986/1998

Denna förordning innehåller bestämmelser om behörighetsvillkoren för de rektorer och lärare som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) , gymnasielagen (714/2018) , lagen om yrkesutbildning (531/2017) , lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) , lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) . (4.2.2021/126)

Varje utbildning som omfattas av en lag som nämns i 1 mom. betraktas i denna förordning som en egen utbildningsform. Förskoleundervisning om vilken bestäms i lagen om grundläggande utbildning betraktas dock som en egen utbildningsform.

I denna förordning bestäms också om behörighetsvillkoren för ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 8 a kap. lagen om grundläggande utbildning. (19.2.2004/115)

I denna förordning avses med

I de pedagogiska studierna för lärare samt i studierna för speciallärare och studiehandledare inom yrkesutbildningen avses med studiepoäng och studievecka utöver vad som bestäms i 1 mom. de grunder för dimensionering av studier som anges i statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning (357/2003) samt i tidigare bestämmelser och föreskrifter om den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

Behörig som rektor är den som har

Om det i samma läroanstalt ordnas utbildning som hänför sig till flera olika utbildningsformer eller om rektor svarar för verksamheten i två eller flera läroanstalter där det ordnas utbildning som hänför sig till olika utbildningsformer, skall rektor ha den lärarbehörighet som avses i 1 mom. 2 punkten för någon av dem.

Behörig som rektor med ansvar för sådan utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning är med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten den som har tillräcklig arbetserfarenhet av både läraruppgifter och andra uppgifter inom undervisningssektorn. Rektorn är då också behörig att ansvara för vid samma läroanstalt ordnad utbildning som handleder för examensutbildning. (4.2.2021/126)

Behörig som rektor för en läroanstalt som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning är även den som har högre högskoleexamen inom branschen och tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Behörig som rektor för en skola som är verksam i ett skolhem, för ett idrottsutbildningscenter eller ett sommaruniversitet är även den som har högre högskoleexamen och tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning.

5 mom. har upphävts genom L 28.12.2017/1150 . (28.12.2017/1150)

Behörig som rektor i en sådan läroanstalt som avses i 2 § 7 mom. lagen om fritt bildningsarbete är också den som har slutfört sådana studier enligt 21 §, vilka fordras av en lärare som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik och vilka anses tillräckliga och har tillräcklig sådan arbetserfarenhet av läraruppgifter som avses i 1 mom. 3 punkten och har avlagt sådan examen eller slutfört sådana studier som nämns i 4 punkten samma moment, eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. (26.9.2002/805)

En rektor ska ha utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i läroanstaltens undervisningsspråk eller i det undervisningsspråk som anges i ett anordnartillstånd enligt lagen om yrkesutbildning. Om det i ett tillstånd att ordna utbildning som handleder för examensutbildning bestäms om undervisningsspråket, ska rektorn också i detta undervisningsspråk ha utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper. (4.2.2021/126)

En rektor som avses i lagen om fritt bildningsarbete och lagen om grundläggande konstundervisning ska behärska läroanstaltens undervisningsspråk.

Behörig att ge klassundervisning är den som

Behörig att ge klassundervisning är också den som har behörighet att ge ämnesundervisning i grundläggande utbildning och som har fullgjort studierna inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. Detta gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen (718/1984) sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/1996) eller på 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992) .

Om den examen för klasslärare i grundskolan som avses i 1 mom. 3 punkten grundar sig på kortare studier än tre år, är en person behörig att undervisa i årskurs 1–4 inom den grundläggande utbildningen eller, efter att ha slutfört av utbildningsstyrelsen bestämda tilläggstudier, på samma sätt som den som har avlagt examen baserad på tre års studier.

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

(3.11.2005/865)

Behörighet ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i varje ämne som undervisas minst 35 studieveckors studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar grundstudier och ämnesstudier vid universitet. (3.11.2005/865)

Behörig att meddela ämnesundervisning är utan hinder av 1 mom. den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Den som på basis av en minst treårig lärarutbildning som han eller hon har fått i Danmark, Island, Norge eller Sverige är behörig som lärare i konst- och färdighetsämnen i respektive land eller som på basis av en minst fyraårig lärarutbildning är behörig som annan lärare, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för motsvarande uppgift som lärare för grundläggande utbildning. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

När undervisning ges enligt en godkänd läroplan i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) och det inte är fråga om fördjupade eller tillämpade studier i läroämnet, är utan hinder av 5 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen. Om studierna inte ingår i examen skall de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

Behörig att ge elevhandledning är den som

(3.11.2005/865)

I en skola som är verksam i ett skolhem kan elevhandledning också ges av den som har sådan annan behörighet som i denna förordning fordras av lärare för grundläggande utbildning.

Behörig att ge förskoleundervisning är den som enligt denna förordning är behörig att ge klassundervisning. (3.11.2005/865)

Behörig att ge förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever som får grundläggande utbildning är även den som

(3.11.2005/865)

Behörig att meddela förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever i grundläggande utbildning är även den som den 1 augusti 2000 är verksam eller under de tre senaste åren före nämnda tidpunkt under sammanlagt minst ett år har varit verksam i sådana i 4 § förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992) avsedda ledningsuppgifter i daghem eller vård-, omsorgs-, uppfostrings-, undervisnings- eller rehabiliteringsuppgifter inom dagvården som kräver omfattande kunskaper och som har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog. Vidare förutsätts att den som uppfyller ovan angivna villkor har slutfört av undervisningsministeriet godkända studier för förskoleundervisning omfattande 15 studieveckor som ordnats före 2004 av ett universitet eller av någon annan utbildningsanordnare som samarbetar med universitetet. (30.3.2000/327)

Behörig att meddela förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever i grundläggande utbildning är även den som efter 1995 har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog eller för handledare inom socialbranschen eller socionomexamen (YH) och i vars examen ingår studier i småbarnsfostran och socialpedagogik omfattande minst 50 studieveckor, och som utöver nämnda examen har slutfört ovan avsedda studier för förskoleundervisning. För den som har avlagt en sådan examen för socialpedagog eller för handledare inom socialbranschen som avses i detta moment men inte har den arbetserfarenhet som avses i 3 mom., omfattar studierna för förskoleundervisning dock 20 studieveckor. Den som har avlagt sådan socionomexamen som avses i detta moment skall ha antagits till yrkeshögskolan senast 1999. (30.3.2000/327)

Behörig att ge specialundervisning som avses i 16 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som

(23.2.2012/105)

Behörig att ge specialundervisning som avses i 17 § 1 mom. är den som

(23.2.2012/105)

Behörig att ge undervisning i ett läroämne såsom specialundervisning enligt 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är utan hinder av 2 mom. också den som enligt denna förordning är behörig att ge undervisning i detta ämne i den grundläggande utbildningen och som har slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge undervisning i gymnastik i statens skolor för elever med nedsatt hörsel-, syn- och rörelseförmåga är utan hinder av 2 mom. också den som har behörighet att ge undervisning i gymnastik i den grundläggande utbildningen och som har slutfört grund- och ämnesstudier i specialidrott. (23.2.2012/105)

Vad som föreskrivs i 2 mom. 3 punkten och i 3 mom. gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/ 1996) , eller 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992) . (3.11.2005/865)

Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och även annan specialundervisning för utvecklingshämmade elever är även den som har avlagt lämplig högskoleexamen och slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är även den som har sådan behörighet som lärare i förskoleundervisning som föreskrivs i 7 § 2–4 mom. och som har slutfört studier för speciallärare. Även den som har avlagt lämplig högskoleexamen kan fungera som assisterande lärare i undervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och i förskoleundervisning för elever som avses i 25 § 2 mom. i samma lag. (23.2.2012/105)

Specialundervisning enligt denna paragraf kan även ges av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av speciallärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Den som i Danmark, Island, Norge eller Sverige har fått speciallärarutbildning och som dessutom är behörig att meddela grundläggande utbildning, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för specialundervisningsuppgiften i fråga, om utbildningens inriktning i stort motsvarar behörighetsvillkoren för uppgiften. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

I 8 § avses med studier för speciallärare de studier i lärarutbildningen som anges i 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och som omfattar minst 60 studiepoäng, de studier för speciallärare som anges i 14 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området och som omfattar minst 35 studieveckor samt de studier för speciallärare som anges i 35 § i förordningen om pedagogiska examina och studier.

De studier för speciallärare som avses i 1 mom. krävs inte av den som har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

En lärare som undervisar i den grundläggande utbildningen eller meddelar förskoleundervisning skall ha utmärkt förmåga att använda skolans undervisningsspråk i tal och skrift.

Om undervisningsspråket är ett annat än skolans undervisningsspråk eller om det är fråga om undervisning som ordnas i en sådan skola som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning, kan undervisningen också meddelas av en person som behärskar det språk som används i undervisningen. Utbildningsstyrelsen bestämmer vid behov hur språkkunskaperna skall visas.

Den som har fått lärarutbildning i Sverige och som har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna enbart på svenska anses ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i en svenskspråkig skola i tal och skrift. En person som har avlagt klasslärarexamen i Danmark eller Norge får utan hinder av att han eller hon inte har visat utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift, för högst två år anställas för att i en svenskspråkig skola meddela klassundervisning, dock inte undervisning i modersmål och litteratur.

Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten är den som 1) har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller som elevhandledare.

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

(3.11.2005/865)

Behörighet för ämneslärare ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i ett av de ämnen som undervisas studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare, när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet samt fördjupade studier, sammanlagt minst 55 studieveckor, och i varje annat undervisningsämne studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet, sammanlagt minst 35 studieveckor. (3.11.2005/865)

Ämnesundervisning kan utan hinder av 1 och 2 mom. ges även av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige. (3.11.2005/865)

Den som på basis av en minst treårig lärarutbildning som han eller hon har fått i Danmark, Island, Norge eller Sverige är behörig som lärare i konst- eller färdighetsämnen i respektive land samt som på basis av en minst fyraårig lärarutbildning är behörig som annan lärare, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för motsvarande uppgift som lärare för gymnasieutbildning. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

När undervisning ges enligt en läroplan för en anordnare av gymnasieutbildning i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018) , är utan hinder av 10 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 120 studiepoängs eller minst 55 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen, om han eller hon undervisar endast i detta läroämne i gymnasiet, samt den som har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för läroämnet, om han eller hon undervisar även i något annat sådant läroämne i gymnasiet i vilket han eller hon har slutfört de 120 studiepoängs eller 55 studieveckors studier som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten. Om studierna inte ingår i examen ska de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

10 b § har upphävts genom F 4.2.2021/126 .

Behörig att ge studiehandledning är den som

Behörig att ge specialundervisning enligt 28 § i gymnasielagen är den som

Gymnasieundervisning kan ges också av en lärarstuderande under en lärares handledning.

Inom gymnasieutbildningen skall lärarna behärska det språk som används i undervisningen.

Lärare som meddelar ämnesundervisning i modersmål och litteratur skall ha utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift.

Behörig att ge undervisning i yrkesinriktade examensdelar är den som

Avvikelse kan göras från det krav på lämplig högskoleexamen som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten, om sådan lämplig högskoleexamen som förutsätts för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt inte finns i högskoleexamenssystemet eller om den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt kräver en särskilt stor eller specialiserad praktisk yrkesskicklighet. Läraren ska då ha sådan specialyrkesexamen som lämpar sig för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt, eller om en lämplig specialyrkesexamen inte ingår i examensstrukturen, annan lämplig examen eller utbildning, pedagogiska studier för lärare enligt 1 mom. 2 punkten och minst fem års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter som närmast motsvarar innehållet i den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt.

Behörig att ge undervisning i yrkesinriktade examensdelar inom grundexamen i tandteknik, grundexamen inom läkemedelsbranschen, grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, grundexamen i instrumentvård, yrkesexamen för massör, yrkesexamen i massage, yrkesexamen i fotvård, yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, yrkesexamen i gipsning, yrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård, yrkesexamen för obduktionspreparator, yrkesexamen i arbete bland missbrukare, yrkesexamen inom hälsovårdsbranschen, yrkesexamen för instrumentskötare, specialyrkesexamen för massör, specialyrkesexamen i massage, specialyrkesexamen i immobilisationsvård, specialyrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, specialyrkesexamen för gipsningsmästare, specialyrkesexamen i rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster, specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård, specialyrkesexamen i arbetslivsträning, specialyrkesexamen i äldreomsorg och specialyrkesexamen för instrumentskötare är med avvikelse från 13 § den som

För verksamhet som lärare i fråga om examina enligt 1 mom. krävs därtill att den som ger undervisning har rätt att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården och socialvården som legitimerad yrkesutbildad person, om verksamhet i uppgifter inom branschen förutsätter legitimation.

Behörig att ge undervisning i yrkesinriktade examensdelar inom grundexamina i dans och inom cirkusbranschen är trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. den som

Behörig att ge sådan utbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen är trots vad som föreskrivs i 13 § av särskilda skäl även den som har avlagt specialyrkesexamen inom branschen eller som annars förvärvat en god yrkesskicklighet genom utbildning eller arbetserfarenhet.

Rätt att ge undervisning i yrkesinriktade examensdelar har, trots vad som föreskrivs om pedagogiska studier för lärare i 13-13 b §, även den som har anställts som lärare på villkor att han eller hon inom tre år från det att anställningsförhållandet inleddes slutför de pedagogiska studier för lärare som avses i de nämnda bestämmelserna.

Behörig att ge sådan utbildning enligt 7 § i lagen om yrkesutbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är den som har behörighet enligt 16 § i denna förordning för lärare som ger krävande särskilt stöd.

Behörig att ge undervisning inom sådana delområden för gemensamma examensdelar som anges i 2 § i statsrådets förordning om yrkesutbildning (673/2017) är den som har avlagt en högre högskoleexamen som i fråga om ett av de delområden som undervisas innefattar studier i en omfattning av minst 120 studiepoäng eller 55 studieveckor eller motsvarande studier och i fråga om de övriga delområden som undervisas innefattar studier i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor eller motsvarande studier, eller den som har avlagt diplomingenjörsexamen i ett lämpligt utbildningsprogram.

Behörig att ge undervisning inom delområdena verksamhet i den digitala miljön, konst och kreativt uttryck, att verka i samhället och som medborgare, att verka i arbetslivet, färdigheter i studie- och karriärplanering samt företagsamhet och företagarinriktad verksamhet, är med avvikelse från 1 mom. den som har avlagt en lämplig högskoleexamen.

Utöver det som föreskrivs i 1 och 2 mom. förutsätts personen ha slutfört pedagogiska studier för lärare i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor.

Behörig att ge studiehandledning är den som

(3.11.2005/865)

Om ändamålsenliga arrangemang inom studiehandledningen kräver det kan även någon annan lärare som avses i detta kapitel utan hinder av 1 mom. ge studiehandledning som en del av hans eller hennes övriga undervisning.

Behörig att ge särskilt stöd och krävande särskilt stöd är den som har sådan behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma examensdelar som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört studier för speciallärare inom yrkesutbildningen i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor eller som har slutfört sådana studier enligt 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet (794/2004) som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning.

Behörig att ge särskilt stöd eller krävande särskilt stöd i samband med undervisning i gemensamma examensdelar är, trots vad som föreskrivs i 14 § 1 mom., även den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen och som har slutfört de studier för speciallärare som anges i 1 mom.

Om ändamålsenliga arrangemang inom särskilt stöd eller krävande särskilt stöd kräver det kan särskilt stöd eller krävande särskilt stöd trots vad som föreskrivs i 1 mom. ges även av någon annan lärare som avses i detta kapitel som en del av hans eller hennes övriga undervisning.

Inom yrkesutbildningen skall lärarna behärska det språk som används i undervisningen.

Lärare som meddelar undervisning i modersmålet skall ha utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift.

Behörig att ge undervisning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning är den som har behörighet enligt 3 kap., med undantag för behörighet enligt 5 a och 7 §, eller har behörighet enligt 4 kap. eller behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma examensdelar.

Om studier som avses i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning avläggs under den handledande utbildningen, tillämpas vad som i denna förordning föreskrivs om behörighet för lärare för utbildningsformen i fråga.

Behörig att ge sådant särskilt stöd som avses i 21 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning är den som har behörighet för lärare som meddelar specialundervisning enligt 8 § i denna förordning eller behörighet som speciallärare enligt 11 a § eller behörighet för lärare som ger särskilt stöd enligt 16 § 1 mom. i denna förordning.

Om utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning ordnas för en studerande som har rätt till krävande särskilt stöd, tillämpas vad som i 16 § föreskrivs om behörigheten för lärare som ger krävande särskilt stöd.

Behörig som lärare som avses i lagen om fritt bildningsarbete är den som har lämplig högskoleexamen och har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare. (3.11.2005/865)

Behörig som lärare i en sådan läroanstalt som avses i 2 § 7 mom. lagen om fritt bildningsarbete är också den som har slutfört sådana för uppgiften lämpliga studier enligt 21 §, vilka fordras av en lärare som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik och vilka anses tillräckliga. Av en lärare som huvudsakligen arbetar inom lärarutbildningen krävs dessutom minst tre års arbetserfarenhet som rektor eller lärare i en läroanstalt som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik. (26.9.2002/805)

Behörig att meddela grundläggande konstundervisning enligt fördjupad lärokurs är den som har lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högskoleexamen eller lärarexamen på minst institutnivå inom konstområdet i fråga.

Behörig att meddela grundläggande konstundervisning enligt allmän lärokurs är den som har sådan lärarbehörighet för konstområdet i fråga som föreskrivs i denna förordning, eller den som har någon annan utbildning som lämpar sig för konstområdet eller kompetens som förvärvats genom arbete inom branschen och som kan anses tillräcklig.

Behörig att ge sådan undervisning som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning och 6 § 3 mom. gymnasielagen, undervisning som baserar sig på steinerpedagogik samt förskoleundervisning som baserar sig på montessoripedagogik är utöver vad som föreskrivs i denna förordning även den som har slutfört studier som av utbildningsstyrelsen anses tillräckliga. Utbildningsstyrelsens beslut om tillräckliga studier kan också gälla en enskild person.

Studier som delvis eller helt kan godkännas som sådana tillräckliga studier som avses i 1 mom. är studier som slutförts i lärarutbildning i ett land som hör till samma språkgrupp i fråga om undervisning på främmande språk, studier som slutförts i lärarutbildningen för steinerpedagogiska skolor i fråga om undervisning som baserar sig på steinerpedagogik samt studier för montessorilärare eller montessorihandledare i fråga om förskoleundervisning som baserar sig på montessoripedagogik.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om behörighetsvillkoren för den som meddelar undervisning som baserar sig på steinerpedagogik, gäller också rektor för en skola eller läroanstalt som ordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning som baserar sig på steinerpedagogik.

Av den som meddelar undervisning i evangelisk-luthersk eller ortodox religion som klassundervisning fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för klasslärare att studier i religionen i fråga har ingått i de studier som han eller hon slutfört inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller i tidigare studier som medfört behörighet som klasslärare eller att han eller hon har slutfört andra studier i religionen i fråga av minst motsvarande omfattning i enlighet med universitetets examensfordringar.

Av den som meddelar undervisning i evangelisk-luthersk eller ortodox religion som ämnesundervisning i den grundläggande utbildningen eller gymnasiet fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för ämneslärare att han eller hon har slutfört de studier i undervisningsämnet som hör till utbildningen för ämneslärare eller, enligt vad universitetet intygar, motsvarande studier, eller sådana studier enligt tidigare behörighetsvillkor som medfört ämneskompetens enligt de krav som gäller undervisning i religionen i fråga.

Av den som undervisar i någon annan religion i den grundläggande utbildningen eller i gymnasiet fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för lärare att han eller hon har slutfört högskolestudier i religionen i fråga eller på annat sätt inhämtat tillräckliga kunskaper och kännedom om religionen.

Med pedagogiska studier för lärare avses i denna förordning pedagogiska studier för lärare enligt 19 § 1 mom. 5 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, pedagogiska studier för ämneslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier, yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier enligt statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning samt sådana minst 35 studieveckors pedagogiska studier i yrkespedagogisk lärarutbildning som anges i tidigare bestämmelser och föreskrifter och som slutförts fristående eller i examen. (3.11.2005/865)

Pedagogiska studier för lärare fordras inte särskilt av den som har behörighet som klasslärare eller som i magisterexamen i hälsovetenskaper har slutfört de pedagogiska studier för lärare som avses i förordningen om examina i hälsovetenskaper (628/1997) .

Studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan fordras inte av den som har slutfört grundstudier omfattande minst 35 studieveckor i de undervisningsämnen som ingår i utbildningsprogrammet för klasslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier.

De studier som fordras enligt denna förordning kan vara slutförda i examen eller fristående.

Den som före den 1 augusti 2005 fått behörighet att ge ämnesundervisning i teknisk slöjd eller textilslöjd i den grundläggande utbildningen är behörig att ge ämnesundervisning i slöjd i den grundläggande utbildningen. (3.11.2005/865)

Den studieprestation som anges som behörighetskrav i 19 § 1 mom. i statsrådets förordning om universitetsexamina kan ersättas med ett sådant intyg av universitetet som avses i 26 § 5 mom. i samma förordning. (3.11.2005/865)

Utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift enligt denna förordning visas på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) .

En lärare som ger förskoleundervisning behöver inte visa intyg över utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift, om läraren har fått sin skolbildning och slutfört sina behörighetsstudier på samma språk.

Utbildningsanordnaren bedömer om språkkunskaperna enligt 3 § 2 mom., 12 § 1 mom. och 17 § 1 mom. är tillräckliga.

Utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i denna förordning kan en person med tillräcklig utbildning och den förmåga uppgiften kräver förordnas att meddela undervisning interimistiskt för högst ett år. En sådan person kan dock förordnas att meddela undervisning för längre tid än sex månader endast om personer som uppfyller de behörighetsvillkor som nämnda uppgift förutsätter inte står till buds när förordnandet ges eller om det finns andra särskilda skäl till detta.

Vad som bestäms i andra meningen i 1 mom. tillämpas inte på en lärare som avses i 18 §.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan den som har tillräcklig utbildning för undervisningsuppgiften och god praktisk yrkesskicklighet förordnas att ge sådan undervisning i yrkesinriktade examensdelar som avses i 13–13 b § för högst två år. En sådan person kan förordnas att ge undervisning för längre tid än ett år endast om personer som uppfyller de behörighetsvillkor som undervisningsuppgiften förutsätter inte finns tillgängliga eller om det finns andra särskilda skäl till detta. (28.12.2017/1150)

Ett universitet som ordnar utbildning i musik eller i teater och dans kan förklara en person behörig att ge sådan undervisning i yrkesinriktade examensdelar i musik och i teater och dans som avses i 13 och 13 b § samt sådan undervisning som avses i 19 §, om han eller hon genom framgångsrika offentliga framträdanden eller genom annan verksamhet eller studier har visat sig ha uppnått den kompetens som fordras för uppgifterna. Vid behov kan universitetet fordra att kompetensen visas i ett särskilt prov.

I fråga om den behörighet som en examen utomlands medför gäller förutom vad som bestäms i denna förordning vad som bestäms i lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986) och med stöd av dem.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig för en tjänst eller befattning som rektor eller lärare i grundskolan eller en skola som motsvarar grundskolan, i gymnasium, vuxengymnasium, yrkesläroanstalt, medborgarinstitut, folkhögskola, musikläroanstalt, idrottsutbildningscenter, Steiner-skola eller steinerpedagogisk specialskola eller som har fått dispens eller behörighetsintyg för en motsvarande tjänst eller befattning, är behörig som sådan rektor för utbildningsformen som avses i denna förordning eller att meddela motsvarande undervisning som avses i denna förordning. Av en ämneslärare som har till uppgift att meddela grundläggande utbildning eller gymnasieundervisning i fler än två ämnen förutsätts dock att han eller hon i tre eller flera undervisningsämnen har slutfört minst 15 studieveckors studier i undervisningsämnet eller att han eller hon under fyra år innan denna förordning träder i kraft har meddelat undervisning i grundskolan eller gymnasiet i det till tjänsten hörande ämnet i fråga under minst ett läsår i en följd.

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig som lärare för grundläggande utbildning eller behörig som elevhandledare är behörig som rektor i en skola som ordnar grundläggande utbildning även om han eller hon inte har avlagt den högre högskoleexamen som krävs av rektor enligt 2 §.

Av en sådan studierektor för en studiecentral som avses i lagen om fritt bildningsarbete och av en sådan verksamhetsledare för ett sommaruniversitet som är verksam i denna uppgift när denna förordning träder i kraft, fordras inte den behörighet för rektor som föreskrivs i 2 § 1 mom. så länge han eller hon har denna eller motsvarande uppgift.

Den som enligt de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller enligt denna förordning är behörig att meddela undervisning i modersmålet är fortfarande behörig att undervisa i modersmål och litteratur, om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkor som föreskrivs för uppgiften. Behörig att meddela undervisning i bildkonst i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet är på motsvarande sätt den som är behörig att undervisa i teckning. (5.7.2001/614)

Den som enligt de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller som med stöd av denna förordning är behörig att ge elevhandledning i gymnasiet och i yrkesläroanstalter är fortfarande behörig att ge studiehandledning.

Behörig att meddela undervisning i yrkesinriktade studier inom naturbruk, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen, skönhetsbranschen, hantverk och konstindustri, musik samt fritidsverksamhet och idrott är utan hinder av 13 § 1 mom. 1 punkten den som har lämplig examen inom yrkesutbildning på högre nivå eller examen på institutnivå och vars anställningsförhållande i ovannämnda undervisningsuppgifter har inletts före utgången av 2009. Behörig att meddela undervisning i yrkesinriktade studier inom teknik och kommunikation är på motsvarande sätt den som har lämplig examen inom yrkesutbildning på högre nivå och examen på institutnivå inom textil- och beklädnadsbranschen.

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra de pedagogiska studier för lärare som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, i syfte att få den behörighet som avses i de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, är efter slutförd utbildning behörig för en sådan motsvarande uppgift som lärare eller rektor som avses i denna förordning, även om han eller hon inte uppfyller de behörighetsvillkor som föreskrivs i denna förordning.

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra de studier för speciallärare i den grundläggande utbildningen eller de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller de studier för studiehandledare eller speciallärare inom yrkesutbildningen som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, i syfte att få den behörighet som avses i de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, är efter slutförd utbildning behörig att meddela sådan specialundervising som hör till den utbildningsform som avses i 8 och 16 § eller att ge sådan studiehandledning som avses i 15 §. (30.3.2000/327)

Den som före den 1 januari 1998 har inlett pedagogiska studier för konstnärer vid Konstindustriella högskolan eller vid Teaterhögskolan, har efter slutförd utbildning uppnått den behörighet som avses i förordningen om pedagogisk behörighet för lärare inom vissa konstområden (948/1998) .

De beslut om tillräckliga studier som utbildningsstyrelsen fattat med stöd av 4 § 2 mom. förordningen om skola som ersätter grundskolan och om privat gymnasium (720/1984) , 17 § 1 och 3 mom. förordningen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola (314/1977) , 18 § 1 och 3 mom. förordningen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (373/1977) , 21 § 1 mom. förordningen om Steiner-skola (625/1977) 15 § 1 och 2 mom. förordningen om steinerpedagogiska specialskolor (688/ 1987) och 16 § 1 mom. 1 punkten förordningen om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (380/1981) förblir i kraft tills utbildningsstyrelsen beslutar något annat med stöd av denna förordnings 21 §.