Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1308/2015

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön ( 1022/2006 ) 1 § 1 mom., 2 § 2 mom., 3 § 1 och 2 punkten, 4 a §, 5 § 2 mom., 6 § 1 och 2 mom., 6 b och 7 §, 8 § 1 mom., 9 § 2 mom., 9 a § 1 och 3 mom., 10 § 1 mom. samt punkt C i bilaga 1, av dem 1 § 1 mom. och 4 a § sådana de lyder i förordning 342/2009 samt 3 § 1 punkten, 5 § 2 mom., 6 § 1 och 2 mom., 6 b och 7 §, 9 § 2 mom., 9 a § 1 och 3 mom., 10 § 1 mom. och punkt C i bilaga 1 sådana de lyder i förordning 868/2010, samt

fogas till 9 §, sådan den lyder delvis ändrad i förordning 868/2010, ett nytt 5 mom., till förordningen en ny 9 b § samt till bilaga 3, sådan den lyder i förordning 868/2010, en ny 5 a punkt som följer:

1 §Syfte

Syftet med denna förordning är att skydda yt- och grundvattnen samt havsvatten och förbättra deras kvalitet genom att förebygga förorening och risken för förorening från farliga eller skadliga ämnen med hjälp av utsläppsförbud, utsläppsgränsvärden och miljökvalitetsnormer. Målet är att på en gång eller stegvis eliminera utsläpp och läckage av ämnen som är farliga för vattenmiljön i ytvattnen, att stegvis minska utsläpp och läckage av ämnen som är skadliga för vattenmiljön samt att förhindra och begränsa utsläpp av farliga ämnen i grundvattnet.


2 §Tillämpningsområde


De utsläppsgränsvärden för halten av kvicksilver och kadmium i avloppsvatten som anges i punkt B i bilaga 1 tillämpas inte på avloppsvatten från sådan rening av rökgaser som avses i 15 § 1 mom. i statsrådets förordning om avfallsförbränning (151/2013).

3 § Definitioner

I denna förordning avses med

1) 

ämnen som är farliga för vattenmiljön prioriterade farliga ämnen som anges i punkt A, B och C1 i bilaga 1 och som fastställts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan ramdirektivet för vatten,

2) 

ämnen, som är skadliga för vattenmiljön andra ämnen än de farliga ämnen, som fastställts enligt ramdirektivet för vatten och som anges i punkt C1 i bilaga 1 samt ämnen, som anges i punkt D i bilaga 1.


4 a § Förbud mot utsläpp i grundvatten

Utöver det som föreskrivs i 17 § 1 mom. i miljöskyddslagen (527/2014), får inte farliga ämnen som nämns i punkt E i bilaga 1 till denna förordning eller ämnen som ingår i en ämnesgrupp som nämns i bilagan släppas ut i grundvattnet vare sig direkt eller indirekt. Förbudet gäller inte utsläpp i grundvatten av en ringa mängd av ett nämnt ämne eller av ett ämne i någon nämnd ämnesgrupp, om utsläppet inte försämrar eller äventyrar grundvattnets kvalitet nu eller i framtiden. Förbudet gäller inte heller hushållsavloppsvatten som avses i 154 § 1 punkten i miljöskyddslagen, om utsläppets verkningar inte kan sträcka sig till ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde eller till grundvatten som finns på någon annans fastighet eller som är i användning. Den som utövar tillståndspliktig eller registreringspliktig verksamhet ska vid behov påvisa för tillsynsmyndigheten att utsläppet inte kan orsaka eller riskera försämring av grundvattnets kvalitet.

5 § Gränsvärden för utsläpp


I 70 § 1 mom. i miljöskyddslagen föreskrivs om förutsättningarna för tillståndsvillkor som är strängare än gränsvärdet för utsläpp enligt punkt B i bilaga 1.

6 § Miljökvalitetsnorm

Halten i vatten eller i biota av de ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 får inte överskrida de miljökvalitetsnormer som anges i respektive punkter. Om ämnet har fått en miljökvalitetsnorm för biota, ska denna norm användas.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004), med beaktande av principen om bästa praxis från miljösynpunkt presentera åtgärder genom vilka det förhindras att miljökvalitetsnormer överskrids till följd av någon annan verksamhet än tillståndspliktig verksamhet.


6 b § Avvikelser från miljökvalitetsnormerna inom blandningszoner

På ansökan av verksamhetsutövaren får det i miljötillståndet bestämmas om en blandningszon där halten i vatten av ett eller flera ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 får överstiga miljökvalitetsnormen för ämnet i fråga, om normen inte överstigs i någon annan del av ytvattenförekomsten.

Blandningszonen ska i miljötillståndet begränsas till området i närheten av utsläppskällan så att dess omfattning står i rätt proportion till halten av förorenande ämnen vid utsläppskällan.

7 §Kontroll av ytvatten

När ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut ska utövare av miljötillståndspliktig verksamhet kontrollera ämnena som halt i vatten, sediment eller biota. Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska dessutom kontrollera ytvatten där de ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut i betydande mängd.

Om en potentiell risk för eller via vattenmiljön på grund av akut exponering har konstaterats med ledning av uppmätta eller uppskattade koncentrationer eller utsläpp i miljön och om miljökvalitetsnormer för biota tillämpas, ska ses till att övervakning i ytvatten också utförs och ska tillämpa de MAC-MKN som anges i punkt C2 i bilaga 1 i de fall sådana miljökvalitetsnormer har fastställts.

8 § Kontrollstationer

Kontrollstationerna ska vara tillräckligt många för att utsläppets eller läckagets omfattning och konsekvenser för ytvattnets status ska kunna bedömas samt för att effekterna på vattnets status av åtgärderna i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska kunna observeras. Kontrollstationerna anges i kontrollvillkoren enligt 62—64 § i miljöskyddslagen.


9 § Kontrollfrekvens


Halterna i vatten av de ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 ska kontrolleras en gång i månaden, minst 12 gånger per år. De ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 och för vilka det har föreskrivits en kvalitetsnorm i biota eller sediment ska kontrolleras i sediment eller biota minst en gång per år. Det är då inte nödvändigt att kontrollera halterna i vatten av dessa ämnen. Halterna i vatten av de ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 ska kontrolleras med tre månaders intervaller, minst fyra gånger per år.


Med avvikelse från vad som föreskrivs om kontrollfrekvensen för ämnen i biota eller sediment i punkt A i bilaga 4 till statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006) och i 2 mom. ovan, är kontrollfrekvensen tre år när gäller de ämnen med stor spridning som nämns i punkt C2 i bilaga 1, det vill säga ämnen vars nummer är 5, 21, 28, 30, 35, 37, 43 och 44. Detta kan tillämpas i sådana fall då det finns statistiskt tillförlitliga utgångsuppgifter att tillgå i fråga om förekomsten av dessa ämnen i vattenmiljön.

9 a § Långsiktig trendanalys

Närings-, trafik- och miljöcentralen analyserar utifrån resultaten av övervakningsprogrammet enligt 15 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen och övervakningsprogrammet enligt 14 § i statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen (980/2011) de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i punkt C2 i bilaga 1 och som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota. Det är fråga om ämnena 2, 5, 6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28, 30, 34, 35, 36, 37, 43 och 44 i punkt C2 i bilaga 1.


Närings-, trafik och miljöcentralen ska vid behov i åtgärdsprogrammet enligt 12 § och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram enligt 26 f § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen presentera åtgärder med vars hjälp en betydande ökning av halterna av de ämnen som avses i 1 mom. förhindras.

9 b § Ordnande av övervakning av vissa ämnen

Utifrån den bevakningslista som kommissionen fattat beslut om gör Finlands miljöcentral upp en plan för övervakning av ämnen. De ämnen som finns upptagna på listan ska övervakas vid nio övervakningsstationer i minst tolv månader. Övervakningen av varje enskilt ämne ska inledas inom sex månader efter det att ämnet tagits upp på listan.

När planen görs upp ska ämnets användningsmönster och möjliga förekomst beaktas vid valet av övervakningsfrekvens, övervakningstidpunkt och övervakningsstationer. Övervakningsfrekvensen får inte vara mindre än en gång per år.

Finlands miljöcentral kan i planen föreslå att det inte ska utföras övervakning av ett visst ämne, om tillräcklig, jämförbar, representativ och aktuell övervakningsinformation om ämnet kan lämnas till kommissionen utifrån redan befintliga övervakningsprogram eller undersökningar.

10 § Inskrivning i datasystemet för miljövårdsinformation

Sådan verksamhet i vilken verksamhetsutövaren använder något av ämnena 1, 3, 8, 9, 13, 14, 19, 29, 33, 34, 36, 38, 39, 41, 44 som nämns i punkt C2 i bilaga 1 eller något av ämnena 10–15 som nämns i punkt D i bilaga 1 och som med stöd av lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) eller den lag som gällde före lagens ikraftträdande har godkänts för användning som bekämpningsmedel, ska på begäran anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation enligt 222 § i miljöskyddslagen. Information kan begäras av verksamhetsutövare i ett avrinningsområde för ytvatten, om det enligt myndigheternas övervakningsinformation finns risk för att en miljökvalitetsnorm i det aktuella ytvattnet överskrids eller om det aktuella ytvattnet tas ut för att användas som hushållsvatten.



Denna förordning träder i kraft den 22 december 2015.

Miljökvalitetsnormerna för ämnena 34–45 i punkt C2 i bilaga 1 träder dock i kraft den 22 december 2018. I syfte att uppnå god kemisk ytvattenstatus i fråga om dessa ämnen ska närings-, trafik- och miljöcentralen senast den 22 december 2018 upprätta ett kompletterande övervakningsprogram och ett preliminärt åtgärdsprogram som innefattar dessa ämnen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (32013L0039), EUT L 226, 24.8.2013, s. 1

Helsingfors den 5 november 2015

Jordbruks- och miljöministerKimmo TiilikainenMiljörådAiri Karvonen

Bilaga 1

C1) ÄMNEN SOM IDENTIFIERATS SOM FARLIGA OCH SKADLIGA ÄMNEN FÖR VATTENMILJÖN ENLIGT RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN

Nummer

CAS-nummer ( 1 )

EU-nummer ( 2 )

Ämnets namn

Fastställt som farligt ämne

(1)

15972-60-8

240-110-8

alaklor

(2)

120-12-7

204-371-1

antracen

X

(3)

1912-24-9

217-617-8

atrazin

(4)

71-43-2

200-753-7

bensen

(5)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

bromerade difenyletrar

X ( 4 )

(6)

7440-43-9

231-152-8

kadmium och kadmiumföreningar

X

(7)

85535-84-8

287-476-5

kloralkaner, C 10-13

X

(8)

470-90-6

207-432-0

klorfenvinfos

(9)

2921-88-2

220-864-4

klorpyrifos (klorpyrifosetyl)

(10)

107-06-2

203-458-1

1,2-dikloretan

(11)

75-09-2

200-838-9

diklormetan

(12)

117-81-7

204-211-0

di(2-etylhexyl) ftalat (DEHP)

X

(13)

330-54-1

206-354-4

diuron

(14)

115-29-7

204-079-4

endosulfan

X

(15)

206-44-0

205-912-4

fluoranten

(16)

118-74-1

204-273-9

hexaklorbensen

X

(17)

87-68-3

201-765-5

hexaklorbutadien

X

(18)

608-73-1

210-168-9

hexaklorcyklohexan

X

(19)

34123-59-6

251-835-4

isoproturon

(20)

7439-92-1

231-100-4

bly och blyföreningar

(21)

7439-97-6

231-106-7

kvicksilver och kvicksilverföreningar

X

(22)

91-20-3

202-049-5

naftalen

(23)

7440-02-0

231-111-4

nickel och nickelföreningar

(24)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

nonylfenoler

X ( 5 )

(25)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

oktylfenoler

(26)

608-93-5

210-172-0

pentaklorbensen

X

(27)

87-86-5

201-778-6

pentaklorfenol

(28)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

polyaromatiska kolväten (PAH) ( 7 )

X

(29)

122-34-9

204-535-2

simazin

(30)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

tributyltennföreningar

X ( 8 )

(31)

12002-48-1

234-413-4

triklorbensener

(32)

67-66-3

200-663-8

triklormetan (kloroform)

(33)

1582-09-08

216-428-8

trifluralin

X

(34)

115-32-2

204-082-0

dikofol

X

(35)

1763-23-1

217-179-8

perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS)

X

(36)

124495-18-7

ej tillämpligt

kinoxifen

X

(37)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

dioxiner och dioxinlika föreningar

X ( 9 )

(38)

74070-46-5

277-704-1

aklonifen

(39)

42576-02-3

255-894-7

bifenox

(40)

28159-98-0

248-872-3

cybutryn

(41)

52315-07-8

257-842-9

cypermetrin ( 10 )

(42)

62-73-7

200-547-7

diklorvos

(43)

ej tillämpligt

ej tillämpligt

hexabromcyklododekan (HBCDD)

X ( 11 )

(44)

76-44-8/ 1024-57-3

200-962-3/ 213-831-0

heptaklor och heptaklorepoxid

X

(45)

886-50-0

212-950-5

terbutryn

( 1 ) CAS: Chemical Abstracts Service.

( 2 ) EU-nummer: Europeiska förteckningen över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elincs).

( 3 ) För grupper av ämnen definieras typiska enskilda representanter i samband med fastställande av miljökvalitetsnormer, om inte annat uttryckligen anges.

( 4 ) Endast tetra-, penta-, hexa- och heptabromdifenyleter (CAS-nr 40088-47-9, 32534-81-9, 36483-60-0 respektive 68928-80-3).

( 5 ) Nonylfenol (CAS-nr 25154-52-3, EU-nr 246-672-0) inklusive isomererna 4-nonylfenol (CAS-nr 104-40-5, EU-nr 203-199-4) och 4-nonylfenol (grenad) (CAS-nr 84852-15-3, EU-nr 284-325-5).

( 6 ) Oktylfenol (CAS-nr 1806-26-4, EU-nr 217-302-5) inklusive isomeren 4-(1,1’,3,3’-tetrametylbutyl)-fenol (CAS-nr 140-66-9, EU-nr 205-426-2).

( 7 ) Inklusive bens(a)pyren (CAS-nr 50-32-8, EU-nr 200-028-5), benso(b)fluoranten (CAS-nr 205-99-2, EU-nr 205-911-9), benso(g,h,i)perylen (CAS-nr 191-24-2, EU-nr 205-883-8), benso(k)fluoranten (CAS-nr 207-08-9, EU-nr 205-916-6), indeno(1,2,3-cd)pyren (CAS-nr 193-39-5, EU-nr 205-893-2) och exklusive antracen, fluoranten och naftalen, som förtecknas separat.

( 8 ) Inklusive tributyltenn-katjon (CAS-nr 36643-28-4).

( 9 ) Detta avser följande föreningar:

7 polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD): 2,3,7,8-T4CDD (CAS-nr 1746-01-6), 1,2,3,7,8-P5CDD (CAS-nr 40321-76-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDD (CAS-nr 39227-28-6), 1,2,3,6,7,8-H6CDD (CAS-nr 57653-85-7), 1,2,3,7,8,9-H6CDD (CAS-nr 19408-74-3), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDD (CAS-nr 35822-46-9), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDD (CAS-nr 3268-87-9)

10 polyklorerade dibensofuraner (PCDF): 2,3,7,8-T4CDF (CAS-nr 51207-31-9), 1,2,3,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-41-6), 2,3,4,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-31-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDF (CAS-nr 70648-26-9), 1,2,3,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 57117-44-9), 1,2,3,7,8,9-H6CDF (CAS-nr 72918-21-9), 2,3,4,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 60851-34-5), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDF (CAS-nr 67562-39-4), 1,2,3,4,7,8,9-H7CDF (CAS-nr 55673-89-7), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDF (CAS-nr 39001-02-0)

12 dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB-DL): 3,3’,4,4’-T4CB (PCB 77, CAS-nr 32598-13-3), 3,3’,4’,5-T4CB (PCB 81, CAS-nr 70362-50-4), 2,3,3’,4,4’-P5CB (PCB 105, CAS-nr 32598-14-4), 2,3,4,4’,5-P5CB (PCB 114, CAS-nr 74472-37-0), 2,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 118, CAS-nr 31508-00-6), 2,3’,4,4’,5’-P5CB (PCB 123, CAS-nr 65510-44-3), 3,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 126, CAS-nr 57465-28-8), 2,3,3’,4,4’,5-H6CB (PCB 156, CAS-nr 38380-08-4), 2,3,3’,4,4’,5’-H6CB (PCB 157, CAS-nr 69782-90-7), 2,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 167, CAS-nr 52663-72-6), 3,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 169, CAS-nr 32774-16-6), 2,3,3’,4,4’,5,5’-H7CB (PCB 189, CAS-nr 39635-31-9).

( 10 ) CAS-nr 52315-07-8 avser en isomerblandning av cypermetrin, alfacypermetrin (CAS-nr 67375-30-8), betacypermetrin (CAS-nr 65731-84-2), thetacypermetrin (CAS-nr 71697-59-1) och zetacypermetrin (52315-07-8).

( 11 ) Detta avser följande: 1,3,5,7,9,11-hexabromcyklododekan (CAS-nr 25637-99-4), 1,2,5,6,9,10- hexabromcyklododekan (CAS-nr 3194-55-6), α-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-50-6), β-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-51-7) och γ-hexabromcyklo-dodekan (CAS-nr 134237-52-8).

C2) ÄMNEN SOM IDENTIFIERATS SOM FARLIGA OCH SKADLIGA FÖR VATTENMILJÖN ENLIGT RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN SAMT MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR DEM

AA: årsmedelvärde.

MAC: maximal tillåten koncentration

Enhet: [μg/l] för kolumnerna (4)–(7)

[μg/kg färskvikt] för kolumn (8)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

Nr

Ämne

CAS-nummer ( 1 )

AA-MKN ( 2 ) Inlandsyt- vatten

AA-MKN ( 2 ) Havsvatten och andra ytvatten

MAC-MKN ( 4 ) Inlandsytvatten

MAC-MKN ( 4 ) Havsvatten och andra ytvatten

MKN Abborre/strömming ( 12 )

(1)

alaklor

15972-60-8

0,3

0,3

0,7

0,7

(2)

antracen

120-12-7

0,1

0,1

0,1

0,1

(3)

atrazin

1912-24-9

0,6

0,6

2,0

2,0

(4)

bensen

71-43-2

10

8

50

50

(5)

bromerade difenyletrar ( 5 )

32534-81-9

0,14

0,014

0,0085

(6)

kadmium och kadmiumföreningar (beroende på vattenhårdhetsklass) ( 6 )

7440-43-9

≤ 0,08 (klass 1) 0,08 (klass 2) 0,09 (klass 3) 0,15 (klass 4) 0,25 (klass 5) ( 3 )

0,2

≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) ( 3 )

≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5)

(6a)

koltetraklorid ( 7 )

56-23-5

12

12

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(7)

C10-13-kloralkaner ( 8 )

85535-84-8

0,4

0,4

1,4

1,4

(8)

klorfenvinfos

470-90-6

0,1

0,1

0,3

0,3

(9)

klorpyrifos (klorpyrifosetyl)

2921-88-2

0,03

0,03

0,1

0,1

(9a)

cyklodiena bekämpningsmedel: aldrin ( 7 ) dieldrin ( 7 ) endrin ( 7 ) isodrin ( 7 )

309-00-2 60-57-1 72-20-8 465-73-6

Σ = 0,01

Σ = 0,005

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(9b)

DDT total ( 7 ) ( 9 )

ej tillämpligt

0,025

0,025

ej tillämpligt

ej tillämpligt

para-para-DDT ( 7 )

50-29-3

0,01

0,01

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(10)

1,2-dikloretan

107-06-2

10

10

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(11)

diklormetan

75-09-2

20

20

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(12)

di(2-etyl-hexyl)–ftalat (DEHP)

117-81-7

1,3

1,3

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(13)

diuron

330-54-1

0,2

0,2

1,8

1,8

(14)

endosulfan

115-29-7

0,005

0,0005

0,01

0,004

(15)

fluoranten

206-44-0

0,12

0,12

30

(16)

hexaklor-bensen

118-74-1

0,05

0,05

10

(17)

hexaklor-butadien

87-68-3

0,6

0,6

55

(18)

hexaklor-cyklohexan

608-73-1

0,02

0,002

0,04

0,02

(19)

isoproturon

34123-59-6

0,3

0,3

1,0

1,0

(20)

bly och blyföreningar

7439-92-1

1,2 ( 13 ) ( 3 )

1,3

14 ( 3 )

14

(21)

kvicksilver och kvicksilverföreningar

7439-97-6

0,07 ( 3 )

0,07

20

(22)

naftalen

91-20-3

2

2

130

130

(23)

nickel och nickelföreningar

7440-02-0

4 ( 13 ) ( 3 )

8,6

34 ( 3 )

34

(24)

nonylfenoler (4-nonyl-fenol) ( 15 )

84852-15-3

0,3

0,3

2,0

2,0

(25)

oktylfenoler ((4-(1,1′,3,3′-tetrametyl-butyl)-fenol))

140-66-9

0,1

0,01

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(26)

pentaklor-bensen

608-93-5

0,007

0,0007

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(27)

pentaklor-fenol

87-86-5

0,4

0,4

1

1

(28)

polyaromatiska kolväten (PAH) ( 11 )

ej tillämpligt

ej tillämpligt

ej tillämpligt

ej tillämpligt

ej tillämpligt

benso(a)pyren

50-32-8

0,27

0,027

5

benso(b)-fluoranten

205-99-2

Se fotnot 11.

Se fotnot 11.

0,017

0,017

Se fotnot 11.

benso(k)-fluoranten

207-08-9

Se fotnot 11.

Se fotnot 11.

0,017

0,017

Se fotnot 11.

benso(g,h,i)-perylen

191-24-2

Se fotnot 11.

Se fotnot 11.

8,2 × 10-3

8,2 × 10-4

Se fotnot 11.

Indeno(1,2,3-cd)pyren

193-39-5

Se fotnot 11.

Se fotnot 11.

ej tillämpligt

ej tillämpligt

Se fotnot 11.

(29)

simazin

122-34-9

1

1

4

4

(29a)

tetraklor-etylen ( 7 )

127-18-4

10

10

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(29b)

trikloretylen

79-01-6

10

10

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(30)

tributyltennföreningar (tributyltenn-katjon)

36643-28-4

0,0002

0,0002

0,0015

0,0015

(31)

triklorbensener

12002-48-1

0,4

0,4

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(32)

triklormetan

67-66-3

2,5

2,5

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(33)

trifluralin

1582-09-08

0,03

0,03

ej tillämpligt

ej tillämpligt

(34)

dikofol

115-32-2

ej tillämpligt ( 10 )

ej tillämpligt ( 10 )

33

(35)

perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS)

1763-23-1

36

7,2

9,1

(36)

kinoxifen

124495-18-7

0,15

0,015

2,7

0,54

(37)

dioxiner och dioxinlika föreningar

Se fotnot 9 i punkt C1 i bilaga 1

ej tillämpligt

ej tillämpligt

Summa PCDD+PCDF+ PCB-DL 0,0065 μg.kg –1 TEQ ( 14 )

(38)

aklonifen

74070-46-5

0,12

0,012

0,12

0,012

(39)

bifenox

42576-02-3

0,012

0,0012

0,04

0,004

(40)

cybutryn

28159-98-0

0,0025

0,0025

0,016

0,016

(41)

cypermetrin

52315-07-8

8 × 10-5

8 × 10-6

6 × 10-4

6 × 10-5

(42)

diklorvos

62-73-7

6 × 10-4

6 × 10-5

7 × 10-4

7 × 10-5

(43)

hexabrom-cyklododekan (HBCDD)

Se fotnot 11 i punkt C1 i bilaga 1

0,5

0,05

167

(44)

heptaklor och heptaklor-epoxid

76-44-8/ 1024-57-3

3 × 10-4

3 × 10-5

6,7×10-3

(45)

terbutryn

886-50-0

0,065

0,0065

0,34

0,034

( 1 ) CAS: Chemical Abstracts Service.

( 2 ) Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för den totala koncentrationen av alla isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.

( 3 ) Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan ‘metaller’) uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. Metallernas miljökvalitetsnorm hänför sig till upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 µm-filter eller motsvarande förbehandling. Vid utvärderingen av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen får följande beaktas:

a) den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar genom att till miljökvalitetsnormen addera en uppskattning av den naturliga bakgrundskoncentrationen i enlighet med tabellen nedan,

b) vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet.

Summan av uppskattningen av den naturliga bakgrundskoncentrationen och miljökvalitetsnormen. På platser där koncentrationerna av geologiska orsaker är höga får expertbedömningen avvika från bakgrundskoncentrationernas värden.

kadmium

nickel

bly

kvicksilver

μg/l (vatten) bakgrund + AA MKN

μg/l (vatten) bakgrund + AA MKN

μg/l (vatten) bakgrund + AA MKN

µg/kg (abborre/strömming) bakgrund + MKN

Sjöar

med låg humushalt (färgtal Pt mg/l < 30)

0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2)

1 + 4 = 5 ( 13 )

0,1 + 1,2 = 1,3 ( 13 )

180 + 20 = 200

humösa (färgtal Pt mg/l30– 90)

0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2)

1 + 4 = 5 ( 13 )

0,2 + 1,2 = 1,4 ( 13 )

200 + 20 = 220

med hög humushalt (färgtal Pt mg/l > 90)

0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2)

1 + 4 = 5 ( 13 )

0,7 + 1,2 = 1,9 ( 13 )

230 + 20 = 250

Åar och älvar

momark och lerjordar (färgtal Pt mg/l < 90,avrinningsområdets myrareal -%

0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2)

1 + 4 = 5 ( 13 )

0,3 + 1,2 = 1,5 ( 13 )

180 + 20 = 200

torvmark (färgtal Pt mg/l < 90,avrinningsområdets myrareal -% > 25)

0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2)

1 + 4 = 5 ( 13 )

0,5 + 1,2 = 1,7 ( 13 )

230 + 20 = 250

Kustvatten/havsvatten

0,02 + 0,2 = 0,22

1 + 8,6 = 9,6

0,03 + 1,3 = 1,33

180 + 20 = 200

( 4 ) Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där parametern MAC-MKN anges som "ej tillämpligt" anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp, eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet. Vid tillämpning av MAC-MKN får den uppmätta koncentrationen inte överskrida normens värde vid någon av övervakningspunkterna. Vid uppskattning får dock statistiska metoder, såsom percentilberäkning, användas för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnaden av värdet på MAC-MKN.

( 5 ) För den grupp av ämnen som utgörs av bromerade difenyletrar (nr 5) avser miljökvalitetsnormen summan av koncentrationerna för kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154.

( 6 ) För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: < 40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till < 50 mg CaCO3/l, klass 3: 50 till < 100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till <200 mg CaCO 3/l och klass 5: ≥200 mg CaCO 3/l)

( 7 ) Detta ämne är inte ett prioriterat ämne enligt ramdirektivet för vatten utan ett av de övriga förorenande ämnen för vilka MKN är lika med det värde som fastställts i den lagstiftning som gällde före den 13 januari 2009.

( 8 ) Ingen indikativ parameter anges för denna grupp av ämnen. Den eller de indikativa parametrarna ska fastställas med analysmetoden.

( 9 ) DDT total består av summan av isomererna 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 50-29-3, EU-nr 200-024-3); 1,1,1-triklor-2(o-klorfenyl)-2-(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 789-02-6, EU-nr 212-332-5); 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etylen (CAS-nr 72-55-9, EU-nr 200-784-6); och 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 72-54-8, EU-nr 200-783-0).

( 10 ) Det finns inte tillräcklig information för att fastställa en MAC-MKN för dessa ämnen.

( 11 ) För den grupp farliga ämnen som består av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) avser miljökvalitetsnormen för biota koncentrationen av bens(a)pyren, på vars toxicitet de bygger. Bens(a)pyren kan ses som en markör för övriga PAH och bens(a)pyren behöver därför övervakas för jämförelse med miljökvalitetsnormen för biota.

( 12 ) Miljökvalitetsnormen för biota avser fisk om inget annat anges. I inlandsytvattnen och kustvattnen mäts MKN för abborre och på öppet hav för strömming. För ämnena nr 15 (fluoranten) och 28 (polyaromatiska kolväten [PAH]) avser miljökvalitetsnormen för biota blötdjur. För bedömning av kemisk status är det inte lämpligt att övervaka fluoranten och PAH i fisk. För ämne nr 37 (dioxiner och dioxinlika föreningar) avser miljökvalitetsnormen för biota fisk, i linje med avsnitt 5.3 i bilagan till förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel (EUT L 320, 3.12.2011, s. 18).

( 13 ) Dessa miljökvalitetsnormer avser biotillgängliga koncentrationer av ämnena.

( 14 ) PCDD: polyklorerade dibenso-p-dioxiner; PCDF: polyklorerade dibensofuraner; PCB-DL: dioxinlika polyklorerade bifenyler;

TEQ: toxiska ekvivalenter enligt WHO:s toxicitetsekvivalensfaktorer från 2005

( 15 ) Nonylfenolens och nonylfenoletoxilaternas totala toxicitet får inte överskrida miljökvalitetsnormen. Den totala toxiciteten beräknas enligt formeln:

∑ (Cxx TEF), TEF = toxisk ekvivalentfaktor

C x = halt av respektive nonylfenolförening

toxisk ekvivalentfaktor (TEF)

nonylfenol

1

nonylfenolmono- och dietoxilater

0,5

Bilaga 3

Krav som gäller analysmetoder och tolkning av resultat

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

5 a Om det beräknade medelvärdet av ett mätresultat, vid en mätning som utförts med hjälp av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader, med stöd av 5 punkten anges som ”under kvantifieringsgränsen” och ”kvantifieringsgränsen” för denna teknik är högre än miljökvalitetsnormen, ska resultatet för det uppmätta ämnet inte beaktas.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Till början av sidan