Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön
Uppdaterad- Författningsöversättningar
- Ämnesord
- Farligt ämne, Vattenvård
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Miljöministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilagor 1–3 (F 868/2010); Förblivit i kraft, Se L 527/2014 226 och 227 §
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2006/1022/ajantasa/2016-12-08/swe
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av miljöskyddslagen av den 4 februari 2000 (86/2000) , 20 § 2 mom. i lagen av den 30 december 2004 om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) samt 36 § 2 punkten i lagen av den 9 februari 2001 om vattentjänster (119/2001) :
1 § (20.5.2009/342)Syfte
Syftet med denna förordning är att skydda yt- och grundvattnen samt havsvatten och förbättra deras kvalitet genom att förebygga förorening och risken för förorening från farliga eller skadliga ämnen med hjälp av utsläppsförbud, utsläppsgränsvärden och miljökvalitetsnormer. Målet är att på en gång eller stegvis eliminera utsläpp och läckage av ämnen som är farliga för vattenmiljön i ytvattnen, att stegvis minska utsläpp och läckage av ämnen som är skadliga för vattenmiljön samt att förhindra och begränsa utsläpp av farliga ämnen i grundvattnet. (5.11.2015/1308)
Ett mål är dessutom att vattentjänstverkens verksamhet inte orsakas olägenhet av utsläpp och läckage av ämnen som är farliga eller skadliga för vattenmiljön och att nivån av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten vid behov kan sänkas.
2 §Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på sådana vattendrag, rännilar, diken och grundvatten som avses i vattenlagen (587/2011) samt på Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 6 § tillämpas dock inte på rännilar och diken. (29.12.2011/1562)
De utsläppsgränsvärden för halten av kvicksilver och kadmium i avloppsvatten som anges i punkt B i bilaga 1 tillämpas inte på avloppsvatten från sådan rening av rökgaser som avses i 15 § 1 mom. i statsrådets förordning om avfallsförbränning (151/2013) . (5.11.2015/1308)
3 mom. har upphävts genom F 20.5.2009/342 . (20.5.2009/342)
3 § (7.10.2010/868)Definitioner
I denna förordning avses med
ämnen som är farliga för vattenmiljön prioriterade farliga ämnen som anges i punkt A, B och C1 i bilaga 1 och som fastställts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan ramdirektivet för vatten,
ämnen, som är skadliga för vattenmiljön andra ämnen än de farliga ämnen, som fastställts enligt ramdirektivet för vatten och som anges i punkt C1 i bilaga 1 samt ämnen, som anges i punkt D i bilaga 1.
ämnen som är farliga för grundvattnet farliga ämnen som anges i punkt E i bilaga 1 och avses i bilaga VIII 1-6 till ramdirektivet för vatten och ämnen som genom denna förordning fastställs som ämnen som är farliga för grundvattnet eller för människors hälsa samt ämnen som när de kommer ut i grundvattnet medför att vattnet inte lämpar sig för att användas av människor,
miljökvalitetsnorm sådan halt av ett för vattenmiljön farligt eller skadligt ämne i ytvatten, sediment eller biota som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte får överskridas,
blandningszon ett sådant i miljötillståndet begränsat och i närheten av en utsläppskälla beläget område där utsläpp eller läckage stegvis blandas med ytvatten.
4 § Förbud mot utsläpp i ytvatten och vattentjänstverkens avlopp (20.5.2009/342)
Ämnen som avses i punkt A i bilaga 1 får inte släppas ut i ytvatten eller vattentjänstverkens avlopp. (7.10.2010/868)
Förbudet i 1 mom. gäller inte sådana utsläpp som verksamhetsutövaren kan påvisas innehålla en så ringa mängd av ett ämne som är farligt för vattenmiljön att utsläppet inte kan orsaka risk för ytvattenförorening eller olägenhet för vattentjänstverkens verksamhet.
4 a § (5.11.2015/1308)Förbud mot utsläpp i grundvatten
Utöver det som föreskrivs i 17 § 1 mom. i miljöskyddslagen (527/2014) , får inte farliga ämnen som nämns i punkt E i bilaga 1 till denna förordning eller ämnen som ingår i en ämnesgrupp som nämns i bilagan släppas ut i grundvattnet vare sig direkt eller indirekt. Förbudet gäller inte utsläpp i grundvatten av en ringa mängd av ett nämnt ämne eller av ett ämne i någon nämnd ämnesgrupp, om utsläppet inte försämrar eller äventyrar grundvattnets kvalitet nu eller i framtiden. Förbudet gäller inte heller hushållsavloppsvatten som avses i 154 § 1 punkten i miljöskyddslagen, om utsläppets verkningar inte kan sträcka sig till ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde eller till grundvatten som finns på någon annans fastighet eller som är i användning. Den som utövar tillståndspliktig eller registreringspliktig verksamhet ska vid behov påvisa för tillsynsmyndigheten att utsläppet inte kan orsaka eller riskera försämring av grundvattnets kvalitet.
5 § (7.10.2010/868)Gränsvärden för utsläpp
Utsläpp av ämnen som avses i punkt B i bilaga 1 får på ställen där utsläppet leds ut i ytvattnet inte överskrida de gränsvärden för utsläpp som anges i samma punkt. Gränsvärdena för utsläpp anges i miljötillståndet och ska basera sig på bästa tillgängliga teknik.
I 70 § 1 mom. i miljöskyddslagen föreskrivs om förutsättningarna för tillståndsvillkor som är strängare än gränsvärdet för utsläpp enligt punkt B i bilaga 1. (5.11.2015/1308)
6 §Miljökvalitetsnorm
Halten i vatten eller i biota av de ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 får inte överskrida de miljökvalitetsnormer som anges i respektive punkter. Om ämnet har fått en miljökvalitetsnorm för biota, ska denna norm användas. (5.11.2015/1308)
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) , med beaktande av principen om bästa praxis från miljösynpunkt presentera åtgärder genom vilka det förhindras att miljökvalitetsnormer överskrids till följd av någon annan verksamhet än tillståndspliktig verksamhet. (5.11.2015/1308)
Om förebyggande av förorening som orsakas av tillståndspliktig verksamhet och begränsande av utsläpp och läckage samt om annat förebyggande av förändringar av vattenmiljön bestäms särskilt.
6 a § (7.10.2010/868)Avvikelser från miljökvalitetsnormerna till följd av gränsöverskridande föroreningar
Överskridande av miljökvalitetsnormerna strider inte mot 6 § 1 mom., om överskridandet beror på en föroreningskälla som finns utanför Finlands gränser och effektiva nationella åtgärder inte har kunnat vidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Vid bedömningen av överskridande av miljökvalitetsnormerna ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs om samarbete inom gränsöverskridande vattenförvaltningsområden i 14 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen och om miljömål vid planeringen av vattenvården i 23–25 § i nämnda lag.
6 b § (5.11.2015/1308)Avvikelser från miljökvalitetsnormerna inom blandningszoner
På ansökan av verksamhetsutövaren får det i miljötillståndet bestämmas om en blandningszon där halten i vatten av ett eller flera ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 får överstiga miljökvalitetsnormen för ämnet i fråga, om normen inte överstigs i någon annan del av ytvattenförekomsten.
Blandningszonen ska i miljötillståndet begränsas till området i närheten av utsläppskällan så att dess omfattning står i rätt proportion till halten av förorenande ämnen vid utsläppskällan.
7 § (5.11.2015/1308)Kontroll av ytvatten
När ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut ska utövare av miljötillståndspliktig verksamhet kontrollera ämnena som halt i vatten, sediment eller biota. Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska dessutom kontrollera ytvatten där de ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut i betydande mängd.
Om en potentiell risk för eller via vattenmiljön på grund av akut exponering har konstaterats med ledning av uppmätta eller uppskattade koncentrationer eller utsläpp i miljön och om miljökvalitetsnormer för biota tillämpas, ska ses till att övervakning i ytvatten också utförs och ska tillämpa de MAC-MKN som anges i punkt C2 i bilaga 1 i de fall sådana miljökvalitetsnormer har fastställts.
8 §Kontrollstationer
Kontrollstationerna ska vara tillräckligt många för att utsläppets eller läckagets omfattning och konsekvenser för ytvattnets status ska kunna bedömas samt för att effekterna på vattnets status av åtgärderna i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska kunna observeras. Kontrollstationerna anges i kontrollvillkoren enligt 62–64 § i miljöskyddslagen. (5.11.2015/1308)
Kontrollstationerna för verifiering av att miljökvalitetsnormerna följs ska placeras så att utsläppet eller läckaget i tillräcklig grad har blandats med ytvattnet. Vid placeringen av kontrollstationerna ska bestämmelserna i 6 b § om bestämmande av blandningszoner vid behov beaktas. (7.10.2010/868)
Kontrollstationerna i ytvatten som är avsedda för framställning av hushållsvatten skall placeras i en sådan del av ytvattnet som är viktig för uttaget av vatten.
9 §Kontrollfrekvens
Tidpunkten och frekvensen för ytvattenkontrollen skall väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås. Kontrollfrekvensen skall väljas så att både naturens påverkan och påverkan genom mänsklig verksamhet på ytvattnet beaktas. Årstidernas inverkan på resultaten skall vara så liten som möjligt.
Halterna i vatten av de ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 ska kontrolleras en gång i månaden, minst 12 gånger per år. De ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 och för vilka det har föreskrivits en kvalitetsnorm i biota eller sediment ska kontrolleras i sediment eller biota minst en gång per år. Det är då inte nödvändigt att kontrollera halterna i vatten av dessa ämnen. Halterna i vatten av de ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 ska kontrolleras med tre månaders intervaller, minst fyra gånger per år. (5.11.2015/1308)
Ändringar i kontrollfrekvensen enligt 2 mom. kan göras, om det är motiverat till följd av förändrade förhållanden, teknisk kunskap eller expertutlåtanden.
Ytvatten ur vilka det tas vatten för hushållsbruk kontrolleras utöver det som föreskrivs i 1–3 mom. vid behov enligt vad som anges i bilaga 2.
Med avvikelse från vad som föreskrivs om kontrollfrekvensen för ämnen i biota eller sediment i punkt A i bilaga 4 till statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006) och i 2 mom. ovan, är kontrollfrekvensen tre år när gäller de ämnen med stor spridning som nämns i punkt C2 i bilaga 1, det vill säga ämnen vars nummer är 5, 21, 28, 30, 35, 37, 43 och 44. Detta kan tillämpas i sådana fall då det finns statistiskt tillförlitliga utgångsuppgifter att tillgå i fråga om förekomsten av dessa ämnen i vattenmiljön. (5.11.2015/1308)
9 a § (7.10.2010/868)Långsiktig trendanalys
Närings-, trafik- och miljöcentralen analyserar utifrån resultaten av övervakningsprogrammet enligt 15 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen och övervakningsprogrammet enligt 14 § i statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen (980/2011) de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 och som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota. Det är fråga om ämnena 2, 5, 6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28, 30, 34, 35, 36, 37, 43 och 44 i punkt C2 i bilaga 1. (5.11.2015/1308)
Övervakningen i sediment eller biota av de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i 1 mom. ska genomföras så att det fås fram tillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktig trendanalys. Som riktlinje bör övervakningen i fråga om sediment och biota ske vart tredje år, om det inte är motiverat att avvika från denna tidtabell till följd av förändrade förhållanden, teknisk kunskap eller expertutlåtanden.
Närings-, trafik och miljöcentralen ska vid behov i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen presentera åtgärder med vars hjälp en betydande ökning av halterna av de ämnen som avses i 1 mom. förhindras. (5.11.2015/1308)
9 b § (5.11.2015/1308)Ordnande av övervakning av vissa ämnen
Utifrån den bevakningslista som kommissionen fattat beslut om gör Finlands miljöcentral upp en plan för övervakning av ämnen. De ämnen som finns upptagna på listan ska övervakas vid nio övervakningsstationer i minst tolv månader. Övervakningen av varje enskilt ämne ska inledas inom sex månader efter det att ämnet tagits upp på listan.
När planen görs upp ska ämnets användningsmönster och möjliga förekomst beaktas vid valet av övervakningsfrekvens, övervakningstidpunkt och övervakningsstationer. Övervakningsfrekvensen får inte vara mindre än en gång per år.
Finlands miljöcentral kan i planen föreslå att det inte ska utföras övervakning av ett visst ämne, om tillräcklig, jämförbar, representativ och aktuell övervakningsinformation om ämnet kan lämnas till kommissionen utifrån redan befintliga övervakningsprogram eller undersökningar.
10 § (7.10.2010/868)Inskrivning i datasystemet för miljövårdsinformation
Sådan verksamhet i vilken verksamhetsutövaren använder något av ämnena 1, 3, 8, 9, 13, 14, 19, 29, 33, 34, 36, 38, 39, 41, 44 som nämns i punkt C2 i bilaga 1 eller något av ämnena 10–15 som nämns i punkt D i bilaga 1 och som med stöd av lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) eller den lag som gällde före lagens ikraftträdande har godkänts för användning som bekämpningsmedel, ska på begäran anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation enligt 222 § i miljöskyddslagen. Information kan begäras av verksamhetsutövare i ett avrinningsområde för ytvatten, om det enligt myndigheternas övervakningsinformation finns risk för att en miljökvalitetsnorm i det aktuella ytvattnet överskrids eller om det aktuella ytvattnet tas ut för att användas som hushållsvatten. (5.11.2015/1308)
Information om användningen av bekämpningsmedel samlas in för planering av de åtgärder som avses i 6 § 2 mom. och för skötsel av myndighetsuppgifter enligt hälsoskyddslagen (763/1994) .
11 § (7.10.2010/868)Provtagnings- och analysmetoder
Vid övervakningen av status för vatten, sediment och biota ska de krav som anges i bilaga 3 tillämpas på analysmetodernas prestanda, påvisandet av analysresultatens kvalitet och tolkningen av resultaten.
12 §Plan
Finlands miljöcentral ska minst vart sjätte år göra upp en plan för att stryka ett ämne som nämns i punkt D i bilaga 1 ur förteckningen över ämnen eller för att införa ett nytt ämne i förteckningen. Planen ska dessutom uppta nödvändiga miljökvalitetsnormer samt åtgärder för att begränsa utsläpp och läckage. (7.10.2010/868)
De i 1 mom. avsedda åtgärderna gällande ämnesförteckningen, åtgärderna för att begränsa utsläpp och läckage samt miljökvalitetsnormerna skall grunda sig på en riskanalys av ämnenas skadlighet för ytvattnet eller via ytvattnet för människors hälsa samt på övervakningsinformation. Planen används när nödvändiga ändringar i denna förordning bereds.
Finlands miljöcentral skall när den gör upp planen ge de myndigheter som är viktiga med tanke på planen och de intressegrupper vars fördel eller rätt berörs av planen möjlighet att bli hörda.
13 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2006. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Den plan som avses i 12 § skall första gången göras upp senast den 22 december 2009.
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 19 maj 1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen (363/1994) .
Bilaga 1 (7.10.2010/868)
A) Ämnen som inte får släppas ut i ytvatten eller vattentjänstverkens avlopp
Ämne | CAS-nummer | identifierat som farlig ämne | |
1. | 1,2- dikloretan (etylendiklorid) | 107-06-2 | |
2. | aldrin | 309-00-2 | |
3. | dieldrin | 60-57-1 | |
4. | endrin | 72-20-8 | |
5. | isodrin | 465-73-6 | |
6. | DDT | ingen uppgift | |
(para-para-DDT) | 50-29-3 | ||
7. | hexaklorbensen | 118-74-1 | X |
8. | hexaklorbutadien | 87-68-3 | X |
9. | hexaklorcyklohexan (gamma-isomer, lindan) | 608-73-1 | X |
58-89-9 | |||
10. | koltetraklorid | 56-23-5 | |
11. | pentaklorfenol | 87-86-5 | |
12. | tetrakloreten (tetrakloretylen) | 127-18-4 | |
13. | triklorbensen (1,2,4-triklorbensen) | 12002-48-1 | |
120-82-1 | |||
14. | trikloreten (trikloretylen) | 79-01-6 | |
15. | triklormetan (kloroform) | 67-66-3 |
B) De högsta tillåtna utsläppsgränsvärdena i halter och specifik belastning
Ämne | CAS- nummer | Branch | Haltgräns 1 | Gräns för specifik belastning 1 | identifierat som farlig ämne | |
1. | kvicksilver och dess föreningar | 7439-97-6 | kloralkali-industrin | 50 µg/l | kvicksilvercellmetoden: 0,2 g/kapacitetston klor | X |
kvicksilver och dess föreningar | 7439-97-6 | annan än kloralkali-industrin | 5 µg/l | - | X | |
2. | kadmium och dess föreningar | 7440-43-9 | - | 10 µg/l | galvanisering: 0,3 g/kg hanterat kadmium | X |
1 halt i löst form beräknad som månadsmedelvärde
C1) ÄMNEN SOM IDENTIFIERATS SOM FARLIGA OCH SKADLIGA ÄMNEN FÖR VATTENMILJÖN ENLIGT RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN (5.11.2015/1308)
Nummer | CAS-nummer ( 1 ) | EU-nummer ( 2 ) | Ämnets namn | Fastställt som farligt ämne |
(1) | 15972-60-8 | 240-110-8 | alaklor | |
(2) | 120-12-7 | 204-371-1 | antracen | X |
(3) | 1912-24-9 | 217-617-8 | atrazin | |
(4) | 71-43-2 | 200-753-7 | bensen | |
(5) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | bromerade difenyletrar | X ( 4 ) |
(6) | 7440-43-9 | 231-152-8 | kadmium och kadmiumföreningar | X |
(7) | 85535-84-8 | 287-476-5 | kloralkaner, C 10-13 | X |
(8) | 470-90-6 | 207-432-0 | klorfenvinfos | |
(9) | 2921-88-2 | 220-864-4 | klorpyrifos (klorpyrifosetyl) | |
(10) | 107-06-2 | 203-458-1 | 1,2-dikloretan | |
(11) | 75-09-2 | 200-838-9 | diklormetan | |
(12) | 117-81-7 | 204-211-0 | di(2-etylhexyl) ftalat (DEHP) | X |
(13) | 330-54-1 | 206-354-4 | diuron | |
(14) | 115-29-7 | 204-079-4 | endosulfan | X |
(15) | 206-44-0 | 205-912-4 | fluoranten | |
(16) | 118-74-1 | 204-273-9 | hexaklorbensen | X |
(17) | 87-68-3 | 201-765-5 | hexaklorbutadien | X |
(18) | 608-73-1 | 210-168-9 | hexaklorcyklohexan | X |
(19) | 34123-59-6 | 251-835-4 | isoproturon | |
(20) | 7439-92-1 | 231-100-4 | bly och blyföreningar | |
(21) | 7439-97-6 | 231-106-7 | kvicksilver och kvicksilverföreningar | X |
(22) | 91-20-3 | 202-049-5 | naftalen | |
(23) | 7440-02-0 | 231-111-4 | nickel och nickelföreningar | |
(24) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | nonylfenoler | X ( 5 ) |
(25) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | oktylfenoler | |
(26) | 608-93-5 | 210-172-0 | pentaklorbensen | X |
(27) | 87-86-5 | 201-778-6 | pentaklorfenol | |
(28) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | polyaromatiska kolväten (PAH) ( 7 ) | X |
(29) | 122-34-9 | 204-535-2 | simazin | |
(30) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | tributyltennföreningar | X ( 8 ) |
(31) | 12002-48-1 | 234-413-4 | triklorbensener | |
(32) | 67-66-3 | 200-663-8 | triklormetan (kloroform) | |
(33) | 1582-09-08 | 216-428-8 | trifluralin | X |
(34) | 115-32-2 | 204-082-0 | dikofol | X |
(35) | 1763-23-1 | 217-179-8 | perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) | X |
(36) | 124495-18-7 | ej tillämpligt | kinoxifen | X |
(37) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | dioxiner och dioxinlika föreningar | X ( 9 ) |
(38) | 74070-46-5 | 277-704-1 | aklonifen | |
(39) | 42576-02-3 | 255-894-7 | bifenox | |
(40) | 28159-98-0 | 248-872-3 | cybutryn | |
(41) | 52315-07-8 | 257-842-9 | cypermetrin ( 10 ) | |
(42) | 62-73-7 | 200-547-7 | diklorvos | |
(43) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | hexabromcyklododekan (HBCDD) | X ( 11 ) |
(44) | 76-44-8/ 1024-57-3 | 200-962-3/ 213-831-0 | heptaklor och heptaklorepoxid | X |
(45) | 886-50-0 | 212-950-5 | terbutryn |
( 1 ) CAS: Chemical Abstracts Service.
( 2 ) EU-nummer: Europeiska förteckningen över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elincs).
( 3 ) För grupper av ämnen definieras typiska enskilda representanter i samband med fastställande av miljökvalitetsnormer, om inte annat uttryckligen anges.
( 4 ) Endast tetra-, penta-, hexa- och heptabromdifenyleter (CAS-nr 40088-47-9, 32534-81-9, 36483-60-0 respektive 68928-80-3).
( 5 ) Nonylfenol (CAS-nr 25154-52-3, EU-nr 246-672-0) inklusive isomererna 4-nonylfenol (CAS-nr 104-40-5, EU-nr 203-199-4) och 4-nonylfenol (grenad) (CAS-nr 84852-15-3, EU-nr 284-325-5).
( 6 ) Oktylfenol (CAS-nr 1806-26-4, EU-nr 217-302-5) inklusive isomeren 4-(1,1’,3,3’-tetrametylbutyl)-fenol (CAS-nr 140-66-9, EU-nr 205-426-2).
( 7 ) Inklusive bens(a)pyren (CAS-nr 50-32-8, EU-nr 200-028-5), benso(b)fluoranten (CAS-nr 205-99-2, EU-nr 205-911-9), benso(g,h,i)perylen (CAS-nr 191-24-2, EU-nr 205-883-8), benso(k)fluoranten (CAS-nr 207-08-9, EU-nr 205-916-6), indeno(1,2,3-cd)pyren (CAS-nr 193-39-5, EU-nr 205-893-2) och exklusive antracen, fluoranten och naftalen, som förtecknas separat.
( 8 ) Inklusive tributyltenn-katjon (CAS-nr 36643-28-4).
( 9 ) Detta avser följande föreningar:
7 polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD): 2,3,7,8-T4CDD (CAS-nr 1746-01-6), 1,2,3,7,8-P5CDD (CAS-nr 40321-76-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDD (CAS-nr 39227-28-6), 1,2,3,6,7,8-H6CDD (CAS-nr 57653-85-7), 1,2,3,7,8,9-H6CDD (CAS-nr 19408-74-3), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDD (CAS-nr 35822-46-9), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDD (CAS-nr 3268-87-9)
10 polyklorerade dibensofuraner (PCDF): 2,3,7,8-T4CDF (CAS-nr 51207-31-9), 1,2,3,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-41-6), 2,3,4,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-31-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDF (CAS-nr 70648-26-9), 1,2,3,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 57117-44-9), 1,2,3,7,8,9-H6CDF (CAS-nr 72918-21-9), 2,3,4,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 60851-34-5), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDF (CAS-nr 67562-39-4), 1,2,3,4,7,8,9-H7CDF (CAS-nr 55673-89-7), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDF (CAS-nr 39001-02-0)
12 dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB-DL): 3,3’,4,4’-T4CB (PCB 77, CAS-nr 32598-13-3), 3,3’,4’,5-T4CB (PCB 81, CAS-nr 70362-50-4), 2,3,3’,4,4’-P5CB (PCB 105, CAS-nr 32598-14-4), 2,3,4,4’,5-P5CB (PCB 114, CAS-nr 74472-37-0), 2,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 118, CAS-nr 31508-00-6), 2,3’,4,4’,5’-P5CB (PCB 123, CAS-nr 65510-44-3), 3,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 126, CAS-nr 57465-28-8), 2,3,3’,4,4’,5-H6CB (PCB 156, CAS-nr 38380-08-4), 2,3,3’,4,4’,5’-H6CB (PCB 157, CAS-nr 69782-90-7), 2,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 167, CAS-nr 52663-72-6), 3,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 169, CAS-nr 32774-16-6), 2,3,3’,4,4’,5,5’-H7CB (PCB 189, CAS-nr 39635-31-9).
( 10 ) CAS-nr 52315-07-8 avser en isomerblandning av cypermetrin, alfacypermetrin (CAS-nr 67375-30-8), betacypermetrin (CAS-nr 65731-84-2), thetacypermetrin (CAS-nr 71697-59-1) och zetacypermetrin (52315-07-8).
( 11 ) Detta avser följande: 1,3,5,7,9,11-hexabromcyklododekan (CAS-nr 25637-99-4), 1,2,5,6,9,10- hexabromcyklododekan (CAS-nr 3194-55-6), α-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-50-6), β-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-51-7) och γ-hexabromcyklo-dodekan (CAS-nr 134237-52-8).
C2) ÄMNEN SOM IDENTIFIERATS SOM FARLIGA OCH SKADLIGA FÖR VATTENMILJÖN ENLIGT RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN SAMT MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR DEM (8.12.2016/1090)
AA: årsmedelvärde.
MAC: maximal tillåten koncentration
Enhet: [µg/l] för kolumnerna (4)–(7)
[µg/kg färskvikt] för kolumn (8)
(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) | (8) |
Nr | Ämne | CAS-nummer ( 1 ) | AA-MKN ( 2 ) Inlandsytvatten ( 16 ) | AA-MKN ( 2 ) Havsvatten och andra ytvatten | MAC-MKN ( 4 ) Inlandsytvatten ( 16 ) | MAC-MKN ( 4 ) Havsvatten och andra ytvatten | MKN Abborre/strömming ( 12 ) |
(1) | alaklor | 15972-60-8 | 0,3 | 0,3 | 0,7 | 0,7 | |
(2) | antracen | 120-12-7 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
(3) | atrazin | 1912-24-9 | 0,6 | 0,6 | 2,0 | 2,0 | |
(4) | bensen | 71-43-2 | 10 | 8 | 50 | 50 | |
(5) | bromerade difenyletrar ( 5 ) | 32534-81-9 | 0,14 | 0,014 | 0,0085 | ||
(6) | kadmium och kadmiumföreningar (beroende på vattenhårdhetsklass) ( 6 ) | 7440-43-9 | ≤ 0,08 (klass 1) 0,08 (klass 2) 0,09 (klass 3) 0,15 (klass 4) 0,25 (klass 5) ( 3 ) | 0,2 | ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) ( 3 ) | ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) | |
(6a) | koltetraklorid ( 7 ) | 56-23-5 | 12 | 12 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(7) | C10-13-kloralkaner ( 8 ) | 85535-84-8 | 0,4 | 0,4 | 1,4 | 1,4 | |
(8) | klorfenvinfos | 470-90-6 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,3 | |
(9) | klorpyrifos (klorpyrifosetyl) | 2921-88-2 | 0,03 | 0,03 | 0,1 | 0,1 | |
(9a) | cyklodiena bekämpningsmedel: aldrin ( 7 ) dieldrin ( 7 ) endrin ( 7 ) isodrin ( 7 ) | 309-00-2 60-57-1 72-20-8 465-73-6 | Σ = 0,01 | Σ = 0,005 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(9b) | DDT total ( 7 ) ( 9 ) | ej tillämpligt | 0,025 | 0,025 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
para-para-DDT ( 7 ) | 50-29-3 | 0,01 | 0,01 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ||
(10) | 1,2-dikloretan | 107-06-2 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(11) | diklormetan | 75-09-2 | 20 | 20 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(12) | di(2-etyl-hexyl)–ftalat (DEHP) | 117-81-7 | 1,3 | 1,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(13) | diuron | 330-54-1 | 0,2 | 0,2 | 1,8 | 1,8 | |
(14) | endosulfan | 115-29-7 | 0,005 | 0,0005 | 0,01 | 0,004 | |
(15) | fluoranten | 206-44-0 | 0,12 | 0,12 | 30 | ||
(16) | hexaklor-bensen | 118-74-1 | 0,05 | 0,05 | 10 | ||
(17) | hexaklor- butadien | 87-68-3 | 0,6 | 0,6 | 55 | ||
(18) | hexaklor-cyklohexan | 608-73-1 | 0,02 | 0,002 | 0,04 | 0,02 | |
(19) | isoproturon | 34123-59-6 | 0,3 | 0,3 | 1,0 | 1,0 | |
(20) | bly och blyföreningar | 7439-92-1 | 1,2 ( 13 ) ( 3 ) | 1,3 | 14 ( 3 ) | 14 | |
(21) | kvicksilver och kvicksilverföreningar | 7439-97-6 | 0,07 ( 3 ) | 0,07 | 20 | ||
(22) | naftalen | 91-20-3 | 2 | 2 | 130 | 130 | |
(23) | nickel och nickelföreningar | 7440-02-0 | 4 ( 13 ) ( 3 ) | 8,6 | 34 ( 3 ) | 34 | |
(24) | nonylfenoler (4-nonyl-fenol) ( 15 ) | 84852-15-3 | 0,3 | 0,3 | 2,0 | 2,0 | |
(25) | oktylfenoler ((4-(1,1′,3,3′-tetrametyl-butyl)-fenol)) | 140-66-9 | 0,1 | 0,01 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(26) | pentaklor-bensen | 608-93-5 | 0,007 | 0,0007 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(27) | pentaklor-fenol | 87-86-5 | 0,4 | 0,4 | 1 | 1 | |
(28) | polyaromatiska kolväten (PAH) ( 11 ) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
benso(a)pyren | 50-32-8 | 0,27 | 0,027 | 5 | |||
benso(b)-fluoranten | 205-99-2 | Se fotnot 11. | Se fotnot 11. | 0,017 | 0,017 | Se fotnot 11. | |
benso(k)-fluoranten | 207-08-9 | Se fotnot 11. | Se fotnot 11. | 0,017 | 0,017 | Se fotnot 11. | |
benso(g,h,i)-perylen | 191-24-2 | Se fotnot 11. | Se fotnot 11. | 8,2 × 10-3 | 8,2 × 10-4 | Se fotnot 11. | |
Indeno(1,2,3-cd)pyren | 193-39-5 | Se fotnot 11. | Se fotnot 11. | ej tillämpligt | ej tillämpligt | Se fotnot 11. | |
(29) | simazin | 122-34-9 | 1 | 1 | 4 | 4 | |
(29a) | tetraklor-etylen ( 7 ) | 127-18-4 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(29b) | trikloretylen | 79-01-6 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(30) | tributyltennföreningar (tributyltenn-katjon) | 36643-28-4 | 0,0002 | 0,0002 | 0,0015 | 0,0015 | |
(31) | triklorbensener | 12002-48-1 | 0,4 | 0,4 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(32) | triklormetan | 67-66-3 | 2,5 | 2,5 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(33) | trifluralin | 1582-09-08 | 0,03 | 0,03 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
(34) | dikofol | 115-32-2 | ej tillämpligt ( 10 ) | ej tillämpligt ( 10 ) | 33 | ||
(35) | perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) | 1763-23-1 | 36 | 7,2 | 9,1 | ||
(36) | kinoxifen | 124495-18-7 | 0,15 | 0,015 | 2,7 | 0,54 | |
(37) | dioxiner och dioxinlika föreningar | Se fotnot 9 i punkt C1 i bilaga 1 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | Summa PCDD+PCDF+ PCB-DL 0,0065 µg.kg –1 TEQ ( 14 ) | ||
(38) | aklonifen | 74070-46-5 | 0,12 | 0,012 | 0,12 | 0,012 | |
(39) | bifenox | 42576-02-3 | 0,012 | 0,0012 | 0,04 | 0,004 | |
(40) | cybutryn | 28159-98-0 | 0,0025 | 0,0025 | 0,016 | 0,016 | |
(41) | cypermetrin | 52315-07-8 | 8 × 10-5 | 8 × 10-6 | 6 × 10-4 | 6 × 10-5 | |
(42) | diklorvos | 62-73-7 | 6 × 10-4 | 6 × 10-5 | 7 × 10-4 | 7 × 10-5 | |
(43) | hexabrom-cyklododekan (HBCDD) | Se fotnot 11 i punkt C1 i bilaga 1 | 0,5 | 0,05 | 167 | ||
(44) | heptaklor och heptaklor-epoxid | 76-44-8/ 1024-57-3 | 3 × 10-4 | 3 × 10-5 | 6,7×10-3 | ||
(45) | terbutryn | 886-50-0 | 0,065 | 0,0065 | 0,34 | 0,034 |
( 1 ) CAS: Chemical Abstracts Service.
( 2 ) Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för den totala koncentrationen av alla isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.
( 3 ) Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan ”metaller”) uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. Metallernas miljökvalitetsnorm hänför sig till upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 µm-filter eller motsvarande förbehandling. Vid utvärderingen av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen får följande beaktas:
a) den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar genom att till miljökvalitetsnormen addera en uppskattning av den naturliga bakgrundskoncentrationen i enlighet med tabellen nedan,
b) vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet.
Summan av uppskattningen av den naturliga bakgrundskoncentrationen och miljökvalitetsnormen. På platser där koncentrationerna av geologiska orsaker är höga får expertbedömningen avvika från bakgrundskoncentrationernas värden.
kadmium | nickel | bly | kvicksilver | |
µg/l (vatten)bakgrund + AA MKN | µg/l (vatten)bakgrund + AA MKN | µg/l (vatten)bakgrund + AA MKN | µg/kg (abborre/strömming)bakgrund + MKN | |
Sjöar | ||||
med låg humushalt(färgtal Pt mg/l < 30) | 0,02 + 0,08 = 0,1(klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 ( 13 ) | 0,1 + 1,2 = 1,3 ( 13 ) | 180 + 20 = 200 |
humösa(färgtal Pt mg/l30– 90) | 0,02 + 0,08 = 0,1(klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 ( 13 ) | 0,2 + 1,2 = 1,4 ( 13 ) | 200 + 20 = 220 |
med hög humushalt(färgtal Pt mg/l > 90) | 0,02 + 0,08 = 0,1(klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 ( 13 ) | 0,7 + 1,2 = 1,9 ( 13 ) | 230 + 20 = 250 |
Åar och älvar | ||||
momark och lerjordar(färgtal Pt mg/l < 90,avrinningsområdets myrareal -% | 0,02 + 0,08 = 0,1(klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 ( 13 ) | 0,3 + 1,2 = 1,5 ( 13 ) | 180 + 20 = 200 |
torvmark(färgtal Pt mg/l < 90,avrinningsområdets myrareal -% > 25) | 0,02 + 0,08 = 0,1(klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 ( 13 ) | 0,5 + 1,2 = 1,7 ( 13 ) | 230 + 20 = 250 |
Kustvatten/havsvatten | 0,02 + 0,2 = 0,22 | 1 + 8,6 = 9,6 | 0,03 + 1,3 = 1,33 | 180 + 20 = 200 |
( 4 ) Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där parametern MAC-MKN anges som "ej tillämpligt" anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp, eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet. Vid tillämpning av MAC-MKN får den uppmätta koncentrationen inte överskrida normens värde vid någon av övervakningspunkterna. Vid uppskattning får dock statistiska metoder, såsom percentilberäkning, användas för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnaden av värdet på MAC-MKN.
( 5 ) För den grupp av ämnen som utgörs av bromerade difenyletrar (nr 5) avser miljökvalitetsnormen summan av koncentrationerna för kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154.
( 6 ) För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: < 40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till < 50 mg CaCO3/l, klass 3: 50 till < 100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till < 200 mg CaCO 3/l och klass 5: ≥ 200 mg CaCO 3/l)
( 7 ) Detta ämne är inte ett prioriterat ämne enligt ramdirektivet för vatten utan ett av de övriga förorenande ämnen för vilka MKN är lika med det värde som fastställts i den lagstiftning som gällde före den 13 januari 2009.
( 8 ) Ingen indikativ parameter anges för denna grupp av ämnen. Den eller de indikativa parametrarna ska fastställas med analysmetoden.
( 9 ) DDT total består av summan av isomererna 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 50-29-3, EU-nr 200-024-3); 1,1,1-triklor-2(o-klorfenyl)-2-(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 789-02-6, EU-nr 212-332-5); 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etylen (CAS-nr 72-55-9, EU-nr 200-784-6); och 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 72-54-8, EU-nr 200-783-0).
( 10 ) Det finns inte tillräcklig information för att fastställa en MAC-MKN för dessa ämnen.
( 11 ) För den grupp farliga ämnen som består av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) avser miljökvalitetsnormen för biota koncentrationen av bens(a)pyren, på vars toxicitet de bygger. Bens(a)pyren kan ses som en markör för övriga PAH och bens(a)pyren behöver därför övervakas för jämförelse med miljökvalitetsnormen för biota.
( 12 ) Miljökvalitetsnormen för biota avser fisk om inget annat anges. I inlandsytvattnen och kustvattnen mäts MKN för abborre och på öppet hav för strömming. För ämnena nr 15 (fluoranten) och 28 (polyaromatiska kolväten [PAH]) avser miljökvalitetsnormen för biota blötdjur. För bedömning av kemisk status är det inte lämpligt att övervaka fluoranten och PAH i fisk. För ämne nr 37 (dioxiner och dioxinlika föreningar) avser miljökvalitetsnormen för biota fisk, i linje med avsnitt 5.3 i bilagan till förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel (EUT L 320, 3.12.2011, s. 18).
( 13 ) Dessa miljökvalitetsnormer avser biotillgängliga koncentrationer av ämnena.
( 14 ) PCDD: polyklorerade dibenso-p-dioxiner; PCDF: polyklorerade dibensofuraner; PCB-DL: dioxinlika polyklorerade bifenyler;
TEQ: toxiska ekvivalenter enligt WHO:s toxicitetsekvivalensfaktorer från 2005
( 15 ) Nonylfenolens och nonylfenoletoxilaternas totala toxicitet får inte överskrida miljökvalitetsnormen. Den totala toxiciteten beräknas enligt formeln:
∑ (Cxx TEF), TEF = toxisk ekvivalentfaktor
C x = halt av respektive nonylfenolförening
toxisk ekvivalentfaktor (TEF) | |
nonylfenol | 1 |
nonylfenolmono- och dietoxilater | 0,5 |
( 16 ) Inlandsytvatten omfattar floder och sjöar och därmed sammanhängande konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster.
D) Ämnen som vid ett nationellt förfarande har fastställts som skadliga för vattenmiljön
Ämne | CAS-nummer[1] | Miljökvalitetsnorm AA-MKN [2][3] inlandsytvatten, µg/l | Miljökvalitets-norm AA-MKN [2][3] andra ytvatten, µg/l | Miljökvalitets-norm AA-MKN [2][3] ytvatten avsett för uttag av hushållsvatten, µg/l | |
1. | klorbensen | 108-90-7 | 9,3 | 3,2 | 3 |
2. | 1,2-diklorbensen | 95-50-1 | 7,4 | 0,74 | 0,3 |
3. | 1,4-diklorbensen | 106-46-7 | 20 | 2 | 0,1 |
4. | bensylbutylftalat (BBP)2 | 85-68-7 | 10 | 1,4 | 10 |
5. | dibutylftalat (DBP) | 84-74-2 | 10 | 1 | 10 |
6. | resorcinol (1,3-bensendiol) | 108-46-3 | |||
7. | (benzotiazol-2-yltio) metyltiocyanat (TCMTB) | 21564-17-0 | |||
8. | benzotiazol-2-tiol (di(benzotiazol-2-yl)disulfid (CAS 120-78-5) nedbrytningsprodukt) | 149-30-4 | |||
9. | bronopol (2-brom-2-nitropropan-1,3-diol) | 52-51-7 | 4 | 0,4 | 4 |
10. | dimetoat | 60-51-5 | 0,7 | 0,07 | |
11. | MCPA (4-klor-2-metylfenoxiättiksyra) | 94-74-6 | 1,6 | 0,16 | |
12. | metamitron (4-amino-3-metyl-6-fenyl-1,2,4-triatzin-5-on) | 41394-05-2 | 32 | 3,2 | |
13. | prokloraz (N-propyl-N-[2-(2,4,6-triklorfenoxi)etyl]-1H-imidazol-1-karboxamid) | 67747-09-5 | 1 | 0,1 | |
14. | etylentiourea (nedbrytningsprodukt av (CAS 8018-01-7)) | 96-45-7 | 200 | 20 | |
15. | tribenuron-metyl (metyl-2-(3-(4-metoxi-6-metyl-1,3,5-triazin-2-yl)3-metylureidosulfonyl)benzoat) | 101200-48-0 | 0.1 | 0.01 |
[1] CAS: Chemical Abstracts Service.
[2] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.
[3] Miljökvalitetsnormerna uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet.
E) Ämnen farliga för grundvattnet och i ämnesgrupper ingående farliga ämnen som inte får släppas ut i grundvatten (20.5.2009/342)
1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljö,
2. organiska fosforföreningar,
3. organiska tennföreningar,
4. ämnen och preparat eller nedbrytningsprodukter av dessa som påvisas ha cancerogena eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka produktionen av steroider eller sköldkörteln, fortplantningen eller andra endokrina funktioner,
5. kolväten samt svårnedbrytbara, bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen,
6. cyanider,
7. metaller och deras föreningar,
8. arsenik och dess föreningar,
9. biocider och växtskyddsmedel,
10. uppslammade ämnen,
11. ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater),
12. syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel BOD och COD),
13. kiselföreningar,
14. fluorider,
15. ämnen som negativt påverkar grundvattnets smak eller lukt samt föreningar som eventuellt bildar sådana ämnen i vatten och gör vattnet olämpligt att användas av människor.
Bilaga 2
Ytvatten ur vilka det i genomsnitt tas ut mer än 100 m 3 hushållsvatten i dygnet skall utöver det som föreskrivs i 9 § 1-3 mom. i denna förordning vid behov kontrolleras med följande frekvens:
Antal hushållsvattenanvändare | Frekvens |
< 10 000 | 4 gånger om året |
10 000 - 30 000 | 8 gånger om året |
> 30 000 | 12 gånger om året |
Bilaga 3 (7.10.2010/868)
Krav som gäller analysmetoder och tolkning av resultat
1. I denna bilaga avses med
a) mätosäkerhet en icke-negativ parameter som karakteriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet, på basis av den information som använts,
b) kvantifieringsgräns en angiven multipel av detektionsgränsen vid en koncentration av ämnet som rimligen kan bestämmas med godtagbar noggrannhet och precision,
c) detektionsgräns det utslag eller koncentrationsvärde över vilket det med angiven konfidensgrad kan bekräftas att ett prov är annorlunda än ett blankprov som inte innehåller det ämne som ska bestämmas.
Kvantifieringsgränsen som avses ovan i underpunkt b kan beräknas med användning av lämplig standard eller lämpligt prov och kan erhållas från den lägsta kalibreringspunkten på kalibreringskurvan. Härvid beaktas inte blankprov.
2. Alla analysmetoder - hit hör laboratorieanalyser, fältanalyser och onlinemetoder - som används i kemiska övervakningsprogram enligt 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, valideras och dokumenteras i enlighet med standarden EN ISO/IEC-17025 eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad.
3. Vid ytvattenkontrollen och bestämningen av koncentrationerna av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön i utsläpp och läckage ska metoder enligt SFS-, EN- och ISO-standarderna eller metoder med samma noggrannhet och tillförlitlighet tillämpas.
Koncentrationen av ett ämne kan uppskattas även genom beräkning, om metoderna som avses ovan inte är tillgängliga.
4. Minimikraven för alla analysmetoder som används är baserade på en mätosäkerhet på högst 50 % (k = 2) beräknad på nivån för ämnets miljökvalitetsnorm och en kvantifieringsgräns som är lika med eller under ett värde på 30 % av de relevanta miljökvalitetsnormerna. Om det inte finns någon relevant miljökvalitetsnorm för en viss parameter, eller om det inte finns någon analysmetod som uppfyller de ovan fastställda minimikraven, ska övervakningen utföras med bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.
5. När mängderna av fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter i ett visst prov ligger under kvantifieringsgränsen, ska mätresultaten fastställas till halva värdet av den berörda kvantifieringsgränsen för beräkningen av medelvärden. När ett beräknat medelvärde av mätresultaten som avses ovan ligger under kvantifieringsgränserna, ska värdet anges som "under kvantifieringsgränsen". Resultat under kvantifieringsgränsen för enskilda ämnen fastställs dock till noll i sådana fall där mätstorheter består av den sammanlagda summan av en viss grupp fysikalisk-kemiska parametrar eller kemiska mätstorheter, inklusive deras relevanta metaboliter, nedbrytningsprodukter och reaktionsprodukter.
5 a. Om det beräknade medelvärdet av ett mätresultat, vid en mätning som utförts med hjälp av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader, med stöd av 5 punkten anges som ”under kvantifieringsgränsen” och ”kvantifieringsgränsen” för denna teknik är högre än miljökvalitetsnormen, ska resultatet för det uppmätta ämnet inte beaktas. (5.11.2015/1308)
6. Laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorier bevisar sin kompetens för analys av relevanta fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter genom
a) deltagande i kvalifikationsprövningsprogram som omfattar de analysmetoder som avses i punkt 2 för mätstorheter vid koncentrationsnivåer som är representativa för kemiska övervakningsprogram som utförs i enlighet med 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, och
b) analys av tillgängligt referensmaterial som är representativt för insamlade prov som innehåller lämpliga koncentrationsnivåer i förhållande till relevanta miljökvalitetsnormer.
Kvalifikationsprövningsprogrammen enligt underpunkt a får organiseras av ackrediterade organisationer eller internationellt eller nationellt erkända organisationer som uppfyller kraven i ISO/IEC guide 43-1 eller kraven i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.
Resultaten av deltagandet i dessa program ska utvärderas på grundval av de bedömningssystem som fastställs i ISO/IEC guide 43-1 eller i standarden ISO-13528 eller i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.
Ikraftträdelsestadganden
20.5.2009/342:
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2009. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 19 maj 1994 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen (364/1994) .
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG (32006L0118); EGT nr L 372, 27.12.2006, s. 19
29.12.2009/1818:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
7.10.2010/868:
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2010.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (32008L0105); EGT nr L 348, 24.12.2008 s. 84–97, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1–73, Kommissionens direktiv 2009/90/EG (32009L0090); EUT nr L 201, 1.8.2009, s. 36–38
29.12.2011/1562:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
5.11.2015/1308:
Denna förordning träder i kraft den 22 december 2015.
Miljökvalitetsnormerna för ämnena 34–45 i punkt C2 i bilaga 1 träder dock i kraft den 22 december 2018. I syfte att uppnå god kemisk ytvattenstatus i fråga om dessa ämnen ska närings-, trafik- och miljöcentralen senast den 22 december 2018 upprätta ett kompletterande övervakningsprogram och ett preliminärt åtgärdsprogram som innefattar dessa ämnen.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (32013L0039), EUT L 226, 24.8.2013, s. 1
8.12.2016/1090:
Denna förordning träder i kraft den 22 december 2016.