1552/2011

Syftet med denna lag är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet.

I denna lag föreskrivs om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. I lagen föreskrivs dessutom om myndigheternas förberedelser inför undantagsförhållanden.

Som undantagsförhållanden enligt denna lag anses

Myndigheterna får endast bemyndigas att under undantagsförhållanden utöva sådana befogenheter som är nödvändiga för att syftet som nämns i 1 § ska kunna nås och som står i rätt proportion till detta syfte. Befogenheterna får utövas endast på ett sådant sätt som är nödvändigt för att syftet med lagen ska kunna nås och som står i rätt proportion till det mål som eftersträvas genom utövandet av befogenheterna.

Befogenheter enligt denna lag får utövas endast om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter.

Vid tillämpningen av denna lag ska iakttas de internationella förpliktelser som är bindande för Finland och allmänt erkända folkrättsliga regler.

Under undantagsförhållanden ska konventionsstaterna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (FördrS 8/1976) genom förmedling av Förenta nationernas generalsekreterare på det sätt och i de situationer som föreskrivs i artikel 4.3 i konventionen underrättas om att tillämpningen av II avdelningen i denna lag kommer att inledas respektive avslutas. Europarådets generalsekreterare ska på det sätt och i de situationer som föreskrivs i artikel 15.3 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (FördrS 19/1990) underrättas om att tillämpningen av II avdelningen i denna lag kommer att inledas respektive avslutas. (8.7.2022/706)

Om statsrådet i samverkan med republikens president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna i II avdelningen i denna lag ska börja tillämpas ( ibruktagningsförordning ). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader.

I ibruktagningsförordningen ska nämnas till vilken del befogenheter enligt denna lag får utövas samt befogenheternas geografiska tillämpningsområde, om de inte ska börja utövas i hela landet.

Ibruktagningsförordningen ska omedelbart föreläggas riksdagen. Riksdagen beslutar om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis samt om den är i kraft den föreskrivna tiden eller en kortare tid än vad som föreskrivits. Om förordningen inte har förelagts riksdagen inom en vecka efter det att den har givits, förfaller den.

När riksdagen har fattat ett beslut som avses i 3 mom., kan de bestämmelser som nämns i ibruktagningsförordningen börja tillämpas till den del riksdagen inte har beslutat att förordningen ska upphävas.

Om det inte är möjligt att förfara enligt 6 § 3 och 4 mom. utan att avsevärt äventyra lagens syfte, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna om befogenheter i II avdelningen kan tillämpas omedelbart.

En sådan förordning får utfärdas för högst tre månader, och den ska genast föreläggas riksdagen. Om förordningen inte har förelagts riksdagen inom en vecka efter det att den har givits, förfaller den. Förordningen ska upphävas helt eller delvis om riksdagen så beslutar.

Om undantagsförhållandena fortsätter, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att tillämpningen av bestämmelserna i II avdelningen ska fortsätta ( förlängningsförordning ). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader åt gången.

Förlängningsförordningen ska omedelbart föreläggas riksdagen. Riksdagen ska besluta om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis.

När riksdagen har fattat ett beslut som avses i 8 § 2 mom. får de bestämmelser i denna lag som nämns i förlängningsförordningen tillämpas till den del riksdagen inte har beslutat att förordningen ska upphävas helt eller delvis.

Har riksdagen inte fattat beslut om förlängningsförordningen förrän tillämpningen av bestämmelserna enligt den gällande förordningen upphör, fastän förlängningsförordningen har förelagts riksdagen minst två veckor före nämnda tidpunkt, får alla de bestämmelser i denna lag vilka nämns i förlängningsförordningen tillämpas. När riksdagen har fattat beslut om förordningen gäller vad som föreskrivs i 1 mom.

Förordningar som statsrådet och ministerier utfärdat med stöd av II avdelningen ska genast föreläggas riksdagen. Riksdagen beslutar om de ska upphävas eller inte.

När undantagsförhållandena är över ska den gällande ibruktagnings- eller förlängningsförordningen upphävas.

Om förutsättningar för tillämpning av någon bestämmelse i II avdelningen inte längre finns, ska ibruktagnings- eller förlängningsförordningen ändras på motsvarande sätt.

När en ibruktagnings- eller förlängningsförordning upphävs eller ändras enligt 1 eller 2 mom. ska samtidigt de med stöd av bestämmelserna i II avdelningen utfärdade förordningar upphävas som det inte längre finns förutsättningar för att tillämpa.

Statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna, kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden.

Förberedelserna leds och övervakas av statsrådet samt av varje ministerium inom sitt ansvarsområde. Varje ministerium samordnar förberedelserna inom sitt eget ansvarsområde. I fråga om statsrådets samordning av förberedelserna föreskrivs särskilt.

I detta kapitel avses med

Vid tillämpningen av detta kapitel betraktas Nordiska Investeringsbanken och andra sådana internationella finansinstitut eller andra institut vars hemort är i Finland som valutautlänningar. (29.12.2016/1482)

För tryggande av landets valutareserv samt statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten

Hemtagning som avses i 1 mom. 2 punkten ska ske inom en genom förordning av statsrådet föreskriven tid från det att förordningen har trätt i kraft eller från det att den hemtagningsskyldige efter förordningens ikraftträdande i sin besittning eller med äganderätt har fått de betalningsmedel, värdepapper och tillgodohavanden som hemtagningen gäller. Hemtagning kan inte göras till en finsk banks filialkontor utomlands eller till en utländsk banks filialkontor i Finland.

För hemtagningsskyldigheten enligt 1 mom. 2 punkten ska ersättningen till hemtagaren betalas i finsk valuta. När ersättningen betalas ska den kurs iakttas som Finlands Bank vid överlåtelsetidpunkten tillämpar vid valutaväxling.

Finlands Bank kan bevilja ett utförseltillstånd, undantag från hemtagningsskyldigheten eller från förbudet att göra valutatransaktioner med en valutautlänning enligt 15 § 1 mom., om det är nödvändigt att

Finlands Bank kan bevilja ett i 15 § 1 mom. avsett tillstånd eller undantag också om det är nödvändigt för att kredit eller säkerhet ska kunna ges en valutautlänning eller avkrävas en valutautlänning eller för att utländska värdepapper eller tillgodohavanden ska kunna skaffas hos eller överlåtas till en valutautlänning.

För tryggande av befolkningens försörjning, statens betalningsberedskap eller nödvändig ekonomisk verksamhet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten

Om åtgärder enligt 1 mom. 4 punkten visar sig vara otillräckliga för att trygga statens betalningsberedskap, är de sammanslutningar som avses i punkten skyldiga att placera i skuldförbindelser utfärdade av staten i enlighet med vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Finlands Bank och Finansinspektionen svarar inom sina egna ansvarsområden för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom.

För säkerställande av prisstabilitet är det under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten förbjudet att i ett avtal ta in indexvillkor eller andra bindningar och att använda i ett avtal redan intagna villkor av detta slag. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om indexvillkor och bindningar som under undantagsförhållanden är förbjudna.

Ett indexvillkor som strider mot en förordning som statsrådet utfärdat med stöd av 1 mom. är ogiltigt. Om ogiltigheten skulle leda till oskälighet, kan villkoret helt eller delvis beaktas eller avtalet på annat sätt jämkas enligt 36 § i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929) .

I syfte att under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten trygga statens betalningsberedskap eller ekonomisk verksamhet som är nödvändig med tanke på grunderna för landets näringsliv och i syfte att under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten trygga en störningsfri värdepappers- eller försäkringsmarknad

För att betalningsrörelsen och med betalningsrörelsen sammanhängande clearingsystem ska kunna fungera utan störningar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får gireringar inte göras till större antal, till större eller mindre belopp eller till art eller slag på något annat sätt än vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. I stället för de tidsfrister som någon annanstans i lag uppställts för gireringar eller som annars är förpliktande tillämpas genom förordning av statsrådet föreskrivna längre tidsfrister.

Det är förbjudet att använda betalningssätt som kan utsättas för störningar. Bestämmelser om störningskänsliga betalningssätt utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finlands Bank och Finansinspektionen svarar inom sina egna ansvarsområden för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom.

I syfte att trygga en stabil verksamhet för finans- och försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten tillämpas på kreditinstituten och värdepappersföretagen samt på försäkrings- och pensionsanstalterna ett genom förordning av statsrådet angivet lägre soliditetskrav än vad som föreskrivs i lag, om uppfyllandet av det lagstadgade soliditetskravet under undantagsförhållanden kan leda till väsentlig risk för nämnda sammanslutningars verksamhet.

Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom.

I syfte att trygga en stabil verksamhet för finansmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten

Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom.

I syfte att trygga en stabil verksamhet för finans- och försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om undantag i fråga om kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersföretag, fondbolag, värdepappersbörsen, värdepapperscentralen och optionsföretag samt försäkrings- och pensionsanstalter när det gäller

Genom förordning av statsrådet kan dessutom föreskrivas om undantag från kraven på att i koncernbokslut sammanställa dotterföretags, intresseföretags och samföretags bokslut.

Med stöd av 1 mom. 1 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas endast om sådana undantag som är nödvändiga för att förhindra att nämnda sammanslutningars verksamhet äventyras väsentligt.

Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom.

I syfte att trygga en stabil verksamhet för försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om undantag från i lag föreskrivna krav som gäller beräkning eller täckning av pensionsansvar eller ansvarsskuld, om sådana undantag är nödvändiga för att förhindra att försäkrings- eller pensionsanstalternas verksamhet äventyras väsentligt.

Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom.

I syfte att trygga en stabil verksamhet för försäkringsmarknaderna, befolkningens försörjning eller grunderna för landets näringsliv under undantagsförhållanden

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

Finansinspektionen kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten utöver vad som bestäms någon annanstans i lag förbjuda ett tillsynsobjekt att fusioneras, delas, byta hemort eller att överlåta affärsverksamheten, försäkringsbeståndet eller försäkringsverksamheten, om en sådan åtgärd allvarligt kan äventyra finans- eller försäkringsmarknadernas verksamhet eller befolkningens försörjning eller grunderna för landets näringsliv.

En ibruktagningsförordning som avser befogenheter enligt 15 eller 17 §, 19 § 1 mom. 3 punkten, 20 eller 21 § vilken gäller uppgifter som enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller grundstadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ankommer på Europeiska centralbankssystemet får utfärdas endast om Europeiska centralbanken och Finlands Bank såsom en del av Europeiska centralbankssystemet vid utförande av Europeiska centralbankssystemets uppgifter inte har verksamhetsförmåga under undantagsförhållanden. Statsrådet ska innan förordningen utfärdas begära utlåtande av Europeiska centralbanken med iakttagande av skyndsamt förfarande.

I detta kapitel avses med

För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten är en näringsidkare skyldig att på begäran underrätta arbets- och näringsministeriet, Konkurrens- och konsumentverket samt regionförvaltningsverket om situationen beträffande en sådan konsumtionsnyttighets efterfrågan och utbud som omfattas av dagligvaruförsörjningen och som är av avsevärd betydelse för befolkningens försörjning och folkhälsan. Näringsidkaren ska dessutom, om detta är nödvändigt med tanke på prisövervakningen, i begärd omfattning uppge en nyttighets pris eller prissättningsgrund och förändringar i dem.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om upplysningsförfarandet samt bestäms de nyttigheter som upplysningsplikten gäller.

För säkerställande av tillgången på flytande bränsle för ändamål som är nödvändiga med tanke på befolkningens försörjning, den militära försvarsberedskapen och ett fungerande samhälle under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten föreskrivs det genom förordning av statsrådet om de mängder med vilka konsumtionen av flytande bränsle måste minskas samt om hur minskningen fördelar sig mellan trafiken, jordbruket, energiproduktionen, industrin och uppvärmning.

För tryggande av gårdsbrukets verksamhetsförutsättningar och livsmedelsförsörjningen under undantagsförhållanden får en näringsidkare med tanke på gårdsbrukets primärproduktion sälja eller annars överlåta genom förordning av statsrådet närmare bestämda gödselmedel, foder, bekämpningsmedel och läkemedel avsedda för medicinsk behandling av djur endast till sådana primärproducenter inom gårdsbruk som har inköpstillstånd enligt denna lag. Brännolja som i gårdsbruket används i primärproduktionen får under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten säljas eller annars överlåtas endast mot inköpstillstånd.

Om anskaffningen av en nyttighet som används i primärproduktionen kräver inköpstillstånd enligt 1 mom., får primärproducenten använda en sådan nyttighet endast för produktion som är nödvändig för att trygga livsmedelsproduktionen. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hurdan produktion som vid respektive tidpunkt anses nödvändig för tryggande av livsmedelsproduktionen.

Den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten beviljar inköpstillstånd. Vid dess beviljande beaktas särskilt primärproducentens tidigare produktionsmängder.

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om användningen av gödselmedel, bekämpningsmedel och brännolja för skogsbruk som bedrivs på områden i Forststyrelsens besittning.

För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får en näringsidkare endast mot inköpstillstånd till en konsument överlåta sådana konsumtionsnyttigheter som är nödvändiga för befolkningens försörjning. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de konsumtionsnyttigheter som regleras och om förfarandet vid regleringen.

Styrningen och verkställigheten av regleringen ankommer på arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverken och kommunerna. Kommunerna beviljar inköpstillstånd, svarar inom sina områden för administreringen av inköpstillstånd och informerar om inköpstillståndsförfarandet.

För tryggande av samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten ska en näringsidkare mot inköpstillstånd tillhandahålla andra näringsidkare och offentliga samfund, genom förordning av statsrådet närmare bestämda, nyttigheter vilka näringsidkaren allmänt marknadsför till dem.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de nyttigheter som regleras och om förfarandet vid regleringen. Arbets- och näringsministeriet svarar för regleringen och övervakningen av regleringen i fråga om den handel som avses i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar inom sitt verksamhetsområde inköpstillstånd som avses i 1 mom.

För tryggande av produktion av nyttigheter som är nödvändig med tanke på samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får en näringsidkare endast på det sätt som föreskrivs genom förordning av statsrådet använda genom förordning av statsrådet närmare föreskrivna metaller, metallegeringar, kemikalier, läkemedelsråvaror, elektronikkomponenter, jordbruksprodukter, varor som används av livsmedelsindustrin, råvaror och bränslen för energiproduktionen eller andra för industriproduktionen nödvändiga material eller nyttigheter.

Arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar för regleringen och övervakningen av industriproduktionen.

För tryggande av hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen under undantagsförhållanden får nyttigheter som regleras med stöd av denna lag föras ut ur landet endast med tillstånd av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan tillståndsplikten begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter.

Om det tillståndsförfarande som avses i 1 mom. inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen, får i 1 mom. avsedda reglerade nyttigheter inte föras ut ur landet ( utförselförbud ). Genom förordning av statsrådet kan utförselförbudet begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter.

För tryggande av hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen eller för förhindrande av skada för eller marknadsstörningar på ett visst näringsområde under undantagsförhållanden får nyttigheter som regleras med stöd av denna lag föras in i landet endast med tillstånd av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan tillståndsplikten begränsas till att gälla endast vissa reglerade förnödenheter.

Om det tillståndsförfarande som avses i 3 mom. inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen eller för att förhindra skada för eller marknadsstörningar på ett visst näringsområde, får i 3 mom. avsedda reglerade nyttigheter inte föras in i landet ( införselförbud ). Genom förordning av statsrådet kan införselförbudet begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter.

För tryggande av ett fungerande samhälle under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan statsrådet genom sitt beslut begränsa eller helt och hållet förbjuda användningen av el för andra, genom förordning av statsrådet närmare föreskrivna, ändamål än sådana som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen.

Efterlevnaden av begränsningen eller förbudet övervakas i enlighet med arbets- och näringsministeriets anvisningar av Energimyndigheten och av nätinnehavare som avses i elmarknadslagen (588/2013) .

För tryggande av landets näringsliv eller befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får el användas endast upp till ett genom förordning av statsrådet bestämt procenttal av konsumtionen enligt elanvändarens normala årsförbrukning.

Nätinnehavaren fastställer förbrukningskvoten utifrån varje elavtal på basis av den mängd el som levererats det föregående kalenderåret. Om denna grund inte kan användas, fastställs förbrukningskvoten på basis av en motsvarande förbrukares normala förbrukning eller en tillförlitlig utredning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av förbrukningskvoterna.

För elförbrukning som överskrider förbrukningskvoten ska överskridningsavgift betalas till staten. Avgiftens storlek är per kilowattimme det av minutförsäljaren debiterade genomsnittliga konsumentpriset på elenergi multiplicerat med tre. Minutförsäljaren bestämmer månatligen överskridningsavgiftens storlek utifrån medeltalet av föregående kalendermånads konsumentpris på el.

I fråga om debitering av överskridningsavgift gäller vad som föreskrivs om debitering av skatter och avgifter. Överskridningsavgiften uppbärs av minutförsäljaren av el. Uppbörden av överskridningsavgifter övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna kan på ansökan bevilja tillstånd att utan överskridningsavgift köpa el utöver förbrukningskvoten för ändamål som är nödvändiga med tanke på befolkningens försörjning eller försvaret.

För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan en nätinnehavare tillfälligt avbryta leveransen av el, om åtgärderna enligt denna lag för minskande av elförbrukningen inte minskar förbrukningen tillräckligt när det är fråga om att upprätthålla elnätets funktionsförmåga. Leveransen av el får dock inte utan tvingande skäl avbrytas hos elanvändare som är viktiga med tanke på upprätthållandet av försörjningsberedskapen.

Nätinnehavaren ska hålla avbrotten i elleveransen på varje område så kortvariga som möjligt och inrikta avbrotten på ett jämlikt sätt. Energimyndigheten övervakar grunderna för elleveransavbrotten och en jämlik fördelning av dem.

På leveransavbrott som genomförts med stöd av denna lag tillämpas inte det som i elmarknadslagen föreskrivs om standardersättning på grund av avbrott i nättjänsten.

För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen får fjärrvärme under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten tas ur distributionsnätet för uppvärmning av fastigheter endast i sådana mängder som föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet. Innetemperaturen i offentliga lokaliteter får inte genom uppvärmning höjas så att den överstiger ett gradtal som bestäms genom förordning av statsrådet. En säljare eller annan leverantör av fjärrvärme är skyldig att göra de regleringar som behövs och att förse regleranordningarna med sigill i andra lokaliteter än de som omfattas av hemfriden. Begränsning av användningen gäller inte sådan användning av fjärrvärme som är nödvändig för upprätthållandet av försörjningsberedskapen.

Efterlevnaden av begränsningarna övervakas av Energimyndigheten och kommunerna.

För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får lätt och tung brännolja levereras för uppvärmningsbruk endast till ett genom förordning av statsrådet bestämt procentbelopp av kundens normala årsförbrukning. Som årsförbrukning betraktas medelvärdet av förbrukningen under de två år som föregår det aktuella året. Medelvärdet uträknas av oljesäljaren. Om uppgifter som behövs för uträkningen inte finns att tillgå, uppskattas årsförbrukningen på basis av tillförlitlig utredning som fastighetsägaren lämnar.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan på ansökan bevilja tillstånd att överskrida kvoten, om det är nödvändigt för att garantera befolkningens hälsa eller säkerhet. Närmare bestämmelser om på vilka villkor kvoten får överskridas utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Varje kund ska anmäla sig till oljesäljarens kundregister samt utan dröjsmål lämna de uppgifter som är nödvändiga med tanke på verkställandet av regleringen och som oljesäljaren eller en försäljare i minutförsäljningsnätet begär.

Närmare bestämmelser om hur regleringen av brännolja för uppvärmning ska verkställas utfärdas genom förordning av statsrådet. Arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar för övervakningen av regleringen.

För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får naturgas tas ur distributionsrörsystemet endast för nödvändiga ändamål.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna bestämmer inom sina verksamhetsområden de ändamål för vilka naturgas får användas med stöd av 1 mom.

Efterlevnaden av begränsningen övervakas i enlighet med arbets- och näringsministeriets anvisningar av Energimyndigheten och av nätinnehavare som avses i naturgasmarknadslagen (587/2017) samt av närings-, trafik- och miljöcentralerna inom deras verksamhetsområden.

För säkerställande av att regleringen fungerar får priserna på nyttigheter som avses i 32, 36, 40 och 42 § inte höjas mer än vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

För tryggande av vattenförsörjningen i samhällena under undantagsförhållanden kan jord- och skogsbruksministeriet genom sitt beslut förplikta ett vattentjänstverk att leverera eller tillhandahålla vatten utanför sitt eget verksamhetsområde för tillgodoseende av utomstående behov av vatten samt genom sitt beslut ändra en rätt till vattentäkt som grundar sig på vattenlagen (587/2011) eller ett tillstånd som beviljats med stöd av den, om det är nödvändigt för säkerställande av en kommuns eller en större konsumentgrupps tillgång till vatten eller för tryggande av verksamheten i ett vattentjänstverk som annars är av betydelse ur allmän synpunkt eller av andra med dessa jämförbara vägande skäl.

För tryggande av landets näringsliv, energiförsörjningen och nödvändigt byggande under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan närings-, trafik- och miljöcentralen genom sitt beslut förplikta markägare, ägare av trävaror eller torv eller innehavare av avverkningsrätt eller torvtäktsrätt att överlåta virke, trävaror och torv till närings-, trafik- och miljöcentralen samt till försvarsmakten.

En skogscentral är på begäran skyldig att lämna behövlig handräckning till närings-, trafik- och miljöcentralen samt till försvarsmakten för fattande och verkställande av ett beslut enligt 1 mom.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten ombesörjs i första hand nödvändigt byggande.

Som nödvändigt byggande betraktas

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten får byggande inte inledas eller fortsättas, om inte byggprojektet utöver andra behövliga tillstånd eller beslut har beviljats inlednings- eller fortsättningstillstånd. Inlednings- eller fortsättningstillstånd ska beviljas, om inte något annat föranleds av säkerställandet av tillgången på arbetskraft, maskiner och byggnadsprodukter för nödvändigt byggande som avses i 46 §.

Inlednings- eller fortsättningstillstånd behövs inte för genomförande av försvarsmaktens byggprojekt. Inlednings- eller fortsättningstillstånd behövs inte heller för byggande av ett sådant tillfälligt skyddsrum som avses i 119 § 2 mom.

För tryggande av tillgången på byggprodukter för nödvändigt byggande under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten får en näringsidkare som säljer byggprodukter sälja eller annars överlåta byggprodukter endast mot inköpstillstånd. Inköpstillstånd behövs dock inte när produkter säljs eller annars överlåts till parti- eller detaljhandeln eller för genomförande av försvarsmaktens byggprojekt.

Genom förordning av statsrådet anges de byggprodukter som kan överlåtas endast mot inköpstillstånd.

Kommunens byggnadsinspektör beviljar tillstånd att inleda och fortsätta byggprojekt. Närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar dock inlednings- och fortsättningstillstånd för regionalt betydande projekt och miljöministeriet för projekt som är betydande på riksnivå. Genom förordning av statsrådet bestäms vilka projekt som är betydande regionalt eller på riksnivå.

Kommunens byggnadsinspektör beviljar tillstånd till inköp av byggprodukter.

Närmare bestämmelser om tillståndsförfarandet kan utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

En näringsidkare som saluför byggprodukter som kan överlåtas endast mot inköpstillstånd är på begäran skyldig att underrätta kommunens byggnadsinspektör om mängden produkter i sin besittning och produkter som har överlåtits.

Den kommun på vars område bostadsbeståndets användning regleras enligt 52 eller 53 § ger åtgärderna i uppdrag åt något av sina organ eller tillsätter ett särskilt organ för detta ( myndighet som reglerar bostadsbeståndet ).

För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten är en bostads ägare skyldig att till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet anmäla en uthyrningsbostad för att en hyresgäst ska kunna anvisas ( bostadsägarens anmälningsskyldighet ).

Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet bedömer att bostadsägarens anmälningsskyldighet inte är en tillräcklig åtgärd för att få bostäder i användning, är ägaren av en bostad skyldig att anmäla lediga och strax lediga bostäder samt sådana övriga lokaler i sin ägo som lämpar sig som bostäder till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet för anvisande av hyresgäst ( bostadsägarens utvidgade anmälningsskyldighet ).

Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet bedömer att bostadsägarens utvidgade anmälningsskyldighet inte är en tillräcklig åtgärd för att få bostäder i användning, är en sådan innehavare av en bostad som besitter flera än ett rum per medlem av hushållet, köket oräknat, skyldig att anmäla överlopps rum till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet för anvisande av hyresgäst ( inhysning ).

Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet inte inom 14 dagar från anmälan enligt 52 § har anvisat hyresgäster till bostaden, får bostadsägaren hyra ut den till en person som ägaren anser vara lämplig.

Myndigheten som reglerar bostadsbeståndet ska i första hand anvisa hyreslokaliteterna för sådana bostadsbehövande vars behov av bostad är störst. Bostadsinnehavarens förslag ska om möjligt beaktas.

När myndigheten som reglerar bostadsbeståndet anvisar en boende till bostaden i enlighet med 53 § upprättar den hyresavtalet mellan parterna. Om parterna inte kan enas om hyresavtalets villkor, bestämmer nämnda myndighet om dem. Hyran ska bestämmas enligt skälig gängse hyra på orten.

För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten får hyran för en bostadslägenhet inte höjas mer än vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten får hyresvärden inte säga upp ett hyresavtal som gäller en bostadslägenhet, om inte hyresvärden behöver bostaden för eget, familjemedlemmars eller andra närståendes bruk såsom bostad eller om inte det finns andra särskilt vägande skäl för uppsägning.

För tryggande av befolkningens försörjning och statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan utbetalningen av förmåner eller rehabiliteringspenning som erläggs med stöd av bestämmelserna om arbetspension, folkpension, sjuk-, olycksfalls-, patient- eller trafikförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, grunddagpenning, alterneringsersättning eller vuxenutbildningsstöd eller motsvarande andra förmåner avbrytas för högst tre månader eller uppskjutas med högst tre månader.

I det syfte som avses i 1 mom. kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten förmåner eller rehabiliteringspenning som erläggs med stöd av bestämmelserna om arbetspension, folkpension, sjuk-, olycksfalls- patient- eller trafikförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, grunddagpenning, alterneringsersättning eller vuxenutbildningsstöd eller motsvarande andra förmåner betalas för högst tre månader minskade med högst 50 procent. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om minskningens storlek och utbetalningsperioden för minskade förmåner samt om varaktigheten av avbrott i eller uppskjutande av betalning som avses i 1 mom.

De pensioner som avses i 1 mom. utbetalas, oavsett om betalningsbeloppet minskas eller betalningen avbryts eller uppskjuts, alltid till ett så stort belopp att de pensioner förmånstagaren lyfter sammanlagt uppgår till ett belopp som motsvarar minst full folkpension enligt folkpensionslagen (568/2007) .

För tryggande av befolkningens försörjning och statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan utbetalningen av moderskapsunderstöd, bidrag för kostnader vid internationell adoption, underhållsstöd, barnbidrag, stöd för hemvård av barn, stöd för privat vård av barn, bostadsbidrag, arbetsmarknadsstöd, studiepenning, bostadstillägg, militärunderstöd, ersättning för skada ådragen i militärtjänst, rehabiliteringsförmån, särskilt stöd till invandrare eller motsvarande annan förmån samt utkomststöd avbrytas för högst tre månader eller uppskjutas med högst tre månader.

I det syfte som avses i 1 mom. kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten moderskapsunderstöd, bidrag för kostnader vid internationell adoption, underhållsstöd, barnbidrag, stöd för hemvård av barn, stöd för privat vård av barn, bostadsbidrag, arbetsmarknadsstöd, studiepenning, bostadstillägg, militärunderstöd, ersättning för skada ådragen i militärtjänst, rehabiliteringsförmån, särskilt stöd till invandrare eller motsvarande annan förmån samt utkomststöd betalas för högst tre månader minskade med högst 50 procent. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om minskningens storlek och utbetalningsperioden för minskade förmåner samt om varaktigheten av avbrott i eller uppskjutande av betalning som avses i 1 mom.

För tryggande av befolkningens nödvändiga betalningsförmåga och försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 6 punkten beviljas stöd till var och en som på grund av störningar i betalningsrörelsen inte kan använda sina tillgångar för att skaffa nödvändiga nyttigheter. Stödet är avsett att täcka för ett människovärdigt liv nödvändiga livsmedel, läkemedel och andra motsvarande nödvändiga nyttigheter. Stödet kan betalas i form av en betalningsförbindelse eller genom något annat motsvarande förfarande. Stödet inverkar inte på rätten till andra förmåner. Bestämmelser om återkrav av stöd finns i 131 a §.

Folkpensionsanstalten svarar för beviljande, betalning och annan verkställighet av stöd som avses i 1 mom. På ansökan om och beviljande av stöd, behandlingen av stödärenden samt ändringssökande tillämpas vad som i lagen om utkomststöd (1412/1997) föreskrivs om ansökan om och beviljande av utkomststöd, behandlingen av stödärenden samt ändringssökande. Närmare bestämmelser om stödbeloppet och om hur utbetalningen ska ordnas utfärdas genom förordning av statsrådet. Välfärdsområdena svarar för tryggandet av försörjningen för dem vars nödvändiga omsorg och försörjning behöver tryggas i enlighet med socialvårdslagen (1301/2014) .

Om det inte är möjligt att bevilja eller betala stöd i en störningssituation, svarar välfärdsområdena för befolkningens nödvändiga försörjning på annat sätt.

Staten svarar för kostnaderna för stöd som avses i 1 mom. och ersätter välfärdsområdena för kostnaderna för åtgärder som avses i denna paragraf.

Till förmånstagare enligt 56 och 57 § betalas under den tid förmånen är nedsatt eller utbetalningen av den avbrutits eller skjutits upp utkomststöd till ett sådant belopp att det sammanräknat med personens eller familjens övriga inkomster ger ett disponibelt belopp som motsvarar minst utkomststödets grunddel och täcker de nödvändiga utgifterna för boende samt hälso- och sjukvård.

Bestämmelser om hur utbetalningen av förmånerna ska ordnas utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Under undantagsförhållanden befrias en fysisk person som är gäldenär från skyldigheten att betala dröjsmålsränta och från andra påföljder på grund av dröjsmål med betalning, om dröjsmålet till väsentlig del har berott på betalningssvårigheter till följd av

Befrielse från påföljder av försenad betalning gäller inte löne- eller underhållsbidragsskuld.

För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och avvärja datasäkerhetshot mot dem kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten ålägga ett i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett teleföretag att

Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden dessutom besluta om företräde i de allmänna kommunikationsnäten för kommunikation som är nödvändig med tanke på samhällets vitala funktioner. Beslutet kan avse endast sådana kommunikationsnät där det är tekniskt möjligt att ordna företräde för kommunikation.

För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och för att säkerställa en störningsfri kommunikation som är nödvändig för att trygga det militära försvaret av Finland och landets territoriella integritet och upprätthålla allmän ordning och säkerhet kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten bemyndiga Transport- och kommunikationsverket att

För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och avvärja datasäkerhetshot mot dem kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten ålägga i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation avsedda teleföretag, leverantörer av mervärdestjänster eller andra än statsförvaltningens sammanslutningsabonnenter eller personer som handlar för deras räkning att

För tryggande av de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten ålägga en enskild person eller en sammanslutning som inte hör till statsförvaltningen att till myndigheter eller av dem namngivna instanser överlåta nyttjanderätten till program, terminalutrustning, datasystem, radiosändare, reservkraftaggregat eller delar eller tilläggsutrustning till dem, om överlåtelsen är nödvändig för att säkerställa funktionsdugligheten hos de nät- och kommunikationstjänster som anlitas för att upprätthålla samhällets vitala funktioner.

För tryggande av tillgången till posttjänster och samhällets vitala funktioner kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten ålägga i postlagen (415/2011) avsedda postföretag eller andra företag som utövar motsvarande verksamhet att

Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden dessutom besluta om företräde vid tillhandahållande av posttjänster för brevförsändelser och postpaket som är nödvändiga med tanke på samhällets vitala funktioner.

För tryggande av de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och tillgången till posttjänster kan Transport- och kommunikationsverket meddela föreskrifter som gäller det tekniska genomförandet av rättigheter och skyldigheter som avses i 60–64 §.

För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet, avvärja datasäkerhetshot mot dem och trygga samhällets vitala funktioner kan arbets- och näringsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten på förslag från kommunikationsministeriet inrätta regionala beredskapsenheter för datasystemsbranschen vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Beredskapsenheterna för datasystemsbranschen leds och övervakas av Transport- och kommunikationsverket.

Beredskapsenheterna för datasystembranschen har till uppgift att

För säkerställande av tillgången på flytande bränslen för syften som är nödvändiga med tanke på försvaret, befolkningens försörjning och landets näringsliv under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten föreskrivs genom förordning av kommunikationsministeriet om hur den totala inbesparingen av flytande trafikbränslen enligt 30 § ska fördelas mellan väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafiken.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten får flytande bränslen för vägtrafiken säljas eller överlåtas endast mot användnings- eller inköpstillstånd på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

Bestämmelser om tiden för reglering av flytande bränslen för vägtrafiken utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om sparmålen beträffande försäljningen av bränsle till olika konsumentgrupper och om den maximala mängden bränsle som säljs till konsumenterna.

Regleringsmyndigheter för flytande vägtrafikbränslen är kommunikationsministeriet samt de trafikbränsleenheter som inrättas vid närings-, trafik- och miljöcentraler med ansvarsområdet trafik ( närings-, trafik- och miljöcentral som har hand om trafikuppgifter ) och vid polisinrättningar. Trafikbränsleenheterna arbetar under kommunikationsministeriets ledning och tillsyn.

Närmare bestämmelser om inrättandet av och organisationen, arbetsfördelningen och uppgifterna i trafikbränsleenheterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Användningstillstånd för flytande bränsle kan beviljas

Statliga myndigheter och statliga affärsverk beviljas användningstillstånd av kommunikationsministeriet. Trafikbränsleenheten vid närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar användningstillstånd till välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas myndigheter, kommunala myndigheter samt till trafikidkare och andra företag och sammanslutningar. (8.7.2022/631)

Motorfordon som avses i 1 mom. 2 punkten ska antecknas i närings-, trafik- och miljöcentralens förteckning över reservering av fordon för undantagsförhållanden.

Bränsle får säljas till andra ägare eller innehavare av motorfordon än sådana som avses i 70 § endast om de har ett inköpstillstånd för flytande bränsle.

Polisinrättningens trafikbränsleenhet beviljar ägare eller innehavare av i trafik- och transportregistret införda i 1 mom. avsedda motorfordon inköpstillstånd för bränsle, vilka berättigar tillståndsinnehavaren att under en viss period köpa den mängd bränsle som anges i tillståndet. Tillstånd att köpa flytande bränsle för ett motorfordon som är infört i ett utländskt register och vars innehavare inte har hemkommun i Finland kan beviljas av trafikbränsleenheten vid den polisinrättning till vilken ansökan lämnats. (4.5.2018/353)

Polisinrättningens trafikbränsleenhet kan på ansökan bevilja tillstånd att köpa extra bränsle. Ansökan riktas till trafikbränsleenheten vid den polisinrättning till vars verksamhetsområde sökandens hemkommun hör. Den som innehar ett motorfordon som är infört i ett utländskt register och som inte har hemkommun i Finland kan rikta sin ansökan till vilken trafikbränsleenhet som helst. Tillstånd att köpa extra bränsle kan beviljas, om det behövs för att trygga sökandens eller familjemedlemmarnas försörjning eller för att sökanden eller en familjemedlem ska kunna företa en för dem viktig resa eller av andra motsvarande för sökanden särskilt viktiga orsaker. Närmare bestämmelser om grunderna för beviljande av tillstånd att köpa extra bränsle kan utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

Vid reglering av försäljning eller annan distribution på det sätt som avses i 70 och 71 § får flytande bränslen inte levereras till sådana försäljnings- och distributionsställen där inköpen inte kan övervakas. Närmare bestämmelser om detta slag av försäljnings- och distributionsställen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som föreskrivs i 70 § har kommunikationsministeriet till uppgift att

Utöver vad som föreskrivs i 70 § har trafikbränsleenheten vid närings-, trafik- och miljöcentralen till uppgift att

I  detta  kapitel  avsedda  vägtransportmyndigheter  är  kommunikationsministeriet  och  de närings-, trafik- och miljöcentraler som har hand om trafikuppgifter. Vägtransporterna leds och övervakas under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten av kommunikationsministeriet på riksplanet och av de närings-, trafik- och miljöcentraler som har hand om trafikuppgifter, inom sitt verksamhetsområde. De kan också begränsa vägtransporter så som föreskrivs i 75 §.

De närings-, trafik- och miljöcentraler som har hand om trafikuppgifter kan under sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten inrätta transportledningsenheter, vilka arbetar under kommunikationsministeriets ledning och tillsyn.

Vägtransporterna ska under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten skötas så att de transporter säkerställs som är nödvändiga med tanke på ett fungerande samhälle och den militära försvarsberedskapen samt skyddandet av befolkningen och tryggandet av dess säkerhet och försörjning.

För säkerställande av transporter som är nödvändiga för ett fungerande samhälle och den militära försvarsberedskapen samt skyddandet av befolkningen och tryggandet av dess säkerhet och försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan vägtransportmyndigheten styra användningen av transportmateriel i tillståndspliktig trafik och begränsa tillståndspliktig trafik med beaktande av samhällets behov av transporter och andra faktorer som inverkar på begränsandet av trafiken. Transporter ska begränsas så jämlikt som möjligt med beaktande av trafikidkarnas och deras kunders behov.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4 och 5 punkten kan vägtransportmyndigheterna för tryggande av den allmänna trafiken ändra tidtabeller och rutter för tillståndspliktig persontrafik samt styra materielen för kollektivtrafik på det sätt som situationen kräver.

Polisen kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten på vägtransportmyndighetens begäran för tryggande av transporter som avses i 75 § 1 mom. begränsa annan motorfordonstrafik eller förbjuda den i sin helhet för viss tid på vägar eller områden som vägtransportmyndigheten bestämmer.

En trafikeringsbegränsning eller ett trafikeringsförbud får inte hindra någon från att färdas till sin stadigvarande bostad.

Varje trafikidkare som idkar tillståndspliktig trafik och ägare eller innehavare av ett motorfordon registrerat för privat bruk är under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten skyldig att utföra av vägtransportmyndigheten förordnade transporter, om trafikbehovet nödvändigtvis kräver det.

Varje ägare eller innehavare av ett motorfordon är skyldig att under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten, när det krävs för skötseln av transporter som är nödvändiga för försvaret, befolkningsskyddet eller den allmänna ordningen och säkerheten eller med tanke på ett fungerande samhälle, överlåta nyttjanderätten till det motorfordon som denne äger eller innehar till vägtransportmyndigheten.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid överlåtelse av nyttjanderätten till motorfordon utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket leder och övervakar sjötransporter under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten. Genom beslut av Transport- och kommunikationsverket kan för genomförande av sjötransporter som är nödvändiga med tanke på försvaret eller samhällets vitala funktioner, under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten, tillfälliga avvikelser göras från gällande bestämmelser och föreskrifter som avser

Transport- och kommunikationsverket ska innan ett beslut enligt 1 mom. fattas höra de behöriga militära myndigheterna, Gränsbevakningsväsendet och Trafikledsverket. Vid behov ska Transport- och kommunikationsverket innan beslutet fattas höra också den behöriga polismyndigheten. Om frågan av särskilda skäl måste avgöras utan dröjsmål, kan Transport- och kommunikationsverket fatta beslutet utan hörande. Verket ska dock omedelbart underrätta nämnda myndigheter om beslutet.

Beslut om stängning av hamnar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten fattas av statsrådet. Transport- och kommunikationsverket kan för slutförande av sjötransporter som är nödvändiga med tanke på försvaret eller samhällets vitala funktioner dessutom bestämma om placeringen av hamnarnas stuveriutrustning samt tillfälligt, för högst en månad åt gången, förordna stuveripersonal att arbeta i en annan hamn än den som utgör den ordinarie arbetsplatsen. Staten svarar för de resekostnader och skäliga levnadskostnader som förflyttningen orsakar stuveripersonalen.

Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten för tryggande av för samhället livsviktiga sjötransporter förbjuda Transport- och kommunikationsverket att för en tid av högst sex månader åt gången avföra ett fartyg ur Finlands trafik- och transportregister.

Transport- och kommunikationsverket kan för tryggande av sjötransporter som är nödvändiga med tanke på försvaret eller samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten begränsa enskilda personers och företags samt rederiföretags eller rederiinrättningars rätt att köpa flytande bränsle genom att föreskriva kvantitativa inköpskvoter som inte får överskridas under en viss period. Transport- och kommunikationsverket kan dock bevilja tillstånd att överskrida en kvot, om det är nödvändigt för att trygga verksamheten hos ett företag eller en inrättning som sköter transporter som är viktiga med tanke på försvaret eller samhällets vitala funktioner eller om det finns någon annan vägande orsak med tanke på ordnandet av sjötransporter under undantagsförhållanden.

Transport- och kommunikationsverket leder och övervakar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten lufttransporter och lufttrafik i samarbete med flygvapnet.

Transport- och kommunikationsverket kan i syfte att trygga ett fungerande samhälle och den militära försvarsberedskapen

Transport- och kommunikationsverket ska innan ett beslut enligt 2 mom. fattas höra den militära myndighet som saken gäller. Om frågan av särskilda skäl måste avgöras utan dröjsmål, kan Transport- och kommunikationsverket fatta beslutet utan hörande. Verket ska dock omedelbart underrätta den militära myndigheten om beslutet.

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas bestämmelser om förvaltningen av flygplatserna och ordnandet av deras verksamhet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 och 6 punkten kan Transport- och kommunikationsverket för tryggande av lufttransporterna reglera den flygpetroleum och flygbensin som används i lufttransporter. Regleringen omfattar inte de luftfartyg som staten äger eller har tagit i sitt bruk eller av staten beställda flyg, om inte något annat föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket beslutar månatligen på förhand om lufttrafikföretagens kvoter av flygpetroleum och flygbensin utifrån den av sökanden angivna mängden av i Finland köpt bränsle under motsvarande period det föregående året. Om lufttrafikföretagets verksamhet har förändrats avsevärt i jämförelse med det föregående året, bestäms kvoten så att den svarar mot kvoten för ett lufttrafikföretag med motsvarande verksamhet och motsvarande antal luftfarkoster.

Transport- och kommunikationsverket kan av grundad anledning ge tillstånd till att överskrida kvoten eller överföra den till ett annat lufttrafikföretag helt eller delvis. Transport- och kommunikationsverket kan dessutom av grundad anledning tillåta att bränsle distribueras för enstaka flyg.

Om i 1 mom. avsedd reglering av flytande bränsle har inletts, får ett lufttrafikföretag endast med inköpstillstånd som beviljats av Transport- och kommunikationsverket skaffa sådana reservdelar och förnödenheter som behövs för ordnande av lufttransporter. Inköpstillstånd beviljas om det behövs för tryggande av transporter som är viktiga med tanke på försvaret eller samhällets vitala funktioner eller om det finns andra vägande skäl med tanke på ordnandet av lufttransporter under undantagsförhållanden.

Järnvägstransporter ska under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten ordnas så att de transporter säkerställs som är nödvändiga med tanke på försvaret, ett fungerande samhälle samt befolkningens säkerhet och försörjning, och att andra för samhället behövliga transporter sköts.

Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten för tryggande av järnvägstransporter som är viktiga för ett fungerande samhälle och den militära försvarsberedskapen genom sitt beslut begränsa ett järnvägsföretags övriga verksamhet och ålägga järnvägsföretaget att sköta transporter som är nödvändiga för ett fungerande samhälle eller landets näringsliv.

Trafikledsverket kan ändra ett beslut enligt järnvägslagstiftningen om beviljande av bankapacitet, om en omorganisering av järnvägstransporterna nödvändigtvis kräver det.

Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten ålägga trafikidkare som idkar tillståndspliktig trafik, järnvägsföretag, innehavare av tillstånd till eller godkännande för luftfartsverksamhet och finska rederier att sköta sådana evakueringstransporter av människor och egendom som är nödvändiga på grund av undantagsförhållandena.

Transporterna ska skötas utan obefogat dröjsmål.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten kan kommunikationsministeriet för säkerställande av transporter som är nödvändiga med tanke på tryggandet av försvaret, befolkningsskyddet och ett fungerande samhälle samt samhällets vitala funktioner ge myndigheterna föreskrifter om samarbete mellan olika transportformer för utförandet av en eller flera specificerade transporter. Ministeriet kan också genom sitt beslut ålägga trafikidkare som idkar tillståndspliktig trafik, järnvägsföretag, innehavare av tillstånd till eller godkännande för luftfartsverksamhet och finska rederier att sköta en transport på det sätt som specificeras i beslutet, om transporten inte kan genomföras på annat sätt.

För tryggande av befolkningens social- och hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten kan social- och hälsovårdsministeriet och inom sitt verksamhetsområde regionförvaltningsverket ålägga en verksamhetsenhet för social- och hälsovården att

För tryggande av befolkningens hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten kan social- och hälsovårdsministeriet genom sitt beslut ålägga en läkemedelsfabrik, en läkemedelspartiaffär, en person med rätt att bedriva apoteksrörelse samt sådana sammanslutningar och enskilda näringsidkare som levererar hälsovårdsförnödenheter eller tillhandahåller hälsovårdstjänster eller annars är verksamma inom hälsovårdsområdet att

För tryggande av befolkningens social- och hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 4–6 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att välfärdsområdet och välfärdssammanslutningen kan avstå från

För tryggande av befolkningens social- och hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 4–6 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att kommunen kan avstå från ansvaret för att ordna småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018) , om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan ordna vården av barnen på annat sätt.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Under undantagsförhållanden tillämpas regeringens proposition till riksdagen med förslag till tilläggsbudget redan innan riksdagen har beslutat om tilläggsbudgeten, förutsatt att riksdagen ger sitt samtycke till detta.

För tryggande av statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1–3 punkten kan statsrådet skjuta upp utbetalningen av sådana statliga utgifter vilkas betalningstidpunkt har bestämts i lag eller förordning och vilka inte har förfallit till betalning. Utbetalningstidpunkten får skjutas fram med högst två veckor åt gången.

För tryggande av tillgången på arbetskraft för branscher som är särskilt viktiga med tanke på försvaret, skyddandet av befolkningen, dess hälsovård eller försörjning eller försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten får andra än i dessa branscher verksamma arbetsgivare endast anställa arbetssökande som anvisas av i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedda arbetskraftsmyndigheter ( arbetskraftsmyndighet ) vid anställning av nya arbetstagare ( arbetsförmedlingstvång ). I landskapet Åland är det närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter som svarar för arbetsförmedlingstvånget. (30.12.2024/1099)

Närmare bestämmelser om branscher som är särskilt viktiga med tanke på försvaret, skyddandet av befolkningen, dess hälsovård eller försörjning eller försörjningsberedskapen utfärdas genom förordning av statsrådet.

För tryggande av prisstabilitet och den offentliga ekonomin får under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten löner som grundar sig på ett offentlig- eller privaträttsligt anställningsförhållande inte höjas mer än med ett belopp som fastställs genom förordning av statsrådet.

När tryggandet av försvaret, befolkningens hälsovård, försörjning eller säkerhet eller landets näringsliv nödvändigt kräver en förlängning av arbetstiden eller avvikande förläggning av arbetstiden under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten är det tillåtet att tillfälligt avvika från

Inom hälso- och sjukvården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten och polisväsendet kan avvikelser göras från anställningsvillkoren på det sätt som avses i 1 mom. på grund av befolkningens hälso- och sjukvård, försörjning eller säkerhet också under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4–6 punkten. Avvikelser från anställningsvillkoren kan för skyddande av samhällets funktionsförmåga och säkerhet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 6 punkten göras på det sätt som avses i 1 mom. också inom Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, de bolag som avses i 6 § 1 mom. i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015) , det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) , Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter och frekvensförvaltning, Meteorologiska institutet samt de bolag som med stöd av lag sköter lotsning, flygtrafikledningstjänster eller de trafikledningstjänster eller trafikstyrningstjänster som Trafikledsverket svarar för att ordna. (8.7.2022/706)

Avvikelserna från anställningsvillkoren får inte orsaka fara för säkerheten i arbetet eller arbetstagarnas hälsa. Närmare bestämmelser om gränserna för avvikelserna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan arbetsgivarens rätt att säga upp ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande genom förordning av statsrådet begränsas i jämförelse med vad som i 7 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) , 8 kap. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och 27 § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) föreskrivs om grunderna för uppsägningsrätt, om en sådan begränsning behövs för tryggande av förutsättningarna för produktion som är viktig för landets försvar, befolkningens hälsovård, försörjning eller säkerhet eller försörjningsberedskapen. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om till vilka delar uppsägningsrätten begränsas och vilka områden av produktionsverksamheten begränsningarna avser. (8.7.2022/631)

Om det är nödvändigt för tryggande av produktion som avses i 1 mom., har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om vilka produktionsområden ett tillfälligt undantag från uppsägningsrätten gäller. En sådan förordning kan gälla högst två månader åt gången.

För tryggande av förutsättningarna för produktion som är viktig för landets försvar, befolkningens hälsovård, försörjning eller säkerhet eller försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten är uppsägningstiden för en arbetstagare, tjänsteman och kommunal tjänsteinnehavare eller tjänsteinnehavare i ett välfärdsområde som säger upp sitt anställningsförhållande minst en månad längre än den skulle vara enligt lag eller arbets- eller tjänstekollektivavtal, dock högst sex månader. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om uppsägningstiderna i olika uppgiftsgrupper. (8.7.2022/631)

Inom hälso- och sjukvården, socialväsendet, räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten kan uppsägningsrätten begränsas enligt 1–3 mom. på grund av befolkningens nödvändiga hälso- och sjukvård, minimiförsörjning eller säkerhet också under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4–6 punkten. Uppsägningsrätten kan för tryggandet av samhällets funktionsförmåga eller skyddandet av befolkningen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 6 punkten begränsas på det sätt som avses i 1–3 mom. också inom polisväsendet, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, de bolag som avses i 6 § 1 mom. i lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät, det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster, Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter och frekvensförvaltning, Meteorologiska institutet samt de bolag som med stöd av lag sköter lotsning, flygtrafikledningstjänster eller de trafikledningstjänster eller trafikstyrningstjänster som Trafikledsverket svarar för att ordna. (8.7.2022/706)

Om arbetsförmedlingstvång och begränsning av uppsägningsrätten inte är tillräckliga åtgärder med tanke på försvaret, skyddet av befolkningen, dess nödvändiga hälso- och sjukvård eller minimiförsörjning eller för att säkerställa en produktion som är särskilt viktig för försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten, är varje i Finland bosatt person som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland och som har fyllt 18 men inte 68 år skyldig att utföra sådant arbete som är nödvändigt för att syftet med denna lag ska kunna uppnås.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4–6 punkten är dessutom varje i Finland bosatt person som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och som är verksam inom hälso- och sjukvården, har fått utbildning inom denna sektor och har fyllt 18 men inte 68 år skyldig att utföra sådant arbete inom hälso- och sjukvården som är nödvändigt för att lagens syfte ska kunna uppnås. Förordnande till sådant arbete får ges för längst två veckor åt gången. Förordnandet kan förnyas en gång.

En arbetspliktig ska för lämnande av uppgifter och förordnande till arbete efter inkallelse anmäla sig hos arbetskraftsmyndigheten på sin bonings- eller vistelseort.

Arbetskraftsmyndighetens inkallelse kan delges som vanlig delgivning eller som offentlig delgivning i enlighet med vad som föreskrivs i 10 kap. i förvaltningslagen (434/2003) .

Arbetskraftsmyndigheten ger en arbetspliktig ett arbetsförordnande av vilket framgår åtminstone följande uppgifter:

I landskapet Åland ger närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter det arbetsförordnande som avses i 1 mom. (30.12.2024/1099)

Ett arbetsförordnande får inte ges den som

Om en person är i offentlig tjänst eller i offentligt uppdrag eller behövs i anställning hos en sådan offentlig eller privat inrättning eller ett motsvarande företag vars oavbrutna verksamhet under undantagsförhållanden är nödvändig för uppnående av denna lags syfte, får han eller hon inte förordnas i annat arbete, om inte särskilda skäl kräver det.

Arbetskraftsmyndigheten får ge en arbetspliktig ett arbetsförordnande endast för sådant arbete som denne skäligen förmår utföra med beaktande av ålder, hälsotillstånd, eventuellt handikapp, familjeförhållanden, utbildning, tidigare arbetserfarenhet samt arten av det arbete som förordnandet gäller. Om den arbetspliktige inte kan ges ett förordnande för heltidsarbete, kan han eller hon åläggas att utföra deltidsarbete. Om en arbetspliktig åberopar att han eller hon av hälsoskäl inte kan utföra arbete som nämns i arbetsförordnandet, ska han eller hon lägga fram tillförlitlig utredning om sitt hälsotillstånd inom en av arbetskraftsmyndigheten utsatt skälig tid.

För vårdnadshavaren till ett barn under sju år eller ett kroniskt eller långvarigt sjukt barn får ett arbetsförordnande utanför det pendlingsområde som avses i 10 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ges endast om upprätthållandet av med tanke på försvaret viktig produktion med beaktande av personens särskilda utbildning eller andra därmed jämförbara orsaker nödvändigt kräver det. (30.12.2024/1099)

En person står i arbetspliktsförhållande, om arbetskraftsmyndigheten enligt 97 § förordnar honom eller henne att mot vederlag utföra i 95 § avsett arbete åt arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning.

Arbetspliktsförhållandet börjar när den arbetspliktige har anlänt till den arbetsplats som nämns i arbetsförordnandet eller, om han eller hon har förordnats i arbete på annan ort, till en föreskriven avreseplats.

Arbetspliktsförhållandet upphör när arbetskraftsmyndigheten befriar den arbetspliktige från det arbete som nämns i arbetsförordnandet. Om den arbetspliktige har förordnats i arbete på annan ort, upphör arbetspliktsförhållandet dock först när han eller hon återvänt från arbetsorten till avrese- eller boningsorten.

Villkoren i ett arbetspliktsförhållande bestäms enligt det kollektivavtal som enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) eller 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen binder arbetsgivaren eller enligt det tjänstekollektivavtal som enligt lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970) eller lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal (669/1970) binder arbetsgivaren. Om ett sådant kollektivavtal inte finns, ska till den arbetspliktige betalas lön som skäligen motsvarar de uppgifter som han eller hon förordnats att utföra. (8.7.2022/631)

I ett arbetspliktsförhållande och i arbete som utförs på basis av det ska i övrigt i tillämpliga delar på motsvarande sätt iakttas vad som föreskrivs eller överenskommits om arbetsavtals- och tjänsteförhållanden samt om arbete som utförs på basis av dem.

I ett arbetspliktsförhållande fortsätter det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande utan avbrott som personen var anställd i omedelbart innan arbetsplikten aktiverades. Avbrottstiden betraktas som tid som jämställs med arbete vid beräkningen av andra sådana förmåner som bestäms på basis av arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet än lön och semester och som kräver att arbetsvillkoret uppfylls.

En arbetspliktig har rätt att efter fullgjord arbetsplikt i första hand återvända till det arbete som han eller hon hade innan arbetsplikten aktiverades. Om detta inte är möjligt, ska han eller hon erbjudas ett motsvarande arbete enligt arbetsavtalet eller tjänsteförhållandet och, om inte heller detta är möjligt, annat avtalsenligt arbete.

Arbetsgivaren är på begäran av arbetskraftsmyndigheten skyldig att ge behövliga uppgifter om den arbetspliktsarbetskraft som har anställts och om användningen av den.

Arbetsgivaren ska omedelbart underrätta arbetskraftsmyndigheten när det arbete som arbetsförordnandet avser upphör.

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om inrättande av ett arbetspliktsregister under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter svarar för inrättandet av registret.

Arbetspliktsregistret innehåller uppgifter om de arbetspliktiga och om arbetsgivarna. I registret införs den arbetspliktiges identifikationsuppgifter. I registret kan det dessutom föras in uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet. I registret förs det dessutom in uppgifter om namnen på arbetsgivarna och om produktions- eller servicebranscher samt om var verksamhetsställena finns. Uppgifter som gäller hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som hänför sig till arbetsförmågan får registreras om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att de ska kunna beaktas på det sätt som avses i 99 § 1 mom. De uppgifter som införs i registret är sekretessbelagda.

Arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter samt arbetskraftsmyndigheterna är gemensamt personuppgiftsansvariga för arbetspliktsregistret. Arbetskraftsmyndigheterna svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen , till den del de behandlar registeruppgifter för skötseln av uppgifter enligt denna lag. Utvecklings- och förvaltningscentret svarar utöver det som föreskrivs i 1 mom. för registrets allmänna funktion och användbarhet, för uppgifternas integritet och för skyddet och bevarandet av uppgifterna samt för det tekniska genomförandet av tjänster i anslutning till registret. Respektive arbetskraftsmyndighet svarar för den personuppgiftsansvariges uppgifter när det gäller de uppgifter som myndigheten ansvarar för att behandla. Arbets- och näringsministeriet svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen, till den del ministeriet beslutar om inrättande av registret. Utvecklings- och förvaltningscentret svarar därutöver för utlämnandet av uppgifter ur arbetspliktsregistret till sådana aktörer som enligt lag och oberoende av sekretessbestämmelserna har rätt att få uppgifter om arbetspliktiga. Den registrerade får dock utöva sina rättigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen med avseende på och emot var och en av de personuppgiftsansvariga.

Uppgifterna avförs ur arbetspliktsregistret sex månader efter det att tillämpningen av II avdelningen i denna lag har upphört. De avförda uppgifterna arkiveras. I fråga om arkivväsendets uppgifter och om handlingar som ska arkiveras gäller vad som föreskrivs i arkivlagen (831/1994) eller bestäms eller föreskrivs med stöd av den.

Arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att få i 103 § 2 mom. avsedda uppgifter förutom av den registrerade ur befolknings- och pensionsskyddsregistren samt uppgifter om personer som arbetar inom medicinalvården samt hälso- och sjukvården ur de register som förs av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården om uppgifterna behövs för skötseln av de uppgifter de har enligt denna lag.

Arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter samt arbetskraftsmyndigheterna har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter få uppgifter om företags eller andra sammanslutningars betydelse för landets försvar eller för tryggandet av kontinuiteten i landets näringsliv om uppgifterna behövs för en ändamålsenlig verkställighet av arbetsplikten.

Ur arbetspliktsregistret kan utan hinder av bestämmelserna om hemlighållande av uppgifter lämnas ut uppgifter om personer som avses i 95 § 2 mom. till social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken till den del uppgifterna behövs för planering och organisering av arbetsplikt enligt 95 § 2 mom.

För skötseln av förvaltningsuppgifter under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten kan statsrådet besluta att underlydande ämbetsverk eller statliga inrättningar eller affärsverk tillfälligt ska förflyttas till annan ort.

Utan hinder av vad som föreskrivs i statstjänstemannalagen kan ett ministerium under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 6 punkten genom sitt beslut förplikta den som är anställd hos staten att tillfälligt sköta en annan tjänst eller uppgift. Beslutet om en statsanställds övergång från ett förvaltningsområde till ett annat fattas dock av finansministeriet. Då ska finansministeriet innan beslutet om överföring fattas höra de ministerier som saken gäller.

Finansministeriet kan under undantagsförhållanden bestämma om ordnandet av statliga myndigheters informationsförvaltning, databehandling, elektroniska tjänster, telekommunikation och datasäkerhet.

Finansministeriets styrning gäller dock inte försvarsmaktens, gränsbevakningsväsendets, polisens, räddningsmyndigheternas och nödcentralernas funktionella informationssystem.

För tryggande av befolkningens möjligheter att få information och för samordningen av myndighetskommunikationen under undantagsförhållanden sköts den direkta ledningen av statsförvaltningens kommunikation av statsrådets kansli. Genom förordning av statsrådet kan vid behov Statens kommunikationscentral inrättas.

Statsrådets kansli och Statens kommunikationscentral kan meddela statsförvaltningens myndigheter föreskrifter om innehållet i kommunikationen.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan statsrådets kansli och Statens kommunikationscentral förplikta myndigheter som lyder under statsrådet, välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas myndigheter samt kommunala myndigheter att i sin kommunikation publicera meddelanden med visst innehåll eller förbjuda publiceringen av meddelanden med visst innehåll. (8.7.2022/631)

Under undantagsförhållanden avgör statsrådet på framställning av statsministern meningsskiljaktigheter mellan olika förvaltningsområden om vilken myndighet eller statlig enhet som ska handlägga ett ärende. Varje ministerium avgör meningsskiljaktigheterna inom sitt förvaltningsområde.

Statsrådet och varje ministerium inom sitt förvaltningsområde kan under undantagsförhållanden också besluta vilken myndighet under statsrådet som ska sköta ett sådant med tanke på uppnåendet av denna lags syfte viktigt ärende eller uppdrag som gäller flera än en enhets verksamhetsområde eller om vilket inte har föreskrivits särskilt.

Trots 54 § 4 mom. i kommunallagen (365/1995) kan fullmäktige sammankallas omedelbart under undantagsförhållanden. Fullmäktige är beslutfört då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Om fullmäktige inte blir beslutfört och vägande skäl kräver omedelbara beslut, har kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om ärenden som gäller organiseringen av kommunens förvaltning, instruktioner och förvaltningsstadga, delegering av behörighet, budget och skatter samt andra ärenden som det bestämts att fullmäktige ska besluta om.

Kommunstyrelsen ska så snart som möjligt sända de beslut som avses i 2 mom. till fullmäktige för beslut. Kommunstyrelsens beslut gäller tills fullmäktige fattat beslut i ärendet.

Det som bestäms om kommuner i denna paragraf gäller också samkommuner.

Trots 99 § 4 mom. i lagen om välfärdsområden (611/2021) kan välfärdsområdesfullmäktige sammankallas omedelbart under undantagsförhållanden. Välfärdsområdesfullmäktige är beslutfört då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Om välfärdsområdesfullmäktige inte blir beslutfört och vägande skäl kräver omedelbara beslut, har välfärdsområdesstyrelsen rätt att fatta beslut om ärenden som gäller organiseringen av förvaltningen, förvaltningsstadga, delegering av behörighet, budget samt andra ärenden som det bestämts att välfärdsområdesfullmäktige ska besluta om.

Välfärdsområdesstyrelsen ska så snart som möjligt sända de beslut som avses i 2 mom. till välfärdsområdesfullmäktige för beslut. Välfärdsområdesstyrelsens beslut gäller tills välfärdsområdesfullmäktige fattat beslut i ärendet.

Det som i denna paragraf bestäms om välfärdsområden tillämpas också på välfärdssammanslutningar.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten kan undervisnings- och kulturministeriet för högst tre månader åt gången bestämma att undervisningsverksamhet och annan verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) , gymnasielagen (714/2018) , lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007) , lagen om yrkesutbildning (531/2017) , lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) , lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) , lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) , yrkeshögskolelagen (932/2014) och universitetslagen (558/2009) ska avbrytas eller flyttas till annan ort, om det är nödvändigt på grund av förflyttning av befolkning eller vistelsebegränsningar eller begränsningar i rörelsefriheten eller annars för skyddande av befolkningen. Om befolkningen på ett visst område förflyttas annanstans med stöd av 121 §, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen för de förflyttade eleverna tillfälligt ska ordnas av den kommun till vilken en elev har förflyttats, i stället för av den kommun där eleven är bosatt. (8.7.2022/708)

För tryggande av nödvändig undervisning och utbildning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten kan de skyldigheter som anordnare av verksamheten som avses i 1 mom. har att ordna undervisning och annan verksamhet samt måltids- och transportförmåner och inkvartering begränsas på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet utan hinder av 4 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen (502/2019) skjuta upp anordnandet av studentexamen med högst sex månader åt gången.

De verkningar som i 1 och 2 mom. avsedda åtgärder har på kostnaderna för verksamheten kan beaktas vid beviljandet av statsandelar och statsunderstöd för undervisningsväsendet så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

För höjande eller upprätthållande av den militära försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan försvarsmakten genom sitt beslut ålägga var och en att i försvarsmaktens besittning överlåta sådana varor som är nödvändiga med tanke på inkvartering av trupper, befästningsarbeten eller tryggande av energiförsörjningen eller andra varor som är nödvändiga med tanke på höjande och upprätthållande av försvarsberedskapen.

För höjande eller upprätthållande av den militära försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan försvarsmakten genom sitt beslut ålägga företag, sammanslutningar, inrättningar, yrkesutövare och näringsidkare att tillhandahålla försvarsmakten bespisnings-, inkvarterings-, verkstads-, underhålls- och byggnadstjänster samt andra motsvarande tjänster.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid utförandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

För höjande eller upprätthållande av den militära försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan försvarsmakten genom sitt beslut ålägga

För höjande eller upprätthållande av den militära försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten är varje ägare och innehavare av jord- eller vattenområden, byggnader eller rum eller lagerutrymmen skyldig att överlåta dessa i försvarsmaktens eller kommunikationsministeriets besittning. Försvarsmakten fattar beslut om överlåtelse av besittningen till försvarsmakten och kommunikationsministeriet om överlåtelse av besittningen till kommunikationsministeriet. Genom förordning av statsrådet föreskrivs i vilka kommuner befogenheterna kan utövas.

Besittningen av en byggnad eller bostad som används för stadigvarande boende behöver överlåtas endast om det finns synnerligen vägande militära skäl till det.

Försvarsmakten har rätt att på de områden och i de utrymmen som avses i 1 mom. vidta sådana åtgärder som omedelbart behövs för byggande av lager, befästningsobjekt, vägar och andra försvarsanordningar och för upprätthållande av aktionsberedskapen.

Vid försvarsmakten kan det under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten för fullgörandet av överlåtelseplikter som avses i detta kapitel tillsättas överlåtelsenämnder, om vilkas sammansättning föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet och beslutsfattandet vid den verkställighet som gäller överlåtelseplikter.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan försvarsministeriet, genom förordning, av militära skäl eller om det behövs för skyddande av utomstående mot faror förbjuda obehöriga att vistas och röra sig på ett visst område eller objekt eller införa begränsningar i nämnda rättigheter.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2, 4 och 6 punkten är varje i Finland bosatt som enligt lagen om hemkommun har hemkommun i Finland och som har fyllt 18 men inte 68 år skyldig att utföra släcknings-, räddnings-, förstahjälps-, underhålls-, röjnings- och rengöringsuppgifter samt ledningsuppgifter och specialuppgifter inom befolkningsskyddsorganisationen, uppgifter vid nödcentral eller andra med dessa jämförbara uppgifter som är nödvändiga för skyddande av befolkningen.

Förordnande till befolkningsskyddsuppgifter kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4 och 6 punkten utfärdas för längst två veckor åt gången och det kan förnyas en gång. När befolkningsskyddsplikten verkställs beaktas de begränsningar som avses i 99 §. På arbete som utförs enligt befolkningsskyddsplikten tillämpas 101 §. Närmare bestämmelser om fullgörandet av befolkningsskyddsplikten utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om registret över beredskapsuppgifter inom befolkningsskyddet föreskrivs särskilt.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan räddningsmyndigheten genom sitt beslut ålägga var och en att för genomförande av befolkningsskyddet överlåta räddnings-, släcknings-, röjnings- och förstahjälpsmateriel eller andra motsvarande för ombesörjandet av befolkningsskyddet nödvändiga varor till räddningsmyndigheten.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten kan rätten att vistas eller röra sig på en bestämd ort eller ett bestämt område förbjudas eller begränsas tillfälligt, för högst tre månader åt gången genom förordning av statsrådet, om det är nödvändigt för att avvärja en allvarlig fara som hotar människors liv eller hälsa.

För genomförande av befolkningsskyddet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan räddningsmyndigheten genom sitt beslut ålägga ägaren och innehavaren av ett jord- eller vattenområde att överlåta sin fastighet med byggnader och andra rum och lager i räddningsmyndighetens besittning.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan räddningsmyndigheten genom sitt beslut ålägga en fastighetsägare eller fastighetsinnehavare att för skyddande av befolkningen bygga och ordna tillfälliga skyddsrum.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs i vilka kommuner befogenheter enligt 1 mom. kan utövas och skyddsrum enligt 2 mom. ska byggas. Närmare bestämmelser om konstruktionen hos ett i 2 mom. avsett tillfälligt skyddsrum utfärdas genom förordning av statsrådet och om de tekniska detaljerna genom förordning av inrikesministeriet.

I syfte att skydda befolkningen och effektivisera ledandet av befolkningsskyddet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten inrättar räddningsmyndigheterna, välfärdsområdena och kommunerna ledningscentraler samt befolkningsskyddsformationer för släcknings-, räddnings-, förstahjälps-, underhålls-, röjnings- och rengöringsuppgifter samt för andra jämförbara uppgifter som är nödvändiga för att skydda befolkningen. (8.7.2022/631)

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten kan inrikesministeriet genom sitt beslut tillfälligt ålägga myndigheter som sköter uppgifter inom räddningsväsendet att fullgöra också andra skyldigheter och uppgifter samt genom sitt beslut ändra befäls- och subordinationsförhållandena i fråga om de räddningsmyndigheter som avses i räddningslagen (379/2011) samt de i 1 mom. avsedda ledningscentralerna och befolkningsskyddsformationerna, om det är nödvändigt för tryggande av räddningsverksamheten.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten ska befolkningen eller en viss del av befolkningen inom ett visst område förflytta sig annanstans, om det är nödvändigt med tanke på befolkningens säkerhet. Statsrådet avgör vilka områden och vilken del av befolkningen förflyttningen gäller. Inrikesministeriet sörjer för den allmänna ledningen av förflyttningen.

För genomförande av de arrangemang som avses i 121 § kan kommunen genom sitt beslut ålägga en enskild person, ett företag, en sammanslutning eller en inrättning att överlåta sådan egendom som är nödvändig för ordnande av inkvartering, bespisning och annan försörjning av förflyttad befolkning samt rum för tillfällig inkvartering av förflyttad befolkning.

Sådana leverantörer eller tillhandahållare av transporttjänster som avses i lagen om transportservice (320/2017) är under undantagsförhållanden som avses i 3 § 6 punkten skyldiga att utföra transporter som är nödvändiga för upprätthållandet av gränssäkerheten eller den allmänna ordningen och säkerheten. Kommunikationsministeriet bestämmer om utförande av transporter på framställning av polisen, Gränsbevakningsväsendet eller Migrationsverket.

Migrationsverket kan för att trygga tillräckliga lokaler för ordnandet av mottagningstjänster under undantagsförhållanden som avses i 3 § 6 punkten genom sitt beslut ålägga ägaren eller innehavaren av en byggnad eller lägenhet som lämpar sig för gemensam inkvartering av minst 30 personer att ställa byggnaden eller lägenheten till Migrationsverkets förfogande. Bestämmelser om i vilka kommuner befogenheterna kan utövas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Skyldigheten enligt 1 mom. gäller inte en sådan lägenhet eller en sådan del av en byggnad som används för stadigvarande boende. Skyldigheten får inte medföra oskälig olägenhet för byggnadens eller lägenhetens ägare eller innehavare.

Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 6 punkten kan rätten att vistas eller röra sig på en bestämd ort eller i en del av den förbjudas eller begränsas tillfälligt, för högst två veckor åt gången, genom förordning av statsrådet, till den del det är nödvändigt för att avvärja ett hot eller hantera en situation som synnerligen allvarligt och i synnerligen stor omfattning äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten.

Polisen övervakar att begränsningarna iakttas.

Under undantagsförhållanden kan det genom förordning av statsrådet utfärdas samordnande bestämmelser om prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om åtgärder som behövs för uppnåendet av denna lags syfte.

Under undantagsförhållanden har de myndigheter som svarar för verkställigheten av denna lag rätt att förrätta inspektioner för att övervaka att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har meddelats med stöd av den iakttas och rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för förrättandet av inspektioner. Den som förrättar en inspektion har rätt att för inspektionen få tillträde till sådana lokaler som inte omfattas av hemfriden.

Polisen ska ge de myndigheter som svarar för verkställigheten av denna lag den handräckning som behövs vid verkställigheten av lagen och de bestämmelser och föreskrifter som har meddelats med stöd av den.

Utgivare och utövare av programverksamhet är skyldiga att utan ersättning publicera eller sända statsrådets, ministeriernas, regionförvaltningsverkens, närings-, trafik- och miljöcentralernas, välfärdsområdesstyrelsernas, kommunstyrelsernas, polisens, Gränsbevakningsväsendets, de militära myndigheternas och räddningsmyndigheternas meddelanden om tillämpningen eller iakttagandet av denna lag, vilka snabbt måste nå hela befolkningen eller befolkningen inom ett visst område för att syftet med denna lag ska nås. Sådana meddelanden ska utan dröjsmål i oförändrad form publiceras i ifrågavarande periodiska publikation, nätpublikation eller program.

När befogenheter enligt denna lag utövas får begränsningar genom reglerings- eller överlåtelsebeslut inte utan tvingande skäl införas för den som idkar yrkesmässig trafik eller primärproducenter inom gårdsbruk i fråga om rätten att inneha bränslen och smörjmedel, för fastighetsägare eller fastighetsinnehavare i fråga om rätten att inneha bränslen för uppvärmning eller för privatpersoner eller ägaren eller innehavaren av ett skyddsrum i fråga om rätten att inneha för befolkningens försörjning nödvändiga varor som på förhand har upplagrats för att i undantagsförhållanden användas för den trafik som ägaren av lagret idkar, inom gårdsbrukets primärproduktion, för uppvärmning eller i hushållen eller för försörjningen av människor i skyddsrum.

Har någon med anledning av åtgärder som vidtagits med stöd av 33, 34, 44, 45, 60–63, 77 eller 78 §, 79 § 3 eller 4 mom., 83–87, 110–113, 117, 119, 122, 122 a eller 122 b § lidit skada som inte ersätts med stöd av någon annan lag, ska full ersättning för skadan betalas av statsmedel.

Om skadan med beaktande av den skadelidandes förmögenhetsförhållanden och andra omständigheter ska anses vara liten eller om stats- eller samhällsekonomiska skäl på grund av skadornas stora mängd oundgängligen kräver det, betalas skälig ersättning för skadan. När befogenheten enligt 45 § tillämpas under undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 punkten ska dock alltid full ersättning betalas för en skada.

Bestämmelser om förfarandet vid betalning av ersättning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett olycksfall i arbetet som har inträffat i en arbetsuppgift som grundar sig på ett förordnande enligt denna lag eller en yrkessjukdom som någon har ådragit sig i sådant arbete ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) , om inte ersättningen blir större enligt någon annan lag eller ett avtal.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Ett förvaltningsbeslut ska dock trots ändringssökande iakttas genast, om inte en förvaltningsdomstol bestämmer något annat.

I fråga om ett beslut som polisinrättningens trafikbränsleenhet har fattat med stöd av 71 § 3 mom. får omprövning begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. På begäran om omprövning tillämpas i övrigt förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Förvaltningsdomstolens beslut i ärendet får dock inte överklagas genom besvär.

Stöd enligt 57 a § ska återkrävas. Den myndighet som beviljat stöd meddelar beslut om återkrav. Återkravet kan emellertid frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen av stöd inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det utbetalda beloppet är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har meddelats, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. Återkravet ska frångås om det leder till behov av utkomststöd.

Ändring i beslut om återkrav får sökas på det sätt som föreskrivs i 130 §. Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

Stöd kan återkrävas också genom att det beaktas som avdrag från beloppet av de förmåner enligt 56 § 1 mom. som senare betalas för samma tidsperiod. På beaktande av stöd enligt 57 a § som betalats ut för tryggande av försörjningen när en förmån enligt 56 § 1 mom. senare betalas ut för samma tidsperiod tillämpas vad som föreskrivs om återkrav av förmånen genom kvittning.

Bestämmelser om straff för regleringsbrott, grovt regleringsbrott och lindrigt regleringsbrott finns i 46 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) .

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012.

Genom denna lag upphävs beredskapslagen (1080/1991) .

Hänvisas det i annan lagstiftning till den beredskapslag som upphävs genom denna lag, ska hänvisningen anses avse denna lag.