1482/1994

För personbilar (kategori M1), paketbilar (kategori N1) och sådana bussar (kategori M2) vilkas egenmassa är mindre än 1 875 kilogram, för motorcyklar (kategori L3 och L4) samt för andra fordon i kategori L ska, innan fordonet registreras i det trafik- och transportregister ( registret ) som avses i lagen om transportservice (320/2017) eller tas i bruk i Finland, bilskatt betalas till staten så som föreskrivs i denna lag. (4.5.2018/313)

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på klassificering av fordon och på tekniska egenskaper hos fordon vad som föreskrivs i fordonslagen (1090/2002) och med stöd av den.

I denna lag avses med ibruktagande i Finland att ett fordon används i trafik inom finskt territorium även i sådana fall då fordonet inte är registrerat i Finland.

Om en fysisk person som är stadigvarande bosatt i en annan stat än Finland temporärt till landet för in ett fordon som är registrerat i en annan stat än Finland och använder det enbart för sina egna behov under en sammanhängande eller inte sammanhängande tid av högst sex månader inom loppet av en tolvmånadersperiod eller under en sådan längre tid som Skatteförvaltningen bestämmer med stöd av 32 §, betraktas detta dock inte som skattepliktig användning av fordon, förutsatt att användningen inte har samband med att fordonet köps till Finland. (16.12.2016/1192)

I 6 kap. stadgas om skattefri användning av fordon i vissa fall och om begränsningar av skattefri användning.

Ett fordon som tidigare har beskattats ska beskattas på nytt såsom ett fordon som tas i bruk eller registreras första gången, om det används när 50 procent eller mera av komponenterna i fordonet har bytts ut. Om karosseriet byts ut på ett fordon med självbärande karosseri, ska fordonet alltid beskattas på nytt. Genom förordning av statsrådet föreskrivs hur den ovan avsedda procentuella andelen ska beräknas, med beaktande av komponenternas betydelse för fordonet som helhet och komponenternas andelar i snitt av fordonspriset samt allmänna fordonstekniska synpunkter. (12.12.2014/1044)

Den andel som avses i 1 mom. beräknas utgående från det fordon som första gången tagits i bruk eller registrerats i Finland ( stamfordon ) utan att senare ändringar av fordonet beaktas. Ett fordon som inlösts med stöd av försäkring och anmälts för avregistrering på grund av att det förstörts kan dock inte anses som stamfordon, om det på nytt tas i bruk eller antecknas i registret.

Skyldig att betala bilskatt är den som antecknats i registret som ägare till ett fordon. Vid köp på avbetalning är den skattskyldige dock köparen, som antecknas i registret som fordonets innehavare.

Om ett registrerat ombud enligt 39 § importerar eller tillverkar fordon, ansvarar ombudet för bilskatten i stället för en skattskyldig som avses i 1 mom. Ombudet ansvarar också för bilskatten för ett sådant fordon som ombudet förvärvat obeskattat av någon annan än ett registrerat ombud. Skatteansvaret kan dock överföras med iakttagande av 3 mom., varvid mottagaren ansvarar för skatten. På mottagaren tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om skattskyldig. (4.3.2011/193)

Angående överföring av skatteansvaret ska ett skriftligt avtal uppgöras. Den som överför skatteansvaret ska anmäla överföringen till skattemyndigheten. Om anmälan försummas, ansvarar den som överlåtit fordonet och den som förvärvat det eller flera överlåtare och förvärvare gemensamt för skatten. Med överlåtelse av ett fordon avses att äganderätten eller annan besittningsrätt till fordonet överlåts.

Om skatten inte kan uppbäras hos det registrerade ombudet, är den skattskyldige den ägare eller innehavare som avses i 1 mom, utom när denne påvisar att han har betalat ett belopp som motsvarar bilskatten till det registrerade ombudet eller en representant för ombudet.

För fordon, som tagits i bruk utan registrering eller beträffande vilket det inte kan påvisas vem som är skattskyldig eller ansvarar för skatten enligt 1–3 mom., är den som tagit fordonet i bruk skattskyldig. Kan den som tagit fordonet i bruk inte påvisas eller om skatten inte kan uppbäras hos denne, är ägaren till det fordon som tagits i bruk skattskyldig.

När ett fordons konstruktion eller någon annan faktor som inverkar på beskattningen ändras efter registrering eller beskattning, är den person skattskyldig som är fordonets ägare när fordonets konstruktion, användningssyfte eller någon annan faktor som inverkar på skattegrunderna ändras eller, om ägaren inte kan påvisas, den person som ägde fordonet när ändringen kom till skattemyndighetens kännedom.

Om skatt uppbärs med stöd av 3 § för ett fordon som reparerats av ett företag som bedriver yrkesmässig reparation av fordon och delar i fordonet i samband därmed har bytts ut på ett sätt som påverkar beskattningen, är fordonets ägare skattskyldig om det i ett reparationsavtal har överenskommits att ägaren ansvarar för skatten. Kan den ägare som är part i reparationsavtalet inte påvisas, drivs skatt in hos den som ändrade fordonet på ett sätt som leder till ny beskattning. Om inte heller denne kan påvisas eller om skatten inte kan drivas in hos de ovan nämnda, drivs skatten in hos den som ägde fordonet när ändringen kom till skattemyndighetens kännedom.

5 a § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Skatten på en ny personbil och paketbil är ett procenttal enligt skattetabell 1 eller 1 A i bilagan av bilens beskattningsvärde, om inte något annat föreskrivs i 8 §. Skattesatsen bestäms utifrån det koldioxidutsläpp som motsvarar bilens bränsleförbrukning som bestämts i enlighet med kraven i Europeiska unionens lagstiftning. Skattetabell 1 A tillämpas på bilar vilkas koldioxidutsläpp motsvarande bränsleförbrukningen bestämts enligt den globalt harmoniserade provcykel för lätta fordon som avses i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 och i bilaga XXI till förordningen. Skattetabell 1 tillämpas på övriga bilar.

Om det inte finns sådana uppgifter om koldioxidutsläppet som uppfyller kraven i 1 mom., bestäms skattesatsen enligt skattetabell 1 utifrån det kalkylerade koldioxidutsläppet för bilen enligt bilens totalmassa och drivkraft. Om kvoten av bilens effekt uttryckt i kilowatt och totalmassa uttryckt i kilogram är 0,15 eller större, ökas det kalkylerade koldioxidutsläppet genom att det multipliceras med talet 1,5. Mängden koldioxidutsläpp avrundas till hela gram.

Om drivkraften för ett fordon som avses i 1 mom. uteslutande är el ska skatten vara den lägsta skattesatsen enligt den skattetabell som ska tillämpas på bilen.

6 a § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Skatten på en ny buss vars egenmassa är mindre än 1 875 kilogram är 31,7 procent av bussens beskattningsvärde.

Skatten på nya motorcyklar och andra skattepliktiga nya fordon i kategori L bestäms enligt motorns slagvolym eller drivkraft och är följande procenttal av fordonets beskattningsvärde:

Skattesatsen enligt 6 § minskas med ett avdrag enligt skattetabell 2 eller 2 A i bilagan, om det är fråga om en paketbil som hör till kategori N ₁ och som utöver förarsitsen är utrustad med högst sitsarna bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar och vars totalmassa är större än 2 500 kilogram och som uppfyller ett av följande villkor:

Paketbilens egenmassa bestäms med den utrustning som fordonet har vid tidpunkten för dess första beskattning.

Avdraget beviljas på basis av skattetabell 2 A för bilar vid vilkas beskattning tillämpas skattetabell 1 A. På övriga bilar tillämpas skattetabell 2.

Skattesatsen är dock minst den lägsta skattesatsen enligt den skattetabell som ska tillämpas på bilen.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på paketbilar som används för transport av en person som varaktigt använder rullstol, även om de utrustats med godtagbara anordningar för fastgörande av rullstol.

Bilskatten för ett fordon som beskattas som begagnat i Finland är det minsta belopp som med beaktande av de omständigheter som avses i 11 c och 11 d § återstår i bilskatt för ett i Finland registrerat fordon som betraktas som likadant.

Om ett fordon beskattas på nytt med stöd av 3 §, verkställs den nya beskattningen enligt de grunder som skulle ha tillämpats på ett nytt fordon av samma slag vid den tidpunkt då skattskyldigheten uppkom.

2 mom. har upphävts genom L 11.12.2015/1481 . (11.12.2015/1481)

Ett fordon anses vara begagnat om det har varit registrerat eller i användning. (4.3.2011/193)

Ett fordon som inte enligt 1 mom. skall anses vara begagnat anses vara nytt vid tillämpningen av denna lag.

När ett som nytt importerat fordon används enligt 35 b § anses det vid tillämpningen av denna lag vara ett nytt fordon. (9.1.2009/5)

10 a § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Beskattningsvärdet för ett fordon är fordonets allmänna värde i detaljhandeln som innehåller skatter.

11 a § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Med ett fordons allmänna värde i detaljhandeln avses det pris som ett likadant fordon allmänt betingar om det säljs som skattepliktigt på marknaden i Finland till en köpare som är konsument, vid en tidpunkt då fordonet anmäls eller borde ha anmälts till beskattning. Om något värde baserat på allmänna försäljningspriser inte finns att tillgå, bestäms det allmänna värdet i detaljhandeln utifrån det pris som likadana fordon allmänt saluförs till, minskat med ett belopp motsvarande sedvanliga prisnedsättningar.

Allt det som fordonets köpare direkt eller indirekt betalar som vederlag för fordonet till säljaren eller till tredje part anses ingå i fordonets allmänna värde i detaljhandeln. Benämningen på en post som inräknas i värdet, betalningstidpunkten eller andra motsvarande omständigheter har ingen betydelse för om posten skall räknas in i värdet eller inte. Sedvanliga finansieringskostnader och sedvanliga kostnader upp till högst 600 euro för leverans av fordonet till kunden räknas dock inte in i fordonets värde.

Om beskattningsvärdet för ett begagnat fordon inte kan bestämmas på det sätt som avses i 1 mom. på grund av det obetydliga antalet marknadsuppgifter, kan värdet i detaljhandeln i andra hand bestämmas på basis av det värde som bestäms utifrån det allmänna värdet i detaljhandeln på ett motsvarande nytt fordon, på så sätt att värdet minskas enligt fordonets ålder med tre procent för den månad då fordonet tas i bruk, med två procent för de två följande hela månaderna och därefter med en procent för varje hel månad av det restvärde som beräknats till slutet av den föregående månaden. Ett kalkylerat belopp för värdeminskningen som avviker från detta kan tillämpas, om det utifrån det statistiska materialet vad gäller marknadsuppgifter finns grund för att avvika från den förmodade värdeminskningen, och om det utifrån de uppgifter som finns till förfogande inte på ett relevant sätt kan bestämmas ett allmänt värde i detaljhandeln för ett fordon som motsvarar det fordon som ska beskattas. (29.6.2016/561)

Ett fordons allmänna värde i detaljhandeln i Finland bestäms utifrån tillgängliga utredningar om de faktorer som inverkar på bestämningen av värdet i detaljhandeln samt om fordonets värde och de fordonsspecifika egenskaper som inverkar på värdet, såsom märke, modell, typ, drivkraft och utrustning. Därtill kan fordonets ålder, antalet körkilometer och fordonets skick samt andra individuella egenskaper beaktas.

Det allmänna värdet i detaljhandeln i Finland kan vid behov bestämmas på grundval av tillgänglig information såväl från den inhemska bilmarknaden som från bilmarknaden i andra länder.

Det allmänna värdet i detaljhandeln kan inte bestämmas enbart utifrån priser mellan säljare och köpare som har intressegemenskap eller priser som tillämpas under exceptionella förhållanden på marknaden.

Ett fordons allmänna värde i detaljhandeln kan inte bestämmas enbart utifrån det anskaffningspris som betalats eller det försäljningspris eller den inlösningsersättning som erhållits för det fordon som ska beskattas. (9.1.2009/5)

Användningen av ett som nytt importerat fordon enligt 35 b § och det antal kilometer som under sådan användning körts med fordonet beaktas inte när fordonets allmänna värde i detaljhandeln bestäms. (9.1.2009/5)

Fordon kan anses likadana om de är likadana till märket, modellen och utrustningen. Om i olika länder till typen fastställda fordon skall jämföras med varandra, skall inte bara de dokumenterade uppgifterna utan också fordonen i verkligheten vara tekniskt likadana. Små skillnader hindrar dock inte att fordonen betraktas som likadana, om detta inte kan anses ha betydelse med tanke på fordonets värde eller konsumenternas behov i fråga om fordonet.

Som ett motsvarande nytt fordon anses ett fordon med samma drivkraft, märke, karosserityp och modell som det fordon som skall beskattas. Dessutom skall fordonen till sina tekniska egenskaper, såsom motor, växellåda, transmission och utrustning, motsvara varandra. Små skillnader hindrar dock inte att fordonen betraktas som motsvarande.

Om ett motsvarande nytt fordon inte kan påvisas, väljs närmast motsvarande nya fordon som får avvika bland annat till modellnamn och tekniska egenskaper till följd av ålder och teknisk utveckling i fråga om det fordon som skall beskattas.

För beskattningen beräknas ett fordons ålder i månader i första hand från den första registreringen. Om denna tidpunkt inte är känd, beräknas fordonets ålder från utgången av tillverkningsmånaden. Om inte heller denna tidpunkt är känd, bestäms fordonets ålder från utgången av det år under vilket fordonet sannolikt första gången registrerades, togs i bruk eller tillverkades. Fordonets ålder beräknas fram till den tidpunkt då skattedeklaration har avgetts eller borde ha avgetts.

Om fordonet är tillverkat av delar av ett eller flera fordon som tidigare använts i trafik, anses som fordonets tillverkningstidpunkt den tidpunkt då minst 50 procent av de ursprungliga delarna i fordonet skall anses ha bytts ut.

Importören eller tillverkaren av en ny fordonsmodell som kommer ut på marknaden och vilka säljer modellen affärsmässigt ska, innan de avger en skattedeklaration, till Skatteförvaltningen uppge det pris till vilket fordonsmodellen allmänt utbjuds till försäljning i Finland samt lämna de övriga uppgifter som Skatteförvaltningen bestämmer. Modellens pris uppges enligt den handelsposition enligt vilken fordonet specificeras och allmänt marknadsförs. Priset bör gälla vid den tidpunkt då den nya modellen första gången anmäls till beskattning.

Skatteförvaltningen fastställer beskattningsvärdena på nya fordon utifrån anmälningarna och för statistik över dem. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om anmälan om handelsposition och innehållet i anmälan samt om publicering av statistik över beskattningsvärdena.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller även anmälan om prisändringar. Utifrån dessa uppgifter fastställer Skatteförvaltningen ändringar i statistiken över beskattningsvärdena. Ändringarna träder i kraft den dag de publiceras.

12 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

13 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

När ett fordon ändras så att den typkod som ingår i registeruppgifterna borde ändras om fordonet typbesiktas på nytt, kan skatt uppbäras för värdet av ändringsarbetet eller utrustningen även i sådana fall då ändringen skett inom högst fyra år från utgången av det år då skatt första gången uppburits för fordonet. Skatten skall påföras den som äger fordonet vid tiden för ändringen.

2 mom. har upphävts genom L 16.12.2016/1192 . (16.12.2016/1192)

När beskattningsvärdet för ett fordon fastställs anses till fordonet höra åtminstone den funktionsdugliga utrustning som, enligt vad som särskilt föreskrivits, krävs för att fordonet skall kunna godkännas för trafik, samt sådan annan utrustning som enligt typgodkännandet eller enligt utredning publicerad i det land där fordonet är tillverkat hör till dess standardutrustning, och i bil dessutom värmeaggregat. Beskattningsvärdet sänks inte om denna utrustning saknas eller är i olag.

Om fordonet har sådana avsevärda brister att det på grund av dem uppenbarligen inte skulle kunna godkännas för trafik, eller om fordonet på grund av bristerna inte kan identifieras på ett tillfredsställande sätt för bestämmande av beskattningsvärdet, kan beskattningen verkställas först då bristerna har avhjälpts.

16 § har upphävts genom L 4.4.2003/266 .

Har någon åtgärd som inverkar på beskattningsvärdet vidtagits uppenbarligen i syfte att den skatt som påförs ska minska, kan det belopp för vilket skatt ska betalas bestämmas enligt uppskattning.

18 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

19 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

20 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Fria från bilskatt är räddningsbilar, ambulanser, veterinärbilar och sådana likbilar som används enbart för transport av lik och blomsteruppsättningar som hör till begravningsverksamheten. Närmare bestämmelser om villkoren för befrielsen från skatt utfärdas genom förordning.

Fria från bilskatt är husbilar vars egenmassa är minst 2 500 kilogram och där inkvarteringsutrymmets inre höjd är minst 1,85 meter på ett område vars bredd är minst 0,4 meter och längd minst 1,30 meter i bilens längdriktning. Utöver den utrustning som anges i 22 § i fordonslagen ska bilens inkvarteringsutrymme dessutom vara utrustat åtminstone med ett ordentligt fastsatt kylförvaringsutrymme och värmeaggregat för inkvarteringsutrymmet.

Bilar i kategori M ₁ vars egenmassa är minst 6 000 kilogram är skattefria.

Fordon i kategorierna L ₁ , L ₂ , L _1e , L _2e och L _6e är skattefria.

Skattefria är fordon som försedda med särskilda registreringsskyltar är avsedda för officiellt bruk av främmande makters diplomatiska beskickningar och andra beskickningar i samma ställning eller utsända konsulers konsulat i Finland eller för privat bruk av diplomatiska representanter, utsända konsuler eller administrativ och teknisk personal av utländsk nationalitet vid nämnda beskickningar eller sådana medlemmar av deras familjer som hör till deras hushåll, enligt vad som bestäms i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (FördrS 4/70) och Wienkonventionen om konsulära förbindelser (FördrS 50/80).

Ett fordon som avses i 1 mom. får inte utan att skatt har betalts säljas eller på något annat sätt upplåtas eller uthyras eller ens utan ersättning överlämnas för att begagnas av andra än till motsvarande skattefria fordon berättigade beskickningar eller personer innan tre år har förflutit från den dag då fordonet registrerades för ifrågavarande ändamål.

Om en person som avses i 1 mom. flyttar från Finland innan den i 2 mom. stadgade tiden har gått ut och här säljer ett fordon som har varit i hans bruk, skall i skatt betalas en trettiosjättedel för varje hel eller ofullständig månad som återstår av tiden.

Utrikesministeriet avgör om förutsättningar enligt de konventioner som nämns i 1 mom. föreligger.

Fordon som kommer att användas och innehas av Europeiska gemenskapernas organ i Finland samt deras anställda som kommer till Finland men är stadigvarande bosatta någon annanstans än i Finland är undantagna från skatt.

På de fordon som nämns i 1 mom. tillämpas 22 § 2 och 3 mom.

23 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

24 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

25 § har upphävts genom L 12.12.2014/1073 .

25 a § har upphävts genom L 4.4.2003/266 .

26 § har upphävts genom L 12.12.2014/1073 .

27 § har upphävts genom L 12.12.2014/1073 .

27 a § har upphävts genom L 12.12.2014/1073 .

27 b § har upphävts genom L 12.12.2014/1073 .

Fria från bilskatt är fordon som

29 § har upphävts genom L 18.5.2018/370 .

Om ett fordon, för vilket bilskatt har uppburits enligt denna lag eller lagen om bil- och motorcykelskatt (482/1967) och som har avregistrerats, registreras eller borde registreras på nytt i Finland, uppbärs bilskatt bara till den del som dess belopp överstiger den tidigare uppburna skatt för fordonet som inte har återburits eller nedsatts. Valutakursändringar och ändringar i skattegrunderna beaktas inte när denna paragraf tillämpas.

2 mom. har upphävts genom L 16.12.2016/1192 . (16.12.2016/1192)

3 mom. har upphävts genom L 12.12.2014/1073 . (12.12.2014/1073)

Ett fordon som med stöd av 2 § 2 mom. temporärt har införts i landet får inte säljas, hyras ut eller på något annat sätt överlåtas och inte heller överlämnas för att begagnas av någon som är stadigvarande bosatt i Finland, om inte bilskatt har betalats för fordonet. (9.1.2009/5)

Ett fordon kan utan hinder av 1 mom. överlåtas till ett försäkringsbolag på grund av att det skadats. Ett sådant fordon kan dock inte tas i bruk eller registreras i Finland, om inte den som tar i bruk eller registrerar fordonet betalar bilskatt för det.

På ansökan kan Skatteförvaltningen på de villkor som den bestämmer förlänga den tid för tillfällig användning som anges i 2 § 2 mom. med högst ett år. Ansökan om förlängning ska göras innan tiden löper ut. (16.12.2016/1192)

Om tiden har förlängts med stöd av 1 mom., kan fordonet på nytt med stöd av 2 § 2 mom. användas skattefritt tidigast efter sex månader från det den förlängda tiden löpt ut.

Om tiden har förlängts med stöd av 1 mom., uppbärs ingen skatt för fordonet under denna tid, trots att den person som fört in fordonet till landet under denna tid skall anses ha blivit stadigvarande bosatt i Finland med stöd av denna lag. När tiden går ut skall 36 § tillämpas på fordonet. (7.5.1997/413)

Med en persons stadigvarande boningsort avses den ort där personen bor under minst 185 dagar per kalenderår, beräknat enligt sådan personlig, yrkesmässig och annan anknytning som han har till orten.

Om en person vistas på orter i två eller flera stater, ska som hans stadigvarande boningsort betraktas den ort dit han av personliga orsaker återkommer regelbundet. Vid bedömningen av vad som är personliga orsaker kan även arbetets art och varaktighet samt andra särskilda omständigheter beaktas. Personen behöver inte återkomma till den andra medlemsstaten om han vistas i Finland för att genomföra en uppgift av bestämd varaktighet. Genomförande av en uppgift av bestämd varaktighet påverkar inte tidsfristerna för skattefri användning av fordonet. Skattemyndigheten kan på de villkor den bestämmer för högst ett år åt gången meddela ett beslut om i vilken stat personens bosättningsort ska anses vara belägen enligt framställda utredningar. (14.11.2008/688)

Den stadigvarande boningsorten skall inte anses ha förändrats för en person som vistas i Finland eller i något annat land på grund av studier vid universitet eller någon annan läroanstalt.

I fråga om ett fordon som är registrerat i en annan stat än Finland och tillhör en person som är stadigvarande bosatt i en annan stat än Finland tillämpas inte de tidsgränser för tillfällig användning som anges i 2 § 2 mom., om personen arbetar i Finland och med fordonet regelbundet avlägsnar sig till sin boningsort i en annan stat.

När en person, som enbart på grund av studier vid universitet eller någon annan läroanstalt vistas i Finland och är stadigvarande bosatt i en annan stat, temporärt till Finland för in ett fordon som är registrerat i en annan stat, tillämpas inte heller de tidsgränser som i 2 § 2 mom. anges för tillfällig användning. Den som med stöd av detta moment önskar använda ett fordon i Finland under längre tid än vad som stadgas i 2 § 2 mom. är dock skyldig att anmäla detta till skattemyndigheten före utgången av den tid som anges i den nämnda paragrafen. Dessutom skall han varje termin eller vid sådana andra tidpunkter som skattemyndigheten bestämmer lämna utredning om sina studier.

Vad som i denna lag stadgas om skattefri användning av ett fordon som införs för eget bruk, tillämpas även på ett fordon som är registrerat någon annanstans än i Finland och som någon annan än en i landet stadigvarande bosatt person inför till landet för att användas i företagsverksamhet som bedrivs av ett företag som inte finns i Finland. Den maximala användningstiden i Finland är härvid dock sju månader. Detsamma gäller användningen av en bil i Finland i anslutning till verksamhet som bedrivs av en internationell organisation eller en annan sammanslutning som finns någon annanstans än i Finland.

En fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland och vars arbetsplats är belägen i en annan stat än Finland, kan utan att betala skatt temporärt använda ett i landet där arbetsplatsen finns permanent registrerat fordon som arbetsgivaren äger eller innehar för trafik i Finland, uteslutande för skötseln av sina arbetsuppgifter. Användningen kan betraktas som temporär om fordonet efter varje arbetsuppgift återförs till registreringsstaten. Som temporär användning kan dock betraktas högst tre dygns oavbruten användning av fordonet per gång i Finland. Användningen av fordonet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen betraktas inte som skötsel av arbetsuppgifter.

Innan ett fordon första gången tas i användning i trafik i Finland på det sätt som avses i 1 mom. ska anmälan om detta göras till Skatteförvaltningen. Anmälan ska åtminstone innehålla uppgifter om den person som använder fordonet, arbetsgivaren och den plats utanför Finland där arbetet utförs. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälan. En anmälan om fordonets användning försedd med Skatteförvaltningen mottagningsbevis ska finnas med i fordonet när det är i trafik. (16.12.2016/1192)

En fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland, och vars arbetsgivare har ett fast driftställe i en annan stat än Finland, kan utan att betala skatt tillfälligt använda ett fordon i trafik i Finland, om det är permanent registrerat i den andra staten och ägs eller innehas av arbetsgivaren. Likaså kan en yrkesutövare som är stadigvarande bosatt i Finland och som har etablerat sig utomlands eller erbjuder sina tjänster där, utan att betala skatt tillfälligt använda sitt fordon i trafik i Finland, om det är permanent registrerat i etableringsstaten.

Också familjen till en person som avses i 1 mom. kan utan att betala skatt tillfälligt använda ett i det momentet avsett fordon i trafik i Finland. Som personens familj räknas maken och makarnas ogifta barn som bor med personen i gemensamt hushåll. Med make jämställs en person som fortgående utan att ingå äktenskap lever med personen i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur.

Användningen anses vara tillfällig i Finland om den person som avses i 1 mom. och personens familj sammanlagt under en period av 12 månader använder fordonet mindre i Finland än utomlands, i dagar räknat. Om fordonet används både i Finland och utomlands under en och samma dag, anses det att fordonet har använts utomlands.

Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd till skattefri användning av ett fordon för en period av 12 månader. I tillståndet fastställs villkoren för vilken typ av användning av ett fordon som anses vara tillfälligt skattefri på det sätt som bestäms i denna paragraf. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om utredningar som krävs till stöd för ansökan samt om ansökningsförfarandet. Tillståndet som berättigar till skattefri användning av ett fordon ska medföras när fordonet används i trafik. Om användningen av fordonet inte längre uppfyller villkoren för skattefrihet, ska detta anmälas till Skatteförvaltningen, som kan återkalla tillståndet. Vid försummelse av anmälan verkställs efterbeskattning enligt vad som bestäms i 57 §. (16.12.2016/1192)

Bilskatt återbetalas på ansökan, om ett i Finland beskattat fordon förs ut ur landet för permanent bruk någon annanstans än i Finland ( återbäring vid utförsel ). Av skatten återbärs ett belopp som uppbärs för ett likadant fordon, om det beskattas som begagnat vid den tidpunkt då fordonet förs ut ur Finland.

Av skatten återbetalas inte högre belopp än vad som i skatt betalats för fordonet. Skatt återbärs inte heller till den del fordonets värde eller den skatt som ska betalas för fordonet har stigit till följd av ändringsarbete som har utförts eller utrustning som har monterats efter beskattningen. Om skatt återbärs för ett fordon för vilket skatten nedsatts med stöd av denna lag, minskas det belopp som ska återbäras med den andel av skattenedsättningen som skulle uppbäras om fordonet vid tidpunkten för ansökan om återbäring överläts till annan användning än sådan som berättigar till nedsatt skatt. Skatt återbärs inte för fordon som inte i behörig ordning har anmälts för beskattning. Om det belopp som ska återbäras är mindre än 500 euro återbärs det inte. Skatt återbärs inte heller för ett fordon om det vid tidpunkten för utförseln har förflutit 10 år eller en längre tid från det att fordonet första gången togs i bruk. En förutsättning för återbäring är att fordonet är i trafikdugligt skick när användningen i Finland upphör. För återbäring krävs det också att fordonet har avställts i Finland i enlighet med 66 c § i fordonslagen.

Återbäring vid utförsel får sökas av den som i egenskap av ägare till fordonet för ut det ur landet för att brukas någon annanstans än i Finland. Har förskottsåterbäring enligt 34 e § betalats för fordonet, betalas dock återbäring vid utförsel till mottagaren av förskottsåterbäringen. Förskottsåterbäringen dras av från det belopp som betalas i återbäring vid utförsel. Om förskottsåterbäringen är större än återbäringen vid utförsel, ska den överskridande delen återkrävas av mottagaren av återbäringen.

Ansökan om återbäring vid utförsel ska lämnas till skattemyndigheten senast 14 dagar innan fordonet förs ut. Den som ansöker om återbäring ska ge skattemyndigheterna möjlighet att inspektera fordonet innan det förs ut ur landet och lägga fram behövlig utredning om att förutsättningarna för återbäring har uppfyllts.

Om ett fordon för vilket skatt har återburits registreras eller tas i bruk i Finland på nytt, beskattas fordonet enligt de bestämmelser som gäller för beskattning av begagnade fordon, utan beaktande av tidigare verkställd beskattning av fordonet i Finland. Har det förflutit mindre än sex månader från betalningen av återbäringen kan det värde som bestämts för återbäringen vid utförsel anses utgöra fordonets beskattningsvärde.

Den skattskyldige kan ansöka om återbäring vid utförsel på förhand ( förskottsåterbäring ), om ett fordon som för första gången tas i bruk i Finland är avsett att användas i Finland i högst fem år på grundval av ett tidsbundet hyresavtal. En förutsättning för återbäring är att den sökande visar att uthyraren har etablerat sig inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med regelbunden uthyrning av fordon som sin affärsverksamhet. Ansökan om förskottsåterbäring ska göras hos skattemyndigheten samtidigt som skattedeklarationen för fordonet lämnas in. Förskottsåterbäringen uppgår till det belopp som vid det tidsbundna hyresavtalets utgång skulle uppbäras i skatt enligt 11 b § 3 mom. Förskottsåterbäringen för ett fordon som förts in som begagnat beräknas på grundval av skatten enligt 8 a § och med det avdrag som avses i 11 b § 3 mom.

Om ett tidsbundet hyresavtal som utgjort grund för utbetald förskottsåterbäring ändras, ska mottagaren av förskottsåterbäringen anmäla ändringen hos skattemyndigheten. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet för återbäring vid utförsel och förskottsåterbäring, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och de handlingar som ska lämnas i samband med ansökan samt om tidpunkten för, innehållet i och förfaringssättet för anmälan om ändring av hyresavtal. (16.12.2016/1192)

Om det till följd av en ändring av hyresavtalet eller av någon annan orsak konstateras att förskottsåterbäring beviljats till ett för stort belopp, återkrävs den överskjutande delen av den som fått återbäringen. Hela förskottsåterbäringen återkrävs om fordonet används i trafik i Finland efter utgången av det tidsbundna avtal som uppgetts till skattemyndigheten eller om återbäring vid utförsel inte sökts för fordonet inom trettio dagar från utgången av det tidsbundna avtalet. Förskottsåterbäring återkrävs dock inte om fordonet har skrotats eller annars förstörts och en anteckning om detta gjorts i trafik- och transportregistret i enlighet med 66 e § i fordonslagen. Beslut om återkrav av förskottsåterbäring ska fattas senast inom ett år från ingången av det kalenderår som följer på utgången av det tidsbundna hyresavtal för fordonet som uppgetts till skattemyndigheten. På återkrav av förskottsåterbäring i de fall som avses i detta moment tas skattetillägg ut med iakttagande av lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) . (4.5.2018/313)

Skatt skall inte betalas, om

I andra fall än sådana som avses i 2 § 2 mom. ska temporär införsel och tillfällig användning omedelbart anmälas till Skatteförvaltningen. I fråga om användning enligt 1 mom. 2, 8 och 9 punkten i denna paragraf görs ingen anmälan. I de fall som avses i 5 punkten ska anmälan göras bara vid utförseln av fordonet och då till tullmyndigheten på gränsövergångsstället, och i de fall som avses i 7 punkten anmäls bara det första ibruktagandet av fordonet. Skatteförvaltningen kan uppställa andra villkor och begränsningar för användning som avses i 1 mom. eller i enskilda fall av särskilda skäl ge rätt även till annan tillfällig skattefri användning än sådan som avses i denna paragraf. (16.12.2016/1192)

Fordon som avses bli registrerade i Finland får användas i högst tre månader utan att skatt betalas, förutsatt att en anmälan om ibruktagande för fordonet har lämnats in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan om ibruktagande ska finnas med i fordonet då det används. (16.12.2016/1192)

Rätten att använda fordonet enligt 1 mom. upphör om en bilskattedeklaration för fordonet inte avges inom fem dagar från det att anmälan om ibruktagande lämnats in. Rätten att använda fordonet skattefritt upphör också på bilskattens förfallodag, eller den dag då beskattningen återkallas i enlighet med 43 §.

Tidsfristen förlängs om bilbeskattningen inte har verkställts innan rätten enligt 1 mom. att använda fordonet upphör, om inte dröjsmålet beror på den skattskyldige.

Om den i 2 mom. avsedda deklarationen återtas eller beskattningen återkallas så som avses i 43 § eller om beskattningen inte kan verkställas beroende på den skattskyldige, ska den skattskyldige utöver den avgift som föreskrivs i 43 § 2 mom. dessutom som bilskatt betala fem procent av den skatt som borde ha betalats för fordonet om beskattningen hade slutförts. Bilskatt som betalats på grund av återkallande eller återtagande beaktas inte om fordonet anmäls för beskattning efter återkallandet eller återtagandet. Går det inte att bestämma bilskatten ska en felavgift enligt 59 a § tas ut hos den skattskyldige i stället för bilskatt. (16.12.2011/1316)

I fråga om användning av fordon i trafik tillämpas också vad som föreskrivs i fordonslagen och med stöd av den.

Ett företag som importerar, tillverkar eller säljer fordon får i sin affärsverksamhet tillfälligt använda ett fordon avsett för försäljning i Finland skattefritt under högst nio månaders tid för kortvarig, högst tre dygn per kund varande provkörning eller förevisning av fordonet i försäljningssyfte, förutsatt att anmälan om fordonet före dess användning i Finland har gjorts till Skatteförvaltningen på det sätt Skatteförvaltningen föreskriver. En av Skatteförvaltningen fastställd anmälan ska medföras i fordonet när det används, om inte Skatteförvaltningen bestämmer något annat. (16.12.2016/1192)

Fordonets användning ska bokföras så att det av bokföringen framgår att de förutsättningar som enligt 1 mom. gäller för tillfällig skattefri användning föreligger. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om det sätt på vilket bokföringsskyldigheten ska fullgöras. (16.12.2016/1192)

Fordonets användning enligt 1 mom. förutsätter att fordonet beviljats ett i fordonslagen avsett förflyttningstillstånd. Förflyttningstillstånd behövs dock inte för fordon med gällande registrering i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I andra fall än de som avses i 34 b, 34 c, 35, 35 a eller 35 b § får en fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland, utan att betala skatt tillfälligt använda ett importerat fordon för sina egna behov utan avbrott högst 14 dagar en gång per kalenderår, om fordonet är registrerat i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I tidsfristen räknas också när andra personer som enligt 34 c § 2 mom. hör till samma familj tillfälligt använder fordonet i Finland.

En anmälan om tillfällig användning ska lämnas in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan ska medföras när fordonet används. (16.12.2016/1192)

Ett fordon ska föras ur landet, flyttas till ett ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras under en myndighets tillsyn eller överlåtas till staten utan kostnader för denna, senast när förutsättningarna för tillfällig skattefri användning har upphört eller när den utsatta tiden har löpt ut. Annars ska skatt betalas för fordonet. Om ett fordon som avses i 35 § 1 mom. 7 punkten används på något annat sätt än vad som anges i det lagrummet, kan dock fordonet inte utan att skatt har betalts föras ut ur landet, överföras till ett ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras eller överlåtas till staten.

Vad 1 mom. föreskriver tillämpas även om en person som avses i 2 § 2 mom. ska anses som stadigvarande bosatt i Finland enligt denna lag. I detta fall eller om den tidsgräns som föreskrivs i 2 § 2 mom. annars överskrids, kan Skatteförvaltningen utsätta en tidsfrist om högst en månad för utförsel av fordonet samt vid behov bestämma om användningen av fordonet och andra villkor under denna tid. Tidsfristen kan beviljas bara om det kan anses bero på misstag eller övermäktigt hinder att fordonet använts längre tid än vad bestämmelser tillåter.

Innan ett fordon registreras i Finland eller tas i bruk här, ska den skattskyldige göra en anmälan hos Skatteförvaltningen ( bilskattedeklaration ). För bestämmande av fordonets beskattningsvärde ska det i anmälan ingå uppgifter om fordonets utrustning, identifieringsuppgifter om fordonet samt uppgifter om annat sådant som inverkar på beskattningen. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur deklarationerna ska lämnas in och om deklarationsförfarandet i övrigt.

Sedan den skattskyldige avgett bilskattedeklaration verkställer Skatteförvaltningen beskattning så som föreskrivs nedan och utfärdar i andra fall än sådana som avses i 40 § tillstånd för den som för registret att registrera fordonet.

Skatteförvaltningen kan som registrerat ombud godkänna en sådan importör eller i Finland verksam tillverkare av fordon som utövar regelbunden affärsverksamhet. Den som utses till registrerat ombud ska vara tillförlitlig och sakkunnig samt kunna göra de anmälningar som avses i denna lag i maskinläsbar form. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om anmälningar i maskinläsbar form. Ett registrerat ombud ska ställa sådan säkerhet som Skatteförvaltningen fordrar.

Om ett ombud inte längre kan anses uppfylla de villkor som gäller enligt 1 mom., kan Skatteförvaltningen återkalla registreringen. Skatteförvaltningen får återkalla en registrering tillfälligt, för högst 30 dagar, utan att höra det registrerade ombudet, om denne underlåtit att betala skatt eller att deklarera.

Tullen ska på begäran ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om den sökandes i 1 mom. avsedda tillförlitlighet.

Ett fordon som ett registrerat ombud anmäler till registret får registreras utan sådant tillstånd av skattemyndigheten som avses i 38 §. Ett fordon får antecknas i registret även innan ett registrerat ombud har avgett bilskattedeklaration.

Ett registrerat ombud anmäler fordon för beskattning för en period vars längd Skatteförvaltningen bestämmer. Skatteförvaltningen bestämmer även den tidpunkt när bilskattedeklarationen ska avges. (16.12.2016/1192)

För varje period ska de fordon anmälas till beskattning som under perioden registreras eller tas i bruk.

När någon annan än ett registrerat ombud har avgett bilskattedeklaration fastställer skattemyndigheten skatten och meddelar ett beskattningsbeslut i ärendet. Skatten ska betalas inom den tid som anges i 61 §. (9.1.2009/5)

Skattemyndigheten utfärdar tillstånd för registrering, när den skattskyldige som avses i 1 mom. visat att han har betalt skatten.

Ett fordon får inte första gången antecknas i registret, om inte skattemyndigheten i sådana fall som avses i 41 § har utfärdat tillstånd för registrering av fordonet.

En skattskyldig eller ett registrerat ombud som har avgett bilskattedeklaration för ett fordon kan återta deklarationen innan fordonet första gången har förts in i registret i Finland eller här tagits i bruk. Om beskattningen redan verkställts, ska den återkallas på grund av anmälan. Samtidigt återkallar skattemyndigheten sitt tillstånd för registrering av fordonet.

Om beskattningen återkallas enligt 1 mom. efter det att beskattningen verkställts, uppbärs hos den skattskyldige eller det registrerade ombudet samma avgift som för förhandsavgörande.

Om ett fordon, för vilket skattedeklaration avgetts eller skatt betalats, vid den första registreringen av fordonet antecknas i registret såsom ett fordon som på grunder som avses i 8, 21, 22, 22 a eller 28 § beskattas lindrigare eller är skattefritt, ska beskattningen rättas så att den motsvarar de grunder enligt vilka skatten skulle ha uppburits om fordonet hade beskattats vid tidpunkten för registreringen eller ibruktagandet. Skatten rättas på ansökan av den som avgett bilskattedeklaration för fordonet.

Skattemyndigheten har för verkställande av beskattning och för tillsynen över denna rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret. Tullen, polisen, den som utför registreringen och besiktningsförrättaren har rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret för anmälan till skattemyndigheten.

Har konstruktionen, äganderätten eller användningssyftet i fråga om ett fordon som enligt denna lag är skattefritt eller berättigar till nedsatt skatt ändrats så att fordonet eller dess användningssyfte inte längre motsvarar förutsättningarna för skattefrihet eller nedsatt skatt, är den som ägde fordonet då konstruktionen eller användningssyftet ändrades skyldig att inom en månad göra anmälan om detta till Transport- och kommunikationsverket. Anmälan ska också göras om fordon som avses i 28 eller 51 §.

Som en i 1 mom. nämnd ändring av ett fordons konstruktion anses även att en paketbil förses med andra sitsar eller anordningar för deras fastgörande än sådana som avses i 8 §.

Har anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf försummats, ska Tullen eller polisen hindra att fordonet används till dess att skyldigheten har fullgjorts eller skatten debiterats.

Transport- och kommunikationsverket debiterar bilskatten efter att ha fått anmälan enligt 46 § eller när det annars upptäcks att ett fordon som inte längre uppfyller förutsättningarna för skattefrihet, skatteåterbäring eller skattenedsättning används i trafik.

Skatten debiteras den som är skattskyldig enligt 5 § 1 mom. eller den som har använt fordonet på det sätt som avses i 28 §, eller dennes rättsinnehavare. Debiteringen verkställs dock inte om fordonet senast en månad från det att fordonet överlåtits av en ägare som har rätt till skattefrihet, rätt att använda ett fordon som omfattas av nedsatt skatt eller rätt till skatteåterbäring, registreras i en annan persons ägo som har rätt till nämnda förmåner.

Ett fordon som inte längre uppfyller förutsättningarna för skattefrihet, skatteåterbäring eller skattenedsättning, ska beskattas på nytt enligt de grunder som skulle ha tillämpats på ett begagnat fordon av samma slag vid den tidpunkt då skattskyldigheten uppkom. När det gäller ett fordon som avses i 2 mom. debiteras dock det belopp som vid den första beskattningen hade bort uppbäras i full skatt för fordonet, minskat med den skatt som redan har betalts för det.

Den skatt som ska debiteras för en bil för vilken skatten har nedsatts med stöd av 51 § samt för en ambulans som avses i 21 § 1 mom. och ett fordon som avses i 28 § minskas med en trettiosjättedel för varje hel månad som fordonet har varit registrerat. Från skatten för en räddningsbil, veterinärbil och likbil som avses i 21 § 1 mom. avdras en fyrtioåttondedel för varje hel månad som bilen har varit registrerad.

Om skatt skall uppbäras enligt 47-48 §§ för ett fordon för vilket inte har gjorts anmälan som avses i 46 §, kan skatten debiteras oberoende av hur lång tid som förflutit sedan den ändring som utgör grund för beskattningen. Skatten skall dock debiteras senast inom tre år från utgången av det år då ändringen kom till skattemyndighetens kännedom.

Skall efter den beskattning som nämns i 1 mom. på grund av samma ändring ännu uppbäras skatt för fordonet eller beskattningen rättas, tillämpas vad som nedan stadgas om skatterättelse och efterbeskattning.

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor den bestämmer nedsätta eller helt avlyfta sådana bilskatter, förseningsräntor, skattetillägg, dröjsmålsräntor, restavgifter samt räntor med anledning av uppskov som betalats eller ska betalas. Transport- och kommunikationsverket avgör ansökan om verket ska påföra eller har påfört skatten.

Finansministeriet kan dock överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som avses i 1 mom.

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som finansministeriet bestämmer bevilja uppskov med betalningen av skatten. Transport- och kommunikationsverket avgör en ansökan som gäller skatt som verket har debiterat. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende. Ministeriet bestämmer då uppskovsvillkoren i sitt beslut med anledning av ansökan.

I beslut som meddelats med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 80 procent på grund av rörelse- eller synskada och i vars personliga bruk bilen kommer, eller en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 60 procent och för vilken anskaffningen av en bil fyller ett väsentligt behov för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som den ställer bestämma att skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 3 770 euro. Om sökanden genom anteckning i körkortet eller på något annat sätt tillförlitligt styrker att han eller hon bör använda bil med automatväxel, återbetalas i skatt, under ovannämnda förutsättningar, högst 4 980 euro. Om bilen har varit i innehavarens bruk, återbetalas skatten först sedan denne har blivit registrerad som bilens ägare. Ansökan kan göras innan sökanden blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras inom sex månader från det att sökanden antecknades i registret som bilens ägare, annars förverkas rätten till återbäring.

När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars rörelseförmåga på grund av att han eller hon saknar det ena eller båda benen eller på grund av deras bristande funktion är så nedsatt att hans eller hennes varaktiga invaliditetsgrad är minst 40 procent, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som föreskrivs i 1 mom. bestämma att 60 procent av skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 2 460 euro. Återbäring beviljas endast för en bil vars anskaffning fyller ett väsentligt behov för invaliden för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier. Ansökan kan göras innan sökanden har blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras senast inom den tid som nämns i 1 mom.

Den som med stöd av 1 eller 2 mom. återfått skatt ska, om fordonet överlåts för något annat än i 1 eller 2 mom. avsett bruk, betala i denna lag avsedd skatt och anmäla överlåtelsen till Transport- och kommunikationsverket med iakttagande av 46 §.

Transport- och kommunikationsverket ska efter att ha mottagit en anmälan enligt 3 mom. påföra fordonets överlåtare skatten, varvid 47 och 48 § ska iakttas i tillämpliga delar.

Maximibeloppen av de i 51 § avsedda skatteåterbäringarna höjs med det belopp genom vilket den utrustning har inverkat på bilskatten som efter fordonets tillverkning har monterats speciellt med anledning av invaliditeten.

Om användningen av ett fordon har förbjudits med stöd av denna lag, kan skattemyndigheten, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl för en bestämd tid eller helt och hållet återkalla användningsförbudet. Ansökan kan göras av fordonets ägare eller innehavare. (16.12.2016/1192)

I beslut som givits med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Om befrielse har beviljats från den skatt som uppburits för ett fordon eller om skatten har återburits med stöd av 50 eller 51 §, nedsätts inte på grund härav beloppet av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalts på bilskatten.

Om den mervärdesskatt som uppburits för bilskatten har kunnat avdras eller fås som återbäring med stöd av mervärdesskattelagen, återbärs den inte på grund av ändringssökande som gäller bilskatt och inte heller på någon annan grund.

Med skattemyndigheter avses i denna lag Skatteförvaltningen och Transport- och kommunikationsverket.

Skatteförvaltningen ansvarar för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter enligt denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Transport- och kommunikationsverket ansvarar för uppgifterna enligt 2 mom. i de fall som avses i 3, 14 och 30 § samt 8 kap.

Utöver skattemyndigheterna övervakar Tullen och polisen att de skyldigheter som bestämts och föreskrivits för att säkerställa att bilbeskattningen är korrekt iakttas.

Vid den beskattning som ankommer på Skatteförvaltningen bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Vid den bilbeskattning som ankommer på Transport- och kommunikationsverket bevakas statens rätt av Transport- och kommunikationsverkets skatteombud.

Den statliga rättsbevakaren hörs och delges beslut så att rättsbevakaren ges tillfälle att ta del av beslutet och av de handlingar som ligger till grund för beslutet.

Har bilskatten eller en del därav, på grund av ett räknefel eller ett därmed jämförbart misstag eller på grund av att skattemyndigheten till någon del inte har prövat saken, utan den skattskyldiges förskyllan inte blivit påförd, eller har skatt av samma orsak återburits till ett för högt belopp, skall skattemyndigheten, om ärendet inte annars är anhängigt eller avgjort genom beslut med anledning av besvär, rätta sitt beslut ( rättelse till skattetagarens fördel ). Rättelsen skall göras inom ett år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten eller skatteåterbäringen fastställdes eller med stöd av den skattskyldiges anmälan borde ha fastställts.

Har en skattskyldig inlämnat bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration eller annan uppgift eller handling, på grund av vilket bilskatten helt eller delvis blivit opåförd eller återburen till ett för högt belopp, skall skattemyndigheten ålägga den skattskyldige att betala den skatt som av nämnda orsak inte påförts honom ( efterbeskattning ). Efterbeskattning skall verkställas inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatten med stöd av den skattskyldiges anmälan borde ha fastställts eller för mycket skatt har bestämts att återbäras.

Om ett fordon för vilket bilskattedeklaration inte har avgetts finns i registret eller är i bruk, kan beskattningen likväl utan hinder av 1 mom. verkställas oberoende av hur länge fordonet funnits i registret eller varit i bruk. Skatten skall dock debiteras senast inom tre år från utgången av det kalenderår då det kom till skattemyndighetens kännedom att fordonet används.

Innan skatterättelse enligt 56 § eller efterbeskattning enligt 57 § 1 mom. verkställs skall den skattskyldige i mån av möjlighet beredas tillfälle att bli hörd.

Bilskatten kan höjas ( skatteförhöjning )

Om det förfarande som avses i 1 mom. 2 punkten, med beaktande av storleken av den nytta som därigenom kunnat uppnås och andra omständigheter som inverkar på saken, bör anses såsom grovt, skall skatten höjas med minst 50 procent och högst till det tredubbla beloppet.

Skatteförhöjning kan också påföras särskilt inom tre år efter det att fordonet har beskattats eller deklarationsskyldigheten har försummats. (7.5.1997/413)

Om det förfarande som avses i 59 § 1 och 2 mom. gäller bilbeskattning där skatt inte påförs eller skattebeloppet är ringa och inte heller skatteförhöjning påförts eller om anmälningsskyldighet eller annan skyldighet som avses i denna lag eller med stöd av den utfärdad förordning eller beslut eller föreskrifter utfärdade av skattemyndigheten med stöd av dessa bestämmelser, försummats, kan en felavgift om minst 100 euro och högst 2 000 euro påföras. När felavgiftens storlek fastställs beaktas hur klandervärt förfarandet varit, om det har upprepats och andra med dessa jämförliga omständigheter.

Felavgift kan påföras även separat inom tre år från det att fordonet har beskattats eller den i 1 mom. avsedda skyldigheten försummats.

På motivering av beslut om felavgift samt uppbörd av felavgift, avgiftslättnad och ändringssökande tillämpas bestämmelserna om bilskatt.

Om ett skattepliktigt fordon har tagits i bruk eller antecknats i registret och bilskatt inte har betalts på behörigt sätt eller om mera skatt borde uppbäras för fordonet, fastställer skattemyndigheten skattetillägg för den odebiterade skatten på det sätt som stadgas i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) .

Förfallodagen för skatt som påförts enligt 41 § är 15 dagar efter dagen för beslutet. Förfallodagen för skatt som påförts enligt 40 § är 25 dagar efter periodens utgång.

När bilskatt påförs som rättelse eller efterbeskattning eller på grund av ändring av fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt är förfallodagen 30 dagar efter dagen för beskattningsbeslutet. För ett registrerat ombud är förfallodagen dock 25 dagar efter utgången av den period under vilken beskattningsbeslutet fattades. (9.1.2009/5)

På den skatt som är obetald efter förfallodagen skall förseningsränta betalas så som stadgas i lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Om skatten inte har betalts på förfallodagen, skall den oavsett besvär utsökas jämte stadgad förseningsränta så som lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) stadgar.

Om skatten inte har betalats på förfallodagen, får ett fordon inte användas i trafik ( användningsförbud ). Fordonet får inte heller användas i trafik i sådana fall då det övergått till en annan ägare eller innehavare än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten. Skattemyndigheten kan begära handräckning av Tullen och polisen för hindrande av att fordonet används. Användningen av fordonet ska tillåtas när den skattskyldige eller någon annan än den skattskyldige betalat skatten. Användningen är förbjuden trots att skatten inte längre kan indrivas på grund av att föreskrivna tidsfrister löpt ut. (16.12.2016/1192)

Vid behov kan det bestämmas att skattemyndigheten, Tullen eller polisen ska omhänderta fordonet till dess att beskattningen har verkställts och den debiterade skatten har betalats eller den tidsfrist som avses i 36 § 2 mom. har löpt ut. Ett fordon som omhändertagits kan antingen säljas på auktion eller förstöras. Bilskatten betalas till staten sedan auktionskostnaderna betalats. Fordonet kan registreras först när bilskatten är helt betald. Den som köper ett fordon på auktion betraktas inte som en sådan förvärvare som avses i 4 § 3 mom. (16.12.2016/1192)

64 § har upphävts genom L 26.10.2001/925 .

På skatt som ska återbäras som följd av ändringssökande eller skattemyndighetens rättelse betalas ränta enligt lagen om skatteuppbörd (11/2018) . (12.1.2018/43)

På återbäring vid utförsel enligt 34 d § betalas ränta, om sökanden visar att fordonet har förts in till Finland för tidsbunden användning och användningstiden har bestämts innan fordonet förts in. Ränta betalas högst för den användningstid som bestämts på förhand. Ränta betalas dock inte om den sökande har fått förskottsåterbäring enligt 34 e §. Räntan beräknas som en årlig ränta som är den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga. (29.6.2016/561)

Räntan räknas från skattens betalningsdag.

Om det belopp som ska uppbäras eller drivas in är mindre än 10 euro, bärs det inte upp eller drivs in. Om det krävs att ett särskilt beskattningsbeslut sänds till den skattskyldige för uppbörd av ett belopp som understiger 20 euro, ska beloppet inte uppbäras.

Om det på grund av ett räknefel eller annat misstag som en myndighet eller en skattskyldig eller någon annan part har gjort eller om det av någon annan orsak har tagits ut mindre skatt än vad som ska ha tagits ut eller har återburits mer än vad som ska ha återburits och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., ska skillnaden inte drivas in. Åtgärder för uttag kan dock vidtas, om samma betalningsskyldig har gjort många felbetalningar eller om det annars finns något särskilt skäl till att ta ut skatten.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, iakttas vid uppbörd, indrivning och återbäring av bilskatt i tillämpliga delar vad som i lagen om skatteuppbörd eller med stöd av den bestäms eller föreskrivs.

Om saken är av synnerlig vikt för sökanden, kan Skatteförvaltningen eller Transport- och kommunikationsverket på ansökan meddela förhandsavgörande om hur denna lag ska tillämpas vid beskattningen av sökandens fordon. Förhandsavgörande ges dock inte i fråga om beskattningsvärdet.

I ansökan ska den fråga specificeras om vilken förhandsavgörande önskas och den utredning läggas fram som behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

Förhandsavgörande meddelas för viss tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det år då avgörandet meddelades. Ett förhandsavgörande som har vunnit laga kraft ska, på yrkande av den som fått avgörandet, iakttas under den tid för vilken det har meddelats.

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska i Skatteförvaltningen, Transport- och kommunikationsverket, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt. I ett beslut genom vilket det bestämts att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär.

Konstaterar skattemyndigheten att skatt har fastställts till för stort belopp eller återburits till för litet belopp, ska skattemyndigheten rätta sitt beslut och till den skattskyldige återbära den skatt som denna betalat till för stort belopp eller den skatt som inte har återburits, om inte ärendet avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär ( rättelse till den skattskyldiges fördel ).

Rättelse kan göras inom tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten eller skatteåterbäringen fastställdes.

Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag får sökas genom en skriftlig begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär. Begäran om omprövning får dock inte framställas om det är fråga om ett beslut som gäller lättnad eller uppskov med betalningen, ett beslut som avses i 52 § eller ett förhandsavgörande. (16.12.2016/1192)

Rätt att på statens vägnar söka ändring i ett beslut har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §. (16.12.2016/1192)

Tiden för framställande av begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren är tiden för framställande av begäran om omprövning 60 dagar från det att beslutet fattades. (16.12.2016/1192)

Rättelseyrkandet ska lämnas till den myndighet vars beslut rättelseyrkandet gäller. Om beslutet har erhållits i elektronisk form eller i någon annan form som lämpar sig för automatisk databehandling, ska till det skriftliga rättelseyrkandet fogas en utskrift av beslutet i vanlig läsbar form.

En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. (16.12.2016/1192)

Bilskatten ska betalas inom föreskriven tid även om ändring har sökts. (16.12.2016/1192)

Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och ett förhandsavgörande får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den skattskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort fanns då skattemyndigheten fattade beslutet. Om det i fråga om den skatt som fastställs för ett fordon finns flera skattskyldiga eller om det med stöd av vad som anförts ovan inte finns någon behörig förvaltningsdomstol, ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvärsrätt på statens vägnar har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §.

Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. När besvär anförs över andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om ett förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades.

Vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om grundbesvär tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag.

Förvaltningsdomstolen ska ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.

Utöver vad som i 44 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. (5.7.2019/855)

Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att i fråga om förvaltningsdomstolens beslut som gäller ett förhandsavgörande är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har den som enligt 55 § bevakar statens rätt. (16.12.2016/1192)

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, gäller för sökande av ändring i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Om bilskatt har avlyfts eller nedsatts genom förvaltningsdomstolens beslut, ska skattemyndigheten, oberoende av att ändring söks, betala den överbetalda skatten till den skattskyldige.

Om högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär som anförts av en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § har ändrat förvaltningsdomstolens beslut, ska en kopia av högsta förvaltningsdomstolens beslut sändas till skattemyndigheten, som utan dröjsmål ska debitera den skattskyldige det överbetalda beloppet.

74 § har upphävts genom L 16.12.2016/1192 .

Vad som i denna lag föreskrivs om skatterättelse, efterbeskattning och skatteförhöjning, felavgift samt om den skattskyldiges rättsmedel tillämpas på den som ansvarar för skatten enligt 4 § 2 mom. i stället för på den skattskyldige. På denne tillämpas också vad som om skattskyldig föreskrivs i 74 b, 74 c, 78 och 81 §.

Vad som i denna lag föreskrivs om den skattskyldiges rättsmedel tillämpas också på andra än dem som är skattskyldiga enligt 4 och 5 §.

När den skattskyldige har uppfyllt sin deklarationsskyldighet skall skattemyndigheten och den skattskyldige i mån av möjlighet delta i utredandet av ärendet. Utredning i ett ärende skall läggas fram främst av den part som har bättre förutsättningar att göra detta.

Ett beslut skall motiveras, om avvikelse görs från den skattskyldiges skattedeklaration eller om beslutet gäller beskattning enligt uppskattning, rättelse till skattetagarens fördel, efterbeskattning, skatteförhöjning eller något annat beskattningsbeslut som avviker från den ordinarie beskattningen. I motiveringen skall anges vilka huvudsakliga fakta som har lagts till grund för beslutet och nämnas vilka bestämmelser som tillämpats.

Beslutet behöver inte motiveras om motivering är uppenbart onödig.

Ett beslut kan delges utan mottagningsbevis, varvid mottagaren anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. Beslutet kan också delges personligen eller delges ett registrerat ombud genom elektroniskt svarsmeddelande. Då anses mottagaren ha fått del av beslutet den vardag som följer efter den dag då beslutet fastställdes.

Ett beslut med anledning av en elektronisk deklaration kan delges också elektroniskt med ett meddelande om att beslutet kan hämtas via skattemyndighetens informationssystem. Då anses mottagaren ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att beslutet kunde hämtas via skattemyndighetens informationssystem.

75 § har upphävts genom L 16.12.2016/1192 .

Ett fordon kan användas skattefritt i det fall att frihet från bilskatt eller bil- och motorcykelskatt har avtalats i ett sådant avtal med en främmande stat som är förpliktande för Finland när denna lag träder i kraft.

Har något förhållande eller någon åtgärd givits en rättslig form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte, skall vid verkställandet av beskattning förfaras som om riktig form hade iakttagits i saken.

Om det anses att ett fordon för undgående av skatt har byggts eller ändrats så att det till sin konstruktion och sina egenskaper avviker från de normala egenskaperna hos fordon i ifrågavarande kategori, kan skatt uppbäras för fordonet enligt det fordonsslag som fordonet eller användningen av det i verkligheten bör anses motsvara, även om fordonet enligt vederbörande klassificering eller stadgandena i denna lag vore skattefritt eller beskattat enligt en lägre skattesats.

Om en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § anser att den skattskyldige bör påföras skatt, ska skattemyndigheten på begäran av denne fatta beslut i ärendet.

Den som utför registrering av fordon, besiktningsförrättaren, Tullen och polisen ska, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet, anmäla detta till skattemyndigheten.

Polisen och Tullen kan i sådana fall som avses i 1 mom. genast hindra att fordonet används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget. Skattemyndigheten ska underrättas om att användningen hindrats.

Besiktningsförrättaren är vid utförandet av en periodisk besiktning skyldig att kontrollera att fordonet inte är belagt med användningsförbud på grund av försummad betalning av bilskatt. Ett fordon anses vara belagt med användningsförbud när det finns en anteckning om försummad betalning av skatt i ett register över fordon, om det inte lämnas en tillförlitlig utredning över betalningen av skatten eller visas upp ett sådant beslut som tillåter att fordonet används och som den myndighet som påfört skatten fattat med stöd av 52 § 1 mom.

Som utredning enligt 1 mom. kan betraktas ett verifikat från en penninginrättning över betald skatt. Som utredning kan även betraktas ett kontoutdrag som visas upp tillsammans med debetsedeln eller ett verifikat som skrivits ut av en betalningsautomat eller någon annan dataterminal och som visas upp tillsammans med debetsedeln.

Skattemyndigheten, Tullen och polisen har rätt att granska ett fordon eller förordna att fordon ska uppvisas för granskning hos besiktningsförrättaren, varvid den sistnämnda ska lämna begärda uppgifter till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna, Tullen och polisen har också rätt att granska lokaliteter där fordon innehas eller hanteras samt rätt att hejda ett fordon för att granska det.

På anfordran skall den skattskyldige för skattemyndigheten eller en sakkunnig och ojävig person som skattemyndigheten förordnar uppvisa sin bokföring, sin korrespondens och andra uppgifter som behövs vid beskattningen för granskning samt även biträda vid granskningen.

När den skattskyldige åberopar stadgandena om tillfällig skattefri användning av ett fordon, skall han till skattemyndigheterna inge erforderliga bevis på sin stadigvarande boningsort samt gällande andra omständigheter som inverkar på beskattningen.

Varje näringsidkare skall på begäran lämna uppgifter till skattemyndigheten om inköp och eventuell återförsäljning av fordon.

82 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Var och en skall på uppmaning av skattemyndigheten lämna uppgifter om annans beskattning samt sådana uppgifter om annan som behövs i fullföljdsärende vilket beror på beskattning av nämnda slag, om han förfogar över handlingar av vilka uppgifterna framgår eller annars känner till dem, förutsatt att uppgifterna inte gäller något om vilket han enligt lag har rätt att vägra vittna.

Skattemyndigheten har rätt att granska eller enligt 81 § låta granska handlingar som hör till affärsverksamheten och andra handlingar ur vilka de uppgifter som nämns i 1 mom. kan framgå.

Den som inte enligt detta kapitel har lämnat uppgifter eller visat upp material kan av skattemyndigheten vid vite åläggas att fullgöra sin skyldighet.

Har bilskattedeklaration inte avgivits eller anmälan om ändring av konstruktionen eller om någon annan omständighet som inverkar på beskattningen inte gjorts för ett fordon som antecknats i registret eller är i bruk, kan skattemyndigheten förordna att användningen av fordonet genast skall förhindras. Användningen skall förhindras även om den som borde ha betalt skatten har överlåtit fordonet till en annan ägare. Om en senare ägare betalar skatten, kan användning av fordonet åter tillåtas. Skattemyndigheten kan tillåta att fordonet används fram till förfallodagen för den skatt som skall debiteras.

Uppgifter och handlingar som lämnats eller företetts för bilbeskattningen ska hållas hemliga. De får inte i protokoll eller beslut redovisas i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Uppgifterna får användas för skattemyndighetens statistiska utredningar enligt denna lag vilkas sammandrag är offentliga. Beslut om beskattningen av fordon som beskattats på grundvalen av det allmänna värdet i detaljhandeln är offentliga, med undantag för handlingar som hänför sig till de ärenden som avses i 50 och 51 § samt uppgifter om personbeteckning och en fysisk persons adress. Information om offentliga handlingar i en myndighets personregister får lämnas ut i form av en kopia, en utskrift eller i elektronisk form trots 16 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Uppgifter hos skattemyndigheten om ett begagnat fordons värde är offentliga endast om de använts vid beskattningen av fordonet. En parts rätt att få uppgifter bestäms enligt 11 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Trots 1 mom. får uppgifter och handlingar likväl lämnas till skattemyndigheterna och av dessa kallade sakkunniga samt, då syftet är skattetillsyn, skatteuppbörd, prövning av besvär över beskattning och väckande av åtal eller utsökning, även till behöriga myndigheter och deras företrädare. Under de förutsättningar som anges i 8 kap. 2 § i tvångsmedelslagen (806/2011) ska beskattningshandlingarna eller uppgifter som framgår av dem ställas till en anhållningsberättigad tjänstemans förfogande också för utredning av andra brott än skattebrott.

Tullen, Skatteförvaltningen eller Transport- och kommunikationsverket kan även bestämma att handlingar för statistiska eller vetenskapliga utredningar ska göras tillgängliga för personer eller myndigheter som bedriver forskning på området. Även förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut kan publiceras i oförändrad eller förkortad form, dock med utelämnande av parternas namn. Uppgifterna får inte lämnas vidare eller användas utan skattemyndighetens tillstånd för något annat syfte än det för vilket de har lämnats ut, om inte något annat föreskrivs.

Ingen får röja eller utnyttja vad han i tjänst, offentlig syssla, i fall som avses i 86 § 3 mom. eller annars genom skattedeklaration eller genom andra uppgifter som lämnats för beskattningen har fått veta om annans affärstransaktioner, inte heller vad som har yttrats om dem vid bilskattemyndigheten eller i en besvärsinstans.

Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på eget initiativ lämna skattemyndigheten information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen och om andra upplysningar som behövs för utförandet av sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet jämte information som specificerar den skattskyldige och den skattskyldiges kontaktinformation.

Skattemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Tullen på begäran få behövlig information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen samt om andra upplysningar som inverkar på beskattningen jämte information som specificerar den skattskyldige och den skattskyldiges kontaktinformation, för verkställandet av bilbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt för utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet.

Bestämmelser om Tullens rätt att få uppgifter ur skattemyndighetens datasystem finns i 16 § 1 mom. 2 punkten i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019) . (10.5.2019/653)

4 mom. har upphävts genom L 9.8.2019/914 . (9.8.2019/914)

Skatteförvaltningen kan lämna uppgift om överföring av skattskyldighet eller om skattemyndighetens tillstånd för registrering av ett fordon även till någon annan än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten, om uppgiften behövs för registrering av fordonet.

Om straff för lagstridigt undandragande av bilskatt och för försök därtill stadgas i 29 kap. 1–3 §§ strafflagen.

Den som trots uppmaning av myndighet underlåter att på behörigt sätt fullgöra den anmälningsskyldighet eller skyldighet att lämna uppgifter som stadgas i 4 § 2 mom., 35 § 2 mom., 46 § 1 mom. eller 51 § 3 mom., på något annat ställe i denna lag, eller i bilskatteförordningen eller i skattemyndighetens beslut skall för bilskatteförseelse dömas till böter. (7.5.1997/413)

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 87 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den stadgas på något annat ställe i lag.

91 § har upphävts genom L 9.1.2009/5 .

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Trafikministeriet utfärdar dock vid behov närmare föreskrifter om den fordonsutrustning som avses i 15 §.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Lagen tillämpas på fordon som första gången tas i bruk eller registreras i Finland den dag då lagen träder i kraft eller senare, om inte något annat följer av 3 mom. Lagen tillämpas även på fordon som första gången tagits i bruk eller registrerats innan lagen trädde i kraft, om fordonets konstruktion eller användningssyfte eller äganderätten till fordonet ändras så att skatt på grund av ändringen bör uppbäras med stöd av denna lag.

Genom denna lag upphävs lagen av den 14 november 1967 om bil- och motorcykelskatt (482/67) jämte senare ändringar. Lagen om bil- och motorcykelskatt skall dock tillämpas vid beskattningen av sådana importerade eller i Finland tillverkade fordon som har utlämnats från tullkontroll, levererats eller i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt på ett sätt som inverkar på beskattningen ändrats innan denna lag trädde i kraft.

På ett fordon som en till landet inflyttande person för med sig kan på yrkande av den skattskyldige i stället för denna lag tillämpas stadgandena i lagen om bil- och motorcykelskatt samt i 14 och 14 a §§ tullskattelagen (575/78) , sådana de nämnda stadgandena lyder den 31 december 1994, om inflyttningen till Finland sker senast den 31 december 1996. Om fordonet har anskaffats före den 1 december 1994 får nämnda stadganden på yrkande av den skattskyldige tillämpas om inflyttningen till Finland sker senast den 31 december 1997.

På fordon som med stöd av temporär tullfrihet finns i landet när denna lag träder i kraft skall i stället för denna lag stadgandena i lagen om bil- och motorcykelskatt och i 17 och 18 §§ tullskattelagen, sådana de nämnda stadgandena lyder den 31 december 1994, tillämpas tills de tidsfrister som anges i de nämnda stadgandena löpt ut. Den nya lagen skall börja tillämpas genast när tidsfristerna löpt ut.

På sådana i 16 a § tullskattelagen avsedda fordon som finns i landet när denna lag träder i kraft skall den nämnda lagen och lagen om bil- och motorcykelskatt tillämpas tills den tidsfrist som anges i 16 a § tullskattelagen löpt ut.

När denna lag tillämpas på ett fordon för vilket skatt har uppburits enligt lagen om bil- och motorcykelskatt och vars egenmassa och totalmassa har antecknats i registret enligt de grunder som gällde den 31 december 1994, skall i fråga om fordonets egenmassa och totalmassa samt skillnaden mellan dem tillämpas de tal som anges i lagen om bil- och motorcykelskatt.

96 § har upphävts genom L 21.12.2012/971 .