1299/2004

I denna lag föreskrivs om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och om därmed sammanhängande utredningsarbete, om samarbete och deltagande inom vattenförvaltnings- och havsförvaltningsområdena samt om internationellt samarbete i fråga om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. De allmänna målen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen är att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön så att ytvattnens och grundvattnens eller Östersjöns status inte försämras samt att deras status är åtminstone god. Planeringen av vattenvården och havsvården utförs och verkställs genom samordning och sammanfallande målsättningar. (25.3.2011/272)

Syftet med denna lag är att vid vattenvårdsförvaltningen hänsyn ska tas inte bara till vattnens kvalitet utan även till att vattentillgången är tillräcklig och vattenanvändningen hållbar samt till vattentjänsterna och den ekonomiska analysen av dessa, till hantering av översvämningsrisker och tillgången på vatten för rekreation, till de sjukdomar som sprids via vatten samt till skyddet av akvatiska ekosystem och sådana terrestra ekosystem och våtmarker som står i direkt kontakt med dem. (24.6.2010/623)

I fråga om havsvårdsförvaltningen tillämpas ekosystemansatsen för hanteringen av belastning och påverkan på den marina miljön till följd av mänsklig verksamhet, så att uppnåendet av en god miljöstatus i den marina miljön eller de marina ekosystemens förmåga att reagera på förändringar orsakade av mänsklig verksamhet inte äventyras, samtidigt som en hållbar användning av marina varor och tjänster möjliggörs. (25.3.2011/272)

I denna lag avses med

Ett vattenförvaltningsområde består av ett eller flera avrinningsområden. En kustvattensträcka och en grundvattenförekomst hör till det angränsande vattenförvaltningsområde som är lämpligast. I avrinningsområden som överskrider riksgränsen hör till ett vattenförvaltningsområde det delavrinningsområde som är beläget på finskt territorium. Av avrinningsområden som sträcker sig in på en annan stats territorium bildas ett internationellt vattenförvaltningsområde så som särskilt föreskrivs om detta.

Miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet leder och övervakar inom sina ansvarsområden verkställigheten av denna lag. För verkställigheten av denna lag fullgör Finlands miljöcentral av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ålagda uppgifter samt Naturresursinstitutet av jord- och skogsbruksministeriet ålagda uppgifter. (27.6.2014/571)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter uppgifter enligt denna lag inom sina respektive verksamhetsområden. (22.12.2009/1593)

Miljöministeriet ansvarar för samarbetet med andra stater i Östersjöns avrinningsområde vid planeringen av havsvården. Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt andra behöriga myndigheter deltar i samarbetet inom det egna verksamhetsområdet. (25.3.2011/272)

Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Forststyrelsen ansvarar för övervakningsuppgifter och andra uppgifter i fråga om havsvården inom sina verksamhetsområden. (27.6.2014/571)

De övriga statliga och kommunala myndigheterna inom vattenförvaltningsområdena och havsvattnen deltar inom sina verksamhetsområden i den vattenvårds- och havsvårdsförvaltning som avses i denna lag. (25.3.2011/272)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har till uppgift att inom sina vattenförvaltningsområden

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har till uppgift att inom havsvårdsförvaltningen inom sina verksamhetsområden

(25.3.2011/272)

Finlands miljöcentral ansvarar för beredningen av havsförvaltningsplanens övervakningsprogram och ger närings-, trafik- och miljöcentralerna sakkunnighjälp i de åligganden som nämns i fråga om de i 1 och 2 mom. nämnda uppgifterna, och för register över de uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten. (25.3.2011/272)

Närings-, trafik- och miljöcentralen är stödmyndighet enligt 1 a kap. (26.6.2020/507)

Närmare bestämmelser om vattenförvaltningsområdena och den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen i ett vattenförvaltningsområde utfärdas genom förordning av statsrådet.

För främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården kan inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten beviljas stöd enligt prövning som består av varor och tjänster som överlåts till stödmottagaren.

Närmare bestämmelser om innehållet i stödet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ordnar upphandlingen av stödet och överlåtelsen av stödet till stödmottagaren. Till närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter hör att planera stödinsatser, förbereda upphandlingen av stödet, fatta upphandlingsbeslut och ingå upphandlingskontrakt, ordna upphandlingen och överlåtelsen av stödet på basis av stödbeslutet samt att sköta andra organiseringsuppgifter som krävs för stödinsatserna.

Bestämmelser om upphandling av varor och tjänster finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) .

Bestämmelser om stöd som beviljas företag eller andra sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet finns dessutom i Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd.

Närmare bestämmelser om beviljande, förutsättningar för beviljande, begränsning, utbetalning och användning av sådant stöd som är förenligt med Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd, om stödmottagarens skyldigheter och stödvillkoren får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan sökas av fysiska personer, företag och andra sammanslutningar samt offentliga samfund.

Stöd ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen innan den åtgärd som får stöd inleds. Stöd kan inte sökas förrän den tid har löpt ut under vilken ett stöd som beviljats för samma åtgärd ger effekter.

Stödansökan ska innehålla uppgift om

Stödansökan ska vid behov innehålla uppgifter om andra viktiga omständigheter som har betydelse för projektet eller verksamheten och som påverkar uppnåendet av målen för stödet.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd och om innehållet i stödansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan fastställa en ansökningstid för stödet. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska informera om möjligheten att ansöka om stöd, om det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

En förutsättning för beviljande av stöd är att stödet utifrån en helhetsbedömning främjar uppnåendet av målen för vattenvården och havsvården och åtgärderna inom vattenvården och havsvården och att stödmottagaren inte har fått annan offentlig finansiering för samma projekt eller verksamhet.

Stödet kan täcka kostnaderna helt eller delvis. Grunden för beräkningen av det stöd som beviljas är det försäljningspris inklusive mervärdesskatt till vilket närings-, trafik- och miljöcentralen upphandlar varan eller tjänsten.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd och om stödbeloppet samt om grunderna för bestämmande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som ansöker om stöd kan återta ansökan helt eller delvis fram till delfåendet av stödbeslutet. Sökanden ska utan dröjsmål skriftligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om återtagandet.

Med avvikelse från det som anges i 1 mom. kan sökanden dock återta stödansökan efter att ha fått del av stödbeslutet, om det rör sig om force majeure eller något annat exceptionellt naturförhållande som hindrar stödinsatsen. Återtagandet ska göras omedelbart efter det att stödmottagaren har fått kännedom om force majeure eller ett exceptionellt naturförhållande.

Närmare bestämmelser om exceptionella naturförhållanden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen fattar ett skriftligt beslut om stödet. Beslut ska fattas även i ett ärende som avses i 6 h §.

Ett positivt stödbeslut ska innehålla uppgift om stödets maximibelopp, stödets penningvärde, stödvillkoren samt grunderna för beviljande av stöd, avbrytande och återkrav av stöd samt övervakningen av användningen av stödet.

Dessutom kan närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal med stödmottagaren om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Avtalet ska innehålla behövliga bestämmelser om avtalsparternas uppgifter och ansvar i fråga om stödinsatserna, det förfarande som ska iakttas och andra detaljer som gäller det praktiska genomförandet av stödinsatsen.

Närmare bestämmelser om innehållet i stödbeslutet och avtalet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genom sitt beslut avbryta stödinsatserna, om

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genom sitt beslut bestämma att stöd som redan överlåtits eller dess värde helt eller delvis ska återkrävas. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan låta bli att återkräva stödet eller en del av det, om stödmottagaren har rättat sitt förfarande enligt underpunkterna till 1 mom. 1 punkten och uppnåendet av målen för stödet inte har äventyrats.

I det belopp som återkrävs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, räknat från den dag då stödet beviljades, inkludera en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Om det återkrävda beloppet inte betalas senast den förfallodag som närings-, trafik- och miljöcentralen har bestämt, ska det på det återkrävda beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

I fråga om närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt detta kapitel får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) .

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Med tanke på vattenvårdsförvaltningen skall ytvattnen indelas i typer enligt geografiska och naturvetenskapliga karakteristika. I fråga om grundvattnen anges läget och gränserna för viktiga och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, samt den allmänna karaktären hos mark- och berggrunden i grundvattenområdena. Vid karakteriseringen kan vattnen granskas som helheter.

Yt- och grundvattnen klassificeras på grundval av hur stor förändringen till följd av mänsklig verksamhet är. Ytvattenklasserna grundar sig på ekologisk och kemisk status enligt den status som är sämst.

Ytvattnets ekologiska status är hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Klassificeringen görs gentemot referensförhållanden. Referensförhållandet för kraftigt modifierade och konstgjorda ytvattenförekomster är maximal ekologisk potential, och gentemot denna indelas förekomsterna på motsvarande sätt i god, måttlig, otillfredsställande och dålig status.

Ytvattnets kemiska status är god, om den uppfyller alla miljökvalitetsnormer för skadliga ämnen enligt gemenskapslagstiftningen, och vilka särskilt anges genom förordning.

Grundvattnet klassificeras enligt kemiska och kvantitativa egenskaper i god och otillfredsställande status.

Inom vattenförvaltningsområdena ska övervakningen av ytvattnen och grundvattnen ordnas så att den ger en sammanhållen och mångsidig helhetsbild av vattnens status.

De program för vattenövervakning som närings-, trafik- och miljöcentralerna har utarbetat ska samordnas inom respektive vattenförvaltningsområde och bifogas förvaltningsplanen. Vid utarbetandet av övervakningsprogrammet ska i tillämpliga delar beaktas den övervakning som hör till verksamhetsutövarna enligt någon annan lag.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om

Närmare bestämmelser om omständigheter motsvarande dem som avses i 1 mom. kan dessutom utfärdas genom förordning av statsrådet, om det behövs för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna bestämmer gränserna för områden där grundvatten bildas ( grundvattenbildningsområde ) och de yttersta gränserna för områden som inverkar på vattenkvaliteten eller grundvattenbildningen i en grundvattenförekomst ( grundvattenområde ). Om ett grundvattenområde som används eller lämpar sig för vattenförsörjning eller ett område där grundvatten bildas inte utan avsevärda svårigheter kan avgränsas, kan grundvattenområdet också anges som en punkt med hjälp av koordinater.

För avgränsningen av ett grundvattenområde ska det utarbetas en hydrogeologisk allmän beskrivning av området och en beskrivning av den allmänna karaktären hos mark- och berggrunden i området samt göras en bedömning av mängden av och vattenhöjden och flödesriktningen i det grundvatten som bildas i området.

Närmare bestämmelser om avgränsning av områden där grundvatten bildas och grundvattenområden samt om utredningar som har samband med avgränsningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna klassificerar utifrån grundvattenområdenas lämplighet för vattenförsörjning och skyddsbehov som

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska dessutom i klass E klassificera sådana grundvattenområden av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.

Närmare bestämmelser om grunderna för klassificering av grundvattenområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ändra gränserna för eller klassificeringen av ett grundvattenområde, om information av väsentlig betydelse med avseende på områdets gränser eller klassificering kräver det.

Vid delgivning av och hörande som gäller de beredningsunderlag som utarbetas vid beredningen av den avgränsning och den klassificering av grundvattenområden som görs i samband med upprättande av förvaltningsplaner ska bestämmelserna i 15 § iakttas. Om klassen för eller avgränsningen av ett grundvattenområde ändras genom ett förfarande separat från utarbetandet av förvaltningsplanen, ska närings-, trafik- och miljöcentralen med avvikelse från 15 § hålla beredningsunderlagen tillgängliga i minst 30 dagar. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära utlåtande i ärendet av den kommun där grundvattenområdet finns, av de kommuner vars vattenförsörjning eller markanvändning avgränsningen och klassificeringen av grundvattenområdet kan inverka på och av det landskapsförbund inom vars område grundvattenområdet finns. (19.12.2019/1410)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska i datasystemet för miljövårdsinformation registrera uppgifter om gränserna för och klassificeringen av grundvattenområden och grunderna för klassificeringen samt om grundvattenområdenas andra karakteristika.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i beredningen och om det förfarande som ska iakttas vid hörande samt om de uppgifter om grundvattenområden som ska registreras i datasystemet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen får utarbeta en skyddsplan för ett sådant grundvattenområde på kommunens område som är föremål för verksamhet som väsentligt inverkar på grundvattenområdets status eller där miljömålen i enlighet med denna lag kräver det. En skyddsplan kan utarbetas i samarbete eller tillsammans med andra aktörer.

En skyddsplan ska vid behov innehålla

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i skyddsplanen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När en kommun utarbetar eller ändrar en skyddsplan för ett grundvattenområde ska kommunen ge alla möjlighet att ta del av förslaget och framföra sina åsikter om det. Utlåtanden om förslaget till en skyddsplan ska begäras från de kommuner som skyddsplanen kan gälla samt från de närings-, trafik- och miljöcentraler och regionförvaltningsverk som har behörighet inom det område som skyddsplanen omfattar.

Kommunen ska offentliggöra skyddsplanen och informera om den samt överlämna skyddsplanen till närings-, trafik- och miljöcentralen för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid information om skyddsplaner får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För vattenförvaltningsområdet skall upprättas en förvaltningsplan. I förvaltningsplanen skall sammanfattningsvis ingå

Vid upprättandet och översynen av förvaltningsplanen ska den havsförvaltningsplan som avses i 4 a kap. beaktas. (25.3.2011/272)

En miljörapport ska läggas fram som en del av förvaltningsplanen. I fråga om miljörapporten gäller vad som föreskrivs om den i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) . (25.3.2011/272)

Myndigheterna och andra inrättningar som tillhandahåller offentliga tjänster ska avgiftsfritt ge närings-, trafik- och miljöcentralerna sådan annan information än personuppgifter som de förfogar över och som närings-, trafik- och miljöcentralerna behöver för att utarbeta förvaltningsplanen. Myndigheterna ska överlämna informationen utan hinder av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Andra än lägenhetsspecifika uppgifter ska dessutom överlämnas utan hinder av sekretessbestämmelserna i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) . (22.12.2009/1593)

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för uppnåendet av de miljömål som har ställts upp för vattenvården med beaktande av de karakteriseringar av vattnen, de utredningar av den mänskliga verksamhetens inverkan på vattnen och de ekonomiska analyser av vattenanvändningen som har gjorts. Åtgärdsprogrammet kan bestå av program för ett eller flera avrinningsområden. Åtgärdsprogrammet behandlas som en del av förvaltningsplanen. (25.3.2011/272)

Åtgärdsprogrammet skall innehålla uppgifter om

Kompletterande åtgärder inom vattenvården är åtgärder som utöver de grundläggande åtgärderna behövs för uppnåendet av de miljömål som avses i 4 kap. (25.3.2011/272)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska för utarbetandet av förvaltningsplanen göra upp

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska under alla faser av förvaltningsplanens beredning i tillräcklig omfattning samarbeta och samråda med berörda myndigheter och intressenter inom sitt verksamhetsområde. För detta ändamål ska det finnas minst en samarbetsgrupp. Samarbetsgrupper kan även inrättas per avrinningsområde.

För samordnandet av förvaltningsplanen ska vattenförvaltningsområdet ha en styrgrupp som består av representanter för närings-, trafik- och miljöcentralerna samt en av jord- och skogsbruksministeriet utsedd representant för fiskerinäringen. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för styrgruppens verksamhet. Miljöministeriet beslutar om styrgruppens sammansättning.

Bestämmelser om samordnande uppgifter och delgivning av beredningsunderlag inom ett internationellt vattenförvaltningsområde kan dessutom utfärdas i en internationell överenskommelse som är bindande för Finland.

Bestämmelser om samarbetsgruppens och styrgruppens mandatperioder och närmare bestämmelser om deras uppgifter samt om samarbetsgruppens sammansättning och organiseringen av verksamheten utfärdas genom förordning av statsrådet. (17.4.2020/272)

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska delge de beredningsunderlag som avses i 13 § genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen (434/2003) . Information om kungörelsen ska offentliggöras i de berörda kommunerna inom närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen (410/2015) .

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ge alla tillfälle att ta del av beredningsunderlagen och bakgrundshandlingarna till dem och framföra sina åsikter om dem skriftligen eller elektroniskt under sex månader från det att den kungörelse som avses i 1 mom. publicerades.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska dessutom begära behövliga utlåtanden. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska vid behov ordna informationsmöten, där åsikter kan framföras. Bestämmelser om beredningsunderlagen och tidtabellerna för förfarandet finns i 13 §. Bestämmelser om beredningsunderlags och bakgrundshandlingars offentlighet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Utkastet till förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet ska behandlas och samordnas av styrgruppen.

Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen ska tillställa miljöministeriet utkastet till förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet efter att det har behandlats i styrgruppen.

Statsrådet godkänner förvaltningsplanerna.

Miljöministeriet publicerar de av statsrådet godkända förvaltningsplanerna i elektronisk form. Miljöministeriet sänder statsrådets beslut i elektronisk form till närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska delge statsrådets beslut genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska offentliggöras i de berörda kommunerna inom närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska även sända beslutet till de myndigheter som har hörts tidigare under handläggningen av ärendet.

Bestämmelser om delgivning av beslut av statsrådet inom internationella vattenförvaltningsområden finns i internationella överenskommelser som är bindande för Finland.

I statsrådets beslut om godkännande av förvaltningsplanen får ändring sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . Beslutet får verkställas trots att ändring har sökts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. (5.7.2019/825)

Besvärsrätt har den på vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet kan inverka, kommunen i fråga, myndigheter som bevakar allmänt intresse, samt en sådan registrerad lokal eller regional förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljö- eller naturskydd och vars verksamhetsområde förvaltningsplanen gäller.

De mål för vattenvården som ställs upp i förvaltningsplanen och de kombinationer av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet skall ses över vart sjätte år. För översynen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om beredning och godkännande av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet.

I fråga om upprättandet av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet, om tidsfristerna för upprättandet samt om anordnandet av samarbete i anknytning till förvaltningsplanens beredning bestäms genom förordning av statsrådet.

Dessutom kan genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om uppställandet av miljömål och de uppgifter som skall ingå i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet.

I alla yt- och grundvattenförekomster ska uppnås åtminstone god status eller ett annat mål för vattnens status som uppställts för vattenförekomsterna i förvaltningsplanen med stöd av 22, 24 eller 25 §.

Uppnåendet av målen får inte äventyras på grund av ett projekt eller en verksamhet. Vid bedömningen av konsekvenserna av projektet eller verksamheten ska utöver vad som anges i förvaltningsplanen även beaktas annan aktuell information om vattenförekomstens status.

Närmare bestämmelser om målen för vattnens status utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statusen för en vattenförekomst får inte på grund av ett projekt eller en verksamhet försämras så att

Vid bedömningen av konsekvenserna av projektet eller verksamheten ska utöver vad som anges i förvaltningsplanen även beaktas annan aktuell information om vattenförekomstens status.

Närmare bestämmelser om bedömning av kravet på icke-försämring av en vattenförekomsts status utfärdas genom förordning av statsrådet.

I samband med ett tillståndsärende enligt miljöskyddslagen (527/2014) eller vattenlagen beviljas det undantag från de i 20 a och 20 b § avsedda miljömålen på grund av ett nytt projekt eller ny verksamhet, om

Ytterligare förutsättningar för beviljande av undantag är att

Planeringen, uppförandet och driften av produktionsanläggningar för förnybar energi, anslutningen av sådana anläggningar till nätet, det tillhörande nätet och energilagren är alltid i 2 mom. 2 punkten avsedda projekt och verksamheter som är mycket viktiga ur allmänt intresse.

Målen för förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen är att

Vattenstatusen i ett sådant område som avses i 5 § 1 mom. 4 punkten och som skall skyddas skall vara på en sådan nivå som skyddet förutsätter senast år 2015.

Om exceptionella naturförhållanden eller en olycka av exceptionellt slag tillfälligt leder till en försämring av vattenstatusen eller förhindrar att miljömålen nås, och målen inte kan uppnås med tillgängliga medel, kan vattenstatusen i detta fall inte anses strida mot miljömålen.

En genom byggande eller på annat sätt fysiskt modifierad vattenförekomst kan benämnas konstgjord eller kraftigt modifierad i förvaltningsplanen, om de ändringar av de hydromorfologiska egenskaperna som behövs för uppnåendet av god ekologisk status medför betydande skadliga effekter på miljön eller följande verksamheter:

En förutsättning är dessutom att den nytta som kan uppnås genom de konstgjorda eller förändrade specifika egenskaperna hos vattenförekomsten av tekniska eller ekonomiska skäl inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön.

Miljömålen för i denna paragraf avsedda vattenförekomster skall särskilt redovisas i förvaltningsplanen.

23 § har upphävts genom L 19.12.2024/996 .

I förvaltningsplanen ställs det för förvaltningsplansperioden upp mindre stränga miljömål för en vattenförekomst än de som anges i 21 §, om vattenförekomsten enligt utredningar är så modifierad av mänsklig verksamhet eller dess naturliga förhållanden är sådana att uppnåendet av strängare miljömål är omöjligt eller oproportionerligt dyrt.

Dessutom förutsätts att

I förvaltningsplanen förlängs de tidsfrister för uppnående av miljömålen som ställts upp för vattenförekomster i 21 § eller de avvikande tidsfrister som ställts upp med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om miljömålen kan uppnås endast stegvis.

En förutsättning för förlängning av tidsfristen är att vattenförekomstens status inte försämras ytterligare och att

Tidsfristerna kan förlängas med sammanlagt högst två förvaltningsplansperioder. Tidsfristerna kan emellertid förlängas ytterligare, om naturliga förhållanden inte möjliggör tillräckligt snabb förbättring av vattenförekomstens status.

I förvaltningsplanerna angivna undantag enligt 21 § 3 mom. eller 22, 24 och 25 § från de miljömål som avses i 21 § 1 mom. får inte permanent hindra eller äventyra uppnåendet av miljömålen i andra vattenförekomster inom samma vattenförvaltningsområde eller strida mot krav eller mål som uppställts någon annanstans i miljölagstiftningen.

Närmare föreskrifter om de miljömål som avses i detta kapitel kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

För havsvårdsförvaltningen ska miljöministeriet i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet samt kommunikationsministeriet upprätta en havsförvaltningsplan för Finlands territorialvatten och ekonomiska zon.

Havsförvaltningsplanen ska beredas med beaktande av havsvattnens naturvetenskapliga särdrag samt med beaktande av de vattenförvaltningsområden som avses i denna lag och de förvaltningsplaner som avses i 11 § samt förvaltningsplanen för landskapet Åland.

För den regionala samordningen av havsvårdsförvaltningen samt för samordningen av havsvården och vattenvården ansvarar respektive närings-, trafik- och miljöcentral i samarbete med miljöministeriet. Bestämmelser om de samordnande närings-, trafik- och miljöcentralerna utfärdas särskilt.

Havsförvaltningsplanen ska ses över vart sjätte år.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på marin verksamhet vars enda syfte är rikets försvar eller den nationella säkerheten. Denna verksamhet ska emellertid samordnas med målen för havsvården.

Havsförvaltningsplanen ska innehålla åtgärder för att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att dess status försämras samt trygga och återställa de marina ekosystemen så att en god miljöstatus i den marina miljön kan upprätthållas eller uppnås före år 2020.

I havsförvaltningsplanen ska ingå åtgärder för att minska utsläppen i havet och förhindra och minska annan negativ påverkan på havet så att havets biologiska mångfald kan tryggas och så att de marina ekosystemen, människans hälsa och trivsel eller ett legitimt utnyttjande av havet inte utsätts för betydande risk.

En miljörapport ska läggas fram som en del av havsförvaltningsplanen. Bestämmelser om miljörapporten och den informationsskyldighet som gäller myndigheter och inrättningar som tillhandahåller offentliga tjänster finns i 11 § 3 och 4 mom.

I havsförvaltningsplanen ska det ingå en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd och i den ska beaktas

(27.11.2020/908)

Utifrån den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd ska en god miljöstatus i den marina miljön definieras och den marina miljöns särdrag fastställas på grundval av kvalitativa deskriptorer som fastställts separat och med beaktande av den belastning och påverkan som mänsklig verksamhet orsakar den marina miljön.

Utifrån den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd, som ska ingå i havsförvaltningsplanen, ska omfattande miljömål ställas upp för havsvattnen för att utvecklingen ska kunna styras mot en god miljöstatus i den marina miljön.

Vid uppställandet av miljömålen och fastställandet av de egenskaper som beskriver dessa samt vid fastställandet av belastningar och påverkan ska dessutom gränsöverskridande inverkan och egenskaper och havens naturvetenskapliga karakteristika beaktas samt hänsyn tas till överensstämmelse med miljömål som ställts upp nationellt, inom Europeiska unionen och i internationella avtal. (27.11.2020/908)

Det är möjligt att avvika från miljömålen i havsförvaltningsplanen eller från att i alla avseenden uppnå en god miljöstatus i den marina miljön i ett specificerat fall, om orsaken är

Dessutom är det i enskilda fall möjligt att avvika från den tidtabell som satts upp för uppnåendet av miljömålen eller en god miljöstatus i den marina miljön, om naturförhållandena inte tillåter en förbättring av havsvattnens tillstånd inom denna tidtabell.

I åtgärdsprogrammet ska de undantag som avses i 1 och 2 mom. specificeras och konsekvenserna för andra Östersjöländer beaktas.

Oberoende av de undantag som avses i 1 och 2 mom. ska behövliga åtgärder vidtas i syfte att fortsätta strävan efter att uppnå miljömålen i havsförvaltningsplanen och förhindra att tillståndet för den marina miljön försämras ytterligare samt motverka negativ påverkan på havsvattnen i havsområdet eller i andra länder i Östersjöområdet. Åtgärder som gäller undantagen ska så långt möjligt inkluderas i åtgärdsprogrammet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska upprätta ett åtgärdsprogram för uppnåendet av de miljömål som ställts upp i havsförvaltningsplanen, med beaktande av åtgärdernas kostnadseffektivitet och tekniska genomförbarhet. Åtgärdsprogrammet kan utarbetas så att det gäller en eller flera delar av havsvattnen. I åtgärdsprogrammet ska åtgärdernas verkningar granskas också i det havsområde som ligger utanför Finlands ekonomiska zon.

I åtgärdsprogrammet ska de åtgärder fastställas som krävs för att uppnå och bevara en god miljöstatus i den marina miljön.

Åtgärdsprogrammet ska innefatta regionala skyddsåtgärder som ska främja enhetliga och representativa nätverk på de marina skyddsområdena.

Om Östersjöns tillstånd är så kritiskt att det förutsätter brådskande åtgärder, ska miljöministeriet vidta åtgärder för att inleda samarbete med Europeiska unionens andra medlemsstater i Östersjöområdet eller delta i samarbetet på initiativ av en annan medlemsstat i Östersjöområdet i avsikt att upprätta en särskild åtgärdsplan.

Åtgärdsplanen innehåller tidigareläggning av genomförandet av åtgärdsprogram för havsskydd samt vid behov striktare skyddsåtgärder för att förbättra havets tillstånd. Åtgärdsplanen får emellertid inte utgöra ett hinder för att en god miljöstatus i den marina miljön uppnås eller upprätthålls i ett annat havsområde eller i ett delområde till detta.

På basis av den inledande bedömning som gjorts enligt 26 c § ska det utarbetas och verkställas övervakningsprogram för en fortgående bedömning av den marina miljöns tillstånd. Övervakningsprogrammen ska på ett ändamålsenligt sätt samordnas med övervakningen av den marina miljöns tillstånd i andra stater i havsområdet samt med de övervakningsprogram som gäller vattenförvaltningsområdenas kustområden.

För att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön ska man samarbeta med de medlemsstater i Europeiska unionen som delar Östersjön, för att säkerställa att havsförvaltningsplanerna är konsekventa och samordnade.

De åtgärder som behövs vid upprättandet och genomförandet av havsförvaltningsplanen ska så långt möjligt samordnas med de kuststater vid Östersjön som inte hör till Europeiska unionen och vid behov med inlandsstaterna i Östersjöns avrinningsområde.

Miljöministeriet ska i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralen delge havsförvaltningsplanens beredningsunderlag genom en offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska publiceras i kommunerna. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen. Miljöministeriet ska i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralen

(17.4.2020/272)

Bestämmelser om offentligheten i fråga om beredningsunderlag och bakgrundshandlingar som avses i denna paragraf finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. (17.4.2020/272)

I beredningen av havsförvaltningsplanen ska befintliga förvaltningsorgan och strukturer, såsom regionala havskonventionsorgan, vetenskapliga rådgivande organ och regionala rådgivande nämnder, delta så långt möjligt.

Sammandrag ska publiceras av följande delar av havsförvaltningsplanen och av uppdateringarna av dessa och allmänheten och sammanslutningar ska beredas möjlighet att framföra synpunkter om dem:

Samarbete, deltagande och information i anslutning till beredningen av havsförvaltningsplanen ska så långt möjligt samordnas och genomföras med samarbete, deltagande och information i anslutning till planeringen av vattenvården som regleras i 14 och 15 §.

Statsrådet godkänner havsförvaltningsplanen och den särskilda åtgärdsplan som avses i 26 g §. Vid godkännandet av planen ska det förfarande som anges i 17 § iakttas i tillämpliga delar.

I statsrådets beslut får ändring sökas i enlighet med 18 §.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om

Bestämmelser om förebyggande, minskande och undanröjande av sanitära olägenheter orsakade av vatten, samt om behövliga planer och utredningar ges dessutom i hälsoskyddslagen (763/1994) .

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om insamlande och tillhandahållande av sådan information i anslutning till förebyggande, minskande och undanröjande av sanitära olägenheter orsakade av vatten för den i denna lag avsedda förvaltningsplanen.

Statliga och kommunala myndigheter samt andra organ som sköter myndighetsuppgifter ska i tillämpliga delar i sin verksamhet beakta de förvaltningsplaner som statsrådet godkänner enligt 17 § samt den havsförvaltningsplan som godkänns enligt 26 k § och den särskilda åtgärdsplan som avses i 26 g §.

Beträffande beaktandet av förvaltningsplaner och havsförvaltningsplanen iakttas dessutom vad som bestäms någon annanstans i lag.

Myndigheter som sköter uppgifter inom vattenvård och havsvård samt de tjänstemän som myndigheten förordnat och de som biträder tjänstemännen har rätt att för insamling av miljöinformation som avses i denna lag röra sig på annans mark- och vattenområde och där utföra kontroller och undersökningar, placera ut mät- och observationsanordningar, utföra mätningar och ta prover samt ta upp ljud och bild. Insamlingen av miljöinformation får inte riktas till utrymmen som används för boende av permanent natur.

Insamlingen av miljöinformation ska utföras så att onödiga skador och olägenheter undviks. Områdets ägare eller innehavare ska ersättas för mer än ringa skador eller olägenheter som orsakats dem. Om det inte avtalas om ersättningen, tillämpas på fastställandet av ersättningen vad som föreskrivs i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) .

Den som sköter uppgiften ska vid behov på förhand underrätta områdets ägare eller innehavare om insamlingen av miljöinformation. Den som sköter uppgiften kan avtala med områdets ägare eller innehavare om tidtabellen, arrangemangen och andra praktiska frågor som gäller utförandet av uppgiften. Om en åtgärd som avses i 1 mom. gäller ett gårdsområde eller något annat område som tagits i särskilt bruk, ska det avtalas om utförandet av uppgiften med områdets ägare eller innehavare.

Myndigheter som sköter uppgifter inom vattenvård och havsvård kan ingå avtal om ordnande av undersöknings-, mätnings- och observationsuppgifter enligt 28 a § med en sådan privat aktör som har tillräcklig sakkunskap och andra förutsättningar för skötseln av uppgiften.

På den som sköter en sådan uppgift tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför uppgifter som avses i 1 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Denna lag träder i kraft den 31 december 2004.