557/2005

Vid verkställigheten av reformen av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik i fråga om systemet med samlat gårdsstöd tillämpas denna lag till den del det inte bestäms särskilt om det i Europeiska gemenskapens rättsakter eller lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994) .

Denna lag tillämpas vid administrationen av stödrättighetsregistret till den del det inte bestäms särskilt om den i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) . (22.12.2009/1286)

I denna lag avses med

Systemet med samlat gårdsstöd införs den 1 januari 2006 och systemet för jordbruksrådgivning den 1 januari 2007.

I blandmodellen består en stödrättighet av en enhetlig stöddel och en eventuell gårdsspecifik tilläggsdel och utöver dem kan trädesrättigheter och särskilda stödrättigheter fastställas. Den gårdsspecifika tilläggsdelen fastställs för gårdsbruksenheter som har fått tjurbidrag och bidrag för stutar under referensperioden 2000–2002, gårdsbruksenheter som har fått stöd för stärkelsepotatis under referensperioden 2000–2002, gårdsbruksenheter som har rätt till mjölkbidrag den 31 mars 2006 samt gårdsbruksenheter som är berättigade till en gårdsspecifik tilläggsdel ur den nationella reserven. Den gårdsspecifika tilläggsdelen för sockerbetor fastställs för gårdsbruksenheter på basis av sockermängden i gällande grundleveransrättighet under regleringsåret 2005/2006. (25.4.2008/285)

I den gårdsspecifika tilläggsdelen inkluderas 100 procent av mjölkbidraget, 30 procent av tjurbidraget och bidraget för stutar samt 40 procent av det stöd som inte är kopplat till produktionen av stärkelsepotatis. Tilläggsdelarna förblir oförändrade 2006–2010. Åren 2011–2013 är beloppet av tilläggsdelarna 70 procent och åren 2014 och 2015 är det 35 procent av den ursprungliga nivån. Från och med 2016 betalas inga tilläggsdelar. I den gårdsspecifika tilläggsdelen för sockerbetor inkluderas 100 procent av ersättningen för prissänkningen på socker 2006–2013 samt 100 procent av tilläggsersättningen under övergångsperioden 2006–2009. Åren 2014–2016 är tilläggsdelen för sockerbetor 70 procent och åren 2017 och 2018 är beloppet 35 procent av det sammanlagda beloppet av den tilläggsdel som fastställts på basis av 2009 års ersättning för prissänkningen och tilläggsersättning under övergångsperioden. Närmare bestämmelser om övergångsperioden, den gradvisa minskningen av tilläggsdelarna och specialstödrättigheterna, en motsvarande höjning av det enhetliga stödet samt om tilläggsdelen för sockerbetor kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.7.2006/618)

I den gårdsspecifika tilläggsdelen inkluderas 100 procent av stödet för utsädesproduktion av timotej från ingången av år 2012. Tilläggsdelen bildas utifrån medeltalet av det sammanlagda stödbelopp som beviljats jordbrukaren för utsädesproduktion av timotej för stödåren 2007–2009, dock så att de följder inte beaktas som avses i artikel 59.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, nedan kommissionens förordning I . Tilläggsdelarna bildas till de stödrättigheter som jordbrukaren äger den 30 april 2012. Om jordbrukaren inte äger stödrättigheter men innehar arrenderade stödrättigheter den 30 april 2012, kan jordbrukaren beviljas särskilda stödrättigheter på det sätt som föreskrivs i artikel 64.2 fjärde, femte och sjätte stycket i förordningen om gårdsstöd. Tilläggsdelens och den särskilda stödrättighetens värde förblir oförändrat under åren 2012–2015. År 2016 är tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten 50 procent av det ursprungliga beloppet. Från och med 2017 upphävs tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten. Närmare bestämmelser om övergångsperioden, den gradvisa minskningen av tilläggsdelar och särskilda stödrättigheter, höjning av motsvarande eller lägre utjämnat stöd samt bildande av och grunderna för fastställande av tilläggsdelar och särskilda stödrättigheter kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2010/1223)

Stöd för mjölksektorn enligt artikel 68.1 punkt b i förordningen om gårdsstöd kan beviljas av statens medel. (22.12.2009/1286)

Närmare bestämmelser om stödformer enligt artiklarna 51–53 och 63–72 i förordningen om gårdsstöd, grunder för att bevilja stöd, finansiering av stöd, stödområden, stödbelopp, nivåer på enhetsstöden samt andra villkor för stöden i fråga utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2009/1286)

Det nationella taket delas upp mellan stödregionerna i enlighet med det stödbelopp som beräknats på grundval av produktion som har berättigat till EU:s inkomststöd åren 2000–2002. Stödbeloppet för mjölk bestäms utifrån den individuella referenskvantiteten för mjölk den 31 mars 2006.

Det enhetliga stödet fastställs för de stödberättigande hektar i regionen i fråga som jordbrukarna uppger i sin ansökan om stödrättigheter år 2006.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om regionala tak, beloppen av regionalt enhetligt stöd och stödregioner enligt artikel 58 i förordningen om gårdsstöd.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om beräkningsgrunderna för de referensbelopp som avses i förordningen om gårdsstöd och i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, nedan kommissionens förordning II . (21.12.2010/1223)

Den nationella reserven administreras på nationell nivå.

Till den nationella reserven fogas finansieringen av ett sådant stödsystem som underskrider den gräns som anges i artikel 64.3 i förordningen om gårdsstöd, om stödsystemet ingår i systemet med samlat gårdsstöd. Om den nationella reserven inte är tillräcklig för att täcka de fall som avses i artikel 41 i förordningen om gårdsstöd eller om ett tak som avses i artikel 8 i förordningen om gårdsstöd begränsar beviljandet av stödrättigheter, kan bestämmelser om prioritetsordningen utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2009/1286)

Stödrättigheter kan vid behov minskas i enlighet med artikel 8, artikel 40.2, artikel 43.3, artikel 68.8 och artikel 69.6 punkt b i förordningen om gårdsstöd och artikel 16 i kommissionens förordning II. Närmare bestämmelser om minskningar av stödrättigheter enligt dessa artiklar utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2010/1223)

Om den andel som permanent betesmark utgör av jordbruksmarken minskar på nationell nivå minst fem men under tio procent jämfört med referensarealen 2003, ska det förfarande med förhandsgodkännande som avses i artikel 4.1 i kommissionens förordning I tas i bruk. Om den andel som permanent betesmark utgör av jordbruksmarken minskar på nationell nivå minst tio procent jämfört med referensarealen 2003, ska det förfarande med återställande som avses i artikel 4.2 i kommissionens förordning I tas i bruk. Landsbygdverket utför varje år den 1 januari en kontroll av arealen. Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde om ibruktagandet av förfarandet med förhandsgodkännande eller förfarandet med återställande och frångående av dem.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd och kommissionens förordning I och II när det gäller grunderna för gårdsspecifika omställningsförbud, grunderna för att bevilja förhandsgodkännande, grunderna för skyldigheter att återställa mark till permanent betesmark samt andra motsvarande omständigheter i anknytning till permanenta betesmarker på gårdsnivå enligt artikel 3 och 4 i kommissionens förordning I.

Närings-, trafik- och miljöcentralen övervakar efterlevnaden av naturvårdslagen (1096/1996) och jaktlagen (615/1993) till den del övervakningen gäller efterlevnaden av föreskrivna verksamhetskrav som avses i artikel 5 i förordningen om gårdsstöd. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur efterlevnaden av föreskrivna verksamhetskrav enligt förordningen om gårdsstöd ska övervakas.

Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen, regionförvaltningsverket och en av regionförvaltningsverket förordnad tjänsteveterinär övervakar efterlevnaden av de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga II och III till förordningen om gårdsstöd och kravet på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Vid övervakningen iakttas vad som i livsmedelslagen (23/2006) , lagen om djursjukdomar (55/1980) , veterinärvårdslagen (765/2009) , lagen om medicinsk behandling av djur (617/1997) , foderlagen (86/2008) , lagen om växtskyddsmedel (1259/2006) och djurskyddslagen (247/1996) föreskrivs om övervakningen av efterlevnaden av nämnda lagar och bestämmelser som utfärdats med stöd av dem samt om tillsynsmyndigheter. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas sådana bestämmelser om övervakningen och övervakningsförfarandet som preciserar förordningen om gårdsstöd och kommissionens förordning I samt bestämmelser om vilka bestämmelser i de lagar som nämns i detta moment eller bestämmelser som utfärdats med stöd av dem övervakningen av efterlevnaden gäller.

Minskningar av direktstödet till följd av överträdelse av tvärvillkoren enligt förordningen om gårdsstöd görs inte, om det med hänsyn till överträdelsens allvarsgrad, omfattning och varaktighet är fråga om en mindre överträdelse.

Jordbrukare kan beviljas stödrättigheter om de vid tidpunkten för ansökan om stödrättigheter genom ett förfarande som föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet kan visa att de är jordbrukare i den bemärkelse som avses i artikel 2 punkt a i förordningen om gårdsstöd och om de uppger stödberättigande hektar i ansökan det första verkställighetsåret. Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas om tidpunkten för innehav av åker samt utfärdas bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd och kommissionens förordning I och II när det gäller villkoren för stödberättigande.

En jordbrukare som anhåller om fastställande av stödrättigheter skall ha minst 0,3 hektar jordbruksmark på sin gårdsbruksenhet. För särskilda stödrättigheter fastställs ingen minimiareal.

Antalet stödberättigande hektar och övrigt antal hektar som avses i rådets och kommissionens förordningar kan fastställas genom förordning av statsrådet.

Den nationella reserven används för att fastställa referensbelopp för jordbrukare som befinner sig i en särskild situation som enligt artikel 41.4 i förordningen om gårdsstöd ska definieras av kommissionen. Den nationella reserven kan dessutom användas till att bevilja referensbelopp för jordbrukare som har inlett sin jordbruksverksamhet och som inte har idkat jordbruksverksamhet under de fem år som föregår det år då verksamheten har inletts. Referensbelopp kan också fastställas för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention i syfte att undvika nedläggning av jordbruksmark eller i syfte att uppväga specifika nackdelar för jordbrukare i de områdena. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd och kommissionens förordning II i fråga om användningen av den nationella reserven. (22.12.2009/1286)

Genom förordning av statsrådet kan det i de fall som avses i artikel 41 i förordningen om gårdsstöd och i kapitel 2 avsnitt 2 i kommissionens förordning II utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för det antal rättigheter som tilldelas jordbrukare och för att öka enhetsvärdet. (21.12.2010/1223)

Genom förordning av statsrådet fastställs ett regionalt genomsnitt utifrån värdet av de stödrättigheter som beviljats jordbrukarna i regionen samt föreskrivs om tidpunkten för när det regionala genomsnittet skall fastställas.

Det datum då åkern ska innehas av jordbrukaren för att han eller hon ska kunna få gårdsstöd är det sista datumet för ändring av stödansökan.

En jordbrukare som förfogar över särskilda stödrättigheter kan avvika från skyldigheten att tillhandahålla ett sådant antal stödberättigande hektar som motsvarar antalet rättigheter förutsatt att han eller hon bibehåller åtminstone 50 procent av den jordbruksverksamhet som bedrevs under referensperioden, uttryckt i djurenheter. Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om grunderna för hur regeln om 50 procent skall utformas.

Regioner för handel med stödrättigheter enligt artikel 43.1 i förordningen om gårdsstöd är de stödregioner som avses i artikel 46 i förordningen om gårdsstöd. (22.12.2009/1286)

Den som överför stödrättigheter skall meddela om överföringen på det sätt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Vidare kan genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd och kommissionens förordning II när det gäller villkoren för överföring av stödrättigheter. (21.7.2006/618)

Närings-, trafik- och miljöcentralen har i de situationer som avses i artikel 81 i kommissionens förordning I rätt att vidta åtgärder för återbetalning av stödrättigheter. Närmare bestämmelser om förfarandet vid återbetalning av stödrättigheter kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2010/1223)

Då en jordbrukare utan vederlag till arrendegivaren överlåter en stödrättighet som har fastställts på grundval av stödberättigande jordbruksmark som arrenderats av jordbrukaren, skall överlåtelsen inte betraktas som gåva enligt lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) om stödrättigheten överlåts vid utgången av en arrendeperiod som är i kraft den 28 april 2006, dock senast den 31 december 2016.

Som förskott på arv betraktas, utöver vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § 1 mom. i ärvdabalken (40/1965) , vid tillämpning av artikel 41, 43 och 44 i förordningen om gårdsstöd samt kommissionens förordning II även år 2003 eller senare (22.12.2009/1286)

12 § har upphävts genom L 22.12.2009/1286 .

Uppgifter som finns i landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem får föras in i stödrättighetsregistret. För inskrivning i stödrättighetsregistret tas det inte ut någon avgift.

Landsbygdsverket ansvarar i egenskap av registerägare för förandet av stödrättighetsregistret, medan jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral ansvarar för den tekniska driften av registret. Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter ur registret vid kontroller av stödrättigheter och samkörning av uppgifter i överensstämmelse med artikel 20 i förordningen om gårdsstöd eller vid annan administration av stödrättigheter enligt förordningen om gårdsstöd.

I registret kan följande uppgifter föras in:

Också andra uppgifter kan införas i registret om Europeiska gemenskapens bestämmelser förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga med tanke på administrationen av stödrättighetsregistret.

På offentligheten för uppgifterna i stödrättighetsregistret, utlämnandet av uppgifter och de avgifter som tas ut för utlämnandet tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och för personuppgifterna personuppgiftslagen (523/1999) .

Bestämmelserna i 29 § i personuppgiftslagen tillämpas då oriktiga, onödiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter i registret rättas, utplånas och kompletteras. En oriktig uppgift skall antecknas som oriktig och får sparas i fem års tid från det att felet upptäcktes om det är nödvändigt för att trygga den registrerades, registeransvariges eller någon annan parts rättigheter. En sådan uppgift får användas endast i syfte att trygga dessa rättigheter. Om Europeiska gemenskapens bestämmelser emellertid förutsätter att uppgifterna skall sparas en längre tid än fem år skall bestämmelserna följas.

Uppgifterna förvaras i registret under en så lång tid som Europeiska gemenskapens bestämmelser kräver eller så länge det annars är nödvändigt för administrationen av stödrättigheter enligt förordningen om gårdsstöd.

Rådgivning till jordbrukare angående markskötsel och jordbruksdrift enligt artikel 12 i förordningen om gårdsstöd ges av organisationer och rådgivare som godkänts av Landsbygdsverket. Rådgivningen är avgiftsbelagd.

Jordbruksrådgivningen genomförs genom besök på gårdsbruksenheterna och omfattar i enlighet med artiklarna 5 och 6 i förordningen om gårdsstöd kravet på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt miljöförfattningar, identifiering och registrering av djur, växtskyddsmedel, livsmedel, foder, djurens välbefinnande och djursjukdomar.

Jordbrukare kan av statens medel beviljas stöd för anlitande av jordbruksrådgivningen enligt 18 a §. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om finansiering, förfarande för stödansökan, beviljande och utbetalning av stöd samt om stödbeloppet.

Godkännande av rådgivningsorganisationer och rådgivare söks skriftligt hos Landsbygdsverket, som fattar beslut om godkännande för högst tre år i sänder. Villkor för godkännande är att rådgivningsorganisationen och rådgivaren har tillräcklig sakkunskap med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet och omfattning. Rådgivningsorganisationer och rådgivare ska dessutom uppfylla kraven enligt 3 och 4 mom. Rådgivarna handlar under tjänsteansvar. I verksamheten tillämpas dessutom språklagen (423/2003) , samiska språklagen (1086/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och förvaltningslagen (434/2003) . Landsbygdsverket ska höra Livsmedelssäkerhetsverket innan det godkänner en rådgivningsorganisation eller rådgivare som ger rådgivning om identifiering och registrering av djur, växtskyddsmedel, livsmedel, foder eller djurs välbefinnande och anmälan om djursjukdomar. (25.4.2008/285)

Landsbygdsverket kan återkalla godkännandet, om rådgivningsorganisationen eller rådgivaren inte uppfyller villkoren för godkännande eller om denna annars kan anses vara olämplig för sin uppgift på grund av allvarliga eller återkommande fel eller försummelser i förfarandet. Innan Landsbygdsverket återkallar ett godkännande ska det ge organisationen eller rådgivaren en skriftlig anmärkning samt höra organisationen eller rådgivaren. (25.4.2008/285)

Rådgivaren skall ha sådan utbildning på minst institutnivå eller annan motsvarande utbildning som är lämplig med tanke på det sakkomplex som rådgivningen gäller samt minst ett års arbetslivserfarenhet inom branschen i fråga. Av särskilda skäl kan avvikelse göras från utbildningskravet och som rådgivare även godkännas en person med motsvarande kunskaper och färdigheter och lång arbetslivserfarenhet. Rådgivaren skall dessutom ha erfarenhet av rådgivning.

Rådgivare ska med godkänt resultat avlägga ett prov som arrangeras av Landsbygdsverket. Rådgivningsorganisationen eller rådgivaren ska dessutom förelägga Landsbygdsverket en skriftlig verksamhetsplan för rådgivningen. (25.4.2008/285)

Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande av rådgivningsorganisationer och rådgivare, förfarandet för återkallande av godkännande, innehållet i provet för rådgiNr 618

vare och hur provet genomförs samt vad som skall ingå i verksamhetsplanen för rådgivningen.

Landsbygdsverket för ett rådgivningsregister där det införs nödvändiga identifikations- och kontaktuppgifter om rådgivningsorganisationerna, rådgivarna och de deltagande jordbrukarna i det system för jordbruksrådgivning som avses i artikel 12 i förordningen om gårdsstöd, uppgifter om jordbrukarnas respons på rådgivningsorganisationerna och rådgivarna samt andra uppgifter som behövs för genomförande och uppföljning av rådgivningen. Rådgivningsorganisationer och rådgivare kan efter godkännande föras in i rådgivningsregistret för högst tre år i sänder. (22.12.2009/1286)

Utöver den registeransvarige har jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter rätt att använda registret. Livsmedelssäkerhetsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna har rätt att få uppgifter ur registret genom en teknisk uppkoppling. (22.12.2009/1286)

På offentlighet för, utlämnande av och avgifter för utlämnande av uppgifter ur rådgivningsregistret tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och på behandlingen av personuppgifter personuppgiftslagen. Uppgifter om jordbrukarens respons på jordbruksrådgivningen lämnas dock ut endast utan personuppgifter om den som gett responsen och endast till statliga och kommunala myndigheter för skötseln av uppgifter som föreskrivs i lag eller i Europeiska gemenskapens bestämmelser, till den rådgivare eller rådgivningsorganisation som fått responsen och till den rådgivningsorganisation inom vilken den rådgivare som fått responsen är anställd.

Uppgifterna förvaras i registret tio år efter utgången av det kalenderår då rådgivningen tillhandahölls.

Stöd eller bidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen beviljas inte, om stödens eller bidragens sammanlagda belopp är 200 euro eller mindre.

En jordbrukare ska under ansökningsåret och de fyra påföljande kalenderåren förvara sådana handlingar i original som inte bifogas stödansökan till den stödbeviljande myndigheten och som gäller ansökan om och överföring av stödrättigheter eller ansökan om gårdsstöd och andra stöd och bidrag som helt finansieras av Europeiska unionen.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts för brott enligt 17 kap. 14, 14 a eller 15 § i strafflagen (39/1889) eller om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts för en förseelse enligt 54 § i djurskyddslagen samt samtidigt meddelats djurhållningsförbud enligt 17 kap. 23 § i strafflagen, beviljas inte djurbidrag per djurart enligt systemet för direktstöd och betalas det bidrag som eventuellt beviljats inte ut för det stödår då den behöriga myndigheten konstaterat gärningen som lett till dom. Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till djurhållningsförbud, betalas djurbidrag per djurart enligt systemet för direktstöd inte ut för tiden då djurhållningsförbudet är i kraft och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen meddelats. Utbetalningen av djurbidrag enligt systemet för direktstöd ska beträffande bidragen för djurarten i fråga avbrytas när åtalsprövning har inletts i ärendet.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om administreringen av stödrättighetsregistret. (21.7.2006/618)

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser än denna lag vid behov utfärdas också om andra omständigheter som enligt Europeiska gemenskapens förordningar skall avgöras av en medlemsstat.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det i ett arrendeavtal som har ingåtts innan denna lag trädde i kraft inte har överenskommits om överföring av stödrättigheter och arrendatorn och utarrenderaren inte heller i övrigt avtalat något i saken och om avsaknaden av ett sådant villkor skulle leda till oskäligheter med hänsyn till bland annat avtalsparternas berättigade förväntningar, kan avtalet jämkas så som föreskrivs i 4 § 2 mom. i jordlegolagen (258/1966) . (30.12.2008/1091)

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2008/1091 . (30.12.2008/1091)