379/1974

För ersättande av de oljeskador och de kostnader för bekämpande av dessa som avses i lagen om bekämpande av oljeskador som uppkommer på land (378/74) och lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/ 79) finns en i statsförslaget icke inbegripen oljeskyddsfond. Fonden förvaltas av miljöministeriet. Beslut om ersättningar ur oljeskyddsfonden fattas av fondens nedan nämnda direktion.

Till oljeskyddsfonden uppbärs för importerad olja och för olja som transporteras genom Finland en oljeskyddsavgift på 0,37 euro för varje fullt ton. Avgiften uppbärs till det dubbla beloppet, om oljan transporteras med ett tankfartyg som inte har försetts med dubbelbotten som omfattar hela den del av fartyget där lasttankarna är belägna. (2.11.2001/934)

Med olja avses i denna lag flytande produkter som hör till positionerna 27.07, 27.09 och 27.10 i tulltariffen. (22.12.1989/1287)

Skyldig att betala oljeskyddsavgift för olja som importeras från ett område utanför Europeiska gemenskapen är den som anmäler oljan till förtullning. (17.2.1995/218)

Oljeskyddsavgift för olja som exporteras eller importeras till eller från ett område utanför Europeiska gemenskapens tullområde och transiteras genom Finland skall betalas av varuinnehavaren. Samma skyldighet åligger den som för varuinnehavaren tullklarerat den transiterade oljan. (17.2.1995/218)

Om påförande och betalning av oljeskyddsavgift samt om ändringssökande och även i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om tull. Är det oklart om oljeskyddsavgiften skall uppbäras till förhöjt belopp, skall tullmyndigheten innan ärendet avgörs skaffa utlåtande av sjöfartsdistriktet. Sjöfartsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om när ett tankfartyg anses ha sådan dubbelbotten som åsyftas i 1 mom. (22.12.1989/1287)

Oljeskyddsavgift för olja som importeras från en medlemsstat i Europeiska gemenskapen skall betalas av den som i Finland tar emot oljan.

Oljeskyddsavgift för olja som transiteras genom Finland och som är i fri omsättning skall betalas av den som i Finland tar emot oljan. Samma skyldighet åligger den som har rätt att besitta varan eller bestämma över den.

I fall som avses i 1 och 2 mom. uppbärs oljeskyddsavgiften av tullverket enligt de bestämmelser som gäller den dag då oljan tas emot. I fråga om de mängder för vilka avgiften skall betalas, anmälan om, erläggande av samt debitering av avgiften och sökande av ändring och även i övrigt gäller i tillämpliga delar vad lagen om påförande av accis (1469/94) stadgar om registrerade näringsidkare.

Uppbörden av oljeskyddsavgiften upphör vid utgången av kalendermånaden efter den under vilken kapitalet i oljeskyddsfonden har stigit till 11 miljoner euro. Uppbörden påbörjas på nytt efter utgången av kalendermånaden efter den under vilken fondens kapital har sjunkit under 5,5 miljoner euro.

Förslår icke oljeskyddsfondens tillgångar till utgivande av de ersättningar som skall betalas ur fonden, kan erforderliga medel i statsförslaget ställas till oljeskyddsfondens förfogande. Då till fonden influtit tillräckliga medel, återbetalas till statsverket de av staten erhållna medlen.

Ersättningar ur oljeskyddsfonden beviljas dem som blivit lidande till följd av oljeskada samt för sådana kostnader och sådan skada, varom i 5 § 4 mom., 7 § 3 mom. och 8 § 3 mom. lagen om bekämpande av oljeskada som uppkommer på land samt i 12 § 4 mom., 18 § 3 mom., 19 § 3 mom. och 19 a § 2 mom. lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg är stadgat att ersättning skall utges. Vad som stadgas ovan i detta moment gäller även oljeskada som inträffat i landskapet Åland.

För kostnader som anskaffningen av bekämpningsmateriel och upprätthållandet av bekämpningsberedskap medför för kommunerna beviljas ersättning till fullt belopp på basis av kapacitetsfaktorn för bekämpning av oljeskador i enlighet med den fastställda planen för bekämpning av oljeskador. Ersättning till kommunen beviljas dock endast då det belopp som skall ersättas överstiger 150 euro. För anskaffningen av bekämpningsmateriel ersätts högst 85 000 euro, om inte oljeskyddsfondens direktion har godkänt anskaffningen på förhand. (2.11.2001/934)

I sådana i 1 mom. nämnda fall då staten är berättigad till ersättning ur oljeskyddsfonden beviljas ersättning under samma förutsättningar som då ersättning betalas till kommun. Staten kan även beviljas ersättning för kostnaderna för anskaffning av sådana bekämpningsredskap och bekämpningsförnödenheter som avses i 15 § 1 mom. lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg.

Av oljeskyddsfondens medel kan ersättning beviljas för de kostnader som föranleds eller föranletts av naturens och miljöns återställande i det skick som rådde före oljeskadans uppkomst samt de kostnader som föranleds av anskaffning av sådana förebyggande mottagningsanordningar, som avses i 16 § lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg.

Ersättning betalas inte till den som förorsakat skadan eller i vars besittning den olja som förorsakat skadan eller risken för skada varit i eller på vars uppdrag oljan transporterats då skadan inträffade.

Ur oljeskyddsfonden kan ersättning beviljas för kostnader som orsakas eller har orskats av rengöringen av markområden som förorenats av olja, av att behovet av rengöring utreds samt av att rengöringsarbetet planeras.

Ersättning kan beviljas om det inte kan utredas vem som har orsakat föroreningen eller om han inte anträffas, eller om han inte kan svara för kostnaderna för rengöringen, och om innehavaren av det förorenade området inte skäligen kan förpliktas att rengöra området.

En förutsättning för att ersättningen skall beviljas är att en tillräckligt detaljerad plan för det område som skall rengöras, behovet av en rengöring och betydelsen av denna ur miljövårdssynvinkel samt över kostnaderna för rengöringen företes för oljeskyddsfondens direktion. Dessutom krävs det att ett i avfallslagen (1072/1993) avsett avfallstillstånd skaffas för rengöring av det förorenade området eller att ett beslut om rengöring i övrigt fattas i enlighet med avfallslagen.

Vid handläggning av ersättningsansökningar skall tagas i betraktande den omedelbara olägenhet eller skada som förorsakats sökanden, samt natur- och miljövårds-, friluftslivs- och andra sådana synpunkter i den mån detta på grund av bosättningens närhet eller områdets faktiska användning eller av annat särskilt skäl befinnes motiverat. Likaledes skall de extra kostnader bekämpningsåtgärderna vållat dem, som deltagit i bekämpningen av oljeskador, beaktas.

Rätten att kräva ersättning av den, som förorsakat skada, övergår från den, som fått ersättning ur oljeskyddsfonden, till staten till den del ersättning erlagts.

Vad som med stöd av 1 mom. blir indrivet till staten skall återställas till oljeskyddsfonden, medan den övriga delen av betalda ersättningar stannar fonden till last.

Av särskilda skäl har direktionen för oljeskyddsfonden rätt att avstå från indrivningen av ersättning. (6.9.1985/741)

I oljeskyddsfondens direktion skall statens myndigheter, kommunernas centralorganisationer, natur- och miljövårdsorganisationerna samt oljebranschen vara företrädda på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

Vattendistriktets vattenbyrå skall för förberedande utredning av uppkommen oljeskada tillsätta en synenämnd, om någon av sakägarna begär det och skadan inte är uppenbart obetydligeller annars utan svårighet kan utredas. Synenämnd skall även tillsättas, om direktionen för oljeskyddsfonden begär det. (6.9.1985/741)

Vattenstyrelsen skall vid varje vattendistrikts vattenbyrå utse en förrättningsingenjör för oljeskadesyner.

Kostnaderna för direktionen för oljeskyddsfonden och för synenämnd betalas ur oljeskyddsfonden.

I beslut av direktionen för oljeskyddsfonden som gäller i denna lag nämnd ersättning får ändring inte sökas genom besvär, frånsett beslut som fattats med stöd av 5 § 1 mom.

Ålands landskapsstyrelse kan i ersättningsfrågor representera kommun.

Om straff för lagstridigt undandragande av oljeskyddsavgift och för försök därtill stadgas i 29 kap. 1–3 §§ strafflagen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den i januari 1975. Genom densamma upphäves 3 kap. lagen den 22 september 1972 om bekämpande av oljeskador förorsakade av fartyg (668/72) .

Stadgandena i denna lag tillämpas även i fråga om sådana oljeskador, i vilka ersättningsärende gjorts eller kunnat göras anhängigt i överensstämmelse med stadganden som upphävts genom denna lag.

Medlen i fonden for oljeskadeersättningar överföres till oljeskyddsfonden.

Såvida synenämnder enligt lagen om bekämpande av oljeskador förorsakade av fartyg tillsatts, slutför de sitt arbete och avger sina utredningar till den oljeskadenämnd som bildats på grund av denna lag.