442/1999

Syftet med förmyndarverksamheten är att bevaka de personers intressen och rätt som på grund av omyndighet, sjukdom eller frånvaro eller av någon annan orsak inte själva kan sköta sina ekonomiska angelägenheter.

Om någons intressen skall bevakas i andra än ekonomiska angelägenheter skall förmyndarverksamheten handha detta till den del som anges nedan.

Omyndig är den som inte har fyllt 18 år ( minderårig ) och den som har fyllt 18 år ( myndighetsåldern ) men förklarats omyndig.

En omyndigs ekonomiska och andra angelägenheter som avses i denna lag sköts av en intressebevakare.

För en myndig som behöver stöd i skötseln av sina angelägenheter kan förordnas en intressebevakare enligt vad som bestäms i denna lag. Om förordnande av intressebevakare inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga en myndig persons intressen, kan den myndiges handlingsbehörighet begränsas så som anges nedan.

Intressebevakare för en minderårig är vårdnadshavarna, om inte något annat bestäms nedan. Domstolen kan dock i enlighet med detta kapitel skilja vårdnadshavaren från uppdraget att vara intressebevakare och vid behov förordna en annan person till intressebevakare för den minderårige.

Intressebevakare för en myndig är den som av domstolen eller förmyndarmyndigheten har förordnats till uppdraget.

Domstolen eller förmyndarmyndigheten kan förordna flera intressebevakare och vid behov bestämma hur uppgifterna skall fördelas mellan dem.

Till intressebevakare kan förordnas en person som är lämplig för uppdraget och ger sitt samtycke. Vid prövning av lämpligheten skall bland annat beaktas den föreslagna intressebevakarens skicklighet och erfarenhet samt uppdragets art och omfattning.

En omyndig kan inte vara intressebevakare.

Om vårdnadshavaren för ett barn är minderårig när barnet föds, blir vårdnadshavaren barnets intressebevakare när vårdnadshavaren fyller 18 år.

Om en minderårig eller den vars handlingsbehörighet har begränsats saknar intressebevakare på grund av att intressebevakaren avlidit eller av någon annan orsak, skall domstolen förordna en intressebevakare för honom eller henne.

Förmyndarmyndigheten skall vid behov hos tingsrätten göra en ansökan om förordnande av intressebevakare.

En intressebevakare får förordnas av domstol för en myndig person som på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak saknar förmåga att bevaka sina intressen eller sköta personliga eller ekonomiska angelägenheter som kräver åtgärder och som inte på annat sätt blir skötta på lämpligt sätt. Förmyndarmyndigheten ska vid behov hos tingsrätten ansöka om att intressebevakare förordnas. (29.8.2008/576)

En intressebevakare kan förordnas om den som behöver intressebevakning inte motsätter sig detta. Om personen i fråga motsätter sig att en intressebevakare förordnas, kan en intressebevakare likväl förordnas, om vederbörande med beaktande av sin situation och sitt behov av intressebevakning inte har tillräcklig orsak att motsätta sig åtgärden.

Ett intressebevakaruppdrag kan begränsas till att gälla en viss rättshandling, ett visst ärende eller viss egendom.

För en minderårig som har fyllt 17 år kan en intressebevakare förordnas enligt vad som anges i 8 §. Uppdraget som intressebevakare börjar i sådana fall när den minderårige fyller 18 år.

Domstolen skall förordna en intressebevakare om

Om en intressebevakare på grund av sjukdom eller av en orsak som avses i 32 § 2–5 mom. eller av någon annan orsak är tillfälligt förhindrad att sköta sitt uppdrag, kan domstolen förordna en ställföreträdare för denne.

På ställföreträdaren tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om intressebevakare.

Förutom domstolen kan också förmyndarmyndigheten förordna en intressebevakare

I de fall som avses i 1 mom. förutsätter ett förordnande av intressebevakare att den vars intresse skall bevakas förmår förstå sakens betydelse och begär att en viss person skall förordnas till intressebevakare.

Förmyndarmyndigheten kan dessutom på intressebevakarens begäran förordna en ställföreträdare för denne i de fall som avses i 11 §.

13 § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

Om inte något annat bestäms i lag utgör ett förordnande av en intressebevakare inget hinder för huvudmannen att själv förfoga över sin egendom eller företa rättshandlingar.

Ett intressebevakarförordnande gäller tills vidare eller den tid som anges när förordnandet ges. Om en intressebevakare har förordnats för en viss uppgift, är förordnandet i kraft tills uppgiften har fullgjorts.

Domstolen kan vid behov ändra intressebevakarens uppdrag eller uppdragets giltighetstid. (25.5.2007/649)

Om en intressebevakare har förordnats med stöd av 8 eller 9 §, kan förutom domstolen också förmyndarmyndigheten vid behov ändra intressebevakaruppdraget eller uppdragets giltighetstid. Detta förutsätter dessutom att huvudmannen har förmåga att förstå sakens betydelse och att huvudmannen tillsammans med intressebevakaren begär att intressebevakaruppdraget eller uppdragets giltighetstid skall ändras. (25.5.2007/649)

Domstolen skall skilja intressebevakaren från uppdraget om det visar sig att intressebevakaren är oförmögen eller olämplig att sköta det eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Domstolen skall skilja intressebevakaren från uppdraget också när intressebevakaren själv begär det. En förälder som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn kan endast av särskilda skäl på egen begäran befrias från uppgiften att vara sitt barns intressebevakare. (25.5.2007/649)

Förutom domstolen kan också förmyndarmyndigheten på begäran av intressebevakaren skilja denne från uppdraget, såvida inte intressebevakaren är en förälder som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn. Samtidigt kan förmyndarmyndigheten på eget initiativ vid behov förordna att intressebevakaren skall kvarstå i uppdraget till dess att en ny intressebevakare har förordnats. (25.5.2007/649)

Intressebevakarens uppdrag upphör när

(3.9.2010/780)

När intressebevakaren har en ställföreträdare, upphör dennes uppdrag när intressebevakaren och ställföreträdaren efter det hindret upphört tillsammans gör en anmälan till förmyndarmyndigheten. Om intressebevakaren och ställföreträdaren är oeniga om huruvida ställföreträdarens uppdrag har upphört, ska tingsrätten på ansökan av någondera avgöra ärendet. (29.11.2019/1135)

Domstolen ska på ansökan besluta att intressebevakarens uppdrag ska upphöra när huvudmannen inte längre har behov av intressebevakning. Domstolen får även besluta att uppdraget ska upphöra om huvudmannen har bosatt sig i en främmande stat och det inte längre är möjligt att uppnå intressebevakningens ursprungliga syfte. (3.9.2010/780)

Om en intressebevakare har förordnats med stöd av 8 eller 9 § får, förutom domstolen, också förmyndarmyndigheten i enlighet med 3 mom. besluta att intressebevakarens uppdrag ska upphöra. Detta förutsätter dessutom att huvudmannen har förmåga att förstå sakens betydelse och att huvudmannen tillsammans med intressebevakaren begär att ett beslut fattas om att intressebevakarens uppdrag ska upphöra. (3.9.2010/780)

5 mom. har upphävts genom L 11.2.2011/122 . (11.2.2011/122)

17 a § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

Om en intressebevakare har förordnats med stöd av 8 eller 9 §, ska förmyndarmyndigheten under det fjärde kalenderåret efter förordnandet på eget initiativ reda ut om det finns skäl till fortsatt intressebevakning och vid behov göra en ansökan hos tingsrätten om att uppdraget som intressebevakare ska upphöra. Utredningen ska göras på nytt vart fjärde kalenderår. Någon utredning behöver inte göras om det med beaktande av grunden för intressebevakarförordnandet eller av någon annan orsak är uppenbart att behovet av intressebevakare är bestående.

Utredningen görs utgående från de uppgifter om huvudmannens situation som förmyndarmyndigheten har fått i samband med granskningen av redovisningen eller på annat sätt. Intressebevakaren ska höras i samband med utredningen. Huvudmannen ska höras om denne kan antas förstå sakens betydelse och om det vid utredningen har framkommit omständigheter som visar att intressebevakarförordnandet kan behöva ändras.

Om oförmåga hos en myndig att sköta sina ekonomiska angelägenheter leder till att hans eller hennes förmögenhetsställning, försörjning eller andra viktiga intressen äventyras och om ett förordnande av en intressebevakare inte ensamt räcker till för att trygga den myndiges intressen, kan domstolen begränsa den myndiges handlingsbehörighet genom att

Ingen får omyndigförklaras om de övriga åtgärder som nämns i 1 mom. är tillräckliga för att trygga den myndiges intressen.

Handlingsbehörigheten får inte heller i övrigt begränsas mer än vad som är nödvändigt för att skydda vederbörandes intressen. Begränsningen får inte utsträckas till rättshandlingar som en omyndig enligt lag är behörig att företa. Domstolen kan emellertid av vägande skäl begränsa vederbörandes rätt att förfoga över vad denna efter begränsningsbeslutet förvärvar genom eget arbete.

En minderårigs handlingsbehörighet kan begränsas så som anges i 18 § efter att den minderårige fyllt 17 år. I sådana fall börjar begränsningen när den minderårige fyller 18 år.

När domstolen beslutar om begränsning av handlingsbehörigheten, skall den samtidigt vid behov förordna en intressebevakare för huvudmannen.

Om någon har företagit en rättshandling, som han eller hon inte har varit behörig att företa på grund av en begränsning av handlingsbehörigheten, gäller om rättshandlingens bindande verkan, återbetalning av prestationer och ersättning av prestationers värde eller av skada vad som bestäms i 26–28 §.

Ett beslut genom vilket någons handlingsbehörighet har begränsats gäller tills vidare eller den tid som anges i beslutet.

Begränsningen eller dess giltighetstid kan ändras på grund av förändrade förhållanden eller av någon annan orsak. Begränsningen skall upphävas när den inte längre är nödvändig.

Vad som anges i 17 b § tillämpas även om någons handlingsbehörighet har begränsats. (11.2.2011/122)

En omyndig har inte rätt att själv förfoga över sin egendom, ingå avtal eller företa andra rättshandlingar, om inte något annat bestäms i lag.

Om inte något annat bestäms i lag får den som har förklarats omyndig och kan förstå sakens betydelse själv besluta om ärenden som gäller hans eller hennes person.

En omyndig får företa rättshandlingar som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse.

En gåva eller gåvoutfästelse som gäller lös egendom och som utan intressebevakarens medverkan har givits en omyndig är bindande för givaren, om den omyndige har förstått sakens betydelse.

En omyndig har rätt att förfoga över vad som han eller hon under omyndigheten har förvärvat genom eget arbete samt över egendom som intressebevakaren i enlighet med 38 § har ställt till den omyndiges förfogande. Den omyndige har rätt att bestämma även över avkastningen av den ovan nämnda egendomen samt det som har kommit i stället för egendomen.

Om den omyndige utövar sin rätt på ett sätt som klart står i strid med hans eller hennes intressen eller om en sådan risk uppenbart föreligger, kan intressebevakaren överta förvaltningen av egendom som avses i 1 mom. till den del det är nödvändigt för att skydda den omyndiges intressen. Om åtgärden gäller den omyndiges arbetsinkomst skall förmyndarmyndighetens samtycke inhämtas.

En rättshandling som en omyndig inte har haft rätt att företa blir inte bindande för den omyndige om inte intressebevakaren har gett sitt samtycke till den.

En rättshandling som en omyndig har företagit blir bindande för den omyndige om intressebevakaren eller den omyndige själv godkänner den efter att ha blivit myndig.

En omyndigs rätt att upprätta testamente regleras i ärvdabalken.

Om en omyndig har företagit en rättshandling utan nödvändigt samtycke av intressebevakaren, har avtalsparten rätt att dra sig ur avtalet så länge det inte har godkänts eller fullgjorts på behörigt sätt.

Om den med vilken rättshandlingen företogs visste att den andra parten var omyndig, har den förstnämnde likväl inte rätt att dra sig ur avtalet under den tid inom vilken samtycke enligt avtal skall inhämtas eller som rimligen åtgår till inhämtandet. Parten kan emellertid dra sig ur en rättshandling så som anges i 1 mom. om parten hade anledning att anta att den omyndige trots omyndigheten hade rätt att företa rättshandlingen.

Den omyndige eller intressebevakaren skall underrättas om att en part drar sig ur en rättshandling.

Om en rättshandling som en omyndig har företagit utan nödvändigt samtycke inte blir bindande, skall vardera parten återställa vad som mottagits på grund av rättshandlingen eller, om detta inte är möjligt, ersätta dess värde. Den omyndige är dock inte skyldig att ge mera i ersättning än vad som har använts för den omyndiges skäliga underhåll eller vad som i övrigt har gagnat den omyndige.

Om vardera parten i en rättshandling är omyndig och om en part inte kan återställa vad som mottagits på grund av rättshandlingen, skall parten som ersättning betala ett belopp som för båda parterna kan betraktas som skäligt. När ersättningsbeloppet uppskattas skall vardera partens ställning då rättshandlingen företogs, förhållandena därefter samt övriga omständigheter beaktas.

Om en omyndig har fått till stånd en rättshandling genom en uppsåtlig, straffbar gärning, skall därigenom uppkommen skada, oberoende av gärningsmannens tillräknelighet samt utan hinder av 1 och 2 mom., ersättas med tillämpning av skadeståndslagen (412/1974) .

En intressebevakare är behörig att företräda sin huvudman vid rättshandlingar som gäller huvudmannens egendom och ekonomiska angelägenheter, om domstolen inte har beslutat något annat när uppdraget gavs eller om något annat inte föreskrivs.

Om domstolen så förordnar, har intressebevakaren rätt att företräda huvudmannen också i ärenden som gäller huvudmannens person, om huvudmannen inte kan förstå sakens betydelse. Intressebevakaren har dock inte rätt att med stöd av ett sådant förordnande företräda huvudmannen i ett ärende varom annat bestämts.

Intressebevakaren är inte behörig att på huvudmannens vägnar samtycka till äktenskap eller adoption, erkänna faderskap, godkänna ett erkännande av faderskap, upprätta eller återkalla ett testamente eller företräda huvudmannen i andra sådana ärenden som på ett jämförbart sätt är personliga.

Om intressebevakarens rätt att föra huvudmannens talan vid domstolar och myndigheter bestäms särskilt.

Om en huvudman har flera intressebevakare skall dessa tillsammans sköta intressebevakaruppdraget, såvida domstolen inte har beslutat fördela uppgifterna mellan dem.

Om någon av intressebevakarna på grund av resa, sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i beslutsfattandet och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, är denna intressebevakares samtycke inte nödvändigt i ärendet. I ärenden som är av avsevärd betydelse för huvudmannen kan intressebevakarna dock endast besluta gemensamt, om inte huvudmannens fördel uppenbart kräver annat.

Om intressebevakarna inte är eniga i ett ärende i vilket de ska besluta gemensamt och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, kan en intressebevakare begära ett beslut av förmyndarmyndigheten om vems åsikt som ska följas. (29.11.2019/1135)

En fordran som ingår i den egendom som förvaltas av en intressebevakare kan betalas endast till intressebevakaren eller till huvudmannens konto som intressebevakaren anvisar. Också en till huvudmannen gjord betalning är likväl giltig om gäldenären inte visste och med beaktande av omständigheterna inte borde ha vetat att betalningen borde ha gjorts till intressebevakaren.

Om huvudmannen har ett konto i ett kreditinstitut, skall intressebevakaren meddela institutet vem eller vilka som får lyfta medel som finns på kontot.

En intressebevakare får inte skänka bort egendom som tillhör huvudmannen.

En intressebevakare får inte företräda huvudmannen när motparten är intressebevakaren själv, intressebevakarens make eller barn eller någon som intressebevakaren företräder. Om syskon har en gemensam intressebevakare, är han eller hon dock behörig att företräda syskonen vid arvskifte, om inte syskonens intressen är motstridiga på grund av yrkanden som har framställts vid skiftet eller andra omständigheter som har samband med skiftet.

En annan intressebevakare än en förälder som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn får inte heller företräda huvudmannen, om motparten är

Med makar avses i 2 och 3 mom. äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i något annat parförhållande i gemensamt hushåll. Med släktingar jämställs motsvarande halvsläktingar.

Intressebevakaren får inte heller företräda huvudmannen när intressebevakarens och huvudmannens intressen i saken kan bli motstridiga av någon annan än en i 2 eller 3 mom. nämnd orsak.

En intressebevakare som i enlighet med 10 § har förordnats för en frånvarande person får inte förrän tre år har förflutit sedan man senast hade vetskap om den frånvarande sälja dennes egendom, om inte försäljningen är nödvändig för betalning av en skuld, för boutredning, för förhindrande av att egendom förstörs eller av någon annan motsvarande orsak. En intressebevakare som i enlighet med 10 § har förordnats att bevaka en blivande ägares rätt får inte sälja egendom som har ställts under intressebevakarens uppsikt, om inte försäljningen är påkallad av någon orsak som nämns ovan.

En intressebevakare som avses i 1 mom. får företräda en arvinge eller testamentstagare i ärenden som gäller delgivning eller klander av testamente, men intressebevakaren är inte behörig att på arvingens eller testamentstagarens vägnar förhindra att dennas rättigheter preskriberas.

Rättshandlingar som en intressebevakare som förordnats att bevaka en frånvarande persons eller blivande ägares rätt företar med stöd av sitt förordnande är giltiga, även om egendomen tillfaller någon annan än den som intressebevakaren förordnats att företräda.

Om inte något annat bestäms i lag, har intressebevakaren inte rätt att på huvudmannens vägnar utan förmyndarmyndighetens tillstånd

Tillstånd ska sökas hos förmyndarmyndigheten. Om en rättshandling företas eller en åtgärd vidtas för flera sådana personers räkning som är föremål för intressebevakning och av vilka en del har hemkommun i landskapet Åland, kan tillstånd för samtligas del sökas hos vilken som helst av de myndigheter som är behöriga enligt 84 § 1 eller 2 mom. Den förmyndarmyndighet som behandlat saken ska i ett sådant fall meddela sitt beslut till den behöriga myndigheten i fråga om de övriga personer som är föremål för intressebevakning. Förmyndarmyndigheten ska vid avgörandet av ett tillståndsärende ge huvudmannen tillfälle att bli hörd, om inte huvudmannens ståndpunkt på ett tillförlitligt sätt framgår av ansökningshandlingarna eller om hörande annars behövs med hänsyn till huvudmannens intresse eller för att saken ska kunna utredas. Huvudmannen behöver dock inte ges tillfälle att bli hörd, om denne är en minderårig som inte har fyllt 15 år. Bestämmelser i övrigt om hörande av part finns i förvaltningslagen (434/2003) . (29.11.2019/1135)

Om intressebevakaren har fått tillstånd för verksamhet eller uppdrag som avses i 1 mom. 5 eller 6 punkten, ger detta intressebevakaren rätt att utan hinder av 1 mom. företa de rättshandlingar som rörelsens eller näringsverksamhetens art kräver.

Förmyndarmyndigheten kan bevilja tillstånd enligt 34 §, om den rättshandling eller åtgärd som tillståndsansökan avser är förenlig med huvudmannens intressen. Härvid skall beaktas vad som i 37–41 § bestäms om förvaltningen av egendomen.

En rättshandling som intressebevakaren inte var behörig att företa binder inte huvudmannen.

En rättshandling som intressebevakaren har företagit utan behövligt tillstånd binder inte huvudmannen, om inte den förmyndarmyndighet hos vilken tillstånd borde ha sökts i efterhand på ansökan av intressebevakaren godkänner rättshandlingen. Om avtalspartens rätt att dra sig ur avtalet gäller härvid i tillämpliga delar 27 § 2 mom.

Om en rättshandling som intressebevakaren har företagit inte är bindande enligt 1 mom., gäller beträffande intressebevakarens skyldighet att ersätta den skada som åsamkats avtalsparten i tillämpliga delar 25 § lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929) .

Intressebevakaren skall förvalta huvudmannens egendom så att egendomen och avkastningen därav kan användas till nytta för huvudmannen och för att tillgodose huvudmannens personliga behov. I sitt uppdrag skall intressebevakaren samvetsgrant bevaka huvudmannens rättigheter och främja huvudmannens bästa.

Intressebevakaren ska överta besittningen av den egendom som intressebevakaren ska förvalta till den del detta behövs för att skydda huvudmannens intressen. Intressebevakaren har härvid vid behov rätt till handräckning i enlighet med 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) . Egendom som huvudmannen fritt får förfoga över får intressebevakaren dock inte ta i sin besittning mot huvudmannens vilja. (22.7.2011/891)

Intressebevakaren kan för att utreda sin huvudmans skulder ansöka om offentlig stämning i enlighet med lagen om offentlig stämning (729/2003) . (15.8.2003/730)

Hos huvudmannen skall kvarlämnas den egendom som han eller hon behöver för sitt personliga bruk. Till huvudmannens förfogande skall kvarlämnas så mycket dispositionsmedel som med beaktande av huvudmannens behov och övriga omständigheter bör anses skäligt. Intressebevakaren kan till huvudmannens förfogande kvarlämna även annan denne tillhörig egendom, om detta är förenligt med huvudmannens intresse.

Om huvudmannen vill ge en gåva som med hänsyn till omständigheterna är sedvanlig och av ringa ekonomisk betydelse, skall intressebevakaren se till att givarens avsikt kan uppfyllas.

Intressebevakaren skall bevara den egendom som huvudmannen under den tid intressebevakningen fortgår eller därefter behöver för sitt boende eller för idkande av näring eller som i övrigt har särskilt värde för huvudmannen.

Övrig egendom, som inte används för huvudmannens underhåll eller andra behov, skall placeras på ett tillräckligt värdebeständigt sätt och så att den ger skälig avkastning.

Intressebevakaren skall på begäran upplysa huvudmannen om dennes ekonomiska ställning samt om de åtgärder som intressebevakaren har vidtagit vid förvaltningen av egendomen.

Förmyndarmyndigheten kan bestämma att intressebevakaren skall göra upp en riktgivande plan för förvaltning och användning av egendomen och förete planen hos förmyndarmyndigheten för godkännande, om det skall anses nödvändigt med beaktande av egendomens art och mängd samt övriga omständigheter. Planen skall göras upp med beaktande av vad som i 37–39 § bestäms om egendomsförvaltning.

Planen för egendomsförvaltningen kan vid behov ändras eller kompletteras.

Har någon överlåtit egendom genom gåva eller testamente med föreskrifter om hur egendomen skall förvaltas, skall föreskrifterna följas utan hinder av vad som bestäms i detta kapitel.

Domstolen kan dock på ansökan av intressebevakaren besluta att egendomen skall förvaltas i enlighet med denna lag, om det är uppenbart att givarens avsikt på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte kan uppfyllas genom föreskrifterna om förvaltningen av egendomen.

En intressebevakare som har förordnats för en person som har uppnått myndighetsåldern skall se till att huvudmannen får sådan vård, omvårdnad och rehabilitering som med tanke på huvudmannens behov och förhållanden samt med beaktande av huvudmannens önskemål skall anses lämplig.

Innan intressebevakaren fattar beslut i ett ärende som hör till uppdraget skall intressebevakaren ta reda på huvudmannens åsikt, om saken kan anses vara viktig för huvudmannen och hörandet kan ske utan betydande svårigheter.

Det är dock inte nödvändigt att höra huvudmannen om denne inte kan förstå sakens betydelse.

Om huvudmannen är minderårig skall även vårdnadshavaren tillfrågas så som bestäms i 1 mom.

En minderårigs förälder och en vårdnadshavare som är den minderåriges intressebevakare har rätt att av den minderåriges medel få ersättning för nödvändiga kostnader.

Intressebevakaren för en person som uppnått myndighetsåldern och en annan för en minderårig förordnad intressebevakare än en sådan som avses i 1 mom. har rätt att av huvudmannens medel få ersättning för behövliga kostnader samt ett arvode som är skäligt i förhållande till uppdragets art och omfattning samt huvudmannens tillgångar. Utöver arvode har intressebevakaren rätt till specialersättning för en sådan behövlig uppgift till förmån för huvudmannen som fordrar särskild yrkesskicklighet eller en betydande arbetsinsats, om det har varit förenligt med huvudmannens intresse att intressebevakaren sköter uppgiften. (11.2.2011/122)

En intressebevakare har inte rätt till arvode enligt 2 mom., om huvudmannens inkomster, under den tid för vilken arvode tas ut, efter skatt enligt förskottsinnehållning eller förskottsbetalning och lagbestämda avgifter för arbetstagaren är lika stora eller lägre än den årliga nivå som motsvarar utkomststödets grunddel enligt 9 § 1 mom. 1 punkten i lagen om utkomststöd (1412/1997) , justerad med det folkpensionsindex som avses i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . Som inkomst för huvudmannen betraktas alla inkomster i penningform såsom löne-, pensions- och andra förvärvsinkomster, ränte-, hyres-, dividend- och andra kapitalinkomster samt sociala förmåner. (11.2.2011/122)

En intressebevakare har trots 3 mom. rätt till arvode enligt 2 mom., om det verkliga värdet på huvudmannens förmögenhet minskat med huvudmannens skulder mer än tredubbelt överstiger den årliga nivå enligt 3 mom. som motsvarar utkomststödets grunddel. När förmögenheten bestäms beaktas inte en bostad som personligen används av huvudmannen och skulder som hänför sig till den. (11.2.2011/122)

Närmare bestämmelser om arvodets storlek utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.2.2011/122)

En intressebevakare som i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsamkat huvudmannen skada är skyldig att ersätta skadan.

På jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga tillämpas 2 och 6 kap. skadeståndslagen. Om en sådan allmän intressebevakare som avses i lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999) har åsamkat skada skall på skadeståndsansvaret dessutom tillämpas 3 och 4 kap. skadeståndslagen.

Huvudmannen är inte skyldig att i enlighet med 3 kap. 1 § 3 mom. i skadeståndslagen ersätta skada som intressebevakaren har orsakat när han eller hon handlat för huvudmannens räkning. (25.5.2007/649)

Intressebevakarens verksamhet övervakas av förmyndarmyndigheten.

Förmyndarmyndighetens skyldighet att övervaka intressebevakarens verksamhet ska tillämpas också i sådana fall där en person för vilken det har förordnats intressebevakare i en främmande stat bosätter sig i Finland. Förmyndarmyndigheten kan dock på eget initiativ eller på ansökan av intressebevakaren besluta att övervakning inte ordnas i Finland eller att den ordnas endast i fråga om vissa av intressebevakarens uppdrag, om intressebevakarens verksamhet övervakas i den främmande staten och huvudmannens fördel inte kräver att övervakningen ordnas i Finland.

46 a § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

Övervakningen av intressebevakaren kan föras över till en annan i 84 § 1 eller 2 mom. avsedd förmyndarmyndighet, om intressebevakaruppdraget har införts i registret över förmynderskapsärenden och den vars intressen ska bevakas har hemkommun inom den andra förmyndarmyndighetens verksamhetsområde eller om överföringen av någon annan orsak behövs för övervakningen. Före överföringen ska intressebevakaren och den övertagande förmyndarmyndigheten höras.

Ändring i beslut genom vilket övervakningen förts över får inte sökas genom besvär.

47 a § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

Förmyndarmyndigheten får på ansökan eller på eget initiativ besluta att övervakningen av intressebevakaren avslutas, om huvudmannen har bosatt sig i en främmande stat och

(29.11.2019/1135)

Beslutet om att avsluta övervakningen ska antecknas i registret över förmynderskapsärenden.

Intressebevakaren skall inom tre månader från uppdragets början till förmyndarmyndigheten ge in en förteckning över huvudmannens tillgångar och skulder som intressebevakaren skall förvalta. I förteckningen skall även uppges den egendom som med stöd av 38 § 1 mom. har kvarlämnats till huvudmannens förfogande. Om huvudmannen senare får egendom som skall förvaltas av intressebevakaren, skall en förteckning över denna egendom inlämnas inom en månad från fånget. Skyldigheten att ge in en sådan förteckning gäller likväl inte sådana periodiska prestationer som huvudmannen får med stöd av en rättighet som antecknats i förteckningen.

När huvudmannen blir delägare i ett dödsbo skall intressebevakaren tillställa förmyndarmyndigheten en kopia av bouppteckningsinstrumentet inom en månad från bouppteckningen.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en förälder som är intressebevakare för sitt minderåriga barn, om den minderåriges egendom är ringa. Förmyndarmyndigheten kan på intressebevakarens ansökan eller på eget initiativ efter att ha hört intressebevakaren förlänga den i 1 mom. föreskrivna tiden, om detta behövs på grund av egendomens storlek eller av någon annan orsak. (11.2.2011/122)

Intressebevakaren skall i den förteckning som avses i 48 § försäkra att de uppgifter han eller hon har lämnat är riktiga och att ingenting avsiktligt har utelämnats. Domstolen kan ålägga intressebevakaren att styrka sina uppgifter under ed eller med stöd av försäkran, om förmyndarmyndigheten kräver det.

En intressebevakare som har till uppgift att förvalta egendom är skyldig att föra bok över huvudmannens tillgångar och skulder samt över vad som hänt under redovisningsperioden.

Om uppdraget innefattar annat än egendomsförvaltning är intressebevakaren skyldig att göra anteckningar som gör det möjligt att redogöra för de åtgärder som vidtagits med anledning av förordnandet.

En intressebevakare som avses i 50 § 1 mom. skall årligen ge in en redovisning till förmyndarmyndigheten ( årsredovisning ). Förmyndarmyndigheten kan besluta att redovisningsperioden är någon annan ettårsperiod än kalenderåret, om detta med hänsyn till egendomsförvaltningen och bokföringen eller granskningen av redovisningen är ändamålsenligt.

Årsredovisningen ska ges in inom tre månader efter redovisningsperiodens utgång. Om intressebevakaruppdraget började under den senare hälften av redovisningsperioden, kan förmyndarmyndigheten på intressebevakarens ansökan eller på eget initiativ efter att ha hört intressebevakaren besluta att redovisningen ska ges i samband med följande årsredovisning. (11.2.2011/122)

Om intressebevakaren på grund av sjukdom eller uppdragets omfattning eller av någon annan motsvarande orsak inte förmår eller har förmått ge in årsredovisningen inom föreskriven tid, kan förmyndarmyndigheten på ansökan förlänga tiden.

En intressebevakare för en minderårig är inte skyldig att ge in en årsredovisning för ett uppdrag som inte har krävt införande i registret över förmynderskapsärenden.

En intressebevakare vars uppdrag upphör eller begränsas är skyldig att utan dröjsmål till förmyndarmyndigheten ge in en redovisning över förvaltningen av den egendom som han eller hon inte längre skall förvalta för den tid för vilken redovisning inte tidigare har ingetts ( slutredovisning ). En intressebevakare för en minderårig är emellertid inte skyldig att ge in någon slutredovisning för ett uppdrag som inte har krävt införande i registret över förmynderskapsärenden.

Om det av förteckningen över egendomen eller av årsredovisningen framgår att huvudmannen inte har någon egendom eller att den egendom som intressebevakaren förvaltar är ringa, kan förmyndarmyndigheten på intressebevakarens ansökan eller på eget initiativ efter att ha hört intressebevakaren för viss tid eller tills vidare befria intressebevakaren från den årliga redovisningsskyldigheten eller bestämma att redovisningsperioden ska vara längre än ett år.

Befrielse från den årliga redovisningsskyldigheten eller förlängning av redovisningsperioden kan beviljas också om egendomen är av ett sådant slag att huvudmannens intresse inte fordrar årlig redovisning eller om bevarandet av egendomen är tryggat genom att egendom placeras i ett objekt från vilket den enligt ett villkor i placeringsavtalet inte kan lyftas eller överföras och placeringsvillkoren inte ändras utan förmyndarmyndighetens samtycke. På förmyndarmyndighetens samtycke tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om förmyndarmyndighetens tillstånd.

Förmyndarmyndigheten kan ändra ett beslut som avses ovan om detta är motiverat med tanke på behovet av tillsyn.

I samband med årsredovisningen och slutredovisningen skall också de verifikat som behövs lämnas in för granskning. Verifikaten skall återlämnas till intressebevakaren efter granskningen.

Intressebevakaren är skyldig att bevara de verifikat som hör till redovisningen tills tiden för väckande av talan enligt 61 § 1 mom. har löpt ut eller, om talan har väckts, tills saken har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft. Därefter har huvudmannen, dennes rättsinnehavare eller en ny intressebevakare rätt att få verifikaten i sin besittning.

Av årsredovisningen och slutredovisningen skall framgå huvudmannens tillgångar och skulder vid ingången och utgången av redovisningsperioden, vilka förändringar som har skett under redovisningsperioden och vilka betydande rättshandlingar som företagits på huvudmannens vägnar samt övriga motsvarande åtgärder som intressebevakaren har vidtagit vid förvaltningen av egendomen. Uppgifterna skall ges på ett sådant sätt att förmyndarmyndigheten med stöd av redovisningen kan övervaka hur egendomen förvaltas och hur förvaltningsplanen följs.

I redovisningen skall även uppges den egendom som intressebevakaren under redovisningsperioden ställt till huvudmannens förfogande.

Om huvudmannen har förälder, make, barn eller någon annan närstående person som sin intressebevakare, kan förmyndarmyndigheten på intressebevakarens ansökan eller på eget initiativ efter att ha hört intressebevakaren besluta att redovisningen för den egendom som intressebevakaren förvaltar eller för en viss del av egendomen får vara allmänt hållen, om detta kan anses tillräckligt med hänsyn till det slag av egendom som intressebevakaren förvaltar. Av redovisningen ska dock framgå hur egendomen har förändrats under redovisningsperioden. (11.2.2011/122)

När förmyndarmyndigheten har fått årsredovisningen eller slutredovisningen ska den utan dröjsmål och i den omfattning som god granskningssed förutsätter granska hur egendomen har förvaltats, om skäliga dispositionsmedel har ställts till huvudmannens förfogande, om storleken på intressebevakarens arvode är motiverad och om redovisningen är rätt uppgjord. (11.2.2011/122)

Förmyndarmyndigheten kan granska redovisningen mer allmänt än vad som föreskrivs i 1 mom., om det utgående från egendomens storlek eller art eller andra omständigheter finns skäl att anta att huvudmannens intresse på grund av detta inte äventyras. Den första redovisning som intressebevakaren ger in ska dock granskas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. (11.2.2011/122)

Intressebevakaren skall på begäran ge förmyndarmyndigheten alla nödvändiga uppgifter, verifikat och handlingar som gäller uppdraget samt förete de värdepapper som intressebevakaren förvaltar.

Huvudmannen får ersättning av statens medel för en skada som orsakats av att en omständighet förblivit oupptäckt vid en granskning av redovisningen enligt 56 § 2 mom. och denna omständighet borde ha upptäckts om redovisningen hade granskats i enlighet med 56 § 1 mom.

Om intressebevakaren försummar att ge in vederbörliga redovisningar, förteckningar eller verifikat eller en begärd utredning eller underlåter att uppgöra en sådan förvaltningsplan som förmyndarmyndigheten har ålagt denne att göra upp, kan förmyndarmyndigheten ålägga intressebevakaren att vidta den försummade åtgärden och förena beslutet med vite eller hot om att åtgärden utförs på den försumliges bekostnad.

När förmyndarmyndigheten förordnar att hotet om tvångsutförande skall verkställas kan den vid vite förplikta intressebevakaren att till den som utför åtgärden överlämna de verifikat och handlingar som behövs för att uppdraget skall kunna utföras.

På ärenden som gäller vite och hot om tvångsutförande tillämpas i övrigt viteslagen (1113/1990) .

Om tryggandet av huvudmannens intressen förutsätter en åtgärd som intressebevakaren inte har vidtagit, kan domstolen på ansökan av förmyndarmyndigheten, huvudmannen själv eller någon annan som avses i 72 § 1 och 2 mom. förordna att en annan intressebevakare skall se till att åtgärden vidtas. Domstolen kan på motsvarande sätt förordna en annan intressebevakare, om det finns skäl att väcka talan mot intressebevakaren innan dennes uppdrag har upphört.

När uppdraget upphör är intressebevakaren skyldig att utan dröjsmål överlåta den förvaltade egendomen till sin huvudman, till den nya intressebevakaren eller till någon annan som är berättigad att ta emot egendomen.

När intressebevakarens uppdrag upphör på grund av att huvudmannen avlidit och egendomen inte utan dröjsmål kan överlåtas till bodelägarnas samförvaltning, kan intressebevakaren överlåta egendomen för att förvaltas av en sådan bodelägare som enligt 18 kap. 3 § i ärvdabalken kan vårda boets egendom. Intressebevakaren ska senast sju dagar före överlåtelsen underrätta alla bodelägare vars vistelseort och identitet är kända om överlåtelsen av egendomen. (11.2.2011/122)

När intressebevakarens uppdrag har upphört och förmyndarmyndigheten har granskat slutredovisningen, skall den framställa sina anmärkningar över redovisningen samt ge en kopia av slutredovisningen till den som har rätt att ta emot egendomen. Den sistnämnda har på begäran rätt att av intressebevakaren få till påseende de verifikat som hänför sig till årsredovisningarna och slutredovisningen.

Intressebevakaren kan vid vite åläggas att visa upp verifikaten enligt vad som bestäms i 57 §.

Ett skadeståndsyrkande som grundar sig på intressebevakarens verksamhet preskriberas tre år från det att förmyndarmyndigheten i enlighet med 60 § har överlämnat de handlingar som gäller intressebevakningen till den som varit berättigad att ta emot dem. När det är fråga om en sådan intressebevakare som nämns i 50 § 2 mom. räknas preskriptionstiden dock från det att intressebevakaren har gett en sådan redogörelse som avses i nämnda moment till den som varit berättigad att ta emot redogörelsen.

Om grunden för skadeståndet inte framgår av uppgifterna i redovisningen eller om intressebevakaren har orsakat huvudmannen skada på något annat sätt än i sin intressebevakningsuppgift, gäller i fråga om preskription av skadeståndet vad som föreskrivs i 7 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Skadeståndet preskriberas dock tidigast tre år efter det att huvudmannen fyllt 18 år eller en intressebevakare inte mera förordnats för honom eller henne.

En skadeståndstalan som grundar sig på en omständighet som framgår av redovisningen kan inte väckas, om den som har haft rätt att ta emot redovisningen, efter att ha fått de handlingar som nämns i 60 §, skriftligen har godkänt intressebevakarens verksamhet eller i övrigt skriftligen meddelat att han eller hon inte kommer att kräva skadestånd.

Om intressebevakaren har avlidit gäller i fråga om dödsbodelägarnas, boutredningsmannens och konkursboets skyldigheter i tillämpliga delar bestämmelserna om intressebevakare i detta kapitel.

Den som det åligger att förvalta dödsboet skall utan dröjsmål underrätta förmyndarmyndigheten om intressebevakarens död samt ta hand om huvudmannens egendom så länge den är i boets besittning.

Vad som förskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas likväl inte, om intressebevakaren var en allmän intressebevakare.

Bestämmelser om det register över förmynderskapsärenden som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (1156/2019) . I registret införs uppgifter för övervakning av i denna lag avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) avsedda fullmäktiges verksamhet samt för tryggande av tredje mans rätt.

Intressebevakning och begränsning av handlingsbehörigheten ska införas i registret över förmyndarskapsärenden när

(3.9.2010/780)

Intressebevakning skall dock inte införas i registret över förmynderskapsärenden, om intressebevakarens uppdrag inte omfattar egendomsförvaltning eller bevakning av någons rätt i ett oskiftat bo.

När domstolen fattar ett beslut som innebär att intressebevakning ska införas i registret över förmynderskapsärenden eller fattar ett beslut genom vilket en omständighet som har antecknats i registret över förmynderskapsärenden ändras, ska domstolen lämna ett meddelande om detta till förmyndarmyndigheten. Om beslutet ska iakttas först när det har vunnit laga kraft, ska meddelandet dock lämnas först efter att detta skett. I det sistnämnda fallet lämnas meddelandet av den domstol där ärendet senast varit anhängigt. (29.11.2019/1135)

4 mom. har upphävts genom L 29.11.2019/1135 . (29.11.2019/1135)

Ett intressebevakaruppdrag ska införas i registret över förmynderskapsärenden även när förmyndarmyndigheten får kännedom om att

Om särskilda skäl föreligger, ska intressebevakning för en minderårig införas i registret över förmynderskapsärenden även om egendomen eller beloppet av tillgångarna i dödsboandelen understiger det belopp som avses i 1 mom.

Ett intressebevakaruppdrag som gäller en minderårig och som har införts i registret över förmynderskapsärenden med stöd av 66 §, kan avföras ur registret, om värdet på den minderåriges dödsboandel eller egendom enligt 66 § 1 mom. varaktigt har sjunkit så att det är lika med eller lägre än 15 000 euro. Ett intressebevakaruppdrag kan dock inte avföras ur registret om egendomen har minskat på grund av åtgärder från intressebevakarens sida som inte är förenliga med den minderåriges intresse eller om det i övrigt finns särskilda skäl för att intressebevakaruppdraget ska kvarstå i registret.

67 § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

68 § har upphävts genom L 29.11.2019/1135 .

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet anhängiggörs vid tingsrätten genom ansökan.

Om inte något annat bestäms nedan, föreskrivs om behörig domstol i ärenden som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet i 10 kap. i rättegångsbalken. (13.3.2009/158)

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för att bevaka en frånvarande persons rätt i ett dödsbo skall anhängiggöras vid den tingsrätt som är laga domstol i ärenden som gäller kvarlåtenskapen. Om ett förordnande av intressebevakare i övrigt söks med stöd av 10 § i denna lag, skall ärendet anhängiggöras vid den tingsrätt inom vars domkrets den frånvarande personen har egendom eller där behovet av intressebevakning har framkommit på något annat sätt.

Om det inte finns någon annan domstol i Finland där ärendet kan anhängiggöras, kan det anhängiggöras vid Helsingfors tingsrätt.

Om ansökan gäller förordnande av intressebevakare för en rättegång, kan ärendet även anhängiggöras vid den tingsrätt där rättegången är eller kommer att bli anhängig.

En ansökan om förordnande av intressebevakare eller en ansökan om begränsning av en persons handlingsbehörighet kan göras av förmyndarmyndigheten eller av den vars intressen skall bevakas eller dennes intressebevakare, förälder, make, barn eller av någon annan närstående person.

Ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för en minderårig kan även anhängiggöras av den minderåriges vårdnadshavare eller av ett välfärdsområde. (8.7.2022/637)

När en intressebevakare behövs för att bevaka en frånvarande persons eller blivande ägares rätt i ett dödsbo, skall boutredningsmannen, en annan boförvaltare, en skiftesman eller en bodelägare göra en ansökan hos tingsrätten om förordnande av en intressebevakare. Boutredningsmannen eller skiftesmannen kan också annars göra en ansökan, om det är nödvändigt för avvittringen eller arvskiftet att förordna en intressebevakare. Om en frånvarande persons angelägenheter av andra orsaker måste skötas kan ansökan förutom av dem som avses i 1 mom. göras även av den vars intresse eller rätt saken gäller.

I ett ärende som gäller förordnande av en intressebevakare för en minderårig skall den minderåriges vårdnadshavare och den minderårige, om denne har fyllt 15 år, beredas tillfälle att bli hörda.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare för en myndig person, skall den vars intressen skall bevakas samt, om det med beaktande av förhållandena inte är uppenbart onödigt, dennes make beredas tillfälle att bli hörda.

Om den vars intressen skall bevakas har utfärdat en intressebevakningsfullmakt och förordnandet av en intressebevakare kan leda till att intressebevakningsfullmakten helt eller delvis upphör att gälla, skall fullmäktigen beredas tillfälle att bli hörd i ärendet. (25.5.2007/649)

Tillfälle till hörande behöver dock inte beredas, om delgivning av kallelse till hörande skall ske genom domstolens kungörelse i enlighet med 11 kap. 9 § i rättegångsbalken. (25.5.2007/649)

Om delgivningen av en kallelse till hörande på grund av tillståndet hos den vars intressen skall bevakas, inte har kunnat ske med honom eller henne, skall delgivningen ske med en intressebevakare som utses enligt 82 §. Om det med tanke på rättssäkerheten för den som skall höras inte är nödvändigt att utse en intressebevakare för rättegången, behöver hörande dock inte ske. (25.5.2007/649)

I ett ärende som gäller begränsning av handlingsbehörigheten skall domstolen personligen höra den var intressen skall bevakas. Ärendet kan dock avgöras utan att vederbörande hörs personligen, om ansökan genast avslås så som ogrundad eller om hörandet med hänsyn till vederbörandes tillstånd är omöjligt eller medför oskälig olägenhet för honom eller henne.

2 mom. har upphävts genom L 25.5.2007/649 . (25.5.2007/649)

Förmyndarmyndigheten skall beredas tillfälle att bli hörd i ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet, såvida myndighetens åsikt inte framgår av ansökningshandlingarna.

I ärenden som gäller förordnande av intressebevakare behöver förmyndarmyndigheten dock inte höras, om det inte är nödvändigt för utredning av saken.

Om det i ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av en persons handlingsbehörighet är nödvändigt att den som enligt 72 § har talerätt i saken hörs personligen, skall för dennes vidkommande tillämpas vad som i 12 kap. rättegångsbalken föreskrivs om åläggande av part i ett tvistemål att inställa sig personligen inför rätta.

Om den som skall höras enligt 1 mom. inte utan avsevärd svårighet kan infinna sig vid sammanträdet eller om det finns andra särskilda skäl, kan hörandet ske utom huvudförhandlingen. (25.5.2007/649)

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare kan domstolen anförtro intressebevakaren en uppgift som inte yrkats i ansökan, och i ett ärende som gäller begränsning av en persons handlingsbehörighet begränsa behörigheten i större utsträckning än vad som avses i ansökan eller annars på ett sätt som avviker från ansökan, om detta med stöd av 8 eller 18 § skall anses nödvändigt för att skydda huvudmannens intressen.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten skall domstolen på eget initiativ förordna att all den utredning som är nödvändig för ärendets avgörande skall inhämtas.

I ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten kan domstolen ge ett interimistiskt förordnande. Om ärendet inte tål dröjsmål, kan förordnandet ges utan att den vars intressen skall bevakas och andra i 73 § nämnda personer blir hörda. Ett interimistiskt förordnande är i kraft till dess att domstolen meddelar ett beslut i ärendet, om inte förordnandet återkallas eller ändras före det.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt förordnande.

Var och en som enligt 72 § har rätt att anhängiggöra ett ärende som gäller förordnande av intressebevakare eller begränsning av handlingsbehörigheten får söka ändring i ett sådant domstolsbeslut.

Vad som bestäms i 69–80 § gäller i tillämpliga delar också skiljande av intressebevakare från uppdraget, ändring av intressebevakarens uppdrag eller förordnande om att uppdraget skall upphöra samt ärenden som gäller upphävande eller ändring av begränsning av en persons handlingsbehörighet.

Vid behandling av ärenden som nämns i 1 mom. skall intressebevakaren beredas tillfälle att bli hörd. Om ärendet inte tål dröjsmål, kan ett interimistiskt förordnande dock ges utan att intressebevakaren bereds tillfälle att bli hörd. Tillfälle till hörande behöver inte heller beredas, om delgivning av kallelse till hörande skall ske genom domstolens kungörelse i enlighet med 11 kap. 9 § i rättegångsbalken.

Domstolen kan på eget initiativ i ärenden som avses i detta kapitel för rättegången utse ett rättegångsbiträde eller en intressebevakare för den vars intressebevakning ansökan avser, om det är nödvändigt med tanke på dennes rättssäkerhet.

I fråga om arvodet och ersättningen för kostnader till ett i 1 mom. nämnt rättegångsbiträde gäller i tillämpliga delar vad som bestäms för intressebevakarens del i 44 §. (25.5.2007/649)

Tingsrättens beslut om förordnande av en intressebevakare eller skiljande av intressebevakaren från uppdraget eller om begränsning av någons handlingsbehörighet skall iakttas även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller tingsrättens beslut om ändring av intressebevakarens uppdrag, om inte något annat bestäms i beslutet. (25.5.2007/649)

Hovrättens beslut i ett ärende som avses i detta kapitel skall iakttas även om det inte har vunnit laga kraft, om inte hovrätten bestämmer något annat i sitt beslut.

Om hovrätten eller högsta domstolen återförvisar ärendet för ny behandling, kan den förordna att intressebevakaruppdraget eller begränsningen av handlingsbehörigheten skall vara i kraft till dess att den domstol till vilken ärendet återförvisats har avgjort det eller givit ett interimistiskt förordnande.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är förmyndarmyndighet.

I landskapet Åland är dock Statens ämbetsverk på Åland förmyndarmyndighet när den vars intressen ska bevakas har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i landskapet Åland eller när den vars intressen ska bevakas inte har hemkommun i Finland men huvudsakligen vistas i landskapet Åland.

Statens ämbetsverk på Åland är förmyndarmyndighet också när intressebevakningen gäller en frånvarande persons eller blivande ägares rätt, och Statens ämbetsverk på Åland enligt 2 mom. skulle ha varit behörig att övervaka en för arvlåtaren förordnad intressebevakares verksamhet. Likaså är Statens ämbetsverk på Åland behörigt att vara förmyndarmyndighet, om någon annans intressen annars ska bevakas med stöd av 10 § och behovet av intressebevakning framkommer i landskapet Åland.

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/637)

Ärenden som gäller förordnande av intressebevakare eller skiljande av intressebevakare från uppdraget, ändring av intressebevakarens uppdrag eller förordnande om att uppdraget ska upphöra samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. I övrigt avgörs ett ärende av förmyndarmyndigheten så som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. (29.11.2019/1135)

Om inte något annat följer av bestämmelserna i denna lag, skall förvaltningslagen tillämpas på behandlingen av ärenden och på jäv för tjänsteman.

För förmyndarmyndighetens prestationer tas avgifter ut enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . Förmyndarmyndigheten kan dock i ett enskilt fall bestämma att någon avgift inte tas ut för dess prestation, om den betalningsskyldiges betalningsförmåga med hänsyn till de inkomster och den förmögenhet som står till hans eller hennes förfogande har försämrats väsentligt på grund av underhållsskyldighet, arbetslöshet eller sjukdom eller av någon annan särskild orsak, eller om det av andra orsaker är oskäligt att ta ut en avgift.

När en begäran om förordnande av en intressebevakare med stöd av 12 § 1 mom., om ändring av intressebevakarens uppdrag med stöd av 15 § 3 mom. eller om att intressebevakarens uppdrag skall förordnas att upphöra med stöd av 17 § 4 mom. har framställts hos förmyndarmyndigheten, skall förmyndarmyndigheten personligen höra den vars intressen bevakningen gäller. Förmyndarmyndigheten kan kräva att sökanden företer ett läkarutlåtande om de omständigheter som är av betydelse för ärendets avgörande.

Om det på grund av långa avstånd eller av något annat skäl är behövligt, kan hörande också genomföras med hjälp av teknisk utrustning som gör det möjligt för en tjänsteman vid förmyndarmyndigheten och för den som ska höras att se och tala med varandra medan hörandet pågår. (29.11.2019/1135)

Förmyndarmyndighetens beslut om förordnande av en intressebevakare eller skiljande av intressebevakaren från uppdraget skall iakttas även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller förmyndarmyndighetens beslut om ändring av intressebevakarens uppdrag, om inte något annat bestäms i beslutet.

Beslut som förmyndarmyndigheten fattat med stöd av 34 och 57 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . (29.11.2019/1135)

När det gäller andra beslut av förmyndarmyndigheten får omprövning begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (29.11.2019/1135)

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (29.11.2019/1135)

Omprövning får dock inte begäras eller ändring sökas genom besvär när det gäller förmyndarmyndighetens beslut om förordnande av intressebevakare med stöd av 12 §, ändring av intressebevakarens uppdrag med stöd av 15 § 3 mom., skiljande av intressebevakaren från dennes uppdrag med stöd av 16 § 3 mom., förordnande om att intressebevakarens uppdrag ska upphöra med stöd av 17 § 4 mom., avgörande av meningsskiljaktigheter mellan intressebevakare med stöd av 30 § 3 mom., förlängning av tid som nämns i 48 § 3 mom. eller den i 51 § 1–3 mom. avsedda tidpunkten för fullgörande av redovisningsskyldigheten.

Om förmyndarmyndigheten har förordnat en intressebevakare med stöd av 12 §, ändrat intressebevakarens uppdrag med stöd av 15 § 3 mom., skiljt intressebevakaren från dennes uppdrag med stöd av 16 § 3 mom. eller förordnat att intressebevakarens uppdrag skall upphöra med stöd av 17 § 4 mom., kan sökanden föra ärendet till tingsrätten för prövning ( begäran om avgörande ). Gäller frågan förordnande av en ställföreträdare med stöd av 12 § 3 mom., kan begäran om avgörande också framställas av huvudmannen.

Begäran om avgörande ska framställas hos förmyndarmyndigheten inom 30 dagar från delfåendet av förmyndarmyndighetens beslut. Begäran om avgörande ska framställas skriftligen och i begäran ska uppges det beslut av förmyndarmyndigheten som begäran gäller samt till vilka delar och på vilken grund sökanden är missnöjd med beslutet. (29.11.2019/1135)

Förmyndarmyndigheten skall utan dröjsmål sända begäran om avgörande för prövning till den tingsrätt som avses i 70 eller 71 §. Förmyndarmyndigheten skall samtidigt sända tingsrätten en kopia av sitt beslut och handlingarna i ärendet.

När domstolen behandlar begäran om avgörande skall 73 och 75–83 § iakttas i tillämpliga delar.

Den som har en intressebevakare har rätt att i enlighet med vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få veta vilka uppgifter det finns om honom eller henne i förmyndarmyndighetens handlingar. Efter att den som hade en intressebevakare har avlidit har var och en av den avlidnes rättsinnehavare rätt att få de uppgifter som den avlidne själv skulle ha haft rätt att få.

Om inte något annat bestäms särskilt har intressebevakaren i ärenden som hör till uppdraget rätt att få de uppgifter som huvudmannen själv har rätt till.

Intressebevakaren har utan huvudmannens samtycke rätt att öppna endast sådana till huvudmannen anlända brev eller därmed jämförbara tillslutna meddelanden som på basis av avsändarens namn eller någon annan särskild omständighet kan antas gälla ärenden som intressebevakaren skall sköta.

Statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och övriga pensionsanstalter, försäkringsanstalter, banker och övriga penninginstitut, verksamhetsenheter för social- och hälsovården, yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt privata tillhandahållare av socialservice är trots sekretessbestämmelserna skyldiga att på begäran lämna förmyndarmyndigheten och domstolen de uppgifter och utredningar som behövs för avgörande av ett anhängigt ärende och dessutom att lämna förmyndarmyndigheten de uppgifter och utredningar som behövs för att avgöra ett ärende som gäller skydd av vuxna eller barn och har inletts i en främmande stat hos en myndighet som begär uppgifter om ärendet med stöd av ett statsfördrag. (8.7.2022/637)

Förmyndarmyndigheten eller domstolen kan av välfärdsområdet begära ett utlåtande om vederbörandes förhållanden, då ett sådant behövs i ett ärende som avses i denna lag. Begäran ska riktas till det välfärdsområde inom vars område vederbörande har sin hemkommun eller, om vederbörande inte har hemkommun i Finland, där han eller hon huvudsakligen vistas. (8.7.2022/637)

Om lämnandet av andra uppgifter eller utredningar än sådana som avses i 2 mom. innebär att den som är skyldig att lämna uppgifterna eller utredningarna åsamkas betydande kostnader eller extra arbete, kan en skälig avgift tas ut.

Den som har fått vetskap om att någon uppenbarligen är i behov av intressebevakning kan utan hinder av tystnadsplikt anmäla detta till förmyndarmyndigheten. Anmälan skall göras till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den person som anmälan gäller har hemkommun eller, om han eller hon inte har hemkommun i Finland, till den förmyndarmyndighet inom vars område han eller hon huvudsakligen vistas. Efter att förmyndarmyndigheten mottagit anmälan skall den vidta åtgärder för att utreda behovet av intressebevakning samt vid behov göra en ansökan till tingsrätten om förordnande av en intressebevakare.

På tystnadsplikten för personer verksamma inom myndigheter tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. (25.5.2007/649)

En intressebevakare, den som är anställd hos den som producerar intressebevakningstjänster för förmyndarverksamheten, en förtroendevald eller en sakkunnig som anlitas för uppgifter inom förmyndarverksamheten får inte utan vederbörandes samtycke röja sådant som han eller hon fått veta på grund av sina uppgifter inom förmyndarverksamheten och som till skydd för en enskild persons ekonomiska intressen eller personliga integritet skall hemlighållas. (25.5.2007/649)

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. hindrar inte att uppgifter lämnas till

Till straff för brott mot tystnadsplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs på något annat ställe i lag.

Den som vägrar lämna sådana uppgifter som han eller hon enligt 90 § 1 mom. är skyldig att lämna, skall för brott mot den i lagen om förmyndarverksamhet föreskrivna upplysningsplikten dömas till böter.

Åklagaren får inte väcka åtal för en gärning som avses i 1 mom. om inte förmyndarmyndigheten har anmält den till åtal. (13.5.2011/456)

Närmare bestämmelser om de finansiella instrument som avses i 34 § 1 mom. 13 punkten underpunkt f får utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Finska myndigheter är behöriga i ett intressebevakningsärende, om

Utöver det som bestäms i 1 mom. är finska myndigheter behöriga i ärenden som gäller intressebevakning för finska medborgare som är bosatta i en främmande stat, om ärendet inte kan avgöras i den staten eller om detta skulle medföra oskäliga svårigheter och det måste anses behövligt att ärendet avgörs i Finland.

Finska myndigheter är behöriga i ärenden som gäller intressebevakning för en person vars vistelseort eller identitet inte är känd, om ärendet som intressebevakaren ska sköta har sådan anknytning till Finland att det måste anses behövligt att ärendet avgörs här.

Om det är behövligt att skyndsamt bevaka en sådan persons intressen som vistas i Finland eller har ett ärende eller egendom som ska skötas här, är finska myndigheter behöriga att ordna intressebevakningen.

En finsk myndighet är behörig att granska ärenden som gäller planer för egendomsförvaltning, redovisningsskyldighet, tillstånd för intressebevakare eller något annat ärende som har samband med övervakningen av intressebevakarens verksamhet, om det är en finsk förmyndarmyndighets uppgift att övervaka verksamheten eller om ärendet gäller en tidpunkt då en finsk förmyndarmyndighet skulle övervaka intressebevakarens verksamhet.

En finsk myndighet får skilja en intressebevakare från dennes uppdrag, när intressebevakaren förordnats till uppdraget av en finsk myndighet, även om myndigheten inte är behörig med stöd av 95 a §.

Finska myndigheter tillämpar finsk lag när de utövar behörighet i ärenden som gäller intressebevakning. Om ett ärende har nära anknytning till en främmande stat, får dock undantagsvis lagen i den staten beaktas, om fördelen för den person vars intressebevakning ärendet gäller kräver det.

Om någon som är part i en rättshandling är bosatt i Finland vid tidpunkten för rättshandlingen, ska finsk lag tillämpas på frågan om personens minderårighet eller för att bedöma ålderns betydelse för partens rättshandlingsförmåga. Om personen är bosatt i en främmande stat vid denna tidpunkt, ska lagen i den stat tillämpas som enligt lagen i den främmande staten är tillämplig på rättshandlingen.

På frågan om vem som direkt med stöd av lag eller viljeförklaring är intressebevakare för en person under 18 år eller hur sådan intressebevakning upphör direkt med stöd av lag eller viljeförklaring tillämpas lagen i den stat som är tillämplig enligt artiklarna 16 och 21 den i Haag den 19 oktober 1996 ingångna konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

På skötseln av ett sådant intressebevakaruppdrag som avses i 1 mom. tillämpas lagen i den stat där huvudmannen är bosatt. Om huvudmannen bosätter sig i en annan stat tillämpas lagen i den staten.

En rättshandling där en person som har en intressebevakare företräddes av någon som inte har rätt att företräda huvudmannen enligt den lag som tillämpas på rätten att företräda, är dock giltig, om

Ett beslut om intressebevakning som har meddelats i en främmande stat och som är giltigt i den staten erkänns i Finland utan särskild fastställelse.

Erkännande kan dock vägras, om

Helsingfors tingsrätt får på ansökan besluta om ett utländskt beslut om intressebevakning ska erkännas i Finland.

Ett sådant beslut om intressebevakning som har meddelats i en främmande stat och som är verkställbart i den staten är verkställbart i Finland om Helsingfors tingsrätt på ansökan har fastställt att beslutet är verkställbart här. På de grunder som anges i 95 j § 2 mom. får tingsrätten vägra att fastställa att beslutet är verkställbart.

När ett i en främmande stat utfärdat beslut om intressebevakning blir tillämpligt i Finland, bestäms de villkor som gäller tillämpningen av beslutet enligt finsk lag.

En bestämmelse i en främmande stats lag ska lämnas utan avseende, om tillämpning av bestämmelsen skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för rättsordningen i Finland.

Om inte något annat föreskrivs särskilt, avser en hänvisning i detta kapitel till en främmande stats lag inte de bestämmelser i den främmande statens lag som hör till området för den internationella privaträtten.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast om inget annat följer av annan lag eller av internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 19 augusti 1898 angående förmynderskap (34/1898) jämte ändringar.

Ärenden som är anhängiga hos förmyndarnämnden när denna lag träder i kraft överförs till den förmyndarmyndighet till vars verksamhetsområde kommunen hör.

Den domstol där ett ärende som avses i lagen angående förmynderskap är anhängigt när denna lag träder i kraft skall behandla ärendet även om domstolen inte är behörig enligt denna lag.

Denna lag tillämpas på sådana ärenden inom förmyndarverksamheten som hänför sig till tiden innan lagen trädde i kraft enligt följande:

Efter att denna lag har trätt i kraft tillämpas den lag som är i kraft när denna lag träder i kraft ( tidigare lag ) enligt följande:

Om det i en lag eller i en förordning hänvisas till tidigare lag, tillämpas hänvisningen efter denna lags ikraftträdande enligt följande:

Magistraten skall innan denna lag träder i kraft till registret över förmynderskapsärenden överföra uppgifterna om de i förmynderskapsboken antecknade förmyndar- och godmansuppdrag vilka magistraten skall övervaka efter att denna lag trätt i kraft. Tingsrätten, vid vilken förmynderskapsboken förs, skall se till att magistraten får de behövliga uppgifterna samt svara för att uppgifterna är riktiga.

De handlingar hos förmyndarnämnderna som gäller förmynderskap och godmansuppdrag och som förmyndarmyndigheterna behöver för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 6 kap. skall överlåtas till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde kommunen finns. Kommunen svarar för överlåtelsen av handlingarna.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.