Bokföringslag.
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
1 kap.Allmänna stödfonden.
1 §.
Envar som driver rörelse eller utövar yrke är skyldig att föra bok över denna verksamhet.
Bokföringsskyldig enligt denna lag är likväl icke offentligt samfund, ej heller idkare av gårdsbruk.
Aktiebolag, andelslag, kommanditbolag, öppna bolag, föreningar och andra sådana samfund samt stiftelser är likväl alltid bokföringsskyldiga och skall i tillämpliga delar iakttaga stadgandena i denna lag.
2 §.
Bokföringsskyldig skall ha dubbel bokföring, såvida icke nedan i denna lag är annat stadgat.
3 §.
Bokföringsskyldig skall iakttaga god bokforingssed.
2 kap.Affärshändelsernas registrering.
4 §.
I bokföringen registreras såsom affärshändelser utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.
5 §.
Kontosystemet skall vara klart och tillräckligt specificerat.
Varje konto skall fortlöpande bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av förändringar, förorsakade av rörelsens eller yrkets utveckling, övergång till ett förbättrat kontosystem eller av annan särskild anledning.
Affärshändelserna skall registreras sålunda, att sambandet med resultaträkningen och balansräkningen utan svårighet kan konstateras.
6 §.
Grunden för registrering av utgift är mottagande av produktionsfaktor och grunden för registrering av inkomst är överlåtelse av prestation (prestationsprincipen). Utgift och inkomst får registreras även på grund av betalning (kontantprincipen).
Registreras utgifter och inkomster enligt kontantprincipen, skall från försäljning och inköp härrörande fordringar och skulder kunna fortlöpande klarläggas.
7 §.
Affärshändelserna skall registreras kronologiskt och systematiskt.
Kronologisk registrering av affärshändelser som avser betalning skall ske utan dröjsmål för varje dag, varvid registreringen kan göras även i sammandrag. övriga registreringar får göras månadsvis senast inom två månader från kalendermånadens slut.
8 §.
Registreringen skall grunda sig på en daterad och numrerad verifikation över affärshändelsen.
Av utgiftsverifikation skall framgå den mottagna produktionsfaktorn, och inkomstverifikation skall innehålla utredning om den överlåtna prestationen.
Verifikation över utbetalning skall såvitt möjligt vara utfärdad av betalningens mottagare eller av penning- eller annan motsvarande inrättning, som förmedlat betalningen.
Verifikation som bestyrker rättelse- och överföringsregistrering skall vara vederbörligen bekräftad.
3 kap.Bokslut.
9 §.
För varje räkenskapsperiod skall uppgöras bokslut, som består av resultaträkning och balansräkning. Till bokslutet skall fogas i 14 § avsedda specifikationer till balansräkningen.
Bokslut skall uppgöras inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång.
10 §.
Räkenskapsperioden är 12 månader. Då affärsverksamheten vidtager eller upphör eller då tidpunkten för bokslutet ändras, får räkenskapsperioden avse en kortare eller längre tid, likväl högst 18 månader.
För bokföringsskyldigs skilda rörelser skall samma räkenskapsperiod gälla.
11 §.
Har affärshändelserna registrerats enligt kontantprincipen, skall registreringarna, med undantag för sådana, som är av ringa betydelse, ävensom registreringar av affärshändelser, som gäller idkande av gårdsbruk, innan bokslutet uppgöres rättas och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen.
12 §.
Finansieringstillgångar är penningar, fordringar samt tillfälligtvis i annan form förefintliga finansieringsmedel.
Omsättningstillgångar är nyttigheter, som är avsedda att överlåtas såsom sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.
Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter, som särskilt för sig kan överlåtas, och andra nyttigheter, vilka avsetts giva avkastning under flera än en räkenskapsperiod.
13 §.
Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för en nyttighets anskaffning eller tillverkning.
14 §.
I specifikationer till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas den bokföringsskyldiges finansieringstillgångar, omsättningstillgångar och anläggningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång, eller beträffande anläggningstillgångarna de ökningar och minskningar, som inträffat under räkenskapsperioden, ävensom övriga utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar, som upptagits i balansräkningen (aktiverats), såsom ock främmande kapital.
15 §.
I bokslutet upptages:
fordringar till nominellt belopp, likväl högst till det sannolika värdet;
värdepapper, som utgör finansieringstillgång, och andra sådana finansieringsmedel till anskaffningsutgiften eller, om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde;
skulder till nominellt belopp eller, om skulden är bunden vid index eller annan jämförelsegrund, till det högre belopp, vartill den stigit på grund av den förändrade jämförelsegrunden.
Fordringar lydande å utländskt mynt omräknas till finskt mynt högst enligt den officiella köpkursen på bokslutsdagen. Skulder lydande å utländskt mynt omräknas till finskt mynt enligt den officiella säljkursen på dagen för skuldens uppkomst eller, om kursen på bokslutsdagen är högre, enligt denna högre kurs.
16 §.
I bokslutet upptages räkenskapsperiodens inkomster som intäkter. Från intäkterna avdrages såsom kostnader de utgifter, vilka sannolikt icke längre medför motsvarande inkomst. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad nedan stadgas.
Anskaffningsutgiften för de vid räkenskapsperiodens utgång återstående omsättningstillgångarna aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgång vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall likväl skillnaden upptagas såsom kostnad. Såsom kostnad får därtill upptagas högst hälften av vad som återstår av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna vid räkenskapsperiodens utgång eller det lägre värde, som utgör tillgångarnas sannolika anskaffningsutgift eller överlåtelsepris.
Anskaffningsutgiften för anläggningstillgång aktiveras och upptages under sin verkningstid genom avskrivningar såsom kostnader.
Har övriga utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid.
Har på grund av verksamhetens art eller av annan särskild anledning utöver anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar och anläggningstillgångar andra utgifter aktiverats, skall vad ovan i 2 mom. angående omsättningstillgångar och i 3 mom. angående anläggningstillgångar är stadat, äga motsvarande tillämpning på dessa utgifter.
17 §.
För framtida utgifter eller förluster får i bokslutet göras investerings-, export-, kreditförlust- och andra sådana reserveringar.
18 §.
Är det sannolika överlåtelsepriset för jord- eller vattenområde, byggnad, värdepapper eller annan därmed jämförlig nyttighet, som hör till anläggningstillgångarna, på bokslutsdagen varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptagas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptagas som en värderingspost bland passiva.
19 §.
Resultaträkningen skall uppgöres så att av den framgår, hur räkenskapsperiodens resultat uppkommit.
I resultaträkningen skall, på sätt i förordning närmare föreskrivs, särskilt för sig upptagas de totala intäkterna eller omsättningen samt kostnaderna tillräckligt specificerade. Såsom särskilda intäktsgrupper upptages dividender och räntor samt såsom särskilda kostnadsgrupper kostnader för material och varor samt löner och hyror ävensom avskrivningar och räntor samt förändring i reserveringar som avses i 17 §, såvida den påverkar räkenskapsperiodens resultat, ävensom direkta skatter.
Föreskrifter om det schema, som skall användas vid uppgörande av resultaträkning, utfärdas genom förordning.
20 §.
I balansräkningen skall tillräckligt specificerat upptagas, på sätt i förordning närmare föreskrivs, bland aktiva finansieringstillgångar, aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid ävensom värderingsposter och andra långfristiga placeringar. Bland passiva skall upptagas det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder, värderingsposter. reserveringar samt eget kapital. Räkenskapsperiodens vinst upptages särskilt för sig såsom ökning av det egna kapitalet och förlust såsom minskning av detsamma.
Föreskrifter om det schema, som skall användas vid uppgörande av balansräkning, utfärdas genom förordning.
21 §.
I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptagas:
räkenskapsperiodens tillverkningslöner;
utöver anskaffningsutgiften för omsättnings- eller anläggningstillgång aktiverade andra utgifter;
värderingsposterna samt ökningar och minskningar av dem under räkenskapsperioden, specificerade;
ökningar och minskningar av det egna kapitalets poster under räkenskapsperioden, specificerade;
ansvar för pensionsförpliktelser samt till pensionsstiftelse icke erlagt belopp för täckande av dess ansvarighetsunderskott;
ställda panter och inteckningar till säkerhet för lån samt borgensförbindelser, växel-, garanti- och andra ansvarsförbindelser;
obligations- och debenturelån, specificerade; och
av aktiebolag inlösta egna aktier samt obetalda insatser i andelslag.
22 §.
Bokslutet skall dateras och underskrivas av den bokföringsskyldige eller, om den bokföringsskyldige är ett samfund eller en stiftelse, av styrelsen eller de ansvariga bolagsmännen samt av verkställande direktören eller person i motsvarande ställning.
Specifikationerna till balansräkningen skall dateras och underskrivas av dem som uppgjort desamma.
Över verkställd revision skall revisor göra anteckning i bokslutet.
4 kap.Bokföringsböcker och förvaring av bokföringsmaterialet.
23 §.
Reslutaträkningen och balansräkningen samt en förteckning över använda bokföringsböcker skall införas i en balansbok, som skall vara bunden eller ock inbindas omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras.
24 §.
Registreringarna i bokföringen skall göras på ett tydligt och varaktigt sätt. Gjord registrering får icke utplånas eller göras otydlig.
25 §.
Balansböckerna, specifikationerna till balansräkningen och övriga bokföringsböcker skall förvaras här i landet minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång.
Räkenskapsperiodens verifikationer i registreringsordning samt korrespondensen rörande affärshändelserna skall förvaras här i landet minst 6 år efter utgången av det år, under vilket räkenskapsperioden gått till ända.
Beskrivning över förfarandet vid maskinell bokföring skall försedd med anteckningar angående tillämpningsperioden förvaras här i landet minst 6 år efter utgången av det år, under vilket räkenskapsperioden gått till ända, sålunda ordnad, att det utan svårighet kan konstateras, på vilket sätt databehandlingen utförts.
5 kap.Särskilda stadganden angående yrkesutövares bokföring.
26 §.
Yrkesutövare är icke skyldig att ha dubbel bokföring, men han skall, såvida icke i detta kapitel annat stadgas, i sin bokföring i tillämpliga delar iakttaga övriga stadganden i denna lag.
27 §.
I yrkesutövares bokföring registreras såsom affärshändelser betalda utgifter, räntor och skatter samt erhållna inkomster ävensom uttag för eget bruk av varor och tjänster.
28 §.
Affärshändelserna registreras i en bunden bok eller, ifall bokföringen handhas maskinellt eller eljest så, att bunden bok icke kan användas, i en bokföringsbok, som skall inbindas omedelbart efter bokslutet. Bokens sidor eller uppslag skall numreras.
29 §.
Yrkesutövares räkenskapsperiod är ett kalenderår.
Bokslut skall uppgöras inom två månader efter räkenskapsperiodens utgång.
30 §.
I yrkesutövares bokslut upptages i resultaträkningen som intäkter under räkenskapsperioden erhållna inkomster ävensom uttag för eget bruk av varor och tjänster. Från intäkterna avdrages med tillräcklig specificering erlagda utgifter, räntor, avskrivningar och skatter, likväl med beaktande av vad i 16 § är stadgat angående periodisering av anskaffningsutgifterna för omsättningstillgångar och anläggningstillgångar ävensom av övriga utgifter med lång verkningstid. Föreskrifter om det schema, som skall användas vid uppgörande av resultaträkning, utfärdas genom förordning.
Yrkesutövare behöver icke uppgöra balansräkning, men han skall till sitt bokslut foga specificerade förteckningar upptagande vid räkenskapsperiodens utgång förhandenvarande, för yrkets utövning anskaffade omsättnings- och anläggningstillgångar samt icke avskrivna övriga utgifter med lång verkningstid ävensom fordringar och skulder uppkomna genom yrkesutövningen.
31 §.
Yrkesutövares bokföringsböcker och verifikationer skall i ordnat skick förvaras här i landet minst 6 år efter utgången av det år, under vilket räkenskapsperioden gått till ända.
32 §.
Yrkesutövare får ha fullständigare bokföring än vad i detta kapitel är stadgat.
6 kap.Bokslutets offentliggörande.
33 §.
Bokföringsskyldig, som driver rörelse med en omsättning överstigande 2 000 000 mark eller med en balansomslutning överstigande i 000 000 mark, så ock aktiebolag och andelslag skall inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång tillställa patent- och registerstyrelsens handelsregisteravdelning två till riktigheten styrkta avskrifter av resultaträkningen och balansräkningen jämte därtill hörande, i 21 § avsedda bilagor.
Vad i 1 mom. stadgas om offentliggörande gäller icke bostadsandelslag och bostadsaktiebolag, ej heller aktiebolag, som avses i 25 § lagen den 5 februari 1926 om bostadsaktiebolag (30/26). Bostadsandelslag, bostadsaktiebolag och ovan nämnt aktiebolag skall likväl på begäran giva avskrifter av resultaträkningen och balansräkningen jämte bilagor. De har rätt att uppbära avgift för sådana avskrifter i enlighet med vad i stämpelskatt borde erläggas för motsvarande handlingar.
7 kap.Bokföringsnämnd.
34 §.
Vid handels- och industriministeriet finnes en bokföringsnämnd, som på ansökan av myndighet, organisation för näringsidkare eller bokföringsskyldig kan giva anvisningar och utlåtanden angående tillämpningen av denna lag och som utför andra för densamma stadgade eller föreskrivna uppgifter.
Bokföringsnämnden består av ordförande, viceordförande och sex andra ledamöter, vilka statsrådet förordnar för tre kalenderår i sänder. För varje ledamot utom ordföranden förordnas en suppleant på samma sätt.
Bokföringsnämndens ledamöter skall vara väl förtrogna med bokföring. Av två ledamöter och deras suppleanter kräves dessutom examen, som berättigar till innehavande av domartjänst, och förtrogenhet med domarvärv.
Bokföringsnämnden är beslutför, då ordföranden eller viceordföranden samt tre andra ledamöter är närvarande. Av de närvarande skall minst en inneha sådan kompetens varom stadgas i 3 mom. andra meningen.
Vid handels- och industriministeriet kan inrättas en sekreterartjänst för bokföringsnämnden.
35 §.
Bokföringsnämnden kan, om särskilda skäl föreligger, för viss tid i enskilda fall eller branschvis bevilja undantag från stadgandena i 9 § 2 mom., 19, 20, 21, 29 och 30 §§ samt bevilja bokföringsskyldig rätt att förvara i 25 § 2 mom. nämnda handlingar i form av avskrifter, framställda genom fotografering eller på annat motsvarande sätt.
8 kap.Särskilda stadganden.
36 §.
Handels- och industriministeriet utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.
Handels- och industriministeriet har rätt att av bokföringsskyldig erhålla för bokföringslagens övervakning nödiga uppgifter. Polismyndigheterna är skyldiga att giva ministeriet handräckning vid övervakningen av bokföringslagens efterlevnad.
37 §.
Envar är skyldig att hemlighålla, vad han i egenskap av ledamot av bokföringsnämnden eller vid utövandet av tillsyn över bokföringslagens efterlevnad erfarit om annans ekonomiska ställning, affärsförbindelser eller annat dylikt.
38 §.
Om i denna lag föreskriven skyldighet att till patent- och registerstyrelsens handelsregisteravdelning insända resultaträkning och balansräkning jämte bilagor ej fullgöres, kan den som enligt 22 § 1 mom. är skyldig att underskriva dessa handlingar vid vite åläggas att insända dem till registermyndigheten. Vite utsättes på registermyndighetens begäran av länsstyrelsen.
Den som annars bryter mot stadgandena i denna lag eller med stöd av den givna föreskrifter, skall, såframt förbrytelsen ej är ringa och såvida ej annorstädes i lag strängare straff är stadgat, för bokföringsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
39 §.
Utan hinder av stadgandena i denna lag skall angående bokföringsskyldighet och bokföring samt offentliggörande av bokslut gälla, vad därom är särskilt stadgat annorstädes i lag eller vad vederbörande myndighet med stöd av annan lag föreskrivit.
40 §.
Närmare föreskrifter om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.
41 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Den tillämpas första gången på den räkenskapsperiod, som börjar den 1 januari 1974 eller därefter, och genom densamma upphäves bokföringslagen av den 6 juli 1945 (701/45) jämte däri senare gjorda ändringar.
Före denna lags ikraftträdande kan sådana åtgärder vidtagas, som lagens verkställighet förutsätter.
Utan hinder av vad ovan i 21 § 3 punkten är stadgat, får bokföringsskyldig uraktlåta att särskilt ange de uppskrivningar han gjort under räkenskapsperioder, som utgått före år 1974.
Nådendal den 10 augusti 1973.
Republikens President Urho KekkonenHandels- och industriminister Jan-Magnus Jansson