300/1991

Ämnar en markägare eller en innehavare av avverkningsrätt enligt en sådan skogsbruksplan för en lägenhet som avses i 2 § 2 mom. lagen om enskilda skogar utföra avverkning i förnyelsesyfte, skall till avverkningsanmälan fogas markägarens uppgifter om vem som gjort upp skogsbruksplanen och vilket år den har uppgjorts, det sätt på vilket skogen skall förnyas och inom vilken tid de arbeten som förnyelsen förutsätter avses bli slutförda.

Har den skogsbruksplan som avses i 1 mom. inte uppgjorts eller tidigare granskats av skogsnämnden, skall den i samband med avverkningsanmälan tillställas skogsnämnden, som skall granska planen till den del den gäller avverkningen i fråga.

Från uppgörandet av den skogsbruksplan som förnyelseavverkningen baserar sig på får vid den tidpunkt då avverkningsanmälan inlämnas inte ha förflutit längre tid än 10 år dock så, att den avverkningsanmälan som avses i 1 mom. endast kan basera sig på en skogsbruksplan som uppgjorts efter år 1986.

Förnyelsen av en skog anses inte bli utförd på basis av en skogsbruksplan, om avsikten är att avvika från den förnyelse som föreslås där så, att beredningen av förnyelseytan väsentligt ändras eller plantering ändras till sådd eller odling ändras till naturlig förnyelse. Markägaren skall då, innan avverkningen inleds, för skogsnämnden lägga fram en sådan separat avverknings- och förnyelseplan som avses i 2 § 2 mom. lagen om enskilda skogar.

När en markägare för skogsnämnden för godkännande lägger fram en sådan avverknings- och förnyelseplan som avses i 2 § 2 mom. lagen om enskilda skogar, skall i planen nämnas avverkningsområdets läge och omfattning, de virkesmängder som skall avverkas, ståndorten för den skog som skall förnyas och i vilket utvecklingsstadium trädbeståndet befinner sig, det sätt på vilket skogen skall förnyas och de arbeten som förnyelsen förutsätter samt den tid inom vilken de arbeten som förnyelsen förutsätter avses bli slutförda.

Avverknings- och förnyelseplanen skall i två exemplar tillställas skogsnämnden för godkännande.

Om en markägare vill ändra en godkänd avverknings- och förnyelseplan, skall han lägga fram sitt förslag till ändring för skogsnämnden.

Skogsnämnden skall övervaka att förnyelse av skog, som utförs till följd av avverkning enligt en avverkningsanmälan eller en godkänd avverknings- och förnyelseplan, utförs inom den uppgivna eller godtagna tiden, dock senast det femte året efter att avverkningen inleddes.

Till de åtgärder som enligt 4 § 1 mom. lagen om enskilda skogar vid behov skall vidtas hör bland annat beredning, sådd eller plantering på det område som skall förnyas samt vård av det plantbestånd som vuxit upp på området.

När skogsnämnden med stöd av 6 § lagen om enskilda skogar ger iståndsättningen av skog samt åstadkommandet av återväxt och dess tryggande i uppdrag åt markägaren, skall nämnden ingå ett skriftligt avtal med honom om detta. I avtalet skall bestämmas på vilket sätt och inom vilken tid arbetena skall utföras.

Skogsnämnden skall övervaka att de arbeten som avses i 1 mom. utförs enligt avtalet. Om markägaren inte följer avtalet, skall skogsnämnden, efter att ha hört personen i fråga, genom sitt beslut fastslå att avtalet har förfallit och därefter se till att arbetena utförs.

Det protokoll över en syneförrättning som avses i 9 § lagen om enskilda skogar skall tillställas skogsnämnden. Framgår av protokollet omständigheter som kan ge anledning till temporär fredning av skogen, skall skogsnämnden behandla ärendet i brådskande ordning.

När skogsnämnden temporärt har fredat en skog och fredningen omfattar sådana områden inom vilka det inte är skäl att helt förbjuda avverkning, skall nämnden bestämma hur avverkning får utföras inom dessa områden.

När ett sådant fredningsavtal som avses i 10 § lagen om enskilda skogar inte har fåtts till stånd, skall skogsnämnden genom stämning anhängiggöra talan i saken och utföra den vid domstol.

I de fall som avses i 12 § lagen om enskilda skogar skall skogsnämnden, sedan den fått kännedom om en överträdelse, utan dröjsmål meddela den allmänna åklagaren de uppgifter som behövs för väckande av talan. Om det samtidigt är nödvändigt att kräva åtgärder för iståndsättning av skog eller åstadkommande av återväxt och dess tryggande, skall till meddelandet fogas skogsnämndens yrkande på åtgärder och en uppskattning av kostnaderna för dem.

Skogsnämnden skall deponera de medel som avses i 17 § lagen om enskilda skogar i en penninginrättning som nämnden anser lämplig, och dessa medel skall skötas särskilt från skogsnämndens övriga medel. Inom två månader efter det sådan iståndsättning av skog eller sådant åstadkommande av återväxt och dess tryggande som avses i 17 § 1 mom. lagen om enskilda skogar har utförts, dock senast sedan nämnda tid förflutit från utgången av den tid som utsatts för användningen av medlen, skall skogsnämnden till jord- och skogsbruksministeriet och markägaren avge redovisning över användningen av medlen och räntorna på dem.

En sådan avverkningsanmälan som avses i 7 § 1 mom. lagen om enskilda skogar anses ha blivit gjord hos skogsnämnden, när den inkommit till nämndens verksamhetsställe eller när avverkningsanmälan eller motsvarande uppgifter har tillställts en av skogsnämndens anställda. Skogsnämnden skall se till att blanketter för avverkningsanmälan avgiftsfritt tillhandahålls markägarna och innehavarna av avverkningsrätt.

Polismyndigheten skall ge skogsnämnden handräckning i ärenden som angår verkställigheten av lagen om enskilda skogar och tillsynen över att lagen iakttas.

En person, som bemyndigats av en skogscentral eller en skogsnämnd, har rätt att för ärenden som angår verkställigheten av och tillsynen över lagen om enskilda skogar kopiera kartor och handlingar, som förvaras hos lantmäteriförvaltningen.

Till en skogsnämnd skall, när den utfärdar sådana utdrag, kopior eller intyg som avses i 19 § 2 mom. lagen om enskilda skogar, betalas en avgift, som är 3 mark för första bladet av ett ark och 2,50 mark för varje påföljande blad av ett ark. I övrigt gäller angående avgifterna i tillämpliga delar vad som stadgas i förordningen den 17 oktober 1942 om expeditionslösen och förrättningsarvode (807/42).

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1991.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 8 december 1967 om enskilda skogar (537/67).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.