1575/1992

Resultaträkningen uppgörs enligt följande schema, om inte annat stadgas nedan:

RESULTATRÄKNING

. . - . .

Intäkterna och kostnaderna i varje grupp kan specificeras i en bilaga till resultaträkningen.

Kostnaderna kan antecknas i resultaträkningen utan att de delas upp i rörliga och fasta kostnader.

En bokföringsskyldig som i anskaffningsutgift för omsättningstillgångar också inbegriper en del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna, skall anteckna kostnaderna i resultaträkningen utan att separat ange försäljningsbidrag och driftsbidrag.

Resultaträkningen kan göras upp enligt följande schema i stället för det schema som ingår i 1 §, om inte annat stadgas nedan:

RESULTATRÄKNING

. . - . .

De finansiella intäkterna och kostnaderna kan specificeras i en bilaga till resultaträkningen.

En ideell sammanslutnings och stiftelses resultaträkning uppgörs enligt följande schema:

RESULTATRÄKNING

. . - . .

Med en ideell sammanslutnings eller stiftelses ordinarie verksamhet avses verksamhet för uppnående av det syfte som nämns i sammanslutningens eller stiftelsens stadgar eller bolagsordning.

Intäkterna och kostnaderna i varje grupp skall i resultaträkningen anges tillräckligt specificerade. Intäkterna av och kostnaderna för den ordinarie verksamheten skall med beaktande av verksamhetens art och omfattning dessutom specificeras enligt verksamhetsområde i resultaträkningen eller i en bilaga till den. I fråga om rörelsen kan uppges endast totalbeloppen av intäkter och kostnader, varvid till resultaträkningen skall fogas en särskild resultaträkning över rörelsen.

Består en ideell sammanslutnings eller stiftelses verksamhet huvudsakligen av besittning av fastighet, kan schemat i 4 § användas i tillämpliga delar.

Resultaträkningen för verksamhet som baserar sig på besittning av fastighet uppgörs enligt följande schema:

RESULTATRÄKNING

. . - . .

Om de vederlag som uppbärs kan specificeras som vederlag för skötsel samt vederlag för amorteringar och räntor, upptas de sistnämnda under punkten övriga finansiella intäkter.

Yrkesutövares resultaträkning som nämns i 30 § bokföringslagen kan göras upp enligt följande schema i stället för det schema som ingår i 1 §:

RESULTATRÄKNING

. . - . .

Om intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen har upptagits enligt prestationsprincipen, skall detta anges i resultaträkningen eller i en bilaga till den.

I resultaträkningen eller i en bilaga till den skall ges en utredning över de poster som ingår i extraordinära intäkter och kostnader, om dessa i betydande grad har påverkat resultatet för räkenskapsperioden.

Över sådana ändringar i de obligatoriska reserveringarna som ingår i resultaträkningens intäkter och kostnader samt över andra poster som inte ansluter sig till räkenskapsperioden skall i resultaträkningen eller i en bilaga till den ges en utredning, om dessa i betydande grad har påverkat resultatet för räkenskapsperioden.

Balansräkningen görs upp enligt följande schema:

BALANSRÄKNING . .

I balansräkningen eller i en bilaga till den skall med specifikation enligt balansposterna uppges fordringar som ingår i omsättnings- och finansieringstillgångarna och som förfaller till betalning efter ett år eller en längre tid.

I balansräkningen eller i en bilaga till den skall ges specifikation av balansposten "Obligatoriska reserveringar", om detta är nödvändigt för förtydligande av balansposten.

I balansräkningen eller i en bilaga till den skall anges de skulder som hör till långfristigt främmande kapital och som förfaller till betalning efter fem år eller en längre tid specificerade enligt balansposterna.

En ideell sammanslutning eller stiftelse skall i sin balansräkning separat uppge sådana medel eller sådant kapital om vilka gäller särskilda begränsande bestämmelser.

Medel som skall förvaltas skilt för sig skall uppges särskilt i balansräkningen eller i en bilaga till den.

Som långfristig betraktas en skuld eller den del av skulden som förfaller till betalning efter ett år eller en längre tid.

Har den bokföringsskyldige en fordran hos den till vilken han själv står i skuld, skall fordran och skulden upptas skilt för sig i balansräkningen.

Resultaträkningen och balansräkningen skall uppgöras mera i detalj än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som inverkat på räkenskapsperiodens resultatbildning eller balansposterna skall kunna klargöras.

Om arten av den bokföringsskyldiges verksamhet det kräver, skall i resultaträkningen och i balansräkningen, med avvikelse från 1-5 och 7 §§, beträffande de i huvudgrupperna ingående posterna användas benämningar som motsvarar verksamhetens art.

Om moderföretaget i en koncern är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att äga aktier och andelar i andra sammanslutningar och om dotterföretagen uteslutande eller delvis är försäkringsbolag, sålunda att koncernens rörelse huvudsakligen utgörs av försäkringsverksamhet, skall koncernbokslutet för moderföretaget uppgöras enligt de formulär som fastställts för försäkringsbolag, så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer. (24.3.1995/466)

I resultaträkningen eller i balansräkningen eller i bilagor till dem skall med specifikation enligt balansposter uppges de avskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid som dragits av från räkenskapsperiodens intäkter samt ges en redogörelse över grunderna för avskrivningarna enligt plan och förändringarna i dem. Avskrivningsplanerna och förändringarna i dem skall uppgöras i skriftlig form samt fogas till specifikationerna till balansräkningen.

En nyttighet som tas ut från en rörelse eller ett yrke för den bokföringsskyldiges eget bruk bokförs till beloppet av anskaffningsutgiften eller till beloppet av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En nyttighet överförs från omsättningstillgångarna till anläggningstillgångarna till beloppet av anskaffningsutgiften eller till beloppet av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En nyttighet överförs från anläggningstillgångarna till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.

Den bokföringsskyldige skall för varje räkenskapsperiod ha en kontoförteckning försedd med anteckningar om användningstiden.

I bokföring enligt maskinell metod skall sättet på vilket anteckningarna görs och sambandet mellan dem och resultaträkningen och balansräkningen kunna konstateras utan användning av maskinen.

Beskrivningen över förfarandet vid maskinell bokföring skall innehålla en allmän beskrivning av datasystemet och en redogörelse för hur anteckningarna görs samt för registreringskedjan, in- och utmatningsmaterialet, granskningar och avstämningar i syfte att säkra bokföringens riktighet och fullständighet, datalager samt förvaringen av bokföringsmaterialet.

Tidpunkten för mottagning av en produktionsfaktor och överlåtelsetidpunkten för en prestation skall kunna visas med hjälp av ett verifikat eller dess bilaga eller på något annat motsvarande sätt.

Varje verifikat skall vara försett med en anteckning om de konton som använts, om det inte annars är uppenbart på vilket sätt transaktionen bokförts.

Erhålls inte till grund för bokföring något verifikat som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen klarläggas med hjälp av kontrollremsa från kassaapparat eller annat av den bokföringsskyldige själv utskrivet verifikat.

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter som föranletts av anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet, skall kunna klarläggas med hjälp av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Ett koncernföretag har i 22 c § 5 mom. bokföringslagen nämnt betydande inflytande i en annan bokföringsskyldig som driver rörelse, om den bokföringsskyldige ensam eller tillsammans med andra företag i samma koncern innehar minst en femtedel och högst hälften av det röstetal som aktierna, medlemdsandelarna eller bolagsandelarna medför i det nämnda företaget.

Ett dotterföretags bokslut behöver inte sammanställas med koncernbokslutet, om sammanställningen inte är nödvändig för att ge riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens resultat och ekonomiska ställning och om

Oberoende av vad som sägs i 1 mom. skall dotterföretagens bokslut sammanställas med koncernbokslutet, om till koncernen hör flera sådana dotterföretag som nämns i 1 mom. och koncernbokslutet inte ger riktiga eller tillräckliga uppgifter om koncernens resultat och ekonomiska ställning i det fall att dotterföretagens bokslut samtidigt lämnas osammanställda.

Dotterföretagets bokslut skall på samma sätt som ett intresseföretags bokslut sammanställas med koncernbokslutet, om dotterföretagets verksamhet i så hög grad skiljer sig från den verksamhet som övriga företag som hör till samma koncern utövar att sammanställning av bokslutet med koncernbokslutet på dotterföretags vis förhindrar att riktiga och tillräckliga uppgifter ges om koncernens resultat och ekonomiska ställning. Enbart det att de företag som hör till koncernen till en del utövar industriell tillverkning, handel och serviceverksamhet eller produktion av eller handel med olika slags tjänster och varor är inte en tillräcklig motivering till att låta bli att sammanställa boksluten på dotterföretags vis.

I bilaga till koncernbokslutet skall ges riktiga och tillräckliga uppgifter för att förhållandena mellan ett dotterföretag vars bokslut har sammanställts på intresseföretags vis och andra företag som hör till samma koncern skall kunna utvärderas.

Över verkställd revision skall revisorn i balansboken göra anteckning om huruvida bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed.

I de handlingar som för publicering skall tillställas patent- och registerstyrelsens handelsregisteravdelning skall nämnas den bokföringsskyldiges postadress.

När den bokföringsskyldiges verksamhet upphör skall denne eller hans rättsinnehavare ordna förvaringen av bokföringsmaterialet på det sätt som stadgas i 25 eller 31 § bokföringslagen. I anmälan om att en i handelsregistret införd bokföringsskyldig upphör med sin verksamhet skall nämnas vem som har anförtrotts förvaringen av bokföringsmaterialet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna förordning upphävs bokföringsförordningen av den 19 oktober 1973 (783/73) jämte ändringar.

Denna förordning tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1993 eller därefter.

Om en bokföringsskyldig på sin bokföring tillämpar de stadganden i bokföringslagen som gällde före den 1 januari 1993 efter detta datum, får den bokföringsskyldige till den del tillämpningen av nämnda lagstadganden förutsätter detta på motsvarande sätt tillämpa stadgandena i den i 22 § 2 mom. nämnda, upphävda bokföringsförordningen på bokföringen för en räkenskapsperiod som utgår den 30 juni 1994 eller före det.