66/2009

I denna förordning avses med

Den systemansvarige stamnätsinnehavaren har till uppgift att upprätthålla en handbok om balansansvar och balansavräkning. Handboken ska finnas på finska och svenska.

I denna förordning avses med lokal energisammanslutning en juridisk person

8) vars elproduktionsaggregat och ellager hör till en sådan anslutning som avses i 7 punkten.

En lokal energisammanslutning ska med tanke på utredningen av elleveranserna registrera sig hos den distributionsnätsinnehavare som svarar för den lokala energisammanslutningens elmätningar. Med tanke på utredningen och mätningen av elleveranserna har den lokala energisammanslutningen till uppgift att till distributionsnätsinnehavaren anmäla vilka eldriftsställen som hör till den lokala energisammanslutningen, enligt vilka andelar elproduktionen och uttaget av el ur lagret samt inmatningen av el i distributionsnätet fördelar sig mellan eldriftsställena samt ändringar i dessa uppgifter. Ett eldriftsställe kan anmälas tillhöra endast en sådan lokal energisammanslutning eller endast en sådan i 4 § avsedd grupp av aktiva kunder åt gången på vilken den krediteringsberäkning per balansavräkningsperiod som avses i 4 kap. 1 b § tillämpas.

Med tanke på utredningen av elleveranser kan slutförbrukare bilda en grupp av aktiva kunder om

Med tanke på utredningen av elleveranserna ska en grupp av aktiva kunder registrera sig hos den distributionsnätsinnehavare som svarar för gruppens elmätningar. Gruppen av aktiva kunder har till uppgift att till distributionsnätsinnehavaren anmäla de eldriftsställen som hör till gruppen, enligt vilka andelar elproduktionen och uttagningen av el ur ellagret samt inmatningen av el i distributionsnätet fördelar sig mellan eldriftsställena samt ändringar i dessa uppgifter. Ett eldriftsställe kan anmälas tillhöra endast en sådan grupp av aktiva kunder eller endast en sådan i 3 § avsedd lokal energisammanslutning åt gången på vilken den krediteringsberäkning per balansavräkningsperiod som avses i 4 kap. 1 b § tillämpas.

Vad som i denna förordning föreskrivs om grupper av aktiva kunder tillämpas också på enskilda slutförbrukare som producerar eller lagrar el eller som deltar i flexibilitets- eller energieffektivitetssystem och vars produktionsaggregat eller ellager har försetts med en egen mätapparatur som tillhör distributionsnätsinnehavaren, om de villkor som anges i 1 mom. 2–5 punkten uppfylls.

En part på elmarknaden ska ha en öppen leverantör med tanke på partens elproduktion och elanskaffning samt elförbrukning och elleverans på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

En öppen leverantör ska för sin öppna kraftleverans till en part på elmarknaden utse en balansansvarig, vilken genom förmedling av leverantörens öppna kraftleverans eller en obruten kedja av öppna kraftleveranser, som sträcker sig till denna part, balanserar partens elproduktion och elanskaffning samt elförbrukning och elleveranser vilka baserar sig på den ifrågavarande öppna kraftleveransen. Den balansansvarige ska på begäran till balansavräkningsenheten meddela kedjan av öppna kraftleveranser för de elmarknadsparters del vilkas balansavräkning denne sköter.

Nätinnehavaren får avbryta elöverföringen och eldistributionen för en part på elmarknaden, om parten inte har någon öppen leverantör eller om partens öppna leverantör inte har någon balansansvarig. Distributionsnätsinnehavaren får dock inte avbryta eldistributionen till en elanvändare under den tid då el levereras till elanvändaren på basis av 102 § i elmarknadslagen.

Elanvändaren ska ha en öppen leverantör med tanke på elförbrukningen vid vart och ett av sina eldriftsställen som anslutits till elnätet.

En elproducent som matar in el i elnätet i överföringssyfte ska ha en öppen leverantör med tanke på elproduktionen och förbrukningen av el vid vart och ett av sina eldriftsställen. Ett andelskraftverks produktionsandelar levereras oberoende av detta till andelsinnehavarna som öppna kraftleveranser enligt det på förhand meddelade fördelningsförhållandet, om andelsinnehavaren har gjort en anmälan om detta till balanskraftsenheten ( andelskraftsbehandling ).

En part på elmarknaden kan ha olika öppna leverantörer med tanke på elanvändningen och elproduktionen vid sitt eldriftsställe.

En elleverantör ska med tanke på elleveranserna och elförbrukningen i anslutning därtill ha en balansansvarig för varje mätområde till vilket elleverantören levererar el.

En elproducent som producerar el för att matas in i elnätet i överföringssyfte och vars kraftverk med ett eller flera elproduktionsaggregat har en nominell effekt på minst en megavoltampere, ska för elproduktionen och elförbrukningen i anslutning därtill ha en balansansvarig för vart och ett av de mätområden inom vilka elproducenten verkar.

En elleverantör och elproducent kan dock oberoende av bestämmelserna i 1 och 2 mom. ha olika balansansvariga för olika mätområden.

För ordnande av balansansvar och balansavräkning ska elleverantörer och i 2 mom. avsedda elproducenter, innan de inleder elleveranserna till sina kunder, registrera sig hos en balansavräkningsenhet. För ordnande av balansansvar och balansavräkning ska elleverantörer dessutom, innan de påbörjar elleveranserna till ett sådant mätområde till vilket de inte tidigare har levererat el, göra en registreringsanmälan hos den som sköter balansavräkningen för mätområdet.

En distributionsnätsinnehavare ska ha en öppen leverantör med tanke på den öppna leveransen av förlustel och elsvinn inom vart och ett av sina mätområden. Distributionsnätsinnehavaren ska dessutom ha en öppen leverantör för öppen leverans av den balansavvikelse som uppstått vid balansavräkningen inom ett mätområde.

För varje elproduktionsanläggning med en nominell effekt på minst en megavoltampere ska det göras upp en produktionsplan med tanke på elproduktionen under varje balansavräkningsperiod. Den balansansvarige ska ombesörja uppgörandet av produktionsplaner och informationen om dessa till balanskraftenheten i fråga om den elproduktion som omfattas av dennes elbalans.

Fördelningsförhållandet mellan produktionsandelarna i ett andelskraftverk som andelskraftsbehandlingen tillämpas på kan inte ändras efter det att produktionsplanerna för andelsinnehavarnas balansansvariga har meddelats till balanskraftsenheten.

Vid uppfyllandet av balansansvar och informationsutbytet i samband med det ska de förfaranden som anges i den gällande versionen av handboken om balansansvar och balansavräkning följas, om inte något annat föreskrivs i elmarknadslagen eller med stöd av den.

En öppen leverantör är skyldig att meddela den som sköter balansavräkningen för den andra parten i leveransen att en öppen kraftleverans börjar eller att en öppen kraftleverans upphör. Meddelandet ska dessutom göras till nätinnehavaren för en part som anslutit sig till elnätet, om denne inte sköter partens balansavräkning. Om den öppna leverantören inte tidigare haft någon leverans till mätområdet i fråga, ska ett meddelande göras också till den som sköter den öppna leverantörens egen balansavräkning. Meddelandet ska innehålla en specifikation av det objekt till vilket el levereras, den öppna leverantörens avtalsbeteckning samt tidpunkten för inledande och upphörande av leverans.

En distributionsnätsinnehavare är skyldig att till den nuvarande öppna leverantören för en part som anslutit sig till dennes distributionsnät förmedla ett meddelande där en ny öppen leverantör underrättar en part om inledandet av sin öppna leverans.

En part i en fast kraftleverans är skyldig att vid inledningen av ett nytt leveransförhållande till sin balansansvarige meddela de uppgifter som behövs för identifiering av leveransförhållandet.

En part i en fast kraftleverans är skyldig att innan en leverans börjar meddela sin balansansvarige en partsvis specificerad summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat samt sin öppna leverantör en summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat.

Den balansansvarige är skyldig att till balansavräkningsenheten meddela en partsvis specificerad summauppgift om den balansansvariges fasta kraftleveranser som ingår i dennes elbalans och som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga.

Den nuvarande öppna leverantören för en part som anslutit sig till distributionsnätet ska efter att ha mottagit ett meddelande enligt 1 § 2 mom. meddela distributionsnätsinnehavaren, om en ny leverans till parten inte kan påbörjas. En öppen leverantör får göra meddelandet som avses i denna paragraf endast om parternas gällande temporära elförsäljningsavtal eller uppsägningstiden för parternas tills vidare gällande elförsäljningsavtal löper ut senare än den meddelade tidpunkten för inledning av en ny leverans.

Distributionsnätsinnehavaren ska lämna en ny öppen leverantör en bekräftelse på att en leverans inleds. Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att till den nya öppna leverantören bekräfta uppgiften om att en leverans börjar också i det fall att den nuvarande öppna leverantören försummar sin informationsskyldighet enligt 3 § i fråga om avtalets giltighet. En gällande uppskattning av årsenergin vid eldriftsstället ska fogas till bekräftelsen.

Distributionsnätsinnehavaren ska i stället för den bekräftelse som avses i 1 mom. lämna den nya öppna leverantören ett meddelande om att dennes leverans inte kan påbörjas, om

Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att meddela den nya öppna leverantören för en part som anslutit sig till distributionsnätet mätvärdet vid den tidpunkt då leveransen börjar samt att lämna denne en balansenergiprognos och en årsenergiuppskattning som baserar sig på mätvärdet. Om mätapparaturen vid ett eldriftsställe byts ut i samband med byte av öppen leverantör, ska distributionsnätinnehavaren dessutom underrätta den nya öppna leverantören om bytet av mätapparatur.

Distributionsnätsinnehavaren ska meddela den nya öppna leverantören, om dennes redan inledda öppna kraftleverans inte kan fortsättas, då den elanvändare som antecknats som andra part till leveransen skriftligen meddelat distributionsnätsinnehavaren att han bestrider giltigheten av elförsäljningsavtalet i fråga och meddelat detta separat till den nya öppna leverantören. Distributionsnätsinnehavaren ska förmedla elförbrukarens meddelande till den nya öppna leverantören.

En ny öppen leverantör ska med tanke på balansavräkningen lämna distributionsnätsinnehavaren ett meddelande om att en öppen kraftleverans återkallats, när

Försummelse av meddelandet enligt 1 mom. förhindrar inte vidtagandet av sådana åtgärder som återkallandet av den öppna kraftleveransen förutsätter.

Den nya öppna leverantören ska efter att ha mottagit bekräftelsen enligt 4 § 1 mom. kontrollera att uppgifterna om avtalsförhållandet i bekräftelsen stämmer överens med det elförsäljningsavtal som leverantören anmält till distributionsnätsinnehavaren. Den nya öppna leverantören ska med det snaraste klara upp och rätta till eventuella oklarheter kring ingåendet av avtal och inledandet av en öppen kraftleverans.

Syftet med balansavräkningen är att utreda elleveranser som genomförts under varje hel timme, så att som slutresultat av avräkningen för var och en av de elmarknadsparter som för vilka balansavräkning ska utföras skapas kraftbalans för elförbrukning och elleveranser samt, om partens kraftbalans omfattar elproduktion och elanskaffning, en kraftbalans för elproduktion och elanskaffning samt räknas fram deras balansavvikelser under ifrågavarande hel timme. Med tanke på de öppna kraftleveranserna till distributionsnätsinnehavaren skapas en separat kraftbalans för både förlusten och svinnet inom mätområdet och för mätområdets balansavvikelse. För en part på elmarknaden från vars eldriftsställe el matas in i elnätet för överföring skapas dock inte någon separat kraftbalans för elproduktion och elanskaffning, om den nominella effekten i elproduktionsaggregat vid eldriftsstället eller flera elproduktionsaggregat som bildar ett kraftverk understiger en megavoltampere.

Balansavräkningsperioden är en hel timme.

Balansavräkningen ska basera sig på timvis mätning. I fråga om minuthandeln med el kan det dock i fråga om distributionsnätet tillämpas en kombination av en annan mätmetod och en typbelastningskurva enligt vad som föreskrivs nedan.

Vid balansavräkningen och informationsutbytet i samband med det ska de förfaranden som anges i den gällande versionen av handboken om balansansvar och balansavräkning följas, om inte något annat föreskrivs i elmarknadslagen eller med stöd av den.

Vid ett eldriftsställe som anslutits till distributionsnätet ska den mängd el som under varje balansavräkningsperiod tas ut ur och matas in i distributionsnätet och som mätts med samma mätapparatur som tillhör nätinnehavaren räknas ihop vid en balansavräkning, om den el som producerats på eldriftsstället har genererats med ett elproduktionsaggregat med en nominell effekt på högst 100 kilovoltampere eller ett kraftverk som består av flera elproduktionsaggregat och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere ( nettoberäkning av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ). Nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ska genomföras så att det värde som utnyttjas i balansavräkningen per balansavräkningsperiod bildas av den hopräknade mängden el som ett eldriftsställe tar ut från distributionsnätet och matar in i distributionsnätet under balansavräkningsperioden i fråga. Vid balansavräkningen ska separata tidsserier definieras för mätning av elförbrukningen och elproduktionen på eldriftsstället, så att det erhållna värdet registreras som ett mätvärde för den aktuella balansavräkningsperioden i antingen tidsserien för elförbrukning eller tidsserien för elproduktion.

Det i 1 mom. avsedda värde som utnyttjas i balansavräkningen ska användas vid faktureringen.

Den el som matas in i distributionsnätsinnehavarens distributionsnät från ett elproduktionsaggregat eller ett kraftverk bestående av flera elproduktionsaggregat eller ellager som tillhör en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder och som mätts med nätinnehavarens mätapparatur ska vid balansavräkningen fördelas på de olika eldriftsställena inom den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder i enlighet med de andelar som energisammanslutningen eller gruppen meddelat, om den nominella effekten för det elproduktionsaggregat, det kraftverk eller det ellager som tillhör den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder är mindre än en megavoltampere. Fördelningen ska göras så att den mängd el som tagits ut från distributionsnätet på eldriftsstället som tillhör en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder och eldriftsställets andel av mängden el som matats in i distributionsnätet, enligt uppgift från den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder, räknas ihop under varje balansavräkningsperiod ( krediteringsberäkning per balansavräkningsperiod ). Om den mängd el som en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder matar in i distributionsnätet mäts med hjälp av mätapparaturen på ett eldriftsställe där el också tas ut från distributionsnätet ska vid balansavräkningen den del av mängden el som matats in i distributionsnätet och som enligt mätningarna inte har använts på eldriftsstället i fråga under balansavräkningsperioden fördelas mellan de övriga eldriftsställen som hör till den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder.

Om ett eldriftsställes andel av den mängd el som en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder matat in i distributionsnätet under balansavräkningsperioden överskrider den mängd el som på eldriftsstället tagits ut från distributionsnätet under balansavräkningsperioden ska den överstigande delen matas in i distributionsnätet för överföring där. Den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder bestämmer om den mängd el som matats in i distributionsnätet för överföring ska fördelas på varje eldriftsställe som hör till energisammanslutningen eller gruppen i enlighet med eldriftsställets andel då balansavräkningen utförs, eller om den ska räknas i sin helhet till det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet, kraftverket eller ellagret är beläget.

Om eldistributionen eller elleveransen har avbrutits för ett eldriftsställe som hör till en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder ska eldriftsställets andel av den elmängd som energisammanslutningen eller gruppen matar in i distributionsnätet räknas till det driftsställe där produktionsaggregatet, kraftverket eller ellagret är beläget vid krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod.

Nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ska göras vid balansavräkningen för eldriftsstället, före krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod utförs.

Det värde som krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod ger och som utnyttjas i balansavräkningen ska användas vid faktureringen.

Vid balansavräkning utgör mätområdet ett avräkningsområde. Vid en punkt i elnätet där elektriciteten övergår från ett mätområde till ett annat ska gränspunktsmätning utföras.

En nätinnehavares elnät utgör ett mätområde. En elnätsinnehavare kan också bilda flera mätområden av sitt elnät.

Den balansansvarige kan komma överens med balansavräkningsenheten och den nätinnehavare till vars elnät det interna elnät inom den fastighet eller grupp av fastigheter som är i den balansansvariges besittning är anslutet, att hans elnät eller en del av det ska utses till mätområde. På den balansansvarige tillämpas då bestämmelserna om nätinnehavare i 2 kap. 1 § och 3 § i detta kapitel.

Innehavaren av ett internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som inte är balansansvarig kan komma överens med balansavräkningsenheten och den nätinnehavare till vars elnät det interna elnät inom den fastighet eller grupp av fastigheter som är i den balansansvariges besittning är anslutet, att hans elnät eller en del av det ska utses till mätområde. Om uppgifterna och ansvaret för en upprätthållare av ett sådant mätområde avtalas i ett avtal mellan balanskraftsenheten och upprätthållaren av mätområdet.

Mätområdet ska registreras hos balanskraftsenheten.

Nätinnehavaren ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som sammanhänger med den för de öppna kraftleveranserna inom sitt mätområde och för den el som överförts mellan mätområdena samt, om mätområdet omfattar distributionsnät, organisera den utjämningsberäkning mellan detaljisterna inom mätområdet som tillämpningen av typbelastningskurvor förutsätter.

Nätinnehavarens uppgift vid balansavräkningen är att inom sitt mätområde räkna ut de totala leveransmängder som omfattas av timvis mätning för en part som verkar inom mätområdet i fråga och för vilken balansavräkning ska utföras. Om mätområdet inbegriper distributionsnät, ska distributionsnätsinnehavaren dessutom inom sitt mätområde räkna kraftbalans för förlust och svinn samt de totala leveransmängder som grundar sig på en kombination av mätning och typbelastningskurva för varje typförbrukargrupp.

För balansavräkning ska nätinnehavaren meddela balansavräkningsenheten

För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska nätinnehavaren meddela de parter inom sitt mätområde för vilka balansavräkning ska utföras parternas sådana leveranser inom mätordet per eldriftsställe eller per mätning vilka omfattas av timmätning och som räknats fram i samband med balansavräkningen.

För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska distributionsnätinnehavaren meddela detaljister inom dennes mätområde parternas totala leveranser per typförbrukargrupp som baserar sig på kombinationen av mätning och typbelastningskurva och som räknats fram i samband med balansavräkningen.

Den balansansvarige ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som hänger samman med den för de parter för vilka balansavräkning ska utföras och för vilka den är balansansvarig.

Den balansansvariges uppgifter vid balansavräkningen är att

För balansavräkning ska den balansansvarige meddela balansavräkningsenheten

För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska den balansansvarige meddela balansavvikelser för var och en av de parter som omfattas av dess kraftbalans och för vilka balansavräkning ska utföras samt de fasta kraftleveranser som dessa är parter till.

Balansavräkningsenheten har till uppgift att vid balansavräkningen utreda den riksomfattande kraftbalansen samt de balansansvarigas elbalanser på sådant sätt att balansavräkningen resulterar i balansavvikelser mellan balanskraftsenheten och de balansansvariga samt balansavvikelser mellan det riksomfattande marknadsbalansområdet och marknadsbalansområden i grannländerna. Balansavräkningsenheten ska ordna utredningen av fasta kraftleveranser i fråga om de fasta kraftleveranser som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga eller sker via elledningar som passerar landets gränser. Balansavräkningsenheten har dessutom till uppgift att se till att parterna på elmarknaden till sitt förfogande får de uppgifter om parternas egen elanskaffning och egna kraftleveranser som utretts vid balansavräkningen.

Balansavräkningsenheten ska ge

En ny öppen leverantör ansvarar på basis av den inledda nya öppna kraftleverans som inskrivits i kraftbalansen för elen tills den öppna kraftleveransen övertagits av en annan öppen leverantör eller kraftleveransen till elförbrukaren upphör då

Om en öppen kraftleverans i ett sådant fall som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten återtas av den nuvarande öppna leverantören, upptas den el som elförbrukaren använder dock i den nuvarande öppna kraftleverantörens kraftbalans till den del det är möjligt att göra ändringar i kraftbalanserna inom ramen för tidsfristerna för balansavräkningen.

Om en öppen kraftleverans i ett sådant fall som avses i 1 mom. 3 eller 4 punkten återtas av den nuvarande öppna leverantören, upptas den el som elförbrukaren använder dock i den nuvarande öppna kraftleverantörens kraftbalans till den del det är möjligt att göra ändringar i kraftbalanserna inom ramen för tidsfristerna för balansavräkningen, om den nuvarande öppna leverantören åtagit sig ansvaret för elanvändarens öppna kraftleverans.

Efter att ha fått meddelandet enligt 1 mom. ska distributionsnätsinnehavaren utan dröjsmål instruera elförbrukaren om de åtgärder genom vilka denne kan undvika ett avbrott i elleveranserna.

Den el som distributionsnätsinnehavaren leverat till elanvändaren enligt 102 § i elmarknadslagen upptas i distributionsnätsinnehavarens kraftbalans för förluster och svinn, om distributionsnätsinnehavaren för elleveransen inte anvisat en annan öppen leverantör i vars kraftbalans elen kan upptas.

Utöver vad som bestäms i denna förordning är parterna på elmarknaden skyldiga att på begäran meddela nätinnehavaren, den som utför balansavräkningen för parten, balansavräkningsenheten och balanskraftsenheten uppgifter som gäller produktion, anskaffning, användning och leveranser av el, om erhållandet av uppgifterna är motiverat med tanke på balansavräkningen eller för att den andra parten ska kunna uppfylla sitt balansansvar. Balansavräknaren är dessutom skyldig att bistå balansavräkningsenheten vid korrigeringen av felaktiga balansavräkningsuppgifter, om uppgörandet av den riksomfattande balansavräkningen kräver detta.

Balansavräkningen för minuthandeln med el i distributionsnätet ska i fråga om ett eldriftsställe basera sig på en kombination av typbelastningskurva och någon annan mätmetod än timvis mätning, om eldriftsstället inte har utrustats med timmätningsapparatur.

Distributionsnätsinnehavaren fastställer vilken typbelastningskurva som tillämpas på varje eldriftsställe.

Balansavräkningen för minuthandeln med el ska i fråga om ett eldriftsställe basera sig på en kombination av typbelastningskurva och någon annan mätmetod än timvis mätning, om eldriftsstället inte har utrustats med timmätningsapparatur och ansvaret för eldriftsställets öppna kraftleverans vilar på någon annan elförsäljare än en sådan leveransskyldig elförsäljare som avses i 21 § i elmarknadslagen.

Distributionsnätsinnehavaren fastställer vilken typbelastningskurva som tillämpas på varje eldriftsställe.

De eldriftsställen som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva ska indelas i följande typförbrukargrupper:

Ett eldriftsställe för fastighetsel i en bostadsfastighet ska hänföras till grupp 1, om lägenheterna i fastigheten i det fall att de omfattas av förfarandet med typbelastningskurva huvudsakligen ska hänföras till grupp 1. Annars ska eldriftsstället hänföras till grupp 2.

Distributionsnätsinnehavaren kan byta typförbrukargrupp för ett eldriftsställe högst en gång per år, om syftet med elförbrukningen ändras eller eldriftsställets elförbrukning med minst fem procent överskrider eller underskrider den gräns som nämns i 1 mom. 1 eller 2 punkten.

På ett eldriftsställe i grupp 1 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 1.

På ett eldriftsställe i grupp 2 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 2.

På ett eldriftsställe i grupp 3 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 3.

Balansavräkningen för ett eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva ska basera sig på tvåtidsmätning, om eldriftsstället har tvåtidsmätning av elförbrukningen. Vid tvåtidsmätningen används den tidsfördelning som distributionsnätsinnehavaren på ansvarsområdet i fråga tillämpar.

Distributionsnätsinnehavaren ska räkna ut jämförelsekurvor för varje eldriftsställe som avses i 1 mom. med hjälp av en jämförelsekurva som baserar sig på entidsmätning enligt bilagorna 1–3. Vid denna beräkning omvandlas timenergin i jämförelsekurvan för entidsmätning så att 10 000 kilowattimmar erhålls som årsenergi för jämförelsekurvan för varje tidszon vid tvåtidsmätningen.

Till den del utomhustemperaturen på distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde avviker från den temperatur som har använts som grund för en typbelastningskurva enligt bilaga 2, omvandlas timenergin i typbelastningskurvan för grupp 2 i enlighet med bilaga 4.

När temperaturavvikelsen beräknas ska man använda medelvärdet av de utomhustemperaturer som kl. 9 respektive mätningsdag och föregående dag uppmättes vid den officiella mätpunkten på ansvarsområdet. Distributionsnätsinnehavaren kan tillämpa också en annan metod för temperaturmätning vid beräkningen av temperaturavvikelse, om distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde är geografiskt så omfattande att resultatet från en enda mätpunkt inte med tillräcklig exakthet kan beskriva genomsnittstemperaturen på ansvarsområdet eller om det inom ansvarsområdet inte finns en officiell mätpunkt som tillräckligt exakt skulle beskriva genomsnittstemperaturen på ansvarsområdet. Distributionsnätsinnehavaren ska lämna temperaturuppgifterna till detaljisterna på sitt ansvarsområde, om distributionsnätsinnehavaren vid beräkningen av temperaturavvikelser tillämpar någon annan temperaturkorrigeringsmetod än den som baserar sig på officiella mätpunkter. (31.3.2016/217)

Distributionsnätsinnehavaren ska publicera identifikationsuppgifterna för den officiella mätpunkt som används eller en beskrivning av den temperaturkorrigeringsmetod som används som alternativ till officiella mätpunkter.

En typförbrukargrupps timenergi ska beräknas i balansavräkningen för varje timme genom att jämförelsekurvans värde multipliceras med förhållandet mellan den uppskattning av årsenergin i kilowattimmar som har gjorts för de eldriftsställen som hör till typförbrukargruppen och 10 000 kilowattimmar. Jämförelsekurvorna tillämpas utgående från uppskattningen av årsenergin för varje tidszon.

I fråga om grupp 2 korrigeras den uppskattning av årsenergin som nämns i 1 mom. innan timenergin beräknas, så att den motsvarar bastemperaturen i bilaga 4 på sådant sätt att uppskattningen av årsenergin multipliceras med förhållandet mellan energin i jämförelsekurvan för mätningsperioden och energin i den temperaturkorrigerade jämförelsekurvan. I fråga om grupp 2 kan uppskattningen av årsenergi också korrigeras med hjälp av distributionsnätsinnehavarens beräkningskoefficient för ansvarsområdet i fråga som har bildats på ett sätt som branschen har kommit överens om. Distributionsnätsinnehavaren ska publicera en beskrivning av den metod som han använt vid beräkningen av timenergier.

3 mom. har upphävts genom F 31.3.2016/217 . (31.3.2016/217)

Distributionsnätsinnehavaren ska årligen i fråga om varje detaljists kunder utreda skillnaderna mellan de sammanlagda energimängder som har beräknats och uppmätts i förfarandet med typbelastningskurva ( utjämningsberäkning ). Summan av dessa skillnader gottgörs och debiteras mellan de detaljister som är verksamma i distributionsnätet. (31.3.2016/217)

Vid utjämningsberäkningen ska för varje eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva utredas skillnaden mellan den energimängd som baserar sig på den uppmätta elförbrukningen vid eldriftsstället och den, utgående från årsenergin uppskattade, energimängd som används i elbalanserna för varje timme under beräkningsperioden. Gottgörelsen eller debiteringen per eldriftsställe utgörs därvid av summan av de timvisa skillnaderna under beräkningsperioden. Som priset på skillnaden mellan energimängden per varje timme används det pris på den timprodukt i den dagliga handeln som baserar sig på den fysiska elleveransen, vilket i elbörsen bildats inom det finska prisområdet under timmen i fråga.

Om en kundgrupps elanvändning i betydande grad avviker från de tidsmässiga variationerna vid elanvändning enligt typbelastningskurvan, kan distributionsnätsinnehavaren ta i bruk en lokal typbelastningskurva för kundgruppen i fråga. När distributionsnätsinnehavaren överväger att ta i bruk en lokal typbelastningskurva, ska denne beakta vad som bestäms i 74 § 2 mom. i elmarknadslagen.

Distributionsnätsinnehavaren ska senast en månad innan en lokal typbelastningskurva tas i bruk meddela Energimyndigheten grunderna för hur typbelastningskurvan bestäms samt motiveringar för att den är nödvändig. Samtidigt ska distributionsnätsinnehavaren meddela de detaljister som är verksamma på ansvarsområdet och de balansansvariga att en lokal typbelastningskurva tas i bruk.

1 § har upphävts genom F 8.8.2013/587 .

Ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen. Om elanslutningen omfattar flera eldriftsställen till vilka el säljs via ett elnät, ska varje eldriftsställe separat utrustas med mätapparatur.

Mätapparatur är inte obligatorisk i nätinnehavarens elutrustningar som har anslutits till elnätet och inte i eldriftsställen med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 25 ampere, om elförbrukningen vid eldriftsstället kan uppskattas tillräckligt exakt.

En elproduktionsanläggning som matar in el i elnätet för att överföras via nätet, ska utrustas med mätapparatur. Ett elproduktionsaggregat med en nominell effekt på högst 100 kilovoltampere eller ett kraftverk som består av flera elproduktionsaggregat och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere, behöver dock inte utrustas med någon separat mätningsapparatur, om det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet eller kraftverket finns har försetts med timmätningsapparatur som är kapabel att mäta både mängden el som tagits ut från nätet och mängden el som matats in i nätet.

Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte på nätinnehavarens reservkraftsaggregat som endast tillfälligt har anslutits till elnätet.

Mätningen av elförbrukningen och av den småskaliga elproduktionen ska basera sig på timvis mätning samt på fjärravläsning av mätapparaturen ( obligatorisk timvis mätning ).

Distributionsnätsinnehavaren kan göra avvikelse från obligatorisk timvis mätning vid högst 20 procent av eldriftsställena i distributionsnätet, om det eldriftsställe som omfattas av avvikelsen

Distributionsnätsinnehavaren ska uppgöra en plan för ordnande av mätningen i distributionsnätet så att kraven i denna paragraf uppfylls. Planen ska tillställas elmarknadsmyndigheten.

Den timmätningsapparatur som installeras på ett eldriftsställe och nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska ha minst följande egenskaper:

2 mom. har upphävts genom F 31.3.2016/217 . (31.3.2016/217)

Nätinnehavaren ska på separat beställning från kunden tillhandhålla denne

Timmätningsapparaturen på ett eldriftsställe ska avläsas minst en gång per dygn. Annan mätapparatur än timmätningsapparaturen på ett eldriftsställe ska avläsas minst fyra gånger per år. Distributionsnätsinnehavaren ansvarar för minst en årlig avläsning av annan mätapparatur än timmättningsapparaturen.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att uppskatta eldriftsställets elförbrukning utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning, om

Distributionsnätinnehavaren ska offentliggöra en redogörelse för den metod som den tillämpar vid uppskattningen av elförbrukningen vid ett eldriftsställe.

Nätinnehavaren kan komma överens med elanvändaren och elleverantören om avläsning av mätapparaturen på ett sätt som kompletterar denna förordning.

Mätapparaturen ska avläsas vid byte av öppen elleverantör för ett eldriftsställe.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att vid byte av öppen elleverantör utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning uppskatta mätvärdena hos annan mätapparatur än timmätningsapparturen, om kunden inte efter att nätinnehavaren begärt uppgift om avläst värde inom en skälig av nätinnehavaren ställd frist har lämnat nätinnehavaren det avlästa värdet eller om mätapparaturen är placerad så att kunden inte har tillträde till den. Som grund för uppskattningen kan också användas en avläsning av mätapparaturen som har gjorts sedan den öppna elleverantören bytts och som distributionsnätsinnehavaren har utfört innan kunden har fått slutfakturan från den tidigare öppna elleverantören. Distributionsnätinnehavaren ska offentliggöra en redogörelse för den metod som den tillämpar vid bedömningen av elförbrukningen på ett eldriftsställe.

8 § har upphävts genom F 22.12.2020/1133 .

Separata bostadslägenheter och affärslokaler i en nybyggnad ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen, om el säljs till elanvändare via ett internt elnät i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp. Mätningen av elförbrukningen ska då organiseras så att när elanvändaren vill byta elförsäljare, den elförbrukning som den lägenhetsbaserade mätapparaturen har mätt, på ett enkelt och tekniskt tillförlitligt sätt både kan fogas till och skiljas från den totala förbrukning som uppmätts i fastigheten eller i motsvarande fastighetsgrupp genom utnyttjande av de mätimpulser som mätapparaturen sänder eller dess fjärravläsningsegenskap. Mätningen ska också organiseras så att de kostnader den medför är så små som möjligt för elanvändarna och elförsäljarna.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp vars interna elnät ändras så att el efter ändringen säljs till elanvändarna via fastighetens interna elnät.

Avvikelse får göras från bestämmelserna i 1 och 2 mom. när det är fråga om

På avläsningen av mätapparatur som hör till en fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät tillämpas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 6 och 7 § om avläsning av mätapparatur på ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät och vad som föreskrivs i 8 § om kundens rätt till utnyttjande av uppgifterna om sin egen elförbrukning. En elanvändare har rätt att till sitt förfogande få uppgifterna om den elförbrukning som uppmätts i en lägenhet som elanvändaren besitter också i det fall att faktureringen av elinköpet i elanvändarens fall inte grundar sig på uppmätt elförbrukning.

Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

Mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen är

En distributionsnätsinnehavare kan, om denne så önskar, tillämpa den riksomfattande tidsfördelningen i fråga om mättjänster ( mättjänster enligt den riksomfattande tidsfördelningen ) som sådan allmän tidsfördelning i fråga om mättjänster som avses i 1 §.

Mättjänster enligt den riksomfattande tidsfördelningen är

Distributionsnätsinnehavaren kan utöver mättjänster med allmän tidsfördelning också erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster som grundar sig på lokal tidsfördelning och som till sin struktur avviker från mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2009.

Genom denna förordning upphävs

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2011 i fråga om ett eldriftsställe med huvudsäkringar som är högst 3 x 63 ampere vid balansavräkningen tillämpa förfarandet med typbelastningskurva enligt 5 kap. också i det fall att eldriftsstället har utrustats med timmätningsapparatur, om ingen el köps till eldriftsstället i form av en elprodukt som baserar sig på timvis mätning.

Bestämmelserna i 6 kap. 2 § tillämpas på de utebelysningsnät i samhällena som tas i bruk eller för vilka utebelysningscentralerna förnyas efter förordningens ikraftträdande.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 § tillämpas på timmätningsapparatur för vars del ett bindande anskaffningsavtal har ingåtts efter det att förordningen trätt i kraft. Andra mätapparaturer än timmättningsapparaturer som är i bruk vid förordningens ikraftträdande samt nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska bringas i överensstämmelse med kraven i 6 kap. 3–5 § i fråga om eldriftsställen med huvudsäkringar som är större än 3 x 63 ampere och småskalig elproduktion senast den 31 december 2010 samt i fråga om andra eldriftsställen senast den 31 december 2013. Nätinnehavaren har rätt att under övergångsperioden installera sådan mätapparatur som tagits ur bruk i nya objekt om detta är motiverat ur tekniskekonomisk synpunkt. Nätinnehavaren ska tillåta att kunden under övergångsperioden använder sin egen mätapparatur som är i bruk vid förordningens ikraftträdande, om mätapparaturen uppfyller de tekniska krav som nätinnehavaren ställt. Nätinnehavaren ska uppgöra och inlämna den plan för ordnande av mätningen som avses i 6 kap. 4 § 3 mom. till elmarknadsmyndigheten senast den 31 december 2009. Nätinnehavaren har rätt att under övergångsperioden i planen ställa sådana tekniska krav på mätapparaturen som avviker från varandra i de olika delarna av nätet.

Nätinnehavaren ska se till att dess datasystem för behandling av mätuppgifter överensstämmer med kraven i 6 kap. 8 § senast den 31 december 2013.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2011 avvika från den avläsningsfrekvens för timmätningsapparatur som föreskrivs i 6 kap. 6 § 1 mom. i fråga om ett eldriftsställe med huvudsäkringar om högst 3 x 63 ampere, om ingen el köps till eldriftsstället i form av en elprodukt som baserar sig på timvis mätning. Distributionsnätsinnehavaren har rätt att under övergångsperioden för balansavräkningen meddela uppgifterna om dylika eldriftsställen som summauppgifter per elförsäljare. Distributionsnätsinnehavaren har dessutom rätt att under övergångsperioden i fråga om dessa eldriftsställen till elförsäljarna för fakturering meddela ett mätvärde som gäller elförbrukningen under en period på högst en månad.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2013 avvika från den avläsningsfrekvens för annan mätapparatur än timmätningsapparaturen som anges i 6 kap. 6 § 2 mom.

Bestämmelserna i 6 kap. 9 § tillämpas på en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp, där byggnadsarbetet på en nybyggnad har påbörjats på det sätt som avses i 72 § i markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) efter denna förordnings ikraftträdande eller, där sådana ändringsarbeten på ett internt elnät som är inriktat på försäljning av el till elanvändarna via fastighetens eller fastighetsgruppens interna elnät har inletts, efter denna förordnings ikraftträdande.

Distributionsnätsinnehavaren kan, om denne så önskar, fram till den 31 december 2013 tillämpa den finska normaltid som avses i 12 § 2 mom. i måttenhetsförordningen (371/1992) i fråga om de mättjänster som avses i 7 kap. 1 och 3 §. Om distributionsnätsinnehavaren förfar på detta sätt, ska distributionsnätsinnehavaren informera de kunder som omfattas av tidsfördelningen om förfarandet på lämpligt sätt.