1182/1992

Detta beslut tillämpas på arbete i vilket en sådan agens används eller förekommer som på goda grunder kan antas medföra ökad risk för arbetstagaren att insjukna i cancer.

Med agens som medför risk för cancersjukdom avses i detta beslut:

1) ämne eller preparat, på vars emballage enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om skydd i arbete (299/58) eller kemikalielagen (744/89) skall antecknas riskfras R 45 ”kan ge cancer”,

2) ämne, preparat eller process, som har katalogiserats i arbetsministeriets beslut om agenser som medför risk för cancersjukdom.

Arbetsministeriet fastställer den i 2 § 2 punkten avsedda förteckningen över agenser som skall anses medföra risk för cancersjukdom på arbetsplatsen enligt de bedömningsgrunder som nämns i 4 §.

I förteckningen kan tas in förbud och begränsningar gällande användningen av agenser.

Vid bedömning av den risk för cancersjukdom som en agens medför på arbetsplatsen skall som bedömningsgrunder användas:

1) tillförlitliga epidemiologiska och andra undersökningar om de cancersjukdomar som agenset förorsakar hos människan,

2) tillförlitliga experimentella undersökningar om de cancersjukdomar som agensen förorsakar hos djur samt

3) ytterligare sådana faktorer beträffande ämnets struktur, reaktionsförmåga och övriga egenskaper som är av betydelse vid bedömningen av den risk för cancersjukdom som ämnet medför.

Vid bedömningen av om det undersökningsmaterial och de övriga utredningar som har anförts som grund för att någon agens medför risk för cancersjukdom är tillförlitliga och tillräckliga skall beaktas hur internationellt uppskattade, opartiska vetenskapliga organ och forskningsinstitut har bedömt de undersökningar och uppgifter som avses i 1 mom.

Innan arbetsministeriet beslutar att någon agens skall tas in i den i 3 § nämnda förteckningen över agenser som medför risk för cancersjukdom skall utlåtande i ärendet inhämtas av rådet för bedömning av hälsorisken hos kemiska ämnen och delegationen för arbetarskydd beträffande kemiska ämnen, om ärendet inte annars skall anses ostridigt eller om inte de internationella avtal som Finland har ingått förutsätter att agensen klassificeras som en agens som medför risk för cancersjukdom. Begäran om utlåtande skall samtidigt delges de centrala organisationer som representerar tillverkare och importörer av kemikalier samt arbetsgivare och arbetstagare.

Om det råd och den delegation som nämns i denna paragraf bestäms särskilt.

I all sådan verksamhet där det finns risk för exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom skall arten och omfattningen av den exponering som arbetstagarna utsätts för samt exponeringstidens längd och de risker för arbetstagarens hälsa och säkerhet som exponeringen medför bedömas och nödvändiga åtgärder vidtas.

Bedömningen skall göras regelbundet och alltid då omständigheterna förändras på ett sådant sätt att förändringarna kan öka arbetstagarnas exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom.

Arbetsgivaren skall på begäran till arbetarskyddsmyndigheten ge den bedömning som nämns i denna paragraf och de uppgifter som den baserar sig på.

Då riskerna bedöms skall alla exponeringssätt beaktas.

Då en bedömning enligt denna paragraf görs skall arbetsgivaren särskilt beakta den fara för hälsa och säkerhet som exponeringen utgör för arbetstagare som är känsliga och särskilt mottagliga för sådana agensers verkningar. Särskilt mottagliga personer får inte anlitas för arbete i vilket exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom förekommer.

Arbetsgivaren skall sörja för att, när det tekniskt är möjligt och rimligen kan genomföras, de agenser som medför risk för cancersjukdom och som används på arbetsplatsen samt andra sådana agenser som under användningen bildar ämnen som medför risk för cancersjukdom ersätts med agenser som medför mindre risk.

Om agenser som medför risk för cancersjukdom används eller förekommer på arbetsplatsen, skall omfattningen av exponeringen och exponeringstiden minskas så mycket som det rimligen är möjligt.

Arbetstagaren skall skyddas mot sådan exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom vilken förorsakar cancer eller andra men för hälsan.

Om det inte är rimligen tekniskt möjligt att ersätta agenser som medför risk för cancersjukdom med ämnen, preparat eller processer som inte är farliga att använda eller som är mindre farliga för hälsan eller säkerheten, skall arbetsgivaren säkerställa att de agenser som medför risk för cancersjukdom framställs och används i ett slutet system så långt detta tekniskt är möjligt.

Om ett slutet system inte tekniskt är möjligt, skall arbetsgivaren säkerställa att den exponering som arbetstagaren utsätts för blir så liten som det tekniskt är möjligt.

På platser där agenser som medför risk för cancersjukdom används skall arbetsgivaren nyttja följande medel för avvärjning:

1) mängden av en sådan agens som medför risk för cancersjukdom begränsas på arbetsplatsen,

2) antalet arbetstagare som utsätts eller eventuellt kan utsättas för exponering hålls så litet som möjligt,

3) arbetsprocesserna och de tekniska avvärjningsåtgärderna planeras så att agenser som medför risk för cancersjukdom inte kan frigöras på arbetsplatsen eller så att frigörandet minimeras,

4) agenser som medför risk för cancersjukdom avlägsnas från den plats där de uppkommer; lokala eller allmänna ventilationssystem; alla dessa förfaringssätt skall vara ändamålsenliga och stå i rätt proportion till behovet att skydda människors hälsa och miljön i enlighet med vad därom särskilt stadgas,

5) existerande, lämpliga metoder för mätning av agenser som medför risk för cancersjukdom används, i synnerhet för att en onormal exponering på grund av någon oväntad händelse eller olycka skall kunna upptäckas i ett tidigt skede,

6) lämpliga arbetsmetoder och förfaringssätt används,

7) allmänna skyddsanordningar eller, där exponeringen inte kan undvikas på annat sätt, personlig skyddsutrustning används,

8) hygieniska åtgärder, i synnerhet regelbunden rengöring av golv, väggar och andra ytor, vidtas,

9) information till arbetstagarna ges,

10) riskområdena avgränsas och lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar, inklusive skyltar med texten ”rökning förbjuden” används på de platser där arbetstagarna exponeras eller kan exponeras för agenser som medför risk för cancersjukdom,

11) planen med tanke på sådana nödsituationer som kan leda till en ovanligt stor exponering utarbetas,

12) upplagring, hantering och transport sker på ett säkert sätt, i synnerhet med hjälp av tillslutna och klart och tydligt märkta behållare samt

13) arbetstagarna samlar in, lagrar och förstör avfallet på ett säkert sätt och härvid använder tillslutna och klart och tydligt märkta behållare.

Om resultaten av bedömningen enligt 6 § visar att arbetstagarnas hälsa eller säkerhet utsätts för fara, skall arbetsgivaren på begäran tillställa arbetarskyddsmyndigheterna uppgifter om:

1) de funktioner som utförs eller de industriella processer som tillämpas, inklusive orsakerna till att agenser som medför risk för cancersjukdom används,

2) mängden av ämnen eller preparat som framställs eller används och som innehåller agenser som medför risk för cancersjukdom,

3) antalet arbetstagare som utsätts för exponering,

4) vidtagna förebyggande åtgärder,

5) modellen på de skyddsanordningar som används,

6) exponeringens art och omfattning samt

7) utbytandet av en agens mot en mindre farlig agens.

Arbetsgivaren skall informera arbetstagarna om en sådan oväntad farosituation eller olycka som eventuellt kan medföra att arbetstagarna utsätts för en onormal exponering.

Till dess situationen har återgått till det normala och orsaken till den onormala exponeringen undanröjts:

1) får endast sådana arbetstagare som behövs för att utföra reparationer eller andra nödvändiga arbeten arbeta inom området i fråga,

2) skall arbetstagarna i fråga ges skyddskläder och personliga andningsskydd som de måste använda; de får inte utsättas för oavbruten exponering och exponeringstiden måste ovillkorligen hållas inom gränserna för absolut minimum för varje arbetstagare samt

3) får inte oskyddade arbetstagare arbeta inom området i fråga.

I vissa arbeten, såsom servicearbete, där det kan förutses att den exponering arbetstagaren utsätts för kan öka betydligt och där tekniska åtgärder i syfte att minska exponeringen har vidtagits så långt det är möjligt, skall arbetsgivaren efter att ha utrett frågan tillsammans med arbetstagarna eller deras representanter vidtaga nödvändiga åtgärder i syfte att så mycket som möjligt förkorta den tid arbetstagarna utsätts för exponering och att säkerställa att arbetstagarna skyddas då de utför sådant arbete.

I de situationer som nämns i 1 mom. skall arbetstagarna ges skyddskläder och personliga andningsskydd som de måste använda så länge den avvikande exponeringen pågår; en dylik exponering får inte vara permanent och exponeringstiden skall ovillkorligen hållas inom gränserna för absolut minimum för varje arbetstagare.

Ändamålsenliga åtgärder skall vidtas för säkerställande av att de områden där i 1 mom. avsedda arbeten utförs tydligt har avskiljts och märkts ut eller att obehöriga personers tillträde till dessa områden har förhindrats på något annat sätt.

Arbetsgivarna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att endast de arbetstagare vilkas arbete eller uppgifter förutsätter det får tillträde till de områden där sådant arbete utförs som enligt resultaten av en bedömning enligt 6 § kan medföra fara för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa.

Arbetsgivarna är skyldiga att med tanke på allt sådant arbete där det finns risk för att arbetstagarna förurenas för agenser som medför risk för cancersjukdom vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att:

1) arbetstagarna inte intar mat eller dryck eller röker på platser där det finns risk för att de förurenas för agenser som medför risk för cancersjukdom,

2) till arbetstagarnas förfogande ställs lämpliga skyddskläder eller andra lämpliga specialkläder och att särskilda förvaringsutrymmen reserveras för arbets- och skyddskläder respektive gångkläder,

3) ändamålsenliga tvätt- och WC-utrymmen reserveras för arbetstagarna samt

4) skyddsutrustningen förvaras på rätt sätt på ett tydligt angivet ställe och att skyddsutrustningen granskas och rengörs, om möjligt före varje användning och i varje fall alltid efter varje användning och att bristfällig utrustning repareras eller ersätts före fortsatt användning.

Arbetsgivaren skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att arbetstagarna får tillräcklig och ändamålsenlig undervisning och handledning, baserad på alla de uppgifter som står till förfogande, i synnerhet i form av information och anvisningar om ärenden som gäller:

1) eventuella hälsorisker, inklusive den extra risk som tobaksrökning medför,

2) de försiktighetsåtgärder som skall vidtas i syfte att förebygga exponering,

3) hygieniska krav,

4) användning av skyddsutrustning och skyddskläder,

5) de åtgärder som arbetstagarna inklusive räddningsmanskapet skall vidta i farosituationer och för att förhindra sådana.

Utbildningen och handledningen skall

1) anpassas så att den beaktar nya och förändrade faror och

2) vid behov upprepas med jämna mellanrum.

Arbetsgivarna skall informera arbetstagarna om anordningar och behållare som innehåller agenser som medför risk för cancersjukdom, säkerställa att alla behållare, förpackningar och anordningar som innehåller sådana agenser är märkta på ett tydligt och lättläst sätt samt ställa fram väl synliga varningsskyltar.

Arbetsgivaren skall vidta åtgärder i syfte att säkerställa att:

1) arbetstagarna eller deras representanter kan säkerställa att detta beslut tillämpas i synnerhet när det gäller:

a) arbetstagarnas säkerhet och hälsa som beror på valet och användningen av skyddskläder och skyddsutrustning,

b) de åtgärder som arbetsgivaren förordnar och som avses i 11 § 1 mom.,

2) arbetstagarna och deras representanter så fort som möjligt informeras om onormal exponering, inklusive sådan exponering som avses i 12 §, om orsakerna till den och om de åtgärder som har vidtagits eller skall vidtas för att avhjälpa situationen,

3) den läkare som ansvarar för företagshälsovården på arbetsplatsen samt arbetarskyddsmyndigheterna och andra personer som ansvarar för arbetarskyddet har möjlighet att använda den förteckning som nämns i 19 §,

4) varje arbetstagare har rätt att ta del av den uppgift i förteckningen som gäller honom personligen samt

5) arbetstagarna och arbetstagarnas representanter har rätt att ta del av anonyma uppgifter som gäller gruppen.

Vid behov skall arbetstagarnas exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom följas upp genom arbetshygieniska mätningar på arbetsplatsen samt genom biologiska mätningar av den exponering som arbetstagaren utsätts för.

Arbetsgivaren skall, i syfte att följa med arbetstagarnas hälsotillstånd, ordna nödvändiga hälsoundersökningar för avvärjande av risk för cancersjukdom på det sätt som i lagen om företagshälsovård (743/78) och med stöd av den närmare stadgas eller bestäms.

Arbetsgivaren skall, på det sätt som arbetsministeriet närmare bestämmer, föra förteckning över de agenser som används och förekommer på arbetsplatsen och som medför risk för cancersjukdom samt över de produkter som innehåller dylika ämnen samt över de arbetstagare som exponeras för ämnen som medför risk för cancersjukdom på det sätt som nämns i 20 §. Av förteckningen bör framgå huruvida uppgifterna är tillräckliga, i vilken utsträckning arbetstagarna exponerar.

Uppgifterna i förteckningen skall årligen, på det sätt som arbetsministeriet bestämmer, tillställas vederbörande arbetarskyddsdistrikts arbetarskyddsbyrå.

Arbetsministeriet skall se till att de uppgifter som nämns i 1 mom. uppbevaras i ett för ändamålet uppsatt register.

Arbetsgivaren skall uppbevara de uppgifter som gäller agenser som medför risk för cancersjukdom och arbetstagarnas exponering. När arbetsgivaren upphör med sin verksamhet, skall uppgifterna tillställas arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå.

I den förteckning som nämns i 19 § antecknas som exponerade de arbetstagare som exponeras för agenser som medför risk för cancersjukdom i betydligt högre grad än personer som inte i särskild mån exponeras för en sådan agens. För katalogiseringen av exponerade arbetstagare skall arbetsgivaren i enlighet med 6 och 17 §§ i detta beslut bedöma arbetstagarnas exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom.

Vid utredningen av den exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom som en arbetstagare, en arbetstagargrupp, en yrkesgrupp eller en arbetstagare inom en viss bransch eller ett visst verksamhetsområde utsätts för kan som bedömningsgrund användas utredningar och mätningar som har utförts på andra arbetsplatser under motsvarande förhållanden samt andra relevanta uppgifter om faktorer som inverkar på exponeringen.

Hanteras på en arbetsplats agenser som medför risk för cancersjukdom, eller förekommer där annan exponering för sådana agenser, och tillräcklig klarhet inte föreligger om exponeringens omfattning, kan som exponerade under respektive exponeringsår antecknas sådana arbetstagare som under året i fråga har hanterat ämnet eller annars under en betydande del av sin arbetstid utsatts för exponering för agensen under minst 20 arbetsdagar, om inte arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat för exponeringssituationen lämpade noggrannare allmänna anvisningar om respektive agens eller arbetsskede.

Som utsatta för exponering skall dock alltid antecknas sådana arbetstagare som på grund av olycksfall, en produktionsstörning, ett exceptionellt arbetsskede eller av annan motsvarande orsak under en kort tidsperiod i ovanligt hög grad exponeras för en agens som medför risk för cancersjukdom.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av detta beslut meddelas av arbetsministeriet.

Arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå kan i fråga om enskilda arbetsplatser bevilja undantag från bestämmelserna i detta beslut, om det finns särskilda skäl till det, och arbetstagarens säkerhet och hälsa inte äventyras.

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 6 juni 1985 om avvärjande av cancerrisk i anslutning till arbete (583/85) . De föreskrifter som har meddelats med stöd av det upphävda beslutet förblir dock i kraft tillsvidare, till dess de bestämmelser som utfärdas med stöd av detta beslut träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter får vidtas innan beslutet träder i kraft.