivs inom den jurisdiktion där koncernenheten är belägen.

I denna lag avses med intäkt från internationell sjöfart den nettointäkt som en koncernenhet erhåller från

Som sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 1 mom. betraktas inte intäkt som en koncernenhet får för transport av passagerare eller gods på inre vattenvägar inom samma jurisdiktion.

Med intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart avses i denna lag den nettointäkt som en koncernenhet erhåller från följande verksamheter som primärt bedrivs i samband med transport av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik:

Om beräkningen av en koncernenhets intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart leder till en förlust, ska denna förlust inte beaktas vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

Vid det i 14 § avsedda undantagandet av intäkt beaktas det sammanlagda beloppet av intäkterna från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart för koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion, till den del beloppet inte överstiger 50 procent av enheternas intäkter från internationell sjöfart. Den överskjutande delen beaktas vid beräkningen av koncernenheternas justerade vinst eller förlust.

De kostnader som en koncernenhet orsakas och som direkt kan hänföras till dess internationella sjöfartsverksamhet som avses i 15 § och kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart som avses i 16 § dras av från koncernenhetens intäkter från dessa verksamheter vid beräkningen av koncernenhetens intäkter från internationell sjöfart och intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart. Övriga kostnader som en koncernenhet indirekt orsakas till följd av sin internationella sjöfartsverksamhet eller kvalificerade kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart fördelas i förhållande till dessa verksamheter och koncernenhetens övriga verksamhet.

Koncernenhetens direkta och indirekta kostnader som härrör från internationell sjöfart och kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart beaktas inte vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust.

Om en koncernenhet är ett i 1 kap. 18 § 1–3 punkten avsett fast driftställe, är dess redovisade vinst eller förlust den vinst eller förlust som avspeglas i det fasta driftställets separata räkenskaper.

Om ett fast driftställe inte har separata räkenskaper anses dess redovisade vinst eller förlust vara det belopp som skulle ha ansetts vara dess redovisade vinst eller förlust om separata räkenskaper hade upprättats för enheten i enlighet med den yttersta moderenhetens redovisningsstandard.

Om en koncernenhet är ett sådant fast driftställe som avses i 1 kap. 18 § 1 eller 2 punkten, justeras dess redovisade vinst eller förlust så att endast de intäkter och kostnader beaktas som är hänförliga till driftstället i enlighet med tillämpligt skatteavtal eller nationell lagstiftning i den jurisdiktion där den är belägen, oberoende av skatteplikt för intäkterna eller kostnadernas avdragsgillhet i jurisdiktionen i fråga.

Om en koncernenhet är ett sådant fast driftställe som avses i 1 kap. 18 § 3 punkten, justeras dess redovisade vinst eller förlust så att endast de intäkter och kostnader beaktas som skulle ha ansetts hänförliga till det fasta driftstället i enlighet med artikel 7 i det modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Om en koncernenhet är ett sådant fast driftställe som avses i 1 kap. 18 § 4 punkten, betraktas som intäkt som ska beaktas vid beräkningen dess redovisade vinst eller förlust det belopp som är undantaget från skatt i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som hänför sig till verksamhet som bedrivs utanför den jurisdiktionen. Som kostnader som används vid beräkningen betraktas de kostnader som inte är avdragsgilla i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen och som hänför sig till verksamhet som huvudenheten i det fasta driftstället bedriver utanför jurisdiktionen.

Med undantag för de situationer som anges i 5 och 6 mom. ska ett fasts driftställes redovisade vinst eller förlust inte beaktas vid fastställandet av huvudenhetens justerade vinst eller förlust.

Ett fast driftställes justerade förlust behandlas som en kostnad för huvudenheten vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust i den mån det fasta driftställets förlust är avdragsgill vid beräkningen av en sådan huvudenhets nationella beskattningsbara inkomst och inte dras av från sådan inkomst som beskattas såväl enligt lagstiftningen i huvudenhetens jurisdiktion som enligt lagstiftningen i det fasta driftställets jurisdiktion.

Ett fast driftställes justerade vinst för de följande åren behandlas som en justerad vinst för huvudenheten upp till beloppet för den justerade förlust som tidigare behandlades som en kostnad för huvudenheten enligt 5 mom.

Innan en genomflödesenhets justerade vinst eller förlust fördelas på det sätt som avses i denna paragraf, avdras från genomflödesenhetens redovisade vinst eller förlust det belopp som kan fördelas till sådana ägare som inte är enheter inom samma koncern och som äger sin andel i genomflödesenheten direkt eller via en kedja av skattetransparenta enheter.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte i situationer där

Från genomflödesenhetens redovisade vinst eller förlust avdras den del som fördelas på en annan koncernenhet.

Om en genomflödesenhet helt eller delvis bedriver verksamhet genom ett fast driftställe fördelas dess redovisade vinst eller förlust som kvarstår efter den justering som anges i 1 mom. på det fasta driftstället i enlighet med 21 §.

Om en skattetransparent enhet inte är den yttersta moderenheten fördelas dess redovisade vinst eller förlust som kvarstår efter tillämpning av 1, 2 och 4 mom. på dess ingående ägarenheter i enlighet med deras ägarintressen i genomflödesenheten.

Om en genomflödesenhet är antingen en skattetransparent enhet som är den yttersta moderenheten eller en sådan omvänd hybridenhet som avses i denna lag, fördelas den andel av genomflödesenhetens redovisade vinst eller förlust som kvarstår efter tillämpning av 1, 2 och 4 mom. till genomflödesenheten.

Bestämmelserna i 4–6 mom. tillämpas separat med avseende på varje ägarintresse i genomflödesenheten.

Den koncernenhet som lämnar deklaration får göra ett sådant val enligt denna paragraf som gäller jurisdiktionen. Under den tid valet är i kraft ska en ingående ägarenhet i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten inkludera den redovisade vinst, intäkt eller förlust avseende ett ägarintresse som justerats enligt 3 kap. 2 § 1, 2 och 4–9 punkten och 3 kap. 3, 3 a och 4–13 §, som inte är ett sådant kvalificerat ägarintresse som avses i 4 kap. 23 § och som har uppkommit till följd av

Under den tid valet är i kraft ska ägaren, med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 4 § 1 punkten och 9 § 1 mom. 1 punkten, i beräkningen av medräknande och justerade skatter inkludera alla sådana skatter och uppskjutna skatter under räkenskapsperioden som hänför sig till poster som inkluderats i den justerade vinsten enligt 1–3 punkten.

Valet är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år. Valet kan inte återkallas i fråga om ett ägarintresse till vilket hänförs en förlust som har beaktats i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under den tid valet är i kraft.

Med marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande avses ett sådant skattetillgodohavande som dess innehavare kan använda i den jurisdiktion som beviljar tillgodohavandet för att minska sin medräknade skatt och som i fråga om innehavaren uppfyller kriterierna om överlåtbarhet och marknadsmässighet.

För den som har beviljats ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt, om tillgodohavandesystemet är utformat så att den som har beviljats tillgodohavandet får överlåta det till en oberoende part inom 15 månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken rätten till tillgodohavandet uppkom. För den som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt, om systemet är utformat så att förvärvaren får överlåta det förvärvade tillgodohavandet till en oberoende part under den räkenskapsperiod som tillgodohavandet förvärvades.

För den som har beviljats ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet överlåts eller skulle ha kunnat överlåtas till en oberoende part inom 15 månader från utgången av det år under vilket rätten till tillgodohavandet uppstod till ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset. För den som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt, om förvärvaren förvärvade tillgodohavandet av en oberoende part till ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset.

Det lägsta marknadsmässiga priset är 80 procent av nettonuvärdet av ett skattetillgodohavande, beräknat utifrån den löpande avkastningen under löptiden för ett skuldinstrument som den jurisdiktion som beviljade tillgodohavandet har emitterat under det år tillgodohavandet överläts eller, om tillgodohavandet inte har överlåtits, under det år rätten till tillgodohavandet uppkom. Löptiden för det skuldinstrument som används i jämförelsen ska vara densamma som för tillgodohavandet och högst fem år. Vid beräkningen av nettonuvärdet betraktas som värdet av ett skattetillgodohavande det nominella belopp som inte har utnyttjats och som kassaflöde betraktas det årligen disponibla maximibeloppet av tillgodohavandet enligt lag.

Den som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska behandla det nominella värdet av tillgodohavandet som sin justerade vinst under det år rätten till tillgodohavandet uppkom, om inte den som beviljats tillgodohavandet tillämpar 3 kap. 6 § 2 mom. på tillgodohavandet. Om tillgodohavandet preskriberas utan att ha utnyttjats, ska den som har beviljats tillgodohavandet i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten behandla den outnyttjade preskriberade delen av tillgodohavandet som förlust det år då tillgodohavandet preskriberades.

Om den som har beviljats tillgodohavandet överlåter det till någon annan inom 15 månader från utgången av det år rätten till tillgodohavandet uppkom, ska överlåtaren inkludera det erhållna priset för överlåtelsen i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för det år då rätten till tillgodohavandet uppkom. Om den som har beviljats tillgodohavandet överlåter det efter denna tidsperiod, ska eventuella skillnader mellan det nominella värdet av tillgodohavandet som ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten och det pris som erhållits för överlåtelsen inkluderas som förlust i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten för det år då tillgodohavandet överläts. Om den som har beviljats tillgodohavandet räknar tillgodohavandet som intäkt utspridd över tillgångens nyttjandeperiod, ska skillnaden mellan det pris som erhållits för överlåtelsen och det nominella värdet av tillgodohavandet räknas på samma sätt som en del av den justerade vinsten eller förlusten.

När den som förvärvat tillgodohavandet använder tillgodohavandet för att minska sin medräknade skatt, ska förvärvaren räkna skillnaden mellan anskaffningspriset och det nominella värdet av tillgodohavandet som intäkt i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten i förhållande till det belopp som använts. Om förvärvaren säljer tillgodohavandet vidare, ska den vinst eller förlust som uppkommer tas med i beräkningen av säljarens justerade vinst eller förlust under försäljningsåret. Det försäljningsresultat som ska inkluderas är lika med försäljningspriset minskat med anskaffningspriset och vinningen av att ha använt tillgodohavandet. Om tillgodohavandet preskriberas utan att ha utnyttjats, ska förvärvaren i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten behandla den outnyttjade preskriberade delen av tillgodohavandet som förlust det år då tillgodohavandet preskriberades. Förlusten till följd av preskription är lika stor som den del av anskaffningspriset, ökat med vinningen av att ha använt tillgodohavandet, som överstiger det nominella värdet av det tillgodohavande som inte har utnyttjats.

De medräknade skatterna för en koncernenhet omfattar

De medräknade skatterna omfattar inte

Till de medräknade skatterna räknas inte sådana medräknade skatter som hänför sig till sådan nettovinst i eget kapital eller sådan nettoförlust i eget kapital som avses i 3 kap. 8 § 2 mom. 8 och 9 punkten under den räkenskapsperiod då det val som avses i 3 kap. 8 § görs.

Beloppet av de medräknade och justerade skatterna för en koncernenhet under en räkenskapsperiod är beloppet av den medräknade skatt som grundar sig på den beskattningsbara inkomst under räkenskapsperioden som ingår i det redovisade resultatet, justerat med följande poster:

Alla belopp av medräknade skatter får beaktas endast en gång i beräkningen av medräknade och justerade skatter.

Tilläggen till de medräknade skatterna för en koncernenhet under räkenskapsperioden omfattar

Minskningarna av de medräknade skatterna för en koncernenhet under räkenskapsperioden omfattar

Om det för en räkenskapsperiod inte finns någon justerad nettovinst i en jurisdiktion och beloppet av de medräknade och justerade skatterna i den jurisdiktionen är negativt och mindre än de förväntade medräknade och justerade skatterna anses det medföra en ytterligare tilläggsskatt enligt 5 kap. 8 § för jurisdiktionen för det räkenskapsåret. Den ytterligare tilläggsskatten är ett belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet av de medräknade och justerade skatterna och beloppet av förväntade medräknade och justerade skatter. Beloppet av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden fördelas på koncernenheterna i enlighet med 5 kap. 8 § 4 mom. Med beloppet av förväntade medräknade och justerade skatter avses beloppet av den justerade förlusten multiplicerat med minimiskattesatsen.

I sådana situationer som avses 1 mom. kan den koncernenhet som lämnar deklaration välja att det uppstår en negativ ytterligare skattekostnad enligt 5 kap. 4 § 3 mom. i stället för en ytterligare tilläggsskatt under räkenskapsperioden. På en negativ ytterligare skattekostnad som uppstår på detta sätt tillämpas förfarandet enligt 5 kap. 4 § 2 mom. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

En koncernenhets medräknade skatter under räkenskapsperioden justeras med ett belopp som i fråga om de medräknade skatterna motsvarar förändringen i uppskjutna skatter i redovisningen av resultatet för räkenskapsperioden om den skattesats som ska tillämpas vid fastställandet av den uppskjutna skatten är lägre än minimiskattesatsen, och i övriga fall med en omräknad minimiskattesats, ökad och minskad med beloppet av justeringarna enligt 7–12 § ( totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp ).

I fråga om medräknade skatter ökas beloppet av uppskjuten skattejustering i redovisningen av resultatet under räkenskapsperioden med

Om en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en förlust under en räkenskapsperiod inte redovisas i räkenskaperna på grund av att kriterierna för redovisning inte är uppfyllda, minskas beloppet av de uppskjutna skatterna enligt 6 § på samma sätt som om en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en förlust hade redovisats för räkenskapsperioden.

Följande poster ingår inte i beloppet av uppskjutna skatter:

Med avvikelse från 1 mom. 5 punkten ska i det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet i fråga om en koncernenhet som äger ett bassamfund och som för räkenskapsperioden har en förlust som är avdragsgill i beskattningen i den jurisdiktion där enheten är belägen beaktas en redovisad uppskjuten skattefordran avseende avdragsgill skatt för koncernenheten som uppkommit av skatt som betalats någon annanstans på bassamfundsinkomsten, om följande villkor uppfylls:

Beloppet av den uppskjutna skattefordran enligt 2 mom. som ska beaktas ska vara det lägsta av följande:

Med ej tillåtet upplupet belopp avses

Om en uppskjuten skatteskuld inte kan antas bli betald inom den tid som avses i 13 § kan den koncernenhet som lämnar deklaration välja att inte inkludera ökningen av den uppskjutna skatteskulden i fråga i det totala uppskjutna skattejusteringsbeloppet för räkenskapsperioden ( ej begärt upplupet belopp ). Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Om en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en koncernenhets justerade förlust har redovisats för en räkenskapsperiod till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får den beräknas på nytt till minimiskattesatsen för samma räkenskapsperiod, förutsatt att den skattskyldige kan visa att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust.

En uppskjuten skatteskuld som inte har återförts under de fem påföljande räkenskapsperioderna justeras i den mån den beaktades i en koncernenhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp. En minskning av de medräknade skatterna motsvarande beloppet av den justering som fastställts för den aktuella räkenskapsperioden ska hänföras till den räkenskapsperiod under vilken den justerade skatteskulden har ingått i de medräknade skatterna, och den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för räkenskapsperioden i fråga ska beräknas på nytt i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom.

En uppskjuten skatteskuld som inte återförs under de fem påföljande räkenskapsperioderna ska justeras i den mån den beaktades i en koncernenhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp. Beloppet för den justerade uppskjutna skatteskuld som fastställts för den aktuella räkenskapsperioden ska hänföras till den räkenskapsperiod under vilken den har ingått i de medräknade skatterna, och den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för räkenskapsperioden i fråga ska beräknas på nytt i enlighet med 5 kap. 8 § 1 punkten.

Vad som föreskrivs i 13 § tillämpas inte, om en uppskjuten skatteskuld hänför sig till följande poster:

Den koncernenhet som lämnar deklaration kan välja att avvika från 6 § och för jurisdiktionen beräkna en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en sådan justerad förlust som avses i 3 kap. I sådana fall ska en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en justerad förlust fastställas för varje räkenskapsperiod under vilken det finns en justerad nettoförlust i den jurisdiktionen. Beloppet av den uppskjutna skattefordran som är hänförlig till en justerad förlust motsvarar den justerade nettoförlusten multiplicerad med minimiskattesatsen.

En sådan fordran ska användas under varje efterföljande räkenskapsperiod då det finns en justerad nettovinst för jurisdiktionen till ett belopp som motsvarar den justerade nettovinsten multiplicerad med minimiskattesatsen eller, om den är lägre, det tillgängliga beloppet av den uppskjutna skattefordran som är hänförlig till en justerad förlust.

Ett val som gäller justerad förlust ska göras under det första året då jurisdiktionen i fråga ingår i koncernens deklaration med information om tilläggsskatt. Ett val får inte göras i fråga om en jurisdiktion som har ett berättigat utdelningsskattesystem enligt 7 kap. 8 §.

Om ett val som gäller justerad förlust återkallas upphör den återstående uppskjutna skattefordran som är hänförlig till den justerade förlusten att gälla från och med den första dagen under den räkenskapsperiod då det val som gäller justerad förlust inte längre är tillämpligt.

Om en moderenhet som är en genomflödesenhet gör ett val som gäller justerad förlust, ska den uppskjutna skattefordran som är hänförlig till den justerade förlusten beräknas med beaktande av den justerade förlusten för genomflödesenheten efter minskning enligt 7 kap. 2 §.

Ett fast driftställe tilldelas medräknade skatter som ingår i en koncernenhets räkenskaper och som hänför sig till det fasta driftställets justerade vinst eller förlust enligt 3 kap.

Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som huvudenhetens justerade vinst i enlighet med 3 kap. 21 §, behandlas de medräknade skatter som uppkommer i den jurisdiktion där det fasta driftstället är beläget och som har samband huvudenhetens justerade vinst som medräknade skatter för huvudenheten upp till det belopp som motsvarar denna vinst multiplicerad med den högsta skattesatsen för ordinarie vinst i den jurisdiktion där huvudenheten är belägen.

En ingående ägarenhet tilldelas medräknade skatter som ingår i en skattetransparent enhets räkenskaper och som hänför sig till justerad vinst eller förlust som fördelas på den ingående ägarenheten i enlighet med 3 kap. 22 § 5 mom.

En koncernenhet som är ett bassamfund tilldelas eventuella medräknade skatter som ingår i räkenskaperna för dess direkta eller indirekta ingående ägarenheter och som gäller deras andel av det utländska bassamfundets inkomst.

En koncernenhet som är en hybridenhet tilldelas eventuella medräknade skatter som ingår i en ingående ägarenhets räkenskaper och som hänför sig till hybridenhetens justerade vinst.

Om en enhet tilldelas medräknade skatter med stöd av 1 eller 2 mom. och skatterna föranleds av enhetens passiva intäkter, ska sådana skatter ingå i enhetens medräknade och justerade skatter

De återstående medräknade skatterna för passiva intäkter ska betalas av den ingående ägarenheten.

I 3 mom. avses med passiva intäkter följande intäktsposter som inkluderas i den justerade vinsten i den mån den ingående ägarenheten har beskattats enligt ett system för beskattning av utländska bassamfund eller till följd av ett ägarintresse i en hybridenhet:

En koncernenhet som har delat ut vinst under räkenskapsperioden ska för vinstutdelningen tilldelas medräknade skatter som lagts till i räkenskaperna i dess direkta ingående ägarenheter. Vad som här föreskrivs om vinstutdelning tillämpas också på uppskattade vinstutdelningar.

Tillägg till en koncernenhets medräknade skatter för en tidigare räkenskapsperiod behandlas som en justering av medräknade skatter under den räkenskapsperiod under vilken justeringen görs. I det fallet att beloppet av medräknade skatter för en tidigare räkenskapsperiod minskar, ska de medräknade skatterna för räkenskapsperioden i fråga justeras. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten beräknas på nytt i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom. Den justerade vinsten för räkenskapsperioderna ska justeras på motsvarande sätt.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, kan en sådan sammanlagd minskning av de medräknade skatterna i en jurisdiktion som understiger 1 000 000 euro för räkenskapsperioden behandlas som en minskning under den räkenskapsperiod under vilken justeringen görs. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Om den tillämpliga skattesatsen sänks under minimiskattesatsen och minskningen minskar den uppskjutna skattekostnad som lagts till i räkenskaperna med avseende på medräknande skatter för ett tidigare år, ska de medräknade skatterna för koncernenheten för den tidigare räkenskapsperioden justeras i enlighet med 20 § 2 mom.

Beloppet av en uppskjuten skattekostnad som när den betalas har orsakats av en ökning av den tillämpliga nationella skattesatsen efter det att den uppskjutna skatten har redovisats är en i 20 § avsedd justering av de medräknade skatterna för koncernenheten, om den uppskjutna skattekostnaden i fråga ursprungligen har redovisats enligt en lägre skattesats än minimiskattesatsen. Beloppet av den justering som avses i denna paragraf är dock högst det ökade beloppet av skattekostnaden beräknad till minimiskattesatsen.

Om mer än 1 000 000 euro av den skatt som grundar sig på koncernenhetens beskattningsbara inkomst under en räkenskapsperiod och som ingår i de medräknade och justerade skatterna under räkenskapsperioden inte betalas inom tre år från räkenskapsperiodens utgång, beräknas den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för räkenskapsperioden på nytt i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom. genom att det obetalda beloppet undantas från de medräknade och justerade skatterna.

En koncernenhet som innehar ett kvalificerat ägarintresse och som omfattas av ett val enligt 3 kap. 23 § ska som tillägg till sina medräknade och justerade skatter räkna ett positivt värde av en kvalificerad genomgående skatteförmån som är hänförlig till enhetens innehav av ett kvalificerat ägarintresse, om värdet av det kvalificerade ägarintresset inte minskats till noll med stöd av 5 mom. När denna paragraf är tillämplig på ett ägarintresse tillämpas inte sådan hantering som avses i 3 kap. 23 §.

Vid tillämpningen av denna paragraf avses med kvalificerad genomgående skatteförmån en förmån enligt 5 mom. 1 och 2 punkten som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande och som minskar värdet av en investering i ett kvalificerat ägarintresse.

Vid tillämpningen av denna paragraf avses med kvalificerat ägarintresse en sådan investering i en skattetransparent enhet som ska behandlas som en investering i eget kapital enligt nationell skattelagstiftning och som behandlas som eget kapital även enligt en godkänd redovisningsstandard i den jurisdiktion där den skattetransparenta enheten bedriver verksamhet, förutsatt att den skattetransparenta enhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader inte ingår i koncernbokslutet och den totala avkastningen av investeringen förväntas vara lägre än det belopp som investerats i ägarintresset, med beaktande också av vinstutdelningen till följd ägarintresset och den vinning som ägaren får av ägarenhetens skatteförluster och kvalificerade skattetillgodohavanden, så att en del av det investerade beloppet betalas tillbaka till ägaren i form av skatteförmåner som inte är kvalificerade skattetillgodohavanden.

Vid bedömningen av när ett belopp som investerats i ett ägarintresse understiger den totala avkastningen beaktas villkoren och förhållandena för investeringen vid tidpunkten för investeringen. Ett ägarintresse betraktas inte som ett kvalificerat ägarintresse, om investeraren är skyddad från förluster till följd av investeringen eller om investerarens ägarintresse inte annars kan betraktas som en verklig ekonomisk investering. Ett ägarintresse betraktas inte som ett kvalificerat ägarintresse, om jurisdiktionen tillåter att skatteförmåner överförs till ägaren endast om förmånstagaren är en enhet som avses i 1 kap. 2 §.

Vid tillämpningen av denna lag minskar följande poster värdet av ett kvalificerat ägarintresse till högst noll:

Om värdet av ett kvalificerat ägarintresse har minskats till noll, betraktas värdet av de poster som anges i 5 mom. 1–4 punkten därefter som minskning av medräknade och justerade skatter enligt 4 kap. De poster som avses i 5 mom. 3–4 punkten samt eventuella kvalificerade skattetillgodohavanden som erhållits enligt 1 punkten behandlas som en här avsedd minskning av medräknade och justerade skatter, dock endast till det belopp som en kvalificerad genomgående skatteförmån tidigare har behandlats som tillägg till justerade och medräknande skatter i enlighet med 1 mom.

Om investeraren tillämpar proportionell avskrivning av det kvalificerade ägarintresset, ska samma periodisering tillämpas också vid bedömningen av om de poster som avses i 5 mom. 1–4 punkten ska behandlas som minskning av värdet av det kvalificerade ägarintresset eller som minskning av skatter enligt 6 mom. Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer kan också en investerare som inte tillämpar proportionell avskrivning av ägarintresset i sin redovisning tillämpa proportionell avskrivning i beräkningar enligt denna paragraf. Valet ska göras det första år som ägarintresset innehas och det kan inte återkallas.

Vid tillämpning av proportionell avskrivning i beräkningar enligt denna paragraf betraktas de poster som avses i 5 mom. 1–4 punkten som minskning av värdet av ägarintresset i förhållande till de förväntade skatteförmånerna. Som relationstal betraktas då förhållandet mellan de i 5 mom. 1 och 2 punkten avsedda belopp som erhållits under året och förväntade belopp.

Koncernens effektiva skattesats i en jurisdiktion där det finns en justerad nettovinst enligt 2 mom. beräknas för varje räkenskapsperiod genom att det sammanlagda beloppet av de medräknade och justerade skatterna enligt 4 kap. 2 § för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen delas med den justerade nettovinsten för jurisdiktionen.

Den justerade nettovinsten för jurisdiktionen under en räkenskapsperiod är ett positivt belopp som fås genom att den justerade vinsten enligt 3 kap. för alla koncernenheter i jurisdiktionen minskas med de justerade förlusterna enligt det kapitlet för dessa koncernenheter.

Om en koncernenhet är en investeringsenhet, tillämpas denna paragraf inte på enhetens medräknade och justerade skatter och justerade vinst eller förlust.

En tilläggsskatt beräknas för en jurisdiktion om den effektiva skattesatsen för jurisdiktionen under en räkenskapsperiod understiger minimiskattesatsen.

Tilläggsskatten för jurisdiktionen fördelas på koncernenheterna i enlighet med 5 och 8 §.

Tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod är ett positivt belopp som fås genom att procentsatsen för tilläggsskatten enligt 2 mom. multipliceras med beloppet av den överskjutande vinsten enligt 3 mom., ökad med en eventuell ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden som beräknats enligt 8 § och minskad med den kvalificerade nationella tilläggsskatt som ska betalas. (19.12.2024/917)

Tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod är ett positivt belopp som fås genom att procentsatsen för tilläggsskatten enligt 2 mom. multipliceras med beloppet av den överskjutande vinsten enligt 3 mom., ökad med en eventuell ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden som beräknats enligt 8 § och minskad med en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Procentsatsen för tilläggsskatten för jurisdiktionen för räkenskapsperioden beräknas genom att minimiskattesatsen minskas med den effektiva skattesats som beräknats i enlighet med 1 § 1 mom.

Den överskjutande vinsten under räkenskapsperioden beräknas genom att den justerade nettovinsten för jurisdiktionen minskas med avdraget för substansbeloppet enligt 7 §. Som överskjutande vinst under räkenskapsperioden betraktas dock inte ett negativt belopp som beräkningen resulterar i.

Om det finns en justerad nettovinst för jurisdiktionen och procentsatsen för tilläggsskatten överstiger minimiskattesatsen uppstår en negativ ytterligare skattekostnad för koncernen.

Den negativa ytterligare skattekostnaden överförs från de medräknade och justerade skatterna för räkenskapsperioden för att dras av under varje efterföljande räkenskapsperiod då det finns en justerad vinst för jurisdiktionen. Det oavdragna beloppet av den negativa ytterliga skattekostnaden dras av från det positiva beloppet av de medräknade och justerade skatterna för jurisdiktionen för en sådan räkenskapsperiod.

En negativ ytterligare skattekostnad kan uppstå också vid tillämpningen av 4 kap. 5 §, om den koncernenhet som lämnar deklaration väljer att det uppstår en negativ ytterligare skattekostnad i stället för en ytterligare tilläggsskatt under räkenskapsperioden. På en negativ skattekostnad som uppstår på detta sätt tillämpas förfarandet enligt 2 mom. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Tilläggsskatten för en jurisdiktion, med undantag för den ytterligare tilläggsskatt under en räkenskapsperiod som ska fördelas i enlighet med 8 § 4 mom., fördelas på de koncernenheter i jurisdiktionen vars justerade vinst under räkenskapsperioden ingår i beräkningen av justerad nettovinst för jurisdiktionen.

En koncernenhets tilläggsskatt för räkenskapsperioden är tilläggsskatten för jurisdiktionen för räkenskapsperioden multiplicerad med ett relationstal som fås genom att koncernenhetens justerade vinst enligt 3 kap. divideras med den sammanlagda justerade vinsten för alla koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion.

Om det finns en ytterligare tilläggsskatt för jurisdiktionen för räkenskapsperioden, fördelas den på koncernenheterna i enlighet med 8 §.

Om tilläggsskatten för jurisdiktionen är hänförlig till en omberäkning i enlighet med 8 § 1 mom. och det inte finns någon justerad nettovinst för jurisdiktionen, ska den ytterligare tilläggsskatten fördelas på varje koncernenhet med hjälp av formeln enligt 2 mom. på grundval av koncernenheternas justerade vinst under de räkenskapsperioder för vilka den ytterligare tilläggsskatten fastställs.

Vid tillämpningen av detta kapitel ska varje statslös koncernenhet behandlas som om den var den enda koncernenheten i den jurisdiktion där den är belägen.

Vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en jurisdiktion görs från den justerade nettovinsten ett avdrag som är lika med summan av avdraget för personalkostnader enligt 2 mom. och avdraget för materiella tillgångar enligt 4 mom.

Avdraget för personalkostnader är fem procent av de berättigade personalkostnaderna.

Med berättigade personalkostnader avses löner som betalats i jurisdiktionen och andra ersättningar som betalas till eller på annat sätt kommer till förmån för sådana anställda och oberoende uppdragstagare vid en koncernenhet i jurisdiktionen vilka deltar i koncernens ordinarie verksamhet under ledning och kontroll av koncernen i den jurisdiktionen. Som berättigade personalkostnader betraktas dock inte personalkostnader som kapitaliserats och inkluderats i det redovisade värdet av materiella tillgångar eller personalkostnader som hänför sig till sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14–19 §.

Avdraget för materiella tillgångar är fem procent av det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna.

Med berättigade materiella tillgångar avses materiella anläggningstillgångar och naturresurser som är belägna i jurisdiktionen, en leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen samt en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning för användning av fast egendom eller utnyttjande av naturresurser som medför betydande investeringar i materiella tillgångar. Som berättigade materiella tillgångar betraktas dock inte egendom som innehas för försäljning, leasing eller investeringar eller sådana materiella tillgångar som används för att erhålla sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14–19 §.

Vid tillämpning av 4 och 5 mom. ska det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vara det genomsnittliga redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vid räkenskapsperiodens början och slut, enligt de uppgifter som sammanställts för utarbetandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut, sänkta med eventuell ackumulerad avskrivning, reserv och värdeminskning och höjda med eventuella belopp som kan hänföras till kapitaliseringen av personalkostnader. Det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna fastställs efter eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner.

Vid beräkningen av avdraget för substansbeloppet enligt denna paragraf beaktas inte personalkostnader eller materiella tillgångar för investeringsenheter i jurisdiktionen.

På yrkande av den koncernenhet som lämnar deklaration kan avdrag från substansbeloppet lämnas ogjort vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för en jurisdiktion görs från den justerade nettovinsten ett avdrag som är lika med summan av avdraget för personalkostnader enligt 2 mom. och avdraget för materiella tillgångar enligt 4 mom.

Avdraget för personalkostnader är fem procent av de berättigade personalkostnaderna.

Med berättigade personalkostnader avses löner som betalats i jurisdiktionen och andra ersättningar som betalas till eller på annat sätt kommer till förmån för sådana anställda och oberoende uppdragstagare vid en koncernenhet i jurisdiktionen vilka deltar i koncernens ordinarie verksamhet under ledning och kontroll av koncernen i den jurisdiktionen. Som berättigade personalkostnader betraktas dock inte personalkostnader som kapitaliserats och inkluderats i det redovisade värdet av materiella tillgångar eller personalkostnader som hänför sig till sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14–19 §.

Avdraget för materiella tillgångar är fem procent av det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna.

Med berättigade materiella tillgångar avses materiella anläggningstillgångar och naturresurser som är belägna i jurisdiktionen, en leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som är belägna i jurisdiktionen samt en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning för användning av fast egendom eller utnyttjande av naturresurser som medför betydande investeringar i materiella tillgångar. Som berättigade materiella tillgångar betraktas dock inte egendom som innehas för försäljning, leasing eller investeringar eller sådana materiella tillgångar som används för att erhålla sådan intäkt från internationell sjöfart som avses i 3 kap. 14–19 §.

Vid tillämpning av 4 och 5 mom. ska det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vara det genomsnittliga redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna vid räkenskapsårets början och slut, enligt de uppgifter som sammanställts för utarbetandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut, sänkta med eventuell ackumulerad avskrivning, reserv och värdeminskning och höjda med eventuella belopp som kan hänföras till kapitaliseringen av personalkostnader.

Med berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar för ett fast driftställe avses de utgifter och tillgångar som ingår i dess separata räkenskaper i enlighet med 3 kap. 20 och 21 §, under förutsättning att de berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna är belägna i samma jurisdiktion som det fasta driftstället.

De berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna i ett fast driftställe ska inte beaktas för huvudenhetens berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar.

Om ett fast driftställes intäkter helt eller delvis har undantagits från beräkningen med stöd av 3 kap. 22 § 1 och 2 mom. och 7 kap. 3 § ska de berättigade personalkostnaderna och berättigade materiella tillgångarna i det fasta driftstället undantas i samma proportion från beräkningen enligt denna paragraf.

En genomflödesenhets berättigade personalkostnader och av enheten ägda berättigade materiella tillgångar som inte har fördelats i enlighet med 7–9 mom. fördelas på

Andra än i 10 mom. avsedda beräknade personalkostnader och beräknade materiella tillgångar i genomflödesenheten undantas från beräkningen av avdraget för substansbeloppet.

Vid beräkningen av avdraget för substansbeloppet enligt denna paragraf beaktas inte personalkostnader eller materiella tillgångar för investeringsenheter i jurisdiktionen.

På yrkande av den koncernenhet som lämnar deklaration kan avdrag från substansbeloppet lämnas ogjort vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Med berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar för ett fast driftställe avses de utgifter och tillgångar som ingår i dess separata räkenskaper i enlighet med 3 kap. 20 och 21 §, under förutsättning att de berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna är belägna i samma jurisdiktion som det fasta driftstället.

De berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna i ett fast driftställe ska inte beaktas för huvudenhetens berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar.

Om ett fast driftställes intäkter helt eller delvis har undantagits från beräkningen med stöd av 3 kap. 22 § 1 och 2 mom. och 7 kap. 3 § ska de berättigade personalkostnaderna och berättigade materiella tillgångarna i det fasta driftstället undantas i samma proportion från beräkningen enligt denna paragraf.

En genomflödesenhets berättigade personalkostnader och av enheten ägda berättigade materiella tillgångar som inte har fördelats i enlighet med 7 a § fördelas på

Andra än i 1 mom. avsedda berättigade personalkostnader och berättigade materiella tillgångar i genomflödesenheten undantas från beräkningen av avdraget för substansbeloppet.

I avdraget för personalkostnader medräknas inte den del av de berättigade personalkostnaderna som hänför sig till det belopp som i enlighet med 7 kap. 4 § 1 mom. ska dras av från den justerade vinsten för en yttersta moderenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning. Det belopp som inte ska medräknas motsvarar beloppet av den yttersta moderenhetens berättigade personalkostnader multiplicerat med kvoten mellan den yttersta moderenhetens justerade vinst och det belopp som dragits av från denna vinst med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom.

I avdraget för materiella tillgångar medräknas inte den del av de berättigade materiella tillgångarna som proportionellt hänför sig till det belopp som med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom. har dragits av från den justerade vinsten för en yttersta moderenhet som omfattas av ett system för avdragsgill utdelning. Det belopp som inte ska medräknas motsvarar beloppet av den yttersta moderenhetens berättigade materiella tillgångar multiplicerat med kvoten mellan den yttersta moderenhetens justerade vinst och det belopp som dragits av från denna vinst med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom.

De berättigade personalkostnaderna och de berättigade materiella tillgångarna för andra koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion som omfattas av systemet för avdragsgill utdelning minskas i enlighet med 1 och 2 mom. i proportion till det belopp som dragits av från deras justerade vinst med stöd av 7 kap. 7 §.

Trots vad som föreskrivs i 7 § 3 mom. har en koncernenhet i fråga om sådana anställda och oberoende uppdragstagare som arbetar i flera jurisdiktioner rätt till hela avdragsposten för personalkostnader, om den anställda eller den oberoende uppdragstagaren arbetar mer än 50 procent i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma. Om en anställd eller oberoende uppdragstagare arbetar högst 50 procent i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma, har koncernenheten rätt till den proportionella andel av avdragsposten för personalkostnader som motsvarar den arbetstid som den anställda eller den oberoende uppdragstagaren utför i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma.

Trots vad som föreskrivs i 7 § 5 mom. har en koncernenhet i fråga om materiella tillgångar som finns i flera jurisdiktioner rätt till hela avdragsposten för de materiella tillgångarna, om de finns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma mer än 50 procent av tiden i fråga. Om de materiella tillgångarna finns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma högst 50 procent av tiden i fråga, har koncernenheten rätt till en proportionell andel av avdragsposten för de materiella tillgångarna till ett belopp som motsvarar den tid då tillgångarna fanns i den jurisdiktion där koncernenheten hör hemma.

Trots vad som föreskrivs i 7 § 5 mom. kan leasegivaren i fråga om operationell leasing beakta en del av det redovisade värdet av tillgångarna vid beräkningen av de berättigade materiella tillgångarna, om tillgångarna finns i den jurisdiktion där leasegivaren hör hemma. Det värde som ska medräknas beräknas genom att det genomsnittliga redovisade värdet av leasegivarens tillgångar i början och slutet av räkenskapsperioden minskas med det genomsnittliga redovisade värdet av leasetagarens nyttjanderätt i början och slutet av räkenskapsperiodens.

I fråga om finansiell leasing och operationell leasing mellan koncernenheter inom samma jurisdiktion fastställs det redovisade värdet av de berättigade materiella tillgångarna efter eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner avseende leasing.

Om en leasegivare leasar ut en väsentlig del av en berättigad materiell tillgång till en leasetagare men behåller den återstående delen av tillgången för eget bruk ska det redovisade värdet av tillgången fördelas mellan leasegivarens och leasetagarens användning av tillgången.

Om tillämpningen av 2 kap. 12 §, 3 kap. 8 §, 4 kap. 13, 20 och 22 § och 7 kap. 9 § 4 mom. leder till en omberäkning av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för tidigare räkenskapsperioder, beräknas den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten enligt 1–7 § med beaktande av de justeringar som följer av tillämpningen av den paragraf om justering som ledde till omberäkningen. Den tilläggsskatt som eventuellt uppstår till följd av omberäkningen ( ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden ) är tilläggsskatt för det år under vilket omberäkningen görs.

Om det finns en ytterligare tilläggsskatt till följd av 1 mom. men ingen justerad nettovinst enligt 1 § 2 mom. för jurisdiktionen för räkenskapsperioden, är vid tillämpningen av 2 kap. 6 § 2 mom. den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen ett belopp som motsvarar den tilläggsskatt som fastställts för sådana koncernenheter i enlighet med 5 § dividerat med minimiskattesatsen.

En koncernenhet som tilldelas ytterligare tilläggsskatt i enlighet med denna paragraf och 5 § ska behandlas som en lågbeskattad koncernenhet vid tillämpningen av 2 kap. (19.12.2024/917)

En koncernenhet som tilldelas ytterligare tilläggsskatt i enlighet med denna paragraf och 5 § behandlas som en lågbeskattad koncernenhet vid tillämpningen av 2 kap.

Om ytterligare tilläggsskatt ska betalas för räkenskapsperioden till följd av 4 kap. 5 § 1 mom., ska vid tillämpning av 2 kap. 6 § 2 mom. den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen anses vara ett belopp som fås genom att koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden enligt detta moment divideras med minimiskattesatsen. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf beräknas vid tillämpningen av detta moment koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden genom att multiplicera koncernenhetens justerade vinst eller förlust under räkenskapsperioden med minimiskattesatsen och från det resultat som beräknats på detta sätt dra av de medräknade och justerade skatterna för koncernenheten för räkenskapsperioden. (19.12.2024/917)

Om ytterligare tilläggsskatt ska betalas för räkenskapsperioden till följd av 4 kap. 5 § 1 mom., ska vid tillämpning av 2 kap. 6 § 2 mom. den justerade vinsten för varje koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen anses vara ett belopp som fås genom att koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden enligt detta moment divideras med minimiskattesatsen. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf beräknas vid tillämpningen av detta moment koncernenhetens andel av den ytterligare tilläggsskatten för räkenskapsperioden genom att multiplicera koncernenhetens justerade vinst eller förlust under räkenskapsperioden med minimiskattesatsen och från det resultat som beräknats på detta sätt dra av de medräknade skatterna för koncernenheten för räkenskapsperioden.

Den ytterligare tilläggsskatt för räkenskapsperioden som avses i 4 mom. fördelas endast på sådana koncernenheter som redovisat ett belopp av medräknad och justerad skatt som är mindre än noll och mindre än den justerade vinsten eller förlusten för sådana koncernenheter multiplicerad med minimiskattesatsen.

Om verksamheten i en jurisdiktion är obetydlig, och den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, ska tilläggsskatten för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen anses vara lika med noll ( undantag av mindre betydelse ). Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

En förutsättning för valet är att

Vid tillämpningen av 2 mom. är den genomsnittliga justerade intäkten eller den genomsnittliga justerade vinsten eller förlusten för jurisdiktionen genomsnittet av den justerade intäkten eller den justerade vinsten eller förlusten för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen under räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna.

Om det under de två föregående räkenskapsperioder som avses i 3 mom. inte har funnits några koncernenheter i jurisdiktionen eller om det i jurisdiktionen endast har funnits koncernenheter som inte har justerade intäkter eller justerade förluster, undantas en sådan räkenskapsperiod eller sådana räkenskapsperioder från beräkningen enligt 2 mom.

Vid tillämpningen av denna paragraf betraktas som koncernenheternas justerade intäkter under räkenskapsperioden summan av alla intäkter för de koncernenheter som är belägna i jurisdiktionen i fråga, sänkt eller höjd genom eventuella justeringar som genomförts i enlighet med 3 kap.

Den justerade vinsten eller förlusten för koncernenheterna under räkenskapsperioden är vid tillämpningen av denna paragraf den justerade nettovinsten eller nettoförlusten beräknad i enlighet med 1 § 2 mom.

Undantaget av mindre betydelse enligt denna paragraf tillämpas inte på statslösa koncernenheter eller investeringsenheter. Sådana enheters intäkter och justerade vinst eller förlust undantas från beräkningen av undantaget av mindre betydelse.

Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en jurisdiktion beräknas i fråga om koncernenheter som tillhör en minoritetsägd undergrupp som om varje minoritetsägd undergrupp var en separat multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern. De medräknade och justerade skatterna och den justerade vinsten eller förlusten för medlemmar i en minoritetsägd undergrupp undantas från fastställandet av restbeloppet för den övriga koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med 1 § 1 mom. och från den justerade nettovinsten beräknad i enlighet med 1 § 2 mom.

I denna paragraf avses med

Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för en minoritetsägd koncernenhet som inte hör till en minoritetsägd koncern beräknas på enhetsbasis. De medräknade och justerade skatterna och den justerade vinsten eller förlusten för en sådan minoritetsägd koncernenhet ska undantas från fastställandet av restbeloppet för koncernens effektiva skattesats beräknad i enlighet med 1 § 1 mom. och från den justerade nettovinsten beräknad i enlighet med 1 § 2 mom.

Vad som föreskrivs i 3 mom. tillämpas inte på en minoritetsägd koncernenhet som är en investeringsenhet.

Om alla eller nästan alla koncernenheter i två eller flera koncerner har sammanslagits till en enda koncern under den räkenskapsperiod som prövas eller under de fyra räkenskapsperioder som omedelbart föregår den räkenskapsperiod som prövas anses den sammanslagna koncernens tröskelvärde för intäkter enligt 1 kap. 2 § 2 mom. vara uppfyllt för den räkenskapsperiod som prövas eller för varje räkenskapsperiod som föregår sammanslagningen, om det sammanlagda beloppet av de intäkter som ingår i koncernboksluten för respektive sammanslagna koncern är minst 750 000 000 euro för räkenskapsperioden i fråga.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om sammanslagning av två eller flera koncerner tillämpas också i en situation där en enhet som inte hör till en koncern slås samman med en koncern eller bildar en koncern tillsammans med en annan enhet som inte hör till en koncern. I detta fall beaktas som intäkter för den enhet som inte hör till en koncern och som inte har något koncernbokslut de intäkter som ingår i dess bokslut.

Om en koncern delas i två eller flera nya koncerner, anses den nya koncernens tröskelvärde för intäkter enligt 1 kap. 2 § 2 mom. vara uppfyllt för den första räkenskapsperiod som prövas och som löpt ut efter delningen, om den nya koncernens intäkter för räkenskapsperioden i fråga är minst 750 000 000 euro.

Tröskelvärdet för intäkter anses ha uppfyllts av den nya koncernen för den andra, tredje eller fjärde räkenskapsperioden som prövas och som löper ut efter delningen, om den nya koncernens intäkter uppgår till minst 750 000 000 euro under minst två räkenskapsperioder efter delningen.

Om en enhet ( målenheten ) under en räkenskapsperiod blir eller upphör att vara en koncernenhet som ingår i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern till följd av överföring av direkta eller indirekta ägarintressen i enheten, eller om enheten blir moderenhet i en ny koncern behandlas enheten som en del av den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen, om en del av dess tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden inkluderas post för post i den yttersta moderenhetens koncernbokslut för räkenskapsperioden i fråga ( överföringsåret ). Målenhetens effektiva skattesats och tilläggsskatt beräknas i enlighet med 2 och 3 mom. samt 4–6 §.

Under överföringsåret beaktas endast den del av målenhetens redovisade vinst eller förlust och medräknade och justerade skatter som inkluderas i den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Vid beräkningen av målenhetens justerade vinst eller förlust och beloppet av medräknade och justerade skatter under överföringsåret och de därpå följande räkenskapsperioderna beaktas som värdet av målenhetens tillgångar och skulder det redovisade värdet av dem omedelbart före överföringen.

Vid beräkningen av målenhetens berättigade personalkostnader beaktas endast de kostnader som ingår i den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Beräkningen av det redovisade värdet av målenhetens berättigade materiella tillgångar justeras i förhållande till den tidsperiod under vilken målenheten var medlem i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen.

Vid beräkningen av målenhetens berättigade personalkostnader i enlighet med 5 kap. 7 § beaktas endast de kostnader som ingår i den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Beräkningen av det redovisade värdet av målenhetens berättigade materiella tillgångar i enlighet med 5 kap. 7 § justeras i förhållande till den tidsperiod under vilken målenheten var medlem i den multinationella koncernen eller den storskaliga nationella koncernen.

Den förvärvande koncernen beaktar målenhetens uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar som överförs mellan koncernerna på samma sätt och i samma omfattning som om den förvärvande koncernen hade haft bestämmande inflytande i målenheten vid tidpunkten för uppkomsten av de skatteskulder och skattefordringar som överförs. Vad som föreskrivs i detta moment tillämpas dock inte på en uppskjuten skattefordran som är hänförlig till en justerad förlust enligt 4 kap. 15 §.

Målenhetens uppskjutna skatteskulder som tidigare har inkluderats i dess totala uppskjutna skattejusteringsbelopp behandlas vid tillämpningen av 4 kap. 13 § som följer:

Om föremålet för en överföring är en moderenhet som under överföringsåret är en koncernenhet i två eller flera koncerner, tillämpas regeln om inkomstinkludering separat på moderenhetens andel av tilläggsskatten för lågbeskattade koncernenheter som fastställts för varje koncern.

Med avvikelse från 3–6 § behandlas en överföring av en andel som medför bestämmande inflytande i målenheten som överföring av tillgångar och skulder, om

Om föremålet för överföringen är en skattetransparent enhet, avses med den jurisdiktion där enheten är belägen vid tillämpningen av 1 mom. den jurisdiktion där enhetens tillgångar är belägna.

En koncernenhet som avyttrar tillgångar och skulder ( den avyttrande koncernenheten ) ska inkludera den vinst eller förlust som uppkommer vid en sådan avyttring vid beräkningen av dess justerade vinst eller förlust.

En koncernenhet som förvärvar tillgångar och skulder ( den förvärvande koncernenheten ) ska beräkna sin justerade vinst eller förlust på grundval av det redovisade värde som tillgångarna och skulderna har enligt den allmänt erkända redovisningsstandard som använts vid utarbetandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Om tillgångar och skulder överförs i samband med en omstrukturering, tillämpas i stället för 8 § följande:

Med omstrukturering avses en ändring av företagsform eller överföring av tillgångar och skulder i samband med en fusion, fission, upplösning eller motsvarande transaktion, om följande villkor är uppfyllda:

Med avvikelse från 8 och 9 § ska, om en överföring av tillgångar och skulder sker vid en sådan omstrukturering där den avyttrande koncernenheten får en i 2 mom. avsedd icke-justerad vinst eller förlust,

Med icke-justerad vinst eller förlust avses det lägre beloppet av den avyttrande koncernenhetens vinst eller förlust som uppkommer i samband med en omstrukturering och som är skattepliktig i den jurisdiktion där den avyttrande koncernenheten är belägen och av den vinst eller förlust i redovisningen som uppkommer i samband med omstruktureringen.

Om den koncernenhet som lämnar deklarationen så väljer, får en koncernenhet som är skyldig eller tillåten att justera värdet av sina tillgångar och sina skulder till verkligt värde för skatteändamål

En i 1 mom. 1 punkten avsedd vinst eller förlust som hänför sig till en tillgång eller en skuld beräknas på så sätt att

Det sammanlagda beloppet av vinster och förluster som hänför sig till tillgångar och skulder inkluderas i den justerade vinsten eller förlusten

Med samföretag avses en enhet i vilken den yttersta moderenheten direkt eller indirekt innehar minst 50 procent av ägarintresset och vars bokslutsuppgifter konsolideras enligt kapitalandelsmetoden i den yttersta moderenhetens koncernbokslut.

Som ett samföretag enligt 1 mom. anses inte

Med dotterenhet till ett samföretag avses en enhet vars tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden har konsoliderats eller skulle ha konsoliderats post för post i samföretagets koncernbokslut i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard. Ett fast driftställe vars huvudenhet är ett samföretag eller en ovan avsedd dotterenhet till ett samföretag ska behandlas som en separat dotterenhet till ett samföretag.

Beräkningen av tilläggsskatten för ett samföretag och dess dotterenhet ( samföretagskoncern ) ska göras i enlighet med 3–7 kap. som om de var koncernenheter i en separat multinationell koncern eller storskalig nationell koncern och samföretaget var den yttersta moderenheten i denna separata koncern.

En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samföretag eller i en dotterenhet till ett samföretag ska tillämpa regeln om inkomstinkludering med avseende på sin fördelningsbara andel av tilläggsskatten för samföretaget eller dotterenheten till samföretaget i enlighet med 2 kap. 2–7 §.

Den tilläggsskatt som ska betalas av samföretagskoncernen ska minskas med varje moderenhets andel enligt 2 mom. av den tilläggsskatt för varje medlem i samföretagskoncernen som ska tas ut enligt 1 mom. Eventuella återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i enlighet med 2 kap. 9 § 1 mom. I detta moment avses med tilläggsskatt som ska betalas av samföretagskoncernen den yttersta moderenhetens andel av tilläggsskatten för alla enheter i samföretagskoncernen.

Med koncern med flera moderenheter avses två eller flera koncerner där de yttersta moderenheterna ingår ett arrangemang i form av en sammanlänkad struktur enligt 2 mom. eller ett arrangemang med dubbelnotering enligt 3 mom.

Med sammanlänkad struktur avses ett arrangemang som ingåtts av två eller flera yttersta moderenheter i separata koncerner där

Med arrangemang med dubbel notering avses ett arrangemang som ingåtts av två eller flera yttersta moderenheter i separata koncerner där

Enheter och koncernenheter som ingår i någon av de koncerner som utgör en koncern med flera moderenheter ska vid tillämpningen av denna lag behandlas som medlemmar i en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern.

En enhet som inte är en undantagen enhet ska behandlas som en koncernenhet i en koncern med flera moderenheter om

Koncernbokslutet för koncernen med flera moderenheter ska vara ett sådant kombinerat koncernbokslut som avses i 14 § 2 mom. 2 punkten eller 3 mom. 5 punkten som är upprättat enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard som anses vara den yttersta moderenhetens redovisningsstandard.

De yttersta moderenheterna i de separata koncerner som utgör koncernen med flera moderenheter ska vid tillämpningen av denna lag vara de yttersta moderenheterna i koncernen med flera moderenheter. Vid tillämpningen av denna lag på en koncern med flera moderenheter ska hänvisningar till en yttersta moderenhet vid behov tillämpas som om de var hänvisningar till flera yttersta moderenheter.

Moderenheterna i koncernen med flera moderenheter, inbegripet varje yttersta moderenhet, ska tillämpa regeln för inkomstinkludering i enlighet med 2 kap. 2–7 § med avseende på deras fördelningsbara andel av tilläggsskatten för de lågbeskattade koncernenheterna.

Koncernenheterna i en koncern med flera moderenheter ska tillämpa regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i enlighet med 2 kap. 8–11 §, med beaktande av tilläggsskatten för varje lågbeskattad koncernenhet som ingår i koncernen med flera moderenheter. (19.12.2024/917)

Koncernenheterna i koncernen med flera moderenheter ska tillämpa regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i enlighet med 2 kap. 8–11 §, med beaktande av tilläggsskatten för varje lågbeskattad koncernenhet som ingår i koncernen med flera moderenheter.

De yttersta moderenheterna i koncernen med flera moderenheter ska lämna en deklaration med information om tilläggsskatt i enlighet med 8 kap. 3, 5, 7 och 8 §, såvida de inte utser en enda enhet som lämnar deklarationen i enlighet med 5 § 1 mom. 2 punkten i samma kapitel. Deklarationen ska innehålla information om var och en av de koncerner som ingår i koncernen med flera moderenheter.

Den justerade vinsten för en yttersta moderenhet som är en genomflödesenhet ska minskas med det belopp av justerad vinst som kan hänföras till innehavaren av ett ägarintresse ( äganderättsinnehavaren ) i genomflödesenheten, under förutsättning att

De medräknade skatterna för en genomflödesenhet som är en yttersta moderenhet ska minskas i proportion till den justerade vinst som minskats i enlighet med 1 mom.

Den justerade förlusten för en yttersta moderenhet som är en genomflödesenhet ska minskas med det belopp av justerad förlust som kan hänföras till äganderättsinnehavaren i enheten. Beloppet av justerad förlust ska inte minskas i den mån äganderättsinnehavaren inte får använda denna förlust för att beräkna sin beskattningsbara inkomst.

Det som föreskrivs i 1 och 2 § ska tillämpas på ett fast driftställe genom vilket en yttersta moderenhet som är en genomflödesenhet helt eller delvis bedriver sin verksamhet eller genom vilket verksamheten i en skattetransparent enhet helt eller delvis bedrivs, under förutsättning att den yttersta moderenhetens ägarintresse i den skattetransparenta enheten innehas direkt eller genom en kedja av skattetransparenta enheter.

En yttersta moderenhet som tillämpar ett system för avdragsgill utdelning ska under räkenskapsperioden minska, upp till noll, sin justerade vinst med det belopp som delas ut som avdragsgill utdelning inom tolv månader efter utgången av räkenskapsperioden, under förutsättning att

Vid tillämpningen av 1 mom. 3 punkten ska kooperativ utdelning som delas ut av ett inköpsandelslag anses vara skattepliktig hos mottagaren i den mån utdelningen minskar en avdragsgill kostnad eller kostnad vid beräkningen av mottagarens beskattningsbara vinst eller förlust.

I denna lag avses med

Om den justerade vinsten för en yttersta moderenhet minskas i enlighet med 4 § ska också dess medräknade skatter, med undantag för skatter som hänför sig till avdragsgilla utdelningar, minskas i motsvarande mån och en motsvarande minskning göras i dess justerade vinst.

Om en yttersta moderenhet har ett ägarintresse i en annan koncernenhet som direkt eller via andra sådana koncernenheter omfattas av ett system för avdragsgill utdelning, ska 4 och 6 § tillämpas på varje sådan koncernenhet som är belägen i jurisdiktionen för den yttersta moderenheten, i den mån dess justerade vinst fördelas ytterligare av den yttersta moderenheten till mottagare som uppfyller kraven i 4 § 1 mom. 1–5 punkten.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, kan den inkludera det belopp som i enlighet med 3 mom. fastställts som ett fiktivt utdelningsskattebelopp i koncernenhetens medräknade och justerade skatter för räkenskapsperioden. En koncernenhet som lämnar deklaration får göra valet för sig själv eller med avseende på en annan koncernenhet som omfattas av ett berättigat utdelningsskattesystem.

Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år och som ska tillämpas på alla koncernenheter som är belägna i en jurisdiktion.

Det fiktiva utdelningsskattebeloppet ska vara det lägsta av följande:

Om ett val görs enligt 8 § 1 mom., ska det för varje räkenskapsperiod upprättas ett konto för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp. Det fiktiva utdelningsskattebelopp som fastställts i enlighet med 8 § 3 mom. för jurisdiktionen ska läggas till kontot för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp för den räkenskapsperiod då det fastställdes.

Vid utgången av varje räkenskapsperiod som följer på den räkenskapsperiod som avses i 1 mom. ska det utestående saldot i de konton för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp som upprättats för tidigare räkenskapsperioder minskas i kronologisk ordning, upp till noll, med de skatter som koncernenheterna betalat under räkenskapsåret i förhållande till faktiska eller fiktiva utdelningar. Eventuella restbelopp i de konton för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp som återstår efter detta ska minskas, upp till noll, med ett belopp som motsvarar den justerade nettoförlusten för en jurisdiktion multiplicerad med minimiskattesatsen.

Det eventuella restbelopp av justerad nettoförlust multiplicerat med minimiskattesatsen som återstår efter tillämpning av 2 mom. ska överföras till följande räkenskapsperioder och det ska minska eventuella restbelopp i de konton för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp som återstår.

Det eventuella utestående saldot på kontot för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp på den sista dagen av den fjärde räkenskapsperioden efter den räkenskapsperiod för vilket kontot upprättades ska behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatter som tidigare fastställts för denna räkenskapsperiod. Den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten för denna räkenskapsperiod ska därför omberäknas i överensstämmelse med detta, i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom.

Skatter som betalas under räkenskapsperioden i samband med faktiska eller fiktiva utdelningar ska inte inkluderas i medräknade och justerade skatter i den mån de minskar ett konto för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp i enlighet med 1–3 mom.

Om en koncernenhet som är föremål för ett val enligt 8 § 1 mom. lämnar koncernen eller om alla dess tillgångar i allt väsentligt överförs utanför de koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion, ska eventuella utestående belopp i konton för återföring av fiktiva utdelningsskattebelopp från tidigare räkenskapsperioder behandlas som en minskning av de medräknade och justerade skatterna för var och en av dessa räkenskapsperioder i enlighet med 5 kap. 8 § 1 mom.

För att fastställa den ytterligare tilläggsskatt som ska betalas i jurisdiktionen ska eventuella ytterligare tilläggsskattebelopp som ska betalas multipliceras med en kvot där koncernenhetens justerade vinst fastställs i enlighet med 3 kap. och den justerade nettovinsten för jurisdiktionen fastställs i enlighet med 5 kap. 1 § 2 mom.

Om en koncernenhet är en investeringsenhet som inte är en skattetransparent enhet och som inte har gjort ett val i enlighet med 13 eller 14 §, ska den effektiva skattesatsen för enheten beräknas separat från den effektiva skattesatsen i den jurisdiktionen.

Den effektiva skattesatsen för investeringsenheten som avses i 1 mom. ska vara lika med investeringsenhetens medräknade och justerade skatter dividerat med koncernens fördelningsbara andel enligt 12 § 5 mom. av investeringsenhetens justerade vinst enligt 3 kap. Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska investeringsenheternas effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras medräknade och justerade skatter och koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst.

Beloppet av de medräknade och justerade skatterna för en investeringsenhet som avses i 1 mom. ska vara beloppet av de medräknade och justerade skatter för en investeringsenhet som avses i 4 kap. till den del de är hänförliga till koncernens fördelningsbara andel enligt 12 § 5 mom. av investeringsenhetens justerade vinst, förhöjt med de medräknade skatter som fördelats i enlighet med 4 kap. 16–19 §. Dessa medräknade och justerade skatter för investeringsenheten ska inte omfatta investeringsenhetens eventuella medräknade upplupna skatter som kan hänföras till intäkter som inte ingår i koncernens fördelningsbara andel av investeringsenhetens intäkter.

Tilläggsskatten för en investeringsenhet som avses ovan i 11 § 1 mom. är det belopp som fås genom att investeringsenhetens procentsats för tilläggsskatt multipliceras med skillnaden mellan koncernens i 5 mom. avsedda fördelningsbara andel och det avdrag för substansbeloppet som beräknats för investeringsenheten.

Procentsatsen för tilläggsskatt för en investeringsenhet ska vara ett positivt belopp som är lika med skillnaden mellan minimiskattesatsen och den effektiva skattesatsen för sådana investeringsenheter.

Om mer än en investeringsenhet är belägen i en jurisdiktion ska investeringsenheternas effektiva skattesats beräknas genom att kombinera deras avdrag för substansbeloppet och koncernens fördelningsbara andel i deras justerade vinst enligt 3 kap.

En investeringsenhets avdrag för substansbeloppet ska fastställas med beaktande endast av de berättigade personalkostnaderna för berättigade anställda och de berättigade anläggningstillgångarna. (19.12.2024/917)

En investeringsenhets avdrag för substansbeloppet ska fastställas i enlighet med 5 kap. 7 § 1–11 och 13 mom. genom att endast beakta de berättigade personalkostnaderna för berättigade anställda och de berättigade anläggningstillgångarna.

Koncernens fördelningsbara andel av en investeringsenhets i 3 kap. avsedda justerade vinst ska fastställas i enlighet med 2 kap. 6 §, med beaktande endast av intressen som inte är föremål för ett val i enlighet med 13 och 14 §.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, får en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en investeringsenhet inom försäkringsverksamhet behandlas som en skattetransparent enhet, om den ingående ägarenheten är skattskyldig i den jurisdiktion där den är belägen utifrån ett system som följer förändringarna i marknadsvärdet eller ett liknande system baserat på de årliga förändringarna i det verkliga värdet på dess ägarintressen i den enheten och om den skattesats som är tillämplig på den ingående ägarenheten är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

Vid tillämpningen av 1 mom. anses en ingående ägarenhet som är ett reglerat ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av försäkringstagarna vara skattepliktig för den intäkt som valet gäller till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

En koncernenhet som indirekt har ett ägarintresse i en investeringsenhet eller i en investeringsenhet inom försäkringsverksamhet direkt via en annan investeringsenhet eller investeringsenhet inom försäkringsverksamhet ska anses vara skattskyldig med avseende på sitt ägarintresse i den förstnämnda enheten utifrån ett system som följer förändringarna i marknadsvärdet eller ett liknande system, om koncernenheten är skattskyldig för sitt ägarintresse i den enhet i vilken den har ett direkt ägarintresse utifrån ett system som följer förändringarna i marknadsvärdet eller ett liknande system.

Valet enligt 1 mom. är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år. Om valet återkallas ska eventuell vinst eller förlust från avyttringen av en tillgång eller skuld som innehas av investeringsenheten fastställas på grundval av tillgångens eller skuldens marknadsvärde den första dagen av det år då återkallandet görs.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, får en ingående ägarenhet i en investeringsenhet tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod med avseende på sitt ägarintresse i investeringsenheten, under förutsättning att den ingående ägarenheten inte är en investeringsenhet och att den rimligen kan förväntas bli föremål för skatt på utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen. I fråga om detta val tillämpas det som föreskrivs om investeringsenheter också på en investeringsenhet inom försäkringsverksamhet.

Ett val enligt denna paragraf är ett val som gäller i fem år i enlighet med 8 kap. 11 §. Om valet återkallas ska den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för det år som prövas vid utgången av den räkenskapsperiod som föregår den räkenskapsperiod då återkallandet görs behandlas som en justerad vinst. Beloppet av den justerade vinsten multiplicerat med minimiskattesatsen ska behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsperioden vid tillämpning av 2 kap.

När ett val enligt 14 § är i kraft ska utdelningar och fiktiva utdelningar av en investeringsenhets justerade vinst ingå i den justerade vinsten för den i 14 § 1 mom. avsedda ingående ägarenhet som tagit emot dem.

Det belopp av medräknade skatter som investeringsenheten ådragit sig och som kan avräknas mot den ingående ägarenhetens skatteskuld till följd av investeringsenhetens utdelning ska inkluderas i den justerade vinsten och de medräknade och justerade skatterna för den ingående ägarenhet som tog emot utdelningen.

Den ingående ägarenhetens andel av investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst som uppkommit under det tredje året som föregick räkenskapsperioden ( beräkningsåret ) ska behandlas som en justerad vinst för den investeringsenheten för räkenskapsperioden. Det belopp som motsvarar sådan justerad vinst multiplicerat med minimiskattesatsen ska vid tillämpningen av 2 kap. behandlas som tilläggsskatt för en lågbeskattad koncernenhet för räkenskapsperioden.

En investeringsenhets justerade vinst eller förlust och de medräknade och justerade skatter som kan hänföras till sådan intäkt för räkenskapsperioden ska undantas från beräkningen av den effektiva skattesatsen i enlighet med 5 kap. och 11 och 12 §, med undantag av beloppet av medräknade skatter som avses i 2 mom.

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst för det år som prövas ska vara beloppet för den justerade vinsten för den investeringsenheten för beräkningsåret minskat, upp till noll, med

En investeringsenhets outdelade justerade nettovinst ska inte minskas med utdelningar eller fiktiva utdelningar som redan minskat investeringsenhetens outdelade justerade nettovinst för ett föregående beräkningsår genom tillämpning av 5 mom. 2 punkten.

Vid beräkningen av beloppet för den outdelade justerade nettovinsten ska den justerade förlusten minskas i den mån den i slutet av föregående räkenskapsperiod har behandlats som en minskning av den outdelade justerade nettovinsten.

Om räkenskapsperiodens justerade förlust inte har minskats till noll före utgången av den sista beräkningsperiod som omfattade den ovan avsedda räkenskapsperioden, utgör det återstående beloppet investeringsverksamhetens restbelopp för justerade förluster, vilket under de kommande räkenskapsperioderna ska minskas på samma sätt som en justerad förlust.

Vid tillämpning av denna paragraf ska en fiktiv utdelning uppstå när ett direkt eller indirekt ägarintresse i investeringsenheten överförs till en enhet som inte tillhör koncernen och denna utdelning är lika med den andel outdelad justerad nettovinst som är hänförlig till ett sådant ägarintresse på dagen för överföringen och som fastställs utan hänsyn till den fiktiva utdelningen.

I denna lag avses med

Beskattningen verkställs separat för varje räkenskapsperiod som avses i 1 kap. 10 §.

En koncernenhet belägen i Finland ska lämna en deklaration med information om tilläggsskatt till Skatteförvaltningen.

Deklarationen får lämnas in av varje koncernenhet själv eller av en utsedd lokal enhet på koncernenhetens vägnar.

En koncernenhet som avses i 3 § 1 mom. ska till Skatteförvaltningen lämna en deklaration om tilläggsskatt för en räkenskapsperiod i fråga om vilken koncernenheten är skyldig att betala tilläggsskatt eller i fråga om vilken Skatteförvaltningen begär en sådan deklaration av orsaker som hänför sig till skattekontrollen.

Deklarationen om tilläggsskatt ska i fråga om den tilläggsskatt som koncernenheten ska betala innehålla uppgifter om den justerade vinsten eller förlusten, medräknade och justerade skatter, den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten, den tilläggsskatt som ska fördelas på koncernenheten samt annan information som är nödvändig för påförandet av tilläggsskatten och verkställandet av beskattningen.

Med avvikelse från 3 § är en koncernenhet inte skyldig att lämna en deklaration med information om tilläggsskatt, om en sådan deklaration har lämnats i enlighet med 7 och 8 § av

Om deklarationen har lämnats i enlighet med 1 mom., ska koncernenheten eller den utsedda lokala enheten till Skatteförvaltningen anmäla identiteten på den i 1 eller 2 punkten avsedda enheten samt den jurisdiktion där den är belägen ( anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt ).

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i samband med en deklaration med information om tilläggsskatt, deklaration om tilläggsskatt och anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt samt om när och hur uppgifterna ska lämnas in.

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på begäran förlänga inlämningstiden för de deklarationer som avses i 1 mom. eller därtill anslutna uppgifter och utredningar eller för en annan deklaration. I beslutet får ändring inte sökas.

Deklarationen med information om tilläggsskatt ska innehålla följande uppgifter om en koncern:

Med avvikelse från 7 § ska, om den yttersta moderenheten är belägen utanför Europeiska unionen i en jurisdiktion som tillämpar regler som har bedömts vara likvärdiga med bestämmelserna i denna lag, koncernenheten eller den utsedda lokala enheten lämna en deklaration med information om tilläggsskatt som innehåller

En koncernenhet ska lämna en deklaration med information om tilläggsskatt, deklaration om tilläggsskatt och anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt elektroniskt.

Deklarationerna anses vara inlämnade när de har kommit in till Skatteförvaltningen. Bestämmelser om ankomsttidpunkten för en deklaration som lämnas in elektroniskt finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) .

På koncernenhetens och andra deklarationsskyldigas skyldighet att lämna uppgifter för verkställande av beskattningen eller ändringssökande som gäller beskattningen tillämpas utöver denna lag i tillämpliga delar vad som i 9 och 11 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) föreskrivs om deklarationsskyldighet.

På skattegranskning tillämpas i tillämpliga delar 14 § i lagen om beskattningsförfarande och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

En deklaration med information om tilläggsskatt, deklaration om tilläggsskatt och anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt ska lämnas till Skatteförvaltningen senast 15 månader efter räkenskapsperiodens utgång.

De val som avses i 1 kap. 3 § 4 mom., 3 kap. 4, 7 och 10 § samt 7 kap. 13 och 14 § ska vara giltiga under fem räkenskapsperioder från och med den räkenskapsperiod då valet görs. Efter det att perioden har löpt ut kan valet återkallas. Valen görs i deklarationen med information om tilläggsskatt.

Valet förnyas automatiskt, om inte den koncernenhet som lämnar deklarationen återkallar valet. Ett återkallande av valet ska vara giltigt under fem räkenskapsperioder från och med slutet av den räkenskapsperiod då valet återkallas. Efter det att den period som omfattas av återkallelsen har löpt ut kan valet göras på nytt i enlighet med 1 mom.

De val som avses i 3 kap. 9 §, 4 kap. 11 § och 20 § 2 mom., 5 kap. 7 § 13 mom. och 9 § 1 mom. och 7 kap. 8 § 1 mom. ska vara giltiga under en räkenskapsperiod. Valen görs i deklarationen med information om tilläggsskatt.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och påför koncernenheten skatt.

På de allmänna bestämmelserna om beskattningsförfarande samt verkställande av beskattningen tillämpas utöver denna lag i tillämpliga delar även 26 och 26 a–26 f § och 27 § 1 och 3 mom. i lagen om beskattningsförfarande.

På Skatteförvaltningens rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter få uppgifter av utomstående och myndigheter för beskattningen eller för behandlingen av ett ärende som gäller ändringssökande samt på Skatteförvaltningens rätt att granska de handlingar av vilka det kan framgå uppgifter som omfattas av utomståendes skyldighet att lämna uppgifter tillämpas 19–22, 22 a, 23, 23 a, 23 c, 24 och 25 § i lagen om beskattningsförfarande.

Skatteförvaltningen påför koncernenheter som är deklarationsskyldiga och skyldiga att lämna uppgifter skatteförhöjning, om

Skatteförhöjning påförs dock inte på grund av att koncernenheten har underlåtit att lämna en uppgift som är till fördel för den, om det inte är fråga om återkommande försummelser eller koncernenhetens agerande tyder på uppenbar likgiltighet för de skyldigheter som gäller beskattningen.

Skatteförhöjning påförs inte om försummelsen är ringa, om det finns ett giltigt skäl till försummelsen eller om påförande av skatteförhöjning i de fall som avses i 16 § 1 mom. 3 punkten skulle vara oskäligt med hänsyn till omständigheterna.

Skatteförhöjning påförs inte i fråga om fel i deklarationen om tilläggsskatt, om koncernenheten har påförts skatteförhöjning enligt denna lag på grund av ett fel som hänför sig till deklarationen med information om tilläggsskatt och felet i deklarationen om tilläggsskatt gäller samma fel.

För en försummelse enligt 15 § 1 mom. 1 och 2 punkten påförs skatteförhöjning utifrån beloppet av den ökade tilläggsskatten. Skatteförhöjningen är då

Skatteförhöjning som enligt 1 mom. påförs på grund av försummelse enligt 15 § 1 mom. 1 och 2 punkten är dock minst 10 000 euro.

Om ett fel inte leder till att tilläggsskatten påförs till ett för lågt belopp, är beloppet av skatteförhöjningen dock minst 5 000 euro och högst 25 000 euro.

Skatteförhöjning som påförs på grund av försummelse enligt 15 § 1 mom. 3 punkten är dock högst 25 000 euro.

I stället för skatteförhöjning påför Skatteförvaltningen koncernenheten en förseningsavgift, om koncernenheten lämnar in en deklaration med information om tilläggsskatt, deklaration om tilläggsskatt eller anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt eller på eget initiativ rättar till en annan försummelse enligt 15 § 1 mom. 1 eller 2 punkten innan beskattningen har slutförts.

Förseningsavgift påförs dock inte på grund av att koncernenheten har underlåtit att lämna en uppgift som är till fördel för koncernenheten, om det inte är fråga om återkommande försummelser eller koncernenhetens agerande tyder på uppenbar likgiltighet för de förpliktelser som gäller beskattningen.

Den förseningsavgift som påförs koncernenheter är för en deklaration med information om tilläggsskatt 5 000 euro och för en deklaration om tilläggsskatt och en annan deklaration eller uppgift 1 000 euro för varje räkenskapsperiod.

Koncernenheten ska ges tillfälle att lämna en utredning innan förseningsavgiften påförs, om det behövs av särskilda skäl.

Förseningsavgift påförs inte, om inlämnandet av deklarationen har försenats på grund av hinder som är oberoende av koncernenheten, om försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

Förseningsavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen.

Beskattningen slutförs den dag som har antecknats i beskattningsbeslutet. Beskattningen slutförs senast två år efter utgången av räkenskapsperioden.

Till koncernenheten sänds ett beskattningsbeslut och utredningar om grunderna för beskattningen och anvisningar om hur ändring kan sökas i beskattningen. I utredningen antecknas uppgifter om skattens och avgifternas belopp, den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten samt den skatt som ska betalas tillbaka samt uppgifter som specificerar koncernenheten samt den myndighet som verkställt beskattningen och myndighetens kontaktuppgifter.

Bestämmelser om meddelande om automatiserat avgörande finns i 53 g § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2003) .

Om beskattningsbeslutet innehåller ett sådant fel som inte påverkar beloppet av skatt, kan handlingen på begäran av koncernenheten rättas utan att beskattningen verkställs på nytt.

Skatteförvaltningen kan ändra beskattningen så som föreskrivs nedan eller, enligt vad en besvärsinstans för beskattningen beslutar, verkställa beskattningen på nytt med beaktande av 6 kap. i lagen om beskattningsförfarande.

Om beskattningen innehåller ett fel till följd av vilket tilläggsskatt har fastställts till för stort belopp, rättar Skatteförvaltningen beskattningen till koncernenhetens fördel.

Rättelse av beskattningen till koncernenhetens fördel ska göras inom sex år från ingången av året efter räkenskapsperiodens utgång.

Beskattningen rättas inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Om tilläggsskatten helt eller delvis inte har blivit påförd, rättar Skatteförvaltningen beskattningen och påför det bristande beloppet.

Rättelse av beskattningen till koncernenhetens nackdel ska göras inom sex år från ingången av året efter räkenskapsperiodens utgång.

Beskattningen rättas inte, om Skatteförvaltningen har utrett och uttryckligen avgjort ärendet. Beskattningen kan dock rättas, om avgörandet i ärendet har baserat sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller det i ärendet har framkommit en sådan ny utredning som kunde ha inverkat på avgörandet i ärendet. Ett skrivfel, ett räknefel eller något annat därmed jämförbart fel kan rättas.

Beskattningen rättas inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Om en koncernenhet som har varit skyldig att lämna en deklaration har underlåtit att lämna in en deklaration med information om tilläggsskatt eller en deklaration om tilläggsskatt eller har lämnat in bristfälliga, vilseledande eller oriktiga deklarationer eller annars försummat sin deklarationsskyldighet, ska koncernenheten när beskattningen rättas påföras även dröjsmålsränta och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) .

Beskattningen anses ha rättats inom föreskriven tid, om Skatteförvaltningens beslut om rättelse har fattats innan tidsfristen löpt ut.

Ändring i beskattningen får sökas av koncernenheten själv samt av varje annan vars eget tilläggsskattebelopp beskattningen direkt kan påverka eller som är ansvarig för betalningen av skatten.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i beskattningen.

På omprövningsmyndigheten och omprövningsbegäran tillämpas 61 och 63 § i lagen om beskattningsförfarande.

Omprövning ska begäras inom fyra år räknat från ingången av året efter rapporteringsperiodens utgång. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska begära omprövning inom fyra månader efter det att beskattningen av koncernenheten har slutförts.

Omprövning får dock alltid begäras inom 60 dagar räknat från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. I fråga om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas tiden från det att beslutet fattades.

På sökande av ändring i beslut som gäller skyldigheten att lämna uppgifter tillämpas 65 a § 5 och 6 mom. i lagen om beskattningsförfarande.

På sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen tillämpas 66, 67, 69–71, 71 a–71 d och 71 f § i lagen om beskattningsförfarande.

Bestämmelser om straff för lagstridigt kringgående av skatt och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) .

Om ett brott som avses i 1 mom. med beaktande av skattens belopp och övriga omständigheter är ringa, kan skattemyndigheten, med hänsyn också till eventuellt påförd skatteförhöjning, låta bli att anmäla saken till åklagaren.

På försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter om beskattningen tillämpas 87 § i lagen om beskattningsförfarande.

På förstörda handlingar, rättegångskostnader, handräckning av polisen och elektronisk kommunikation och signering tillämpas 91, 92, 93 och 93 a § i lagen om beskattningsförfarande.

I denna paragraf avses med övergångsår för en jurisdiktion den första räkenskapsperiod under vilken en koncern omfattas av denna lags tillämpningsområde med avseende på den jurisdiktionen.

När koncernen fastställer den effektiva skattesatsen för en jurisdiktion under ett övergångsår och för varje därpå följande räkenskapsperiod ska den beakta alla de uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som återspeglas eller redovisas i alla koncernenheters räkenskaper i den jurisdiktionen för övergångsåret.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska beaktas utifrån den lägre av minimiskattesatsen och den tillämpliga nationella skattesatsen. En uppskjuten skattefordran som har redovisats till en skattesats som är lägre än minimiskattesatsen får dock beaktas enligt minimiskattesatsen, om koncernen visar att den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust enligt 3 kap.

Om den tillämpliga skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, får skattefordringar som redovisats på grundval av skattetillgodohavanden vid tillämpningen av denna paragraf värderas så att beloppet av fordran divideras med den tillämpliga skattesatsen och det så erhållna värdet multipliceras med minimiskattesatsen.

Effekter som uppstår vid nedskrivningen av en uppskjuten skattefordran beaktas inte vid den beräkning som avses i 2 mom.

Uppskjutna skattefordringar som härrör från poster som undantas från beräkningen av justerad vinst eller förlust i enlighet med 3 kap. ska undantas från den beräkning som avses i 2 mom. när sådana uppskjutna skattefordringar uppkommer i en transaktion som har ägt eller äger rum efter den 30 november 2021.

Om tillgångar har överförts eller överförs mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 men före övergångsårets början ska underlaget för de förvärvade tillgångarna, med undantag för lager, baseras på den avyttrande koncernenhetens redovisade värden av de överförda tillgångarna vid tidpunkten för avyttringen. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska för tillämpningen av denna lag fastställas på grundval av dessa värden.

Med avvikelse från 7 mom. kan en förvärvande enhet beakta den uppskjutna skattefordran upp till det belopp som den avyttrande enheten betalade i skatt eller till det belopp som skulle ha beaktats i beloppet av de i 2 mom. avsedda uppskjutna skatterna, men som återfördes eller aldrig uppstod i den avyttrande enheten på grund av att vinsten från avyttringen beskattades som en del av den avyttrande enhetens beskattningsbara inkomst. Beloppet av den uppskjutna skattefordran är dock högst skillnaden mellan värdet av den förvärvande enhetens tillgångar enligt den nationella skattelagstiftningen och deras redovisade värde enligt minimiskattebestämmelserna multiplicerad med minimiskattesatsen.

Om den förvärvande enheten redovisar tillgångarna till verkligt värde i sina räkenskaper, får enheten vid beräkningen av medräknade och justerade skatter använda det redovisade värdet av tillgångarna under alla senare räkenskapsperioder, om den vid tillämpningen av 8 mom. har rätt att beakta en uppskjuten skattefordran som till sin storlek motsvarar skillnaden mellan tillgångarnas värde enligt den nationella skattelagstiftningen och deras redovisade värde enligt minimiskattebestämmelserna multiplicerad med minimiskattesatsen.

Den nationella tilläggsskatten i Finland för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner, den tilläggsskatt som tas ut enligt 2 kap. 2 § 1 mom. av enheter som är belägna i Finland och den tilläggsskatt som tas ut enligt 2 kap. 2 § 2 mom. och 2 kap. 4 § 2 mom. sänks trots vad som föreskrivs i 5 kap. till noll

Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en tredjelandsjurisdiktion ska den tilläggsskatt som ska betalas av en koncernenhet belägen i en medlemsstat i enlighet med 2 kap. 11 § 1 mom. sänkas till noll under de första fem räkenskapsperioderna av den multinationella koncernens inledande fas av internationell verksamhet, trots de krav som fastställs i 5 kap.

En multinationell koncern ska anses vara i den inledande fasen av sin internationella verksamhet om,

Vid tillämpning av 3 mom. 2 punkten avses med referensjurisdiktion den jurisdiktion där koncernenheterna i den multinationella koncernen har det högsta totala värdet av materiella tillgångar under den räkenskapsperiod då den multinationella koncernen började omfattas av denna lags tillämpningsområde. Det totala värdet för materiella tillgångar i jurisdiktionen ska vara summan av de bokförda nettovärdena för alla materiella tillgångar i alla koncernenheter i den multinationella koncern som är belägen i den jurisdiktionen.

Den period på fem räkenskapsperioder som avses i 1 mom. 1 punkten och 2 mom. ska börja löpa från början av den räkenskapsperiod under vilken den multinationella koncernen började omfattas av denna lag.

För multinationella koncerner som omfattas av denna lags tillämpningsområde när lagen träder i kraft ska den period på fem räkenskapsperioder som avses i 1 mom. 1 punkten inledas den 31 december 2023.

För multinationella koncerner som omfattas av denna lags tillämpningsområde när lagen träder i kraft ska den period på fem räkenskapsperioder som avses i 2 mom. inledas den 31 december 2024.

För storskaliga nationella koncerner som omfattas av denna lags tillämpningsområde när lagen träder i kraft ska den period på fem räkenskapsperioder som avses i 1 mom. 2 punkten inledas den 31 december 2023.

Den utsedda lokala enhet som avses i 8 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten ska informera Skatteförvaltningen om när den multinationella koncernens inledande fas av internationell verksamhet börjar.

Trots vad som föreskrivs i 8 kap. 10 § ska deklarationen med information om tilläggsskatt, anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt och deklarationen om tilläggsskatt lämnas till Skatteförvaltningen senast 18 månader efter den sista dagen under den rapporteringsperiod som är det första övergångsåret enligt 1 §.

Trots vad som föreskrivs i 8 kap. 10 § ska deklarationen med information om tilläggsskatt, anmälan om den som lämnar deklaration med information om tilläggsskatt och deklarationen om tilläggsskatt lämnas till Skatteförvaltningen senast 18 månader efter den sista dagen under den rapporteringsperiod som är det övergångsår som avses i 1 §.

4 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Med avvikelse från 8 kap. 15 § påförs inte skatteförhöjning under övergångsperioden, om koncernenheten i god tro har gått in för att omsorgsfullt ta reda på innehållet i reglerna och iaktta dem.

I denna paragraf avses med övergångsperiod räkenskapsperioder som börjar senast den 31 december 2026 och slutar senast den 30 juni 2028.

5 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Under övergångsperioden ska tilläggsskatten för en jurisdiktion anses vara noll under en räkenskapsperiod, om

I samband med denna safe harbour-regel avses med

6 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen tillämpas på samföretag och deras dotterbolag som om de vore koncernenheter inom en separat koncern, med undantag för att den justerade vinsten eller förlusten och de totala intäkterna rapporteras i en kvalificerad redovisning.

Om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet ska 5 § inte tillämpas i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen, om den inte i sin helhet ägs av sådana personer som avses i 7 kap. 1 § 1–3 punkten.

Om inte något annat följer av 2 mom. ska, om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet eller på den tillämpas det system med avdragsgill utdelning som avses i 7 kap. 5 §, moderenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt och eventuella tillhörande skatter minskas till den del den fördelas till eller delas ut mellan kvalificerade personer i enlighet med deras ägarintressen.

7 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Om en investeringsenhet är belägen i jurisdiktionen för land-för-land-rapporten för beskattningen

En investeringsenhet behöver inte göra någon separat beräkning av minimiskatten, om den inte har gjort de val som avses i 7 kap. 13 eller 14 § och alla dess delägare är belägna i investeringsenhetens jurisdiktion.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om investeringsenheter tillämpas också på investeringsenheter inom försäkringsverksamhet.

8 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Orealiserade nettoförluster i verkligt värde ska inte beaktas i vinst eller förlust före inkomstskatt, om förlusten överstiger 50 000 000 euro i jurisdiktionen i fråga.

Med orealiserade nettoförluster i verkligt värde avses summan av alla förluster med avdrag för eventuella vinster som följer av förändringar i det verkliga värdet på ägarintressen med undantag för portföljinnehav.

9 § har upphävts genom L 19.12.2024/917 , som trädde i kraft 31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

Följande koncernenheter, koncerner och jurisdiktioner omfattas inte av den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden:

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, ska tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod anses vara noll för de enheter för vilka det beräknas en sådan kvalificerad nationell tilläggsskatt i jurisdiktionen i fråga som i en särskild kollegial utvärdering inom ramen för OECD:s och G20-ländernas inkluderande ramverk har ansetts kunna omfattas av safe harbour-regeln om nationell tilläggsskatt. Safe harbour-regeln tillämpas inte på enheter som inte omfattas av den nationella tilläggsskatten i jurisdiktionen eller som har bestridit sin skyldighet att betala tilläggsskatt annat än på grund av en regel om nationell tilläggsskatt. (19.12.2024/917)

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, ska tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod anses vara noll, om för jurisdiktionen beräknas en kvalificerad nationell tilläggsskatt i enlighet med den yttersta moderenhetens allmänt erkända redovisningsstandard eller internationella redovisningsstandarder.

Detta val tillämpas inte på det belopp som i enlighet med 2 kap. 19 § har fogats till tilläggsskatten för en jurisdiktion.

Den koncernenhet som lämnar deklaration får välja att under den tid valet är i kraft använda en förenklad beräkning enligt 4 mom. för att beräkna den justerade vinsten eller förlusten, den justerade intäkten och de medräknade och justerade skatterna för en koncernenhet utan väsentlig betydelse. Vinster, förluster, intäkter och skatter som beräknats på detta sätt används vid bedömningen av om villkoren enligt 2 mom. uppfylls. Varje enhet som omfattas av valet behandlas som om den var den enda koncernenheten i sin jurisdiktion. Valet är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

Tilläggsskatten för en jurisdiktion under en räkenskapsperiod betraktas som noll, om i jurisdiktionen

I samband med denna safe harbour-regel avses med

Följande beräkningsregler tillämpas vid bedömningen av om villkoren för safe harbour-reglerna enligt 2 mom. uppfylls

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

Lagen tillämpas första gången på räkenskapsperioder som börjar den 31 december 2023 eller därefter. Bestämmelserna i 2 kap. 8–11 § tillämpas dock tidigast på räkenskapsperioder som börjar den 31 december 2024 eller därefter, med undantag för räkenskapsperioder för sådana koncerner vars moderenheter är belägna i en medlemsstat som har gjort ett val enligt 3 §.

Vid tillämpning av 5 kap. 7 § 2 mom. ska värdet fem procent för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

Vid tillämpning av 5 kap. 7 § 4 mom. ska värdet fem procent för varje räkenskapsår som inleds under vart och ett av nedanstående kalenderår från och med den 31 december ersättas med de värden som anges i följande tabell:

Den enhet belägen i Finland som av den yttersta moderenheten belägen i en medlemsstat som valt fördröjd tillämpning av regeln om inkomstinkludering och regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i enlighet med artikel 50 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen har utsetts att lämna deklaration ska lämna deklaration med information om tilläggsskatt i enlighet med kraven i 8 kap. 7 §.

Med avvikelse från 8 kap. 15 § påförs inte skatteförhöjning under övergångsperioden, om koncernenheten i god tro har gått in för att omsorgsfullt ta reda på innehållet i reglerna och iaktta dem.

I denna paragraf avses med övergångsperiod räkenskapsperioder som börjar före den 31 december 2026 och slutar senast den 30 juni 2028.

Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer anses tilläggsskatten för en jurisdiktion vara noll under en räkenskapsperiod, om

Tilläggsskatten för en jurisdiktion anses enligt denna paragraf vara noll även om koncernen inte är skyldig att lämna en land-för-land-rapport för beskattningen, om koncernen fyller i det avsnitt som gäller denna safe harbour-regel i deklarationen med information om tilläggsskatt med de uppgifter från sin kvalificerade redovisning som koncernen skulle ha rapporterat i en land-för-land-rapport för jurisdiktionen, om koncernen hade varit skyldig att lämna en land-för-landrapport, och villkoren i 1 mom. i övrigt uppfylls.

Det val som avses i 1 mom. är ett i 8 kap. 12 § avsett val som gäller i ett år.

I samband med den safe harbour-regel som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen tillämpas de definitioner som anges i denna paragraf.

Med förenklade medräknade skatter avses koncernens inkomstskattekostnad i jurisdiktionen enligt en kvalificerad redovisning minskad med skatter som inte är medräknade skatter samt skatter som är hänförliga till en osäker skattemässig behandling av transaktioner. Skattekostnad som hänför sig till ett fast driftställes inkomst i den jurisdiktion där driftstället är beläget beaktas enbart i den jurisdiktionen.

Med förenklad effektiv skattesats avses kvoten mellan de förenklade medräknade skatterna i jurisdiktionen och koncernens vinst eller förlust före inkomstskatt enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.

Med övergångsperiod avses alla räkenskapsperioder som börjar senast den 31 december 2026 och slutar senast den 30 juni 2028.

Med skattesatsen under övergångsperioden avses

Med kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen avses en land-för-land-rapport för beskattningen som grundar sig på en kvalificerad redovisning. Om det i land-för-land-rapporten för beskattningen ingår poster i fråga om vilka den redovisnings- och bokföringsmässiga behandlingen skiljer sig från varandra, används vid bedömningen av om villkoren i 5 § 1 mom. uppfylls de belopp som motsvarar behandlingen av dem i en kvalificerad redovisning.

Med totala intäkter avses koncernens totala intäkter i jurisdiktionen enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.

Med vinst eller förlust före inkomstskatt avses koncernens vinst eller förlust före inkomstskatt enligt en kvalificerad land-för-land-rapport för beskattningen.

Med kvalificerad redovisning avses

I fråga om ett fast driftställe avses med kvalificerad redovisning driftställets egen kvalificerade redovisning, om sådan finns. Om det inte finns någon sådan redovisning ska det fasta driftställets andel av huvudenhetens totala intäkter och resultat före skatt fastställas med hjälp av redovisning som huvudenheten upprättar för ekonomisk rapportering, lagstiftning, beskattning eller intern kontroll. Om det fasta driftställets förlust enligt en sådan redovisning hör till det fasta driftstället självt, ska motsvarande justering göras av huvudenhetens resultat före skatt.

Vid tillämpning av 1 mom. ska de bokslutsuppgifter som används för beräkningar enligt safe harbour-regeln för koncernenheter som är belägna i samma jurisdiktion konsekvent härröra från samma källa, antingen från en källa enligt 1 punkten eller från en källa enligt 2 punkten, med undantag för koncernenheter som är fasta driftställen eller enheter som avses i 3 punkten.

Om de bokslutsuppgifter för en koncernenhet som används som underlag till det konsoliderade bokslutet eller koncernenhetens särskilda bokslut innehåller sådana poster i koncernredovisningen som till följd av ett företagsförvärv har uppkommit vid värdering av tillgångar till verkligt värde och som har fördelats till koncernenheten, betraktas koncernenhetens bokslutsuppgifter eller särskilda bokslut inte som sådan kvalificerad redovisning som avses i 7 §.

Med avvikelse från 1 mom. kan en koncernenhets bokslutsuppgifter eller särskilda bokslut, när de innehåller de poster som anges i momentet i fråga, dock betraktas som en kvalificerad redovisning, om koncernen för de räkenskapsperioder som börjat efter den 31 december 2022 inte har lämnat en land-för-land-rapport för beskattningen som grundar sig på ett bokslut eller ett särskilt bokslut som inte hade innehållit de poster som avses i 1 mom., såvida koncernenheten inte har behövt inkludera de nämnda posterna enligt lag eller annan författning. Dessutom ska koncernen ha gjort en justering enligt 3 mom.

Till koncernenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt läggs de poster som dragits av från resultatet och som hänför sig till nedskrivning av goodwill, om goodwillen hänför sig till transaktioner som genomförts efter den 30 november 2021:

Den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden som gäller land-för-land-rapporteringen för beskattningen tillämpas på samföretag och deras dotterbolag som om de vore koncernenheter inom en separat koncern, med undantag för att den justerade vinsten eller förlusten och de totala intäkterna rapporteras i en kvalificerad redovisning.

Om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet ska 5 § inte tillämpas i den jurisdiktion där den yttersta moderenheten är belägen, om den inte i sin helhet ägs av sådana personer som avses i 7 kap. 1 § 1 mom. 1–3 punkten.

Om inte något annat följer av 2 mom. ska, om den yttersta moderenheten är en genomflödesenhet eller på den tillämpas det system med avdragsgill utdelning som avses i 7 kap. 5 §, moderenhetens vinst eller förlust före inkomstskatt och andra motsvarande skatter minskas till den del den fördelas till eller delas ut mellan kvalificerade personer i enlighet med deras ägarintressen.

Om en investeringsenhet är belägen i jurisdiktionen för land-för-land-rapporten för beskattningen

En investeringsenhet behöver inte göra någon separat beräkning av minimiskatten, om den inte har gjort de val som avses i 7 kap. 13 eller 14 § och alla dess delägare är belägna i investeringsenhetens jurisdiktion.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om investeringsenheter tillämpas också på investeringsenheter inom försäkringsverksamhet.

Orealiserade nettoförluster i verkligt värde ska inte beaktas i vinst eller förlust före inkomstskatt, om förlusten överstiger 50 000 000 euro i jurisdiktionen i fråga.

Med orealiserade nettoförluster i verkligt värde avses summan av alla förluster med avdrag för eventuella vinster som följer av förändringar i det verkliga värdet på ägarintressen med undantag för portföljinnehav.

Följande koncernenheter, koncerner och jurisdiktioner omfattas inte av den i 5 § avsedda safe harbour-regeln under övergångsperioden:

Vid bedömningen av om villkoren för tillämpning av 5 § har uppfyllts för en jurisdiktion ska vinst och förlust före inkomstskatt samt inkomstskattekostnaden justeras till den del dessa har påverkats av något av de konstlade arrangemang som avses i 14–16 §, om något av arrangemangen har ingåtts den 18 december 2023 eller därefter.

Arrangemanget anses ha ingåtts efter den 18 december 2023 om ett tidigare arrangemang har ändrats eller överförts, behandlingen av det i redovisningen har ändrats eller prestationer i anslutning till rättigheter eller skyldigheter som hänför sig till arrangemanget har ändrats efter den 18 december 2023.

Med arrangemang som medför asymmetriskt avdrag avses ett arrangemang där en koncernenhet direkt eller indirekt tillhandahåller kredit eller på annat sätt gör en investering i en annan koncernenhet som leder till en kostnad eller förlust i den andra enhetens bokslut och

Som arrangemang som medför asymmetriskt avdrag betraktas dock inte ett arrangemang till den del den kostnad eller förlust som hänför sig till arrangemanget uppkommer enbart i anslutning till sådant primärkapital för kapitaltäckningsändamål som avses i 3 kap. 12 §.

Med arrangemang som medför dubbelt avdrag avses ett arrangemang som leder till att en kostnad eller förlust som ingår i en koncernenhets bokslut

Ett arrangemang betraktas inte som ett arrangemang som medför dubbelt avdrag till den del en kostnad som tagits med två gånger motsvaras av en inkomstökning som ingår i bokslutet för båda de koncernenheter som är part.

Ett arrangemang som medfört skatteavdrag betraktas inte som ett arrangemang som medför dubbelt avdrag till den del en kostnad som hänför sig till arrangemanget motsvaras av en inkomstökning som ingår både i bokslutet för den koncernenhet som redovisat kostnaden och i den beskattningsbara inkomsten för den koncernenhet som krävt skatteavdrag.

Med arrangemang som medför dubbel redovisning av skattekostnad avses ett arrangemang som leder till att fler än en koncernenhet inkluderar samma skattekostnad eller en del av den antingen i sina medräknade och justerade skatter eller i sin förenklade beräkning av den effektiva skatteskatten när de tillämpar den safe harbour-regel under övergångsperioden som utgår från land-för-land-rapporten för beskattningen, utom om arrangemanget samtidigt leder till att skattepliktig inkomst ingår i boksluten för alla koncernenheter som inkluderat skattekostnaden.

Ett arrangemang är inte ett arrangemang som medför dubbel redovisning av skattekostnad, om skattekostnaden inkluderas i bokslutet enbart på grund av att den förenklade beräkningen av den effektiva skattesatsen inte förutsätter en justering av skattekostnaden till den del det är fråga om en kostnad som annars ska överföras till en annan enhet för beräkningen av de medräknade och justerade skatterna.

En justering enligt 13 § görs i fråga om de arrangemang som avses i 14 och 15 § så att avdrag eller förluster som föranleds av arrangemanget läggs till resultatet före skatt och i fråga om det arrangemang som avses i 16 § så att en skattekostnad som uppkommit till följd av arrangemanget dras av från inkomstskattekostnaden för jurisdiktionen i fråga.

Till den del det är fråga om ett arrangemang som avses i 15 § 1 mom. 1 punkten och alla de koncernenheter som i sitt bokslut inkluderar kostnader eller förluster som hänför sig till arrangemanget är belägna i samma aktuella jurisdiktion, behöver ingen justering göras i fråga om en av de koncernenheter som inkluderat kostnader eller förluster.

Vid tillämpning av 13–18 § avses med koncernenhet också en enhet som i minimibeskattningen behandlas som en koncernenhet. Sådana enheter är samföretag och enheter som upprättar ett eget bokslut som ska beaktas vid tillämpning av det tillfälliga undantag som gäller land-för-land-rapporteringen, oavsett om enheterna befinner sig i samma aktuella jurisdiktion.

Med en koncernenhets bokslut avses ett bokslut enligt 3 kap. 1 § 2 och 3 mom. eller en kvalificerad redovisning enligt 7 § i detta kapitel, om den safe harbour-regel under övergångsperioden som utgår från land-för-land-rapporten för beskattningen tillämpas på enheten.

En koncernenhet har inte en sådan motsvarande ökning av sin beskattningsbara inkomst som avses i denna paragraf, om

En kostnad eller förlust anses inte ingå i bokslutet för en transparent enhet vid beskattningen, till den del kostnaden eller förlusten ingår i bokslutet för de koncernenheter som äger den.

Den tilläggsskatt som hänför sig till regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning och som beräknats för den yttersta moderenhetens jurisdiktion betraktas som noll för varje räkenskapsperiod under övergångsperioden, om den tillämpliga samfundsskatten i jurisdiktionen är minst 20 procent.

I denna paragraf avses med övergångsperiod räkenskapsperioder som inte omfattar mer än tolv månader och som börjar senast den 31 december 2025 och slutar före den 31 december 2026.

Bassamfundsskatt som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund fördelas i enlighet med 4 kap. 18 § 1 mom. från en ingående ägarenhet till ett bassamfund genom att beloppet av den bassamfundsskatt som ska fördelas multipliceras med ett relationstal som fås genom att fördelningsnyckeln enligt 2 mom. för ett bassamfund divideras med summan av fördelningsnycklarna för samtliga bassamfund.

Fördelningsnyckeln för ett bassamfund beräknas genom att procentsatsen för tilläggsskatt i jurisdiktionen dras av från den tillämpliga skattesatsen enligt systemet för sambeskattning av bassamfund och summan multipliceras med beloppet av den ingående ägarenhetens inkomst.

I denna lag avses med

Den särskilda fördelning av skatter som grundar sig på ett system för sambeskattning av bassamfund är tillfällig och gäller räkenskapsperioder som börjar senast den 31 december 2025 och slutar senast den 30 juni 2027.

Vid tillämpning av ett system för sambeskattning av bassamfund beräknas den effektiva skattesatsen enligt 5 kap. 1 § för en enhet som är belägen i jurisdiktionen utan beaktande av de medräknade skatter som hänför sig till bassamfundsinkomst. Om den effektiva skattesatsen eller den tillämpliga skattesatsen motsvarar eller överstiger minimiskattesatsen, är fördelningsnyckeln för ett bassamfund noll.

Om en koncern i enlighet med 5 kap. 1 och 6 § beräknar den effektiva skattesatsen separat för flera enhetsgrupper, beräknas fördelningsnyckeln för ett bassamfund med hjälp av den effektiva skattesats som tillämpas på gruppen i fråga.

Om en koncern inte beräknar den effektiva skattesatsen för jurisdiktionen i enlighet med 5 kap. 1 §, ska koncernen beräkna fördelningsnyckeln för ett bassamfund för koncernenheter, samföretag och dotterenheter till samföretag inom jurisdiktionen i stället för enligt 1 mom. genom att använda en alternativ effektiv skattesats enligt följande:

Om en koncern beräknar flera förenklade effektiva skattesatser eller effektiva skattesatser för kvalificerad nationell tilläggsskatt för jurisdiktionen, beräknas fördelningsnyckeln för ett bassamfund med hjälp av den effektiva skattesatsen för den enhetsgrupp till vilken koncernenheten i fråga hör.

Om en koncernenhet omfattas av ett system för sambeskattning av bassamfund som inbegriper inkomst från en enhet i vilken den har ett direkt eller indirekt ägarintresse, men som inte är en koncernenhet, ett samföretag eller en dotterenhet till ett samföretag, fördelas en del av bassamfundsskatten till en sådan enhet för att säkerställa att bassamfundsskatten avräknas på behörigt sätt från de medräknade och justerade skatterna för koncernenheter, samföretag och dotterenheter till samföretag.

Varje enhet som avses i 1 mom. beräknar fördelningsnyckeln för ett bassamfund i enlighet med 21 § för den enhetsgrupp vars totala inkomst är störst i jurisdiktionen och inkluderar allokeringsnyckeln för ett bassamfund i summan av fördelningsnycklarna för samtliga bassamfund.

Om en enhet som avses i 1 mom. är belägen i en jurisdiktion där koncernen inte beräknar den effektiva skattesatsen enligt 5 kap. 1 § eller en alternativ effektiv skattesats enligt 21 § 3 och 4 mom., beräknas den effektiva skattesatsen för alla sådana enheter i jurisdiktionen med hjälp av inkomsterna och skatterna i boksluten för alla de enheter i fråga om vilka koncernenheten omfattas av ett system för sambeskattning av bassamfund.