Go to front page
Legislation

575/2008

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Lag om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten

Not valid
Denna lag har upphävts genom L 17.6.2016/477 , som gäller fr.o.m. 1.10.2016.
Keywords
Förmyndarverksamhet
Type of statute
Lag
Administrative sector
Justitieministeriet
Date of Issue
Date of publication
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/2008/575/ajantasa/2011-02-11/swe

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Ordnande av intressebevakningstjänster

Med ordnande av intressebevakningstjänster avses vidtagande av åtgärder som syftar till att det på det regionala planet ska finnas tillräckligt med intressebevakningstjänster för intressebevakaruppdrag enligt lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) . Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av verksamheten ankommer på justitieministeriet.

För produktionen av intressebevakningstjänster delas landet in i intressebevakningsområden som består av en eller flera kommuner. Statens rättshjälpsbyråer svarar för ordnandet av intressebevakningstjänsterna inom intressebevakningsområdena. Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs om intressebevakningsområdena.

Genom förordning av justitieministeriet kan det föreskrivas att en rättshjälpsbyrå inte ska ordna intressebevakningstjänster, om det är ändamålsenligt med tanke på ordnandet av tjänsterna och inte äventyrar den regionala tillgången på tjänster.

2 §Produktion av intressebevakningstjänster

Om inte något annat följer av 3 mom., ska intressebevakningstjänster produceras inom intressebevakningsområdena av statliga rättshjälpsbyråer. I detta syfte ska vid rättshjälpsbyråerna finnas en eller flera tjänster som allmän intressebevakare och ett tillräckligt antal biträdande personal. Vid rättshjälpsbyråerna kan det finnas tjänster som ledande allmänna intressebevakare. En tjänst som allmän intressebevakare får kombineras med en annan tjänst.

Allmänna intressebevakare, ledande allmänna intressebevakare och annan personal med intressebevakningsuppgifter utnämns av respektive ledande offentliga rättsbiträde.

En rättshjälpsbyrå får efter samråd med justitieministeriet köpa intressebevakningstjänster, om detta behövs med hänsyn till den regionala tillgången på sådana tjänster eller av någon annan anledning. Tjänster får köpas endast hos sådana producenter av tjänster som har tillräckligt kunnande och tillräckliga resurser för uppdraget. Deras övriga uppgifter eller verksamhets art eller syfte får inte äventyra ett opartiskt och korrekt handhavande av intressebevakningen.

3 §Avtal om produktion av intressebevakningstjänster

Rättshjälpsbyråerna ska ingå avtal om produktion av intressebevakningstjänster med sådana producenter av tjänster som avses i 2 § 3 mom. Ett avtal får ingås på viss tid eller tills vidare. Det får inte avtalas om kortare uppsägningstid än två år.

Avtalstvister ska behandlas som förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

4 §Behörighetsvillkor och uppgifter för allmänna intressebevakare

En allmän intressebevakare ska ha de färdigheter och den erfarenhet och utbildning som behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgiften. En allmän intressebevakare som är anställd vid en rättshjälpsbyrå ska dessutom uppfylla eventuella andra behörighetsvillkor som kan föreskrivas genom förordning av justitieministeriet.

På allmänna intressebevakare tillämpas bestämmelserna om intressebevakare i lagen om förmyndarverksamhet, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

5 §Jäv för allmänna intressebevakare

En allmän intressebevakare är jävig att företräda sin huvudman i ett ärende där han eller hon eller någon annan som är anställd hos samma serviceproducent tidigare har förhandlat med motparten eller på annat sätt biträtt motparten i samma ärende eller i ett annat ärende där de omständigheter som kommit fram kan ha betydelse för det aktuella ärendet.

En allmän intressebevakare kan dock företräda sin huvudman, även om motparten företräds av en annan allmän intressebevakare som är anställd hos samma serviceproducent, om han eller hon inte själv har företrätt motparten i samma ärende eller i ett annat ärende där de omständigheter som kommit fram kan ha betydelse för det aktuella ärendet. (11.2.2011/123)

I fråga om jäv för allmänna intressebevakare tillämpas dessutom vad som föreskrivs om jäv för intressebevakare i lagen om förmyndarverksamhet.

6 §Förordnande av en allmän intressebevakare till ett uppdrag

Till ett intressebevakaruppdrag ska förordnas en allmän intressebevakare vid den berörda rättshjälpsbyrån eller hos någon annan producent av ifrågavarande tjänster och inte personligen den som kommer att utföra uppdraget.

Om den som producerar tjänsterna har fler än en allmän intressebevakare, ska det i förordnandet anges vilken tjänst eller vilken uppgift som intressebevakare som förordnandet avser.

7 §Skyldighet att ta emot uppdrag

De rättshjälpsbyråer som producerar intressebevakningstjänster får inte vägra att ta emot intressebevakningsuppdrag, om huvudmannen har hemort inom intressebevakningsområdet. Andra producenter av tjänster får avböja ett intressebevakningsuppdrag, om det är uppenbart att det skulle strida mot deras avtal om produktion av intressebevakningstjänster att ta emot uppdraget.

Om en serviceproducent som är skyldig att ta emot intressebevakningsuppdrag inte kan anvisa någon ojävig person för uppdraget, får som intressebevakare förordnas antingen en allmän intressebevakare vid någon annan rättshjälpsbyrå eller en allmän intressebevakare hos en annan producent av tjänster som är skyldig att ta emot intressebevakningsuppdraget enligt det avtal som avses i 3 §. Närmare bestämmelser om förordnande av en allmän intressebevakare vid en annan rättshjälpsbyrå utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Tingsrätten eller magistraten ska på lämpligt sätt höra den som producerar tjänsterna innan ett förordnande till intressebevakningsuppdrag meddelas.

8 §Rätt till arvode

Rätten till arvode och ersättning av huvudmannens medel enligt 44 § i lagen om förmyndarverksamhet tillkommer den som producerat tjänsterna i sådana fall där intressebevakaren är en allmän intressebevakare.

9 §Plan för ordnande av intressebevakningstjänster

Varje rättshjälpsbyrå ska årligen göra upp en plan för hur intressebevakningstjänsterna ordnas inom dess intressebevakningsområde. I planen som ska lämnas till justitieministeriet ska åtminstone följande anges:

1)

hur tryggas tillgången på intressebevakningstjänster inom hela intressebevakningsområdet,

2)

hur tryggas tillgången på intressebevakningstjänster, om den allmänna intressebevakaren hos den som producerar tjänsterna är jävig,

3)

hur ordnas tillräckliga möjligheter för en huvudman att hålla kontakt med personalen hos den producent av tjänster som sköter hans eller hennes ärenden,

4)

hur ordnas skötseln av intressebevakarnas brådskande och absolut nödvändiga uppgifter under semestrar eller annan tillfällig frånvaro.

Andra producenter av tjänster än rättshjälpsbyråerna ska årligen göra upp produktionsplaner för sina intressebevakningstjänster och lämna planen till rättshjälpsbyrån i sitt område. För planens innehåll gäller vad som föreskrivs i 1 mom. om rättshjälpsbyråernas planer för ordnande av intressebevakningstjänster.

10 §Lämnande av uppgifter och tystnadsplikt

Sådana producenter av intressebevakningstjänster som avses i 2 § 3 mom. är skyldiga att till den behöriga rättshjälpsbyrån lämna de uppgifter som behövs för att efterlevnaden av deras avtal ska kunna övervakas.

Bestämmelserna om intressebevakares tystnadsplikt i 92 § i lagen om förmyndarverksamhet gäller i fråga om tystnadsplikten för producenter av intressebevakningstjänster.

11 §Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om produktionen av intressebevakningstjänster i rättshjälpsbyråerna utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Närmare bestämmelser om hur arbetet ska ordnas i rättshjälpsbyråerna finns i rättshjälpsbyråernas arbetsordningar.

12 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Genom denna lag upphävs lagen av den 1 april 1999 om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999) , nedan den tidigare lagen .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

13 §Övergångsbestämmelser

1. De intressebevakaruppgifter som en allmän intressebevakare har vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande överförs den 1 februari 2009, om inte den överförande och den övertagande producenten av tjänster kommer överens om någon annan tidpunkt av särskilda skäl. Uppdragen ska dock överföras senast den 1 april 2009. Om den övertagande producenten av tjänster har fler än en allmän intressebevakare, ska producenten omedelbart efter det att ett uppdrag har tagits emot anvisa en intressebevakare som sköter uppdraget och underrätta den behöriga magistraten.

2. De rättigheter och skyldigheter som den överförande producenten av tjänster har som intressebevakare upphör vid överföringstidpunkten. Den överförande producenten av tjänster svarar dock för alla förpliktelser som följer av dess verksamhet som intressebevakare och, om inte något annat överenskoms med den övertagande producenten av tjänster, för redovisningen för 2008.

3. När tjänsterna som allmän intressebevakare, ledande allmän intressebevakare eller personal som biträder de allmänna intressebevakarna tillsätts första gången i rättshjälpsbyråerna får detta ske utan att tjänsterna förklaras lediga. En ordinarie tjänsteinnehavare som har anställts i en tjänst som inrättats före den 1 april 2008 och som vid denna lags ikraftträdande i huvudsyssla arbetar med intressebevakningstjänster hos en producent av tjänster som avses i 2 § 1 eller 2 mom. i den tidigare lagen, utnämns med sitt samtycke till en tjänst som inrättas vid en rättshjälpsbyrå inom det rättshjälpsdistrikt och, om möjligt, inom den pendlingsregion där producenten av tjänster är verksam. Med samtycke av tjänstemannen får denne också utnämnas till en tjänst som inrättas vid en rättshjälpsbyrå inom ett annat rättshjälpsdistrikt. Med huvudsyssla avses här att den arbetstid som tjänstemannen använt för intressebevakning har utgjort minst 70 procent av full arbetstid vid den tidigare nämnda tidpunkten. Vad som ovan föreskrivs om tjänster och tjänsteinnehavare gäller också uppgifter och anställda i arbetsavtalsförhållande. De som anställts på viss tid för att producera intressebevakningstjänster överförs till en rättshjälpsbyrå för motsvarande tidsperiod. Denna personal utnämns av direktören för rättshjälpsverksamheten.

4. Anställningsvillkoren för den personal som överförs så som anges i 3 mom., inklusive lönegrunderna, bestäms enligt statens gällande tjänstekollektivavtal. De kommunala tjänste- och kollektivavtalen upphör att tillämpas på den personal som överförs vid tidpunkten för överföringen. En person som överförs behåller den lön i euro som han eller hon hade vid tidpunkten för överföringen.

5. Om någon vid tidpunkten för överföringen till en tjänst vid en rättshjälpsbyrå har rätt till tilläggspensionsandel enligt 19 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om kommunala pensioner (713/2004) , behåller han eller hon denna rätt, om den anställning som lagen om statens pensioner (1295/2006) är tillämplig på fortgår omedelbart efter överföringen på det sätt som föreskrivs i 3 § 3 mom. i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006) och utan avbrott fram till den personliga ålderspensionsålder som avses i 17 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i nämnda lag om ändring av lagen om kommunala pensioner, eller om personen blir arbetsoförmögen under pågående anställning.

6. Trots vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (348/2007) får ett sådant avtal om produktion av tjänster som avses i 3 § ingås utan anbudsförfarande, om avtalet ingås inom ett år från denna lags ikraftträdande med någon som producerade intressebevakningstjänster vid ikraftträdandet.

7. En kommun eller samkommun som producerar intressebevakningstjänster med stöd av 2 § i den tidigare lagen, är på begäran av en statlig rättshjälpsbyrå som avses i 1 § 2 mom. skyldig att utan ersättning överlåta möbler, utrustning, adb-program och andra för myndighetens verksamhet behövliga inventarier i sin ägo till rättshjälpsbyråns disposition i tre års tid, om dessa har använts uteslutande för produktion av intressebevakningstjänster. För intressebevakningen behövliga handlingar som gäller en huvudman eller hans eller hennes angelägenheter och som upprättats eller tagits emot i intressebevakningsuppdraget ska likaså överlåtas utan ersättning. Dessutom är producenterna av tjänster skyldiga att till rättshjälpsbyråerna mot skälig ersättning för tre år räknat från ikraftträdandet av denna lag överlåta nyttjanderätten till kontorslokaler och tele- och datakommunikation som uteslutande använts för produktion av intressebevakningstjänster. Begäran om överlåtelse av ägande- och nyttjanderätten får framställas redan före ikraftträdandet av denna lag så snart den har blivit stadfäst och senast den 31 december 2008.

RP 45/2008

LaUB 8/2008

RSv 78/2008

Ikraftträdelsestadganden

11.2.2011/123:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

RP 203/2010 , LaUB 28/2010, RSv 251/2010

Top of page