623/2005

Syftet med denna lag är att öka fartygstrafikens säkerhet och förbättra dess effektivitet samt att förebygga miljöolägenheter som fartygstrafiken medför.

I denna lag avses med

Denna lag tillämpas på fartygstrafikservicen på finskt vattenområde samt på den arrenderade delen av Saima kanal och på tillfällig ledning av fartygstrafiken i specialsituationer.

Lagen tillämpas också på VTS - tjänsteleverantörens övervakning av att ruttsystem och obligatoriska fartygsrapporteringssystem som etablerats utanför finskt vattenområde iakttas.

Lagen tillämpas på den informationshantering och anmälningsskyldighet i fråga om sjöfarten som gäller fartyg i sjötrafik som besöker finska hamnar.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller i bestämmelser som avses i denna lag och gäller deltagande i fartygstrafikservice eller anmälningsskyldighet, tillämpas lagen dock inte på

Trots vad som i denna lag föreskrivs om fartygstrafikservice får även hamninnehavarna bedriva övervakning och ledning av fartygstrafiken på hamnområdet.

Särskilda bestämmelser gäller för anmälningar som hänför sig till sjöfartsskyddet, anmälningar om fartygsavfall samt anmälningar som gäller lotsning, förtullning och kodexen om Schengengränserna.

Fartygstrafikservice tillhandahålls enligt behov på finska, svenska eller engelska.

VTS-tjänsteleverantören ska när ett fartyg anmäler sig, med vissa intervaller, vid behov eller på ett fartygs begäran lämna ett fartyg uppgifter som kan inverka på dess rörelser eller beslutsfattande.

Fartyget ska informeras om

Rapporteringen om vädret ska grunda sig på väderleksinformation från en behörig väderlekstjänst.

VTS-tjänsteleverantören ska bistå ett fartyg på fartygets begäran eller om VTS-tjänsteleverantören anser att det behövs när ett kritiskt läge hotar i en situation där

VTS-tjänsteleverantörens bistånd är enbart av riktgivande och målinriktad karaktär.

VTS-tjänsteleverantören ska bistå fartyget genom att ge

VTS-tjänsteleverantören ska reglera fartygstrafiken på VTS-området.

Genom Transport- och kommunikationsverkets föreskrift kan för att undvika kritiska lägen och trängsel som permanent trafikarrangemang på VTS-området fastställas

Den behöriga myndigheten inrättar fartygstrafikservicen på ett visst område. Innan fartygstrafikservicen inrättas ska den behöriga myndigheten utreda behovet av den. I detta syfte ska följande utredas:

Den behöriga myndigheten kan på framställning av Trafikledsverket eller VTS-tjänsteleverantören ändra ett beslut om inrättande eller återkalla det.

Den behöriga myndigheten kan dessutom ändra beslutet om inrättande eller återkalla det, om fartygstrafikservicen inte upprätthålls i enlighet med beslutet om inrättande.

Innan ett beslut om inrättande ändras eller återkallas ska den behöriga myndigheten höra Trafikledsverket och VTS-tjänsteleverantören samt hamninnehavarna inom det VTS-område som omfattas av beslutet.

Den behöriga myndigheten ska i nationella och internationella VTS-publikationer informera om beslut om att inrätta fartygstrafikservice samt om ändring eller återkallande av beslut.

Den behöriga myndigheten kan i det beslut om inrättande som avses i 8 § ålägga VTS-tjänsteleverantören den informationsskyldighet som anges i 1 mom.

VTS-operatörer ska i fråga om yrkesbehörighet och funktionsförmåga förmå sköta fartygstrafikservicen på ett säkert och effektivt sätt.

Den som har ett giltigt, av Transport- och kommunikationsverket beviljat behörighetsintyg för VTS-operatörer, har genomgått arbetsplatsutbildning för VTS-operatörer och har en giltig anteckning om godkännande får vara VTS-operatör.

Grundutbildningen för VTS-operatörer ska anordnas enligt ett utbildningsprogram för denna utbildning. VTS-tjänsteleverantören ska beakta utbildningsprogrammet i sitt kvalitetssystem.

Grundutbildningen för VTS-operatörer ska omfatta åtminstone följande ämnesområden:

Grundutbildningen ska omfatta fartygstrafikservicens teori och simulatorträning. Utöver annat som hänför sig till grundutbildningen ska simulatorträningen omfatta hantering av undantagssituationer som identifierats utifrån en riskbedömning.

Grundutbildningen ska genomgås innan arbetsplatsutbildningens sluts.

Den läroanstalt som ordnar grundutbildningen ska för prestationen utfärda ett betyg eller ett beslut om underkännande.

VTS-tjänsteleverantören svarar för ordnandet av arbetsplatsutbildning för VTS-operatörer vid VTS-centralen. Grundutbildningen för VTS-operatörer ska anordnas enligt ett utbildningsprogram för denna utbildning. Av utbildningsprogrammet för arbetsplatsutbildning ska framgå den metod med vilken man bedömer om en utbildningsperiod genomgåtts med godkänt resultat och om en arbetstagare har förmåga att självständigt börja arbeta som VTS-operatör. Utbildningsprogrammet för arbetsplatsutbildning ska innehålla anvisningar om tillvägagångssättet när en föråldrad anteckning om godkännande förnyas.

Arbetsplatsutbildningen ska omfatta åtminstone följande ämnesområden:

Arbetsplatsutbildningen genomförs som praktisk arbetspraktik under ledning av en arbetsplatsutbildare. Arbetsplatsutbildaren ska övervaka, handleda och bedöma på vilket sätt den som utbildas agerar under en utbildningssituation genom att följa radiotrafiken och den marina lägesbilden samt vid behov ingripa i agerandet. På arbetsplatsutbildarens ansvar får endast en person vara i utbildning då det gäller praktik i operativ vakttjänstgöring. Bok ska föras över arbetsplatsutbildningen och av den ska utbildningen framskridande, utbildningens omfattning och tidpunkterna för utbildningen framgå.

VTS-tjänsteleverantören ska för prestationen utfärda ett betyg eller ett beslut om underkännande.

VTS-tjänsteleverantören svarar för ordnandet av kompletterande yrkesutbildning. Den kompletterande yrkesutbildningen ska anordnas enligt ett utbildningsprogram för denna utbildning.

Den kompletterande utbildningen ska omfatta åtminstone följande ämnesområden:

Den kompletterande yrkesutbildningen för VTS-operatörer ska ges som teoretisk utbildning. Den kompletterande yrkesutbildningen ska genomgås under de 12 månader som föregår den sista giltighetsdagen för behörighetsintyget.

Om det är fråga om förnyande av ett föråldrat behörighetsintyg, ska den kompletterande utbildningen genomgås innan ett nytt behörighetsintyg söks.

VTS-tjänsteleverantören ska för prestationen utfärda ett betyg eller ett beslut om underkännande.

VTS-chefer ska i fråga om yrkesbehörighet och funktionsförmåga förmå leda fartygstrafikservicen på ett säkert och effektivt sätt.

En VTS-chef ska ha ett giltigt, av Transport- och kommunikationsverket beviljat behörighetsintyg för VTS-operatörer. En VTS-chef ska dessutom ha genomgått grundutbildningen för VTS-chefer.

VTS-tjänsteleverantören ska på begäran lämna Transport- och kommunikationsverket uppgifter om en genomgången grundutbildning för VTS-chefer.

Grundutbildningen för VTS-chefer ska ordnas enligt ett utbildningsprogram som omfattar fördjupande teoretisk utbildning i fartygstrafikservice. Grundutbildningen ska omfatta åtminstone följande ämnesområden:

Utbildningsanordnaren ska för prestationen utfärda ett betyg eller ett beslut om underkänd prestation.

Transport- och kommunikationsverket ska på ansökan bevilja ett behörighetsintyg för VTS-operatörer till den

Behörighetsintyg för VTS-operatörer beviljas för fem år åt gången och kan förnyas på ansökan.

Förnyande av behörighetsintyg söks hos Transport- och kommunikationsverket. För att behörighetsintyg ska kunna förnyas förutsätts det att sökanden visar att han eller hon har bibehållit sin yrkesskicklighet samt genomgått kompletterande yrkesutbildning för VTS-operatörer med godkänt resultat.

Yrkesskickligheten anses ha bibehållits av en sökande som

Om en sökande inte kan visa att han eller hon har bibehållit sin yrkesskicklighet enligt 3 mom. ska sökanden före deltagandet i kompletterande utbildning med godkänt resultat genomgå ett prov som VTS-tjänsteleverantören ordnar och som Transport- och kommunikationsverket godkänt, som visar att sökanden behärskar de grundläggande kunskaper som ingår i grundutbildningen för VTS-operatörer. På ansökan av VTS-tjänsteleverantören ska Transport- och kommunikationsverket godkänna provet om det i fråga om de krav som gäller utformning, innehåll, bedömningsmetod samt mottagaren av provet är sådant att ett godkänt resultat i provet är tillräckligt för att påvisa att sökanden behärskar de grundläggande kunskaper som ingår i ämnesområdena enligt 11 a § 2 mom.

VTS-tjänsteleverantören ska varje år bedöma VTS-operatörens behörighet och kompetens och göra en anteckning om godkännande av det. Av anteckningen om godkännande ska det VTS-område eller den sektor av ett VTS-område där VTS-operatören är berättigad att arbeta framgå.

En anteckning om godkännande är i kraft ett år. Giltighetstiden för anteckningen kan förlängas om innehavaren av ett behörighetsintyg genomgår den årliga bedömningen med godkänt resultat.

En VTS-operatör som bedöms ska i för arbetsuppgifterna tillräcklig utsträckning behärska åtminstone

En VTS-operatörs arbetsprestation bedöms som ett praktiskt arbetsprov vid en VTS-central eller i en simulator. Om bedömningen utförs under de tre månader som föregår den sista giltighetsdagen för anteckningen om godkännande, anses giltighetstiden för den nya anteckningen om godkännande börja då giltighetstiden för den föregående anteckningen om godkännande löper ut. Om bedömningen av arbetsprestationen utförs tidigare än tre månader innan giltighetstiden för anteckningen om godkännande går ut, anses giltighetstiden för den nya anteckningen om godkännande börja den dag bedömningen görs.

Om den bedömdes kunskaper inom något av de delområden som avses i 3 mom. inte är tillräckliga, ska den bedömde genomgå en arbetsplatsutbildningsperiod som omfattar delområdet i fråga. Även en person som oavbrutet är borta mer än tolv månader från ett arbete för vilket personen har erhållit en anteckning om godkännande ska innan arbetet återupptas genomgå en arbetsplatsutbildningsperiod med godkänt resultat.

Om VTS-tjänsteleverantören till följd av brister som observerats vid bedömningen inte kan göra en anteckning om godkännande som påvisar en godkänd prestation, ska VTS-tjänsteleverantören besluta om underkännande av prestationen.

Transport- och kommunikationsverket erkänner i enlighet med de internationella förpliktelser som är bindande för Finland en behörighet som beviljats utomlands. En utomlands beviljad behörighet kan erkännas om sökanden har sådan behörighet som avses i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) samt uppfyller de villkor som föreskrivs i denna lag och som föreskrivs eller bestäms med stöd av den.

En läroanstalt eller yrkeshögskola som ordnar utbildning som gäller fartygstrafikservice ska vara ackrediterad. För att ackreditering ska kunna beviljas krävs det att läroanstalten eller yrkeshögskolan har ett kvalitetssystem med vilket verksamheten styrs så att utbildningen ordnas effektivt. Kvalitetssystemet ska godkännas vid en extern kvalitetsrevision i fråga om följande ämnesområden:

Utbildningsprogram för fartygstrafikservice ska vara godkända. För att ett utbildningsprogram ska kunna godkännas krävs det att programmet vid en extern kvalitetsrevision har godkänts i fråga om följande ämnesområden:

Transport- och kommunikationsverket svarar för ackrediteringen av inhemska läroanstalter och yrkeshögskolor samt för godkännandet av deras utbildningsprogram. Ackrediteringen och godkännandet är i kraft högst fem år åt gången.

Transport- och kommunikationsverket övervakar att en läroanstalt eller yrkeshögskola och den utbildning den ordnar uppfyller de föreskrivna kraven. Transport- och kommunikationsverket har rätt att få de uppgifter om sådana omständigheter som avses i 1 och 2 mom. samt i 11 a och 12 a § och som behövs för tillsynen över en ackrediterad läroanstalts eller yrkeshögskolas verksamhet samt att genomföra oanmälda inspektioner i de lokaler som används för utbildningen samt att närvara vid utbildningar och bedömningar. Över inspektioner ska en inspektionsrapport upprättas. Vid inspektioner ska bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas.

Läroanstalten eller yrkeshögskolan ska ha en utsedd ansvarig person för utbildningen i fartygstrafikservice samt undervisningspersonal som är förtrogen med fartygstrafikservice.

VTS-tjänsteleverantören ska ha ett program för arbetsplatsutbildning och kompletterande utbildning för fartygstrafikservice. Utbildningsprogrammet ska lämnas till Transport- och kommunikationsverket för godkännande. Godkännandet är i kraft i högst fem år.

Transport- och kommunikationsverket övervakar att den utbildning VTS-tjänsteleverantören själv ordnar uppfyller de föreskrivna kraven. Transport- och kommunikationsverket har rätt att få de uppgifter som behövs för tillsynen över utbildningen och ordnandet av den och att genomföra inspektioner i de lokaler som används för utbildningen samt att närvara vid utbildningar och bedömningar. Vid inspektioner ska vad som föreskrivs om inspektionsberättelse i 39 § i förvaltningslagen iakttas.

VTS-tjänsteleverantören ska ha en utsedd ansvarig person för utbildningen som gäller fartygstrafikservice samt undervisningspersonal som är förtrogen med fartygstrafikservice.

Transport- och kommunikationsverket får vid övervakning enligt 14 § 4 mom. och 14 a § 2 mom. anlita utomstående sakkunniga, om det behövs för att utföra tillsynen.

En utomstående sakkunnig ska vara förtrogen med innehållet i de utbildningar tillsynen gäller och med de krav som ställs på ordnandet av dem samt ha genom arbetserfarenhet eller på annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om lagstiftning och praxis som gäller fartygstrafikservice. Dessutom ska en utomstående sakkunnig ha tillräcklig sakkunskap om och förtrogenhet med tillsynsverksamhet.

En utomstående sakkunnig har rätt att få de uppgifter som behövs för tillsynen över en ackrediterad läroanstalts eller yrkesskolans verksamhet om omständigheter som avses i i 14 § 1 och 2 mom., 11 a och 12 a § och om utbildning som avses i 14 a § och om ordnandet av den. En utomstående sakkunnig har också rätt att genomföra oanmälda inspektioner i lokaler som används för att ordna utbildning samt att närvara vid utbildningar och bedömningar.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på utomstående sakkunniga när de fullgör uppgifter enligt denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Transport- och kommunikationsverket registrerar uppgifter om behörigheter i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice (320/2017) för beviljande av och tillsyn över VTS-operatörers behörigheter samt för uppföljning av servicedata. På behandlingen av uppgifter tillämpas 26–28 kap. i lagen om transportservice.

Transport- och kommunikationsverket är personuppgiftsansvarig i fråga om behandling av uppgifter som rör ackreditering för utbildningsanordnare samt godkännande av utbildningsprogram enligt denna lag.

Transport- och kommunikationsverket får under undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) eller vid störningar under normala förhållanden avvika från kraven för förnyande av behörighetsintyg för VTS-operatörer enligt 13 a § i denna lag. Giltighetstiden för behörighetsintyg för VTS-operatörer får tillfälligt förlängas med högst sex månader från den ursprungliga tidpunkten när giltighetstiden för behörighetsintyget löper ut, om ett förfarande enligt 13 a § till följd av en exceptionell situation med omfattande följder har försvårats betydligt och ett undantagsförfarande är nödvändigt för att trygga kontinuiteten i sjöfarten och det inte medför fara för människoliv, egendom eller miljön.

En sådan innehavare av ett behörighetsintyg, en ackrediterad läroanstalt eller en yrkeshögskola som avses i denna lag som bedriver verksamhet med stöd av ett godkännande som en myndighet beviljat kan meddela att den verksamhet som avses i behörighetsintyget eller beslutet om godkännande av utbildning har avbrutits eller upphört. När Transport- och kommunikationsverket tagit emot en anmälan om upphörande ska det återkalla beslutet om behörighet eller godkännande.

Transport- och kommunikationsverket får ändra eller begränsa ett behörighetsintyg eller ett beslut om godkännande av utbildning eller återkalla behörighetsintyget eller beslutet om godkännande av utbildning, om

Innehavaren av ett behörighetsintyg är skyldig att utan dröjsmål återlämna ett återkallat behörighetsintyg till Transport- och kommunikationsverket.

VTS-tjänsteleverantören ska upprätthålla fartygstrafikservicen inom sitt VTS-område i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt i enlighet med det beslut om inrättande som avses i 8 § och dessutom övervaka och leda fartygstrafiken utifrån den lägesbild som upprätthålls vid VTS-centralen. VTS-tjänsteleverantören ska försäkra sig om att servicenivån på dess VTS-område är tillräcklig i förhållande till trafiken.

VTS-tjänsteleverantören kan med stöd av ett samarbetsavtal upprätthålla fartygstrafikservicen i samarbete med myndigheter eller hamninnehavare. VTS-tjänsteleverantören ansvarar även i detta fall för upprätthållandet av fartygstrafikservicen.

På VTS-operatörer, läroanstalters eller yrkeshögskolors personal som avses i 14 § 5 mom. samt på VTS-tjänsteleverantörers personal som avses i 14 a § 3 mom. tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter de uppgifter som föreskrivs för dem i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. (28.12.2023/1311)

VTS-tjänsteleverantören ska registrera lägesbilden av VTS-området och den därtill hörande VHF-radiotrafiken. Dessa upptagningar ska förvaras i 30 dygn. I fråga om upptagningarnas offentlighet gäller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

VTS-tjänsteleverantören ska sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem som denne använder.

Trafikledsverket svarar för ordnandet av trafikledningsservicen på de farleder som det förvaltar med hänsyn tagen till den behöriga myndighetens beslut om inrättande enligt 8 §.

VTS-tjänsteleverantören ska producera en uppdaterad marin lägesbild på beställning av Trafikledsverket. Försvars- och säkerhetsmyndigheterna får lägesbilden till sitt förfogande utan ersättning.

Transport- och kommunikationsverket kan till följd av avvikande väderleks- och isförhållanden eller vattenstånd eller på grund av en specialtransport eller sjöräddningsaktion på VTS-området eller någon annan omständighet som begränsar eller äventyrar trafiken beordra

Transport- och kommunikationsverket ska omedelbart underrätta VTS-tjänsteleverantören om sitt beslut så att denne kan vidta behövliga åtgärder för att verkställa beslutet. VTS-tjänsteleverantören ska omedelbart informera de fartyg som befinner sig inom VTS-området eller är på väg dit samt den berörda hamninnehavaren om åtgärderna.

VTS-tjänsteleverantören får till följd av avvikande väderleks- och isförhållanden eller vattenstånd eller på grund av en specialtransport eller sjöräddningsaktion på VTS-området eller någon annan omständighet som begränsar eller äventyrar trafiken, på eget initiativ fatta beslut enligt 1 mom. för högst ett dygn utifrån de anvisningar i drifthandboken som Transport- och kommunikationsverket godkänt på förhand. VTS-tjänsteleverantören ska omedelbart underrätta Transport- och kommunikationsverket och Gränsbevakningsväsendet om sitt beslut. Transport- och kommunikationsverket ska utan obefogat dröjsmål fatta beslut om att åtgärden ska avbrytas eller fortgå.

Transport- och kommunikationsverket har för verkställande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, av beslut som antagits med stöd av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen, av förordningar som antagits med stöd av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, av förordningar som utfärdats med stöd av lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967) eller av frysningsbeslut som meddelats med stöd av lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013) eller för verkställande av restriktioner som en myndighet meddelat i fråga om ett fartygs passage rätt att förbjuda ett fartyg

Transport- och kommunikationsverket ska omedelbart underrätta VTS-tjänsteleverantören om förbud eller restriktioner enligt 1 mom. VTS-tjänsteleverantören ska delge fartyget Transport- och kommunikationsverkets beslut. VTS-tjänsteleverantören ska så fort som möjligt efter att ha fått Transport- och kommunikationsverkets underrättelse, dock senast då fartyget meddelar om sin avsikt att anlöpa eller lämna VTS-området, att anlöpa hamn eller kasta ankar eller att avgå från hamn eller ankarplats, underrätta fartyget om de åtgärder som det är föremål för.

För att förstärka förbud enligt 1 mom. har Transport- och kommunikationsverket rätt att meddela företag som producerar lotsnings- eller isbrytartjänster förordnanden.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att bestämma att fartyget ska flyttas, om fartyget inte iakttar förbudet enligt 1 mom. 4 punkten eller om det finns någon annan orsak att flytta fartyget som beror på fartyget och som utgör fara för sjötrafiken, miljön eller säkerheten eller på begäran av en annan myndighet. Fartygets ägare eller redaren svarar för kostnaderna för flyttningen.

De handräckningsmyndigheter som nämns i 24 § och utrikesministeriet ska vid behov omedelbart underrättas om åtgärderna enligt 1 mom.

VTS-tjänsteleverantören ska till vederbörande sjöfarts-, sjöräddnings-, miljö-, territorialövervaknings-, polis- eller tullmyndighet samt vederbörande hamninnehavare rapportera om alla sådana väsentliga omständigheter som har samband med ett visst fartygs eller de på fartyget ombordvarandes säkerhet, sjöräddningen, miljöskyddet eller territorialövervakningen eller tullkontrollen och som myndigheten har observerat eller som har anmälts till myndigheten.

VTS-tjänsteleverantören ska till de behöriga VTS-myndigheterna i de medlemsstater i Europeiska unionen som ligger intill fartygets planerade rutt lämna väsentliga uppgifter om sådana fartyg som anses medföra fara för sjöfarten eller utgöra hot mot sjöfartens eller människors säkerhet eller miljön.

Bestämmelser om VTS-tjänsteleverantörens skyldighet att ta emot meddelanden om anlitande av lots ombord på fartygen och att meddela Transport- och kommunikationsverket sina iakttagelser av hur lotsningslagen (940/2003) följs ingår i den lagen.

Närmare bestämmelser om VTS-tjänsteleverantörens anmälnings- och rapporteringsskyldigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

VTS-tjänsteleverantören ska utan dröjsmål lämna Transport- och kommunikationsverket en anmälan om betydande informationssäkerhetsrelaterade störningar som är riktade mot kommunikationsnät eller informationssystem som denne använder.

Om det ligger i allmänt intresse att en störning anmäls, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga den som tillhandahåller tjänsten att informera om saken eller, efter att ha hört den anmälningspliktiga, själv informera om saken.

Transport- och kommunikationsverket ska bedöma om en sådan störning som avses i 1 mom. berör de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen och vid behov underrätta de berörda medlemsstaterna.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om när en sådan störning som avses i 1 mom. är betydande samt om innehållet i och utformningen av anmälan och hur den ska lämnas in.

VTS-tjänsteleverantören ska föra en drifthandbok som anger de uppgifter och åtgärder som anknyter till upprätthållandet av VTS-centralens verksamhet och tekniska system samt beredskapen för upprätthållandet av fartygstrafikservicen även i undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

I drifthandboken ska det, i fråga om skyldigheterna enligt lotsningslagen, anges förfaringssätt, meddelandepraxis och former för samarbetet med Transport- och kommunikationsverket och det i lotsningslagen avsedda lotsningsbolaget. VTS-tjänsteleverantörens drifthandbok ska vara godkänd av Transport- och kommunikationsverket.

En VTS-tjänsteleverantör som avses i 2 § i denna lag ska förbereda sig för undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) genom att delta i beredskapsplanering och genom förberedelser för verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska VTS-tjänsteleverantören förbereda sig på att sörja för att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt även under undantagsförhållanden och störningar under normala förhållanden.

Utöver vad som i beredskapslagen föreskrivs om statsrådets, kommunikationsministeriets och Transport- och kommunikationsverkets behörighet får närmare bestämmelser om ordnandet av sådan beredskapsplanering som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och störningar under normala förhållanden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket ska övervaka att denna paragraf och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas.

VTS-tjänsteleverantören ska övervaka att ruttsystemen och de obligatoriska fartygsrapporteringssystemen på internationella havsområden i anslutning till leverantörens VTS-område iakttas. VTS-tjänsteleverantören ska vidta behövliga åtgärder för att säkerställa att ett fartyg som anlöper VTS-området iakttar de systemen.

VTS-tjänsteleverantören ska utan dröjsmål underrätta Transport- och kommunikationsverket, som övervakar att ruttsystemen och de obligatoriska fartygsrapporteringssystemen på internationella havsområden i anslutning till VTS-området iakttas, om upptäckta avvikelser från iakttagandet av systemen.

Transport- och kommunikationsverket upprätthåller och utvecklar ett nationellt system för hantering av information inom sjöfarten för att samla in, behandla och registrera den information som avses i EMSW-förordningen och övervakningsdirektivet. När det gäller utveckling, förvaltning, uppbyggnad, underhåll, åtkomsträttigheter, säkerhet och uppgiftssutbyte i fråga om systemet för hantering av information ska Transport- och kommunikationsverket iaktta bestämmelserna i EMSW-förordningen samt övervakningsdirektivet och dess bilaga III.

I Finland är Transport- och kommunikationsverket den nationella samordnare som avses i artikel 18.1 i EMSW-förordningen.

Transport- och kommunikationsverket kan ordna upprätthållandet, genomförandet och den operativa driften av det nationella systemet för hantering av information inom sjöfarten själv eller upphandla dessa hos en VTS-tjänsteleverantör. När det gäller utveckling, förvaltning, uppbyggnad, underhåll, åtkomsträttigheter, säkerhet och uppgiftssutbyte i fråga om systemet för hantering av information ska även VTS-tjänsteleverantören iaktta bestämmelserna i EMSW-förordningen samt övervakningsdirektivet och dess bilaga III.

Den som upprätthåller systemet för hantering av information inom sjöfarten ansvarar för att helpdesken för det nationella systemet för hantering av information inom sjöfarten ordnas enligt artikel 5 i EMSW-förordningen. Tullen svarar för att ta emot och övervaka de anmälningar som avses i 22 a–22 c § och som lämnas genom systemet för hantering av information inom sjöfarten.

Systemet för hantering av information inom sjöfarten ska vara sådant att det kan anslutas till SafeSeaNet-systemet. Informationen ska kunna sändas och tas emot elektroniskt.

Transport- och kommunikationsverket ska med hjälp av systemet för hantering av information på begäran och utan dröjsmål kunna lämna sådan information till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat som gäller ett fartyg samt last och farligt eller förorenande gods som fartyget transporterar, de personer som vistas ombord, gränskontroller för personer och säkerhetsåtgärder.

När det gäller systemet för hantering av information inom sjöfarten kan Transport- och kommunikationsverket meddela närmare föreskrifter om anmälningsförfarande, struktur, innehåll och åtkomsträttigheter, om utlämnande av uppgifter till myndigheter och om utbytet av information med andra medlemsstater och med SafeSeaNet-systemet.

Transport- och kommunikationsverket ska inrätta och upprätthålla ett nationellt system för hantering av information inom sjöfarten för att samla in, behandla och registrera den information som avses i direktivet om rapporteringsformaliteter och övervakningsdirektivet. När det gäller utveckling, förvaltning, uppbyggnad, underhåll, åtkomsträttigheter, säkerhet och uppgiftsutbyte i fråga om systemet för hantering av information inom sjöfarten ska Transport- och kommunikationsverket iaktta bestämmelserna i övervakningsdirektivet och dess bilaga III.

Transport- och kommunikationsverket kan ordna upprätthållandet, genomförandet och den operativa driften av det nationella systemet för hantering av information inom sjöfarten själv eller upphandla dessa hos en VTS-tjänsteleverantör. När det gäller utveckling, förvaltning, uppbyggnad, underhåll, åtkomsträttigheter, säkerhet och uppgiftsutbyte i fråga om systemet ska även VTS-tjänsteleverantören iaktta bestämmelserna i övervakningsdirektivet och dess bilaga III.

Systemet för hantering av information ska vara sådant att det kan anslutas till Europeiska unionens system för hantering av information inom sjöfarten ( centralsystemet SafeSeaNet ). Informationen ska kunna sändas och tas emot elektroniskt.

Transport- och kommunikationsverket ska med hjälp av systemet för hantering av information på begäran och utan dröjsmål kunna lämna sådan information till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat som gäller ett fartyg samt last och farligt eller förorenande gods som fartyget transporterar.

När det gäller systemet för hantering av information meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om anmälningsförfarande, struktur, datainnehåll och åtkomsträttigheter, om utlämnande av uppgifter till myndigheter och om utbytet av information med andra medlemsstater och med centralsystemet SafeSeaNet.

Gränsbevakningsväsendet ska i samarbete med VTS-tjänsteleverantören, Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket, Finlands miljöcentral och de övriga myndigheter som avses i 4 § i sjöräddningslagen (1145/2001) på basis av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) resolutioner om anvisningar om skyddade platser för fartyg i behov av assistans samt om assistansservice inom sjöfarten utarbeta en plan för beredskap att ta emot och bistå fartyg i behov av assistans samt hantera hot mot människoliv och säkerhet.

Närmare bestämmelser om den plan som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gränsbevakningsväsendet beslutar om assistans av ett fartyg till en skyddad plats i samarbete med de myndigheter som avses i 20 b § på basis av en situationsbedömning enligt den plan som avses i den paragrafen. När Gränsbevakningsväsendet fattar beslut ska det höra VTS-tjänsteleverantören.

Gränsbevakningsväsendet ska underrätta VTS-tjänsteleverantören om ett beslut som det fattat enligt 1 mom. Gränsbevakningsväsendet meddelar Finlands miljöcentral, Transport- och kommunikationsverket och VTS-tjänsteleverantören om vilka åtgärder enligt sjöräddningslagen och räddningslagen (379/2011) det har vidtagit för att bistå fartyg i behov av assistans och för att rädda människoliv och bekämpa skador.

Närmare bestämmelser om mottagandet av fartyg i behov av assistans på skyddade platser och om samarbetet mellan myndigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket är den behöriga myndighet som ingår de avtal med Europeiska unionens datacentral som krävs för utbytet av information och som svarar för samarbetet i fråga om utbytet av information.

Transport- och kommunikationsverket godkänner de leverantörer av programtjänster som utför testning av kravuppfyllelse för utrustning i anslutning till systemet för långväga identifiering och spårning av fartyg.

Transport- och kommunikationsverket svarar för uppdateringen av datacentralens fartygsregisteruppgifter och för övervakningen av rapporteringen i fråga om fartyg som är registrerade under finsk flagg och av användningen av utrustningen på fartyg. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utrustning som gäller långväga identifiering och spårning av fartyg.

Fartyg vars största längd är minst 24 meter är skyldiga att delta i fartygstrafikservicen genom att anmäla sig till VTS-tjänsteleverantören på det sätt som anges i det beslut om inrättande som avses i 8 §, genom att lyssna på de VHF-radiokanaler som används inom VTS-området samt genom att iaktta de bestämmelser som gäller trafiken på VTS-området och de föreskrifter som fastställts i beslutet om inrättande.

Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets fartyg kan anmäla sig till VTS-tjänsteleverantören på det sätt som särskilt överenskoms med denna.

VTS-tjänsteleverantören kan i enskilda fall till följd av väderleks- eller isförhållandena eller av andra sjösäkerhetsskäl bestämma att även andra fartyg i högst ett dygn ska delta i fartygstrafikservicen. VTS-tjänsteleverantören ska omedelbart underrätta Transport- och kommunikationsverket om ett beslut som den fattat. Transport- och kommunikationsverket ska utan obefogat dröjsmål fatta beslut om att åtgärden ska avbrytas eller fortgå.

Transport- och kommunikationsverket kan i enskilda fall, om anmälan är uppenbart onödig eller oskäligt svår att göra, befria fartyget från anmälningsskyldigheten förutsatt att fartygssäkerheten inte äventyras och att fartyget använder ett fungerande automatiskt identifieringssystem för fartyg (AIS).

Befälhavaren ansvarar för manövreringen av fartyget då det deltar i fartygstrafikservicen.

Kan befälhavaren av något tvingande skäl som anknyter till fartygets säkerhet inte delta i fartygstrafikservicen på det sätt som anges i 21 § eller kan befälhavaren inte iaktta de förordnanden som meddelats med stöd av 17 § i syfte att tillfälligt leda fartygstrafiken, ska befälhavaren omedelbart underrätta VTS-tjänsteleverantören om detta samt lämna in en separat skriftlig utredning i ärendet till Transport- och kommunikationsverket.

Fartygets befälhavare ska underrätta redaren om alla sådana väsentliga åtgärder enligt 17 § som gäller fartyget.

VTS-tjänsteleverantören ska omedelbart underrätta Transport- och kommunikationsverket om en anmälan enligt 2 mom. som den fått.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg i sjöfart som anlöper en finsk hamn eller ankarplats ska lämna ett ankomstmeddelande till Tullen med hjälp av det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §. Meddelandet ska lämnas minst 24 timmar före ankomsten eller senast då fartyget avgår från en hamn med en finsk hamn som destination om färden räcker mindre än 24 timmar. Om hamnen eller ankarplatsen bestäms först under resans gång, ska meddelandet lämnas senast när destinationen har bestämts. Dessutom ska fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för fartyget meddela den slutgiltiga ankomsttiden då fartyget nått destinationen.

Ankomstmeddelandet ska innehålla de uppgifter som anges i del A i bilagan till EMSW-förordningen. Dessutom kan Tullen kräva att ankomstmeddelandet ska innehålla de uppgifter i FAL-formulären som avses i del B punkt 1–6 i förordningen samt uppgifter i sjöfartshälsodeklarationen. Dessutom kan Tullen kräva uppgifter som baseras på nationell lagstiftning och nationella krav som avses i del C i bilagan till förordningen, om de godkänts att ingå i den datauppsättning som godkänts för Finland enligt 2 kap. i EMSW-förordningen. Uppgifter som avses i detta moment får krävas, om de behövs för att säkerställa nationell intern ordning och säkerhet eller för att verkställa lagar på tull-, skatte-, invandrings-, miljö- eller folkhälsoområdet.

Tullen ska kontrollera att de uppgifter om fartygets ankomst som förutsätts i del A punkt 1–5 och 7 i bilagan till EMSW-förordningen uppfyller kraven.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg i sjöfart som anlöper en finsk hamn eller ankarplats ska lämna ett elektroniskt ankomstmeddelande till Tullen med hjälp av det elektroniska system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §. Meddelandet ska lämnas minst 24 timmar före ankomsten eller senast då fartyget avgår från en hamn med den finska hamnen som destination. Om destinationen bestäms först under resans gång, ska meddelandet lämnas senast då destinationen har bestämts. Dessutom ska fartyget meddela den slutgiltiga ankomsttiden då det nått destinationen.

Ankomstmeddelandet ska innehålla de uppgifter som anges i punkt A i bilagan till direktivet om rapporteringsformaliteter. Dessutom kan Tullen kräva att ankomstmeddelandet innehåller de uppgifter i FAL-formulären som avses i punkterna 1–6 i punkt B i bilagan till direktivet om rapporteringsformaliteter samt uppgifter i sjöfartshälsodeklarationen, om de behövs för att säkerställa nationell intern ordning och säkerhet eller för att verkställa lagar på tull-, skatte-, invandrings-, miljö- eller folkhälsoområdet.

Tullen ska kontrollera att uppgifterna om fartygets ankomst uppfyller gällande krav.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg i sjöfart som ska avgå från en finsk hamn eller ankarplats ska före fartygets avgång lämna ett avgångsmeddelande till Tullen med hjälp av det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §. Dessutom ska fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för fartyget meddela den slutgiltiga avgångstiden då fartyget avgått.

Tullen kan kräva att ett avgångsmeddelande ska innehålla de uppgifter i FAL-formulären som avses i del B punkt 1–6 i bilagan till EMSW-förordningen samt de uppgifter som ingår i sjöfartshälsodeklarationen. Dessutom kan Tullen kräva uppgifter som baseras på nationell lagstiftning och nationella krav som avses i punkt C i bilagan till förordningen, om de godkänts att ingå i den datauppsättning som godkänts för Finland enligt 2 kap. i EMSW-förordningen. Uppgifter som avses i detta moment får krävas, om de behövs för att säkerställa nationell intern ordning och säkerhet eller för att verkställa lagar på tull-, skatte-, invandrings-, miljö- eller folkhälsoområdet.

Tullen ska kontrollera att de uppgifter om fartygets avfärd som förutsätts i del A punkt 1–5 och 7 i bilagan till EMSW-förordningen uppfyller kraven.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg i sjöfart som ska avgå från en finsk hamn eller ankarplats ska före fartygets avgång lämna ett elektroniskt avgångsmeddelande till tullmyndigheten med hjälp av det elektroniska system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §. Dessutom ska den slutgiltiga avgångstiden meddelas då fartyget avgått.

Tullmyndigheten kan kräva att avgångsmeddelandet innehåller de uppgifter i FAL-formulären som avses i punkterna 1–6 i punkt B i bilagan till direktivet om rapporteringsformaliteter, om de är behövliga för att säkerställa nationell intern ordning och säkerhet eller för att verkställa lagar på tull-, skatte-, invandrings-, miljö- eller folkhälsoområdet.

Tullmyndigheten ska kontrollera att uppgifterna om fartygets avgång uppfyller gällande krav.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett sådant fartyg med farligt eller förorenande gods ombord som anlöper en finsk hamn eller ankarplats som sin första destination från en hamn utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska, före avgången från lastningshamnen, utöver det ankomstmeddelande som avses i 22 a §, med hjälp av det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a § lämna en anmälan till Tullen om det farliga gods som fartyget ska transportera. Om destinationen eller ankarplatsen bestäms först under resans gång, ska meddelandet lämnas senast då destinationen har bestämts.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg som ska lämna en finsk hamn med farligt eller förorenande gods ombord ska senast vid avgången lämna en anmälan om lasten till Tullen med hjälp av det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §.

Anmälningsskyldigheten enligt 1 och 2 mom. gäller alla fartyg oberoende av storlek. I anmälan ska de uppgifter lämnas som avses i övervakningsdirektivet. Tullen ska kontrollera att de uppgifter som lämnats uppfyller kraven.

Närmare bestämmelser om anmälningsskyldigheten i fråga om last som innehåller farligt eller förorenande gods får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett sådant fartyg med farligt eller förorenande gods ombord som anlöper en finsk hamn eller ankarplats som sin första destination från en hamn utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska, före avgången från lastningshamnen, med hjälp av det elektroniska system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a § lämna ett ankomstmeddelande enligt 22 a § och dessutom elektroniskt informera tullmyndigheten om det farliga gods som fartyget ska transportera. Om destinationen bestäms först under resans gång, ska anmälan lämnas senast då destinationen har bestämts.

Fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren för ett fartyg som ska lämna en finsk hamn med farligt eller förorenande gods ombord ska senast vid avgången lämna en elektronisk anmälan om lasten till tullmyndigheten med hjälp av det elektroniska system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §.

Anmälningsskyldigheten enligt 1 och 2 mom. gäller alla fartyg oberoende av storlek. I anmälan ska det lämnas de uppgifter som avses i övervakningsdirektivet. Tullmyndigheten ska kontrollera att de uppgifter som lämnats uppfyller gällande krav.

Närmare bestämmelser om den anmälningsskyldighet som gäller last som innehåller farligt eller förorenande gods får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket sammanställer statistik över fartygstrafiken i de finska hamnarna samt över mängden passagerare och gods som fartygen transporterar.

Transport- och kommunikationsverket ska för sina planerings- och tillsynsuppgifter samt för sammanställandet av sjöfartsstatistik samla information om fartygstrafiken i de finska hamnarna och om mängden passagerare och gods som fartygen transporterar. Transport- och kommunikationsverket kan ge en VTS-tjänsteleverantör i uppdrag att samla in den informationen.

När informationen om sjötrafiken samlas in, statistiken sammanställs och resultaten av informationsinsamlingen sänds ut ska Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/42/EG om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss iakttas. Transport- och kommunikationsverket ska sända resultaten av informationsinsamlingen till Europeiska kommissionen. (28.12.2023/1311)

När informationen om sjötrafiken samlas in, statistiken sammanställs och resultaten av informationsinsamlingen sänds ut ska statistikdirektivet om transporter till sjöss iakttas. Transport- och kommunikationsverket ska sända resultaten av informationsinsamlingen till Europeiska kommissionen.

Fartygsägarna eller deras representanter och hamnarna ska lämna Transport- och kommunikationsverket uppgifter om mängden passagerare och gods för varje fartyg och enligt varugrupp samt om antalet tomma och fulla transportenheter. (28.12.2023/1311)

Fartygsägarna eller deras representanter och hamnarna ska lämna Transport- och kommunikationsverket uppgifter om mängden passagerare och gods för varje fartyg och enligt varugrupp samt om antalet tomma och fulla transportenheter.

Ägarna till fartyg i sjöfart eller deras representanter ska lämna uppgifterna till Transport- och kommunikationsverket med hjälp av det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §. (28.12.2023/1311)

Ägarna till fartyg i sjöfart eller deras representanter ska lämna uppgifterna till Transport- och kommunikationsverket eller VTS-tjänsteleverantören, om Transport- och kommunikationsverket gett VTS-tjänsteleverantören i uppdrag att samla in informationen, elektroniskt med hjälp av det elektroniska system som avses i 20 a §.

Avlastaren ska innan lastningen av ett fartyg i en finsk hamn inleds lämna en anmälan till fartygets befälhavare, fartygsoperatören eller dennes ombud om sådant farligt eller förorenande gods som kommer att transporteras med fartyget. Anmälningsskyldigheten gäller alla fartyg oberoende av storlek.

Avlastaren ska försäkra sig om att det gods som ska lastas stämmer överens med anmälan. Om avlastaren inte har lämnat en anmälan enligt 1 mom., får farligt eller förorenande gods inte bjudas ut för transport eller lastas ombord.

Fartyg med farligt eller förorenande gods ombord som anlöper en finsk hamn från en hamn utanför Europeiska unionen ska ha en anmälan från avlastaren med uppgifter om godset.

Närmare bestämmelser om avlastarens anmälningsskyldighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

När det gäller resor på högst 12 timmar i regelbunden trafik mellan hamnar i Finland eller mellan finska och utländska hamnar kan Transport- och kommunikationsverket på ansökan befria fartygsoperatören, ombudet eller befälhavaren från skyldigheten enligt 22 a § 1 mom. att lämna ett ankomstmeddelande, skyldigheten enligt 22 b § 1 mom. att lämna ett avgångsmeddelande och anmälningsskyldigheterna enligt 22 c §. För att befrielse ska kunna beviljas krävs det att befrielsen inte äventyrar sjösäkerheten, att befrielsen kan godtas av alla berörda kuststater och att de övriga villkor för befrielse som anges i övervakningsdirektivet uppfylls.

Transport- och kommunikationsverket ska regelbundet kontrollera att villkoren för befrielse uppfylls och återkalla befrielsen, om den som har fått befrielse inte uppfyller villkoren.

Transport- och kommunikationsverket ska föra en uppdaterad förteckning över de bolag och fartyg som har beviljats befrielse. Förteckningen och ändringar i den ska sändas till Europeiska kommissionen.

Tullen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de meddelanden som avses i 22 a och 22 b § och om registrering av meddelandena i det system för hantering av information inom sjöfarten som avses i 20 a §.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de förfaranden som ska tillämpas vid insamlingen och förmedlingen av de uppgifter som avses i 22 d §.

Fartygets befälhavare, dennes ombud eller fartygsoperatören ska lämna den behöriga VTS-centralen en anmälan som innehåller behövliga uppgifter om fartygets djupgående, huvuddimensioner, den planerade rutten, och på vilket sätt fartygets färd avviker från farledens dimensioner, om fartygets djupgående överskrider farledens dimensionerade djupgående eller fartyget i övrigt är avsevärt större än det dimensionerande fartyg som använts vid planeringen av farleden eller annars använder farleden på ett sådant sätt att farledens tillräcklighet inte kan säkerställas utifrån farledens dimensionerade djupgående.

Skyldigheten att anmäla ett fartygs avvikande användning av farleden gäller inte fartyg med en största längd på mindre än 50 meter, bogserbåtar, bogserkombinationer eller fartyg som befraktats för fullgörandet av isbrytningstjänster som avses i 10 a § i lagen om fartygs isklasser och isbrytarassistans (1121/2005) .

Transport- och kommunikationsverket får utfärda närmare föreskrifter om lämnandet av anmälan.

Befälhavaren ska på finskt vattenområde underrätta VTS-tjänsteleverantören om

Utanför finskt vattenområde ska befälhavaren på ett finskt fartyg lämna en anmälan enligt 1 mom. till den behöriga myndigheten i den närmaste kuststaten.

VTS-tjänsteleverantören ska omedelbart underrätta Transport- och kommunikationsverket och Gränsbevakningsväsendet om de anmälningar enligt 1 mom. som den har fått.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om innehållet i de anmälningar som avses i 1 mom.

Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, miljö-, tull- och polismyndigheterna, räddningsväsendet samt befälhavarna på statliga fartyg ska utan vederlag bistå VTS-tjänsteleverantören när den utför de uppgifter som den ålagts i denna lag genom att ge den sådan information eller stöd av annat slag som den behöver, om det behövs med beaktande av hur allvarlig situationen är och dess särskilda karaktär och det inte föreligger något hinder för biståndet som har att göra med myndighetens uppgifter.

VTS-tjänsteleverantören ska ha utbildningsprogram för de olika uppgifterna inom fartygstrafikservicen. Programmet för grundläggande utbildning i fartygstrafikservice ska omfatta åtminstone fartygstrafikservicens grunder, kommunikation, de bestämmelser och föreskrifter som ska tillämpas i uppgifterna samt hantering av undantagssituationer.

VTS-tjänsteleverantören ska ha ett kvalitetssystem för den utbildning som krävs för behörighetsintyg för VTS-operatörer och VTS-chefer. Kvalitetssystemet ska utvärderas av Transport- och kommunikationsverket minst en gång vart femte år.

Transport- och kommunikationsverket ska föra ett personregister ( VTS-behörighetsregister ) som utnyttjas i övervakningen av behörigheten hos VTS-operatörer och VTS-chefer samt i den uppföljning av serviceuppgifterna som hänför sig till övervakningen.

I VTS-behörighetsregistret får som basuppgifter införas följande uppgifter om innehavare av behörighetsintyg för VTS-operatörer och VTS-chefer:

I VTS-behörighetsregistret får förutom basuppgifterna även införas för registrets användningsändamål nödvändiga uppgifter om

Personuppgifterna avförs ur registret tio år efter utgången av det år då personens behörighetsintyg upphörde att gälla.

Personuppgifter får utlämnas endast till den behöriga myndigheten, VTS-tjänsteleverantören och den som med stöd av ett samarbetsavtal som avses i 8 § 2 mom. 2 punkten och 16 § 2 mom. upprätthåller fartygstrafikservice i samarbete med VTS-tjänsteleverantören.

Transport- och kommunikationsverket ska föra en förteckning över de läroanstalter som ger grundutbildning för VTS-operatörer och VTS-chefer.

Den högsta tillsynen över verkställigheten och efterlevnaden av denna lag hör till kommunikationsministeriet.

Transport- och kommunikationsverket ska utöva tillsyn över att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den iakttas.

Iakttar inte ett fartyg denna lag, de beslut och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestämmelserna i internationella avtal eller beslut av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), ska Transport- och kommunikationsverket anmäla detta till fartygets flaggstat, om brottet mot bestämmelserna är klart och allvarligt.

Transport- och kommunikationsverket ska bedöma hur den riskhantering som avses i 16 § 5 mom. påverkar säkerheten inom sjöfarten. Transport- och kommunikationsverket kan ålägga en aktör att vidta korrigerande åtgärder för att eliminera en betydande risk som inverkar på säkerheten inom sjöfarten. Skyldigheten kan förenas med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990) .

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de föreskrifter som fastställts i det beslut om inrättande som avses i 8 § eller mot en order som getts med stöd av 17 § 1 eller 3 mom. eller mot ett förbud som meddelats med stöd av 17 a § eller mot bestämmelserna i 21 § 1 mom. eller försummar anmälningsskyldigheten enligt 22, 22 a–22 e eller 23 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fartygstrafikserviceförseelse dömas till böter.

Transport- och kommunikationsverket kan ge en innehavare av ett behörighetsintyg eller en ansvarig person hos den som bedriver verksamhet med stöd av ett beslut om godkännande av utbildning en anmärkning eller varning, om denne på något annat än i 15 b § 2 mom. 2 punkten avsett sätt åsidosätter bestämmelser eller föreskrifter som gäller det som avses i behörighetsintyget eller beslutet om godkännande.

Transport- och kommunikationsverket kan dessutom ge en anmärkning eller varning till den som

Verket kan ge en varning, om en anmärkning med beaktande av de omständigheter som framkommit i ärendet som helhet inte kan anses tillräcklig.

En anmärkning ges muntligen eller skriftligen. En varning ges skriftligen, och en anteckning om den ska göras i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice.

Tullen får påföra den en avgift för trafikförseelse, som uppsåtligen eller av oaktsamhet

Avgiften för trafikförseelse är minst 50 och högst 3 500 euro. Avgiften för trafikförseelse ska betalas till staten. När storleken på avgiften för trafikförseelse bestäms ska det beaktas hur klandervärt förfarandet varit och om det har upprepats. Ingen avgift ska påföras om förfarandet ska betraktas som ringa eller om påförandet av en avgift med beaktande av förfarandets art, hur återkommande och planmässigt det varit samt övriga omständigheter är oskäligt. Gärningsmannen kan då ges en anmärkning, om det finns grund för detta.

Bestämmelser om verkställighet av avgift för trafikförseelse finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002) .

En avgift för trafikförseelse preskriberas fem år efter att ett lagakraftvunnet beslut fattats.

I ärenden som ska behandlas enligt 17, 21, 22, 22 a–22 f, 22 h eller 23 § i denna lag bestäms den behöriga domstolen enligt 21 kap. i sjölagen (674/1994) .

I Tullens beslut om avgift för trafikförseelse enligt 29 § får omprövning begäras. I andra beslut som avses i denna lag än i 15 b § avsedda beslut om återkallande av behörighetsintyg för en VTS-operatör får omprövning begäras hos Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Med undantag för beslut om avgift för trafikförseelse enligt 29 § får beslut som fattats med stöd av denna lag verkställas oberoende av begäran om omprövning eller besvär, om inte den myndighet där ändring söks bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

Genom denna lag upphävs 14 § i sjötrafiklagen av den 20 juni 1996 (463/1996) samt sjöfartsstyrelsens beslut av den 14 april 1997 om trafikinformationssystem (VTS).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Då denna lag träder i kraft skall i fråga om den fartygstrafikservice som är i bruk ansökas om ett sådant beslut om inrättande som avses i 8 § inom sex månader från lagens ikraftträdande.

En VTS-operatör och en VTS-chef skall ha den behörighet som avses i 11 eller 13 § den 1 juli 2007. Av en VTS-operatör eller en VTS-chef som innehar en tjänst eller befattning då denna lag träder i kraft krävs inte vaktstyrmansexamen och mottaget vaktstyrmansbrev.