Förordning om examina i hälsovetenskaper
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av undervisningsministern föreskrivs:
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Utbildningsansvar
Examina i hälsovetenskaper kan avläggas vid Jyväskylä universitet, Kuopio universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.
2 §Examina
Examina i hälsovetenskaper är
kandidatexamen i hälsovetenskaper, som är lägre högskoleexamen,
magisterexamen i hälsovetenskaper, som är högre högskoleexamen,
licentiatexamen i hälsovetenskaper, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen, och
doktorsexamen i hälsovetenskaper, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
3 §Studier och grunden för dimensioneringen av dem
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i hälsovetenskaper och i olika läroämnen och med läroämnen jämställbara helheter,
mångvetenskapliga studiehelheter,
allmänna studier, i vilka ingår studier i språk och kommunikation,
valfria studier,
studier som utvecklar yrkesfärdigheten samt praktik,
specialiseringsstudier, samt
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling.
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.
4 §Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad
De studier som krävs för kandidatexamen omfattar minst 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.
De studier som krävs för magisterexamen omfattar minst 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.
För kandidat- och magisterexamina ordnas studierna i varje läroämne eller i varje helhet som jämställs med ett läroämne så att
grundstudierna omfattar minst 15 studieveckor,
ämnesstudierna tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och en kandidatavhandling ingår i ämnesstudierna i huvudämnet för kandidatexamen, och
de fördjupade studierna tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och en avhandling pro gradu omfattande högst 20 studieveckor dessutom ingår i de fördjupade studierna i huvudämnet för magisterexamen.
5 §Språkkunskaper
En studerande skall för kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/1922) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som ställs i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap.Kandidatexamen
6 §Målet för kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
grunderna i de läroämnen eller med läroämnen jämställbara helheter som ingår i examen,
den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området för huvudämnet,
grunderna för praxis inom systemet för social- och hälsovårdsservice, samt
grunderna för vetenskaplig kommunikation och tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning och praxis inom branschen.
7 §Avläggande av kandidatexamen
För examen skall studeranden
slutföra grundstudier och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling,
slutföra övriga studier som hör till ämneskombinationen för examen och genomgå praktik som eventuellt hör till examen,
slutföra de språkstudier som avses i 5 §.
Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
3 kap.Magisterexamen
8 §Målet för magisterexamen
Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger. I utbildningen ges studeranden allmänna förutsättningar för uppgifter som förutsätter vetenskaplig sakkunskap i social- och hälsovård.
Målet för utbildningen är att
göra studeranden väl förtrogen med vetenskapsområdet för huvudämnet samt ge kunskaper i de övriga läroämnen och med läroämnen jämställbara studiehelheter som krävs för examen,
göra studeranden väl förtrogen med vetenskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap,
göra studeranden förtrogen med systemet för social- och hälsovårdsservice,
ge studeranden färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och för fortlöpande studier, samt
ge studeranden grunderna för vetenskaplig kommunikation och tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning och yrkespraxis.
9 §Avläggande av magisterexamen
För examen skall studeranden slutföra grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, avfatta en avhandling pro gradu, slutföra andra studier som hör till ämneskombinationen för examen, genomgå praktik som eventuellt hör till examen samt förvärva den språkkunskap om vilken bestäms i 5 §. När utbildningen ordnas i form av ett utbildningsprogram skall studeranden slutföra de studier som ingår i utbildningsprogrammet.
För examen skall studeranden avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvi förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. En studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen behöver inte avlägga ett nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.
10 §Ordnande av magisterexamen
Följande ämnen kan vara huvudämnen i magisterexamen:
vid Jyväskylä universitet ergoterapi, fysioterapi, gerontologi och folkhälsa, hälsofostran och idrottsmedicin,
vid Kuopio universitet ergonomi, folkhälsovetenskap, hälsovårdsadministration, hälsovårdsekonomi, idrottsmedicin, näringsvetenskap och vårdvetenskap,
vid Tammerfors universitet folkhälsovetenskap och vårdvetenskap,
vid Uleåborgs universitet hälsovårdsadministration, klinisk laboratorievetenskap och vårdvetenskap,
vid Åbo Akademi vårdvetenskap, och
vid Åbo universitet vårdvetenskap.
Universitetet kan orda den utbildning som leder till magisterexamen också i form av utbildningsprogram i vilka huvudämnena överensstämmer med 1 mom. och vilka inriktas på uppgifter som förutsätter sakkunskap i dessa ämnen och på utvecklande av dessa uppgifter.
Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av kandidatexamen.
11 §Lärarutbildning
Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning i hälsovetenskaper, till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges studeranden färdigheter för självständig verksamhet som lärare och fostrare.
Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämneskompetens som fordras för undervisningbetet. Studier i undervisningsämnet är grundstudier, ämnestudier och fördjupade studier i huvudämnet, vilka omfattar minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grundstudier och ämnesstudier i ett biämne, vilka omfattar minst 35 studieveckor.
Pedagogiska studier för lärare, vilka omfattar 35 studieveckor, ingår i examen i form av ett biämne. Om dessa studier bestäms dessutom i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995).
För att bli antagen som studerande i lärarutbildning som medför behörighet för uppgifter som lärare i yrkesämnen vid yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor inom hälsovård skall sökanden ha lämplig yrkesinriktad examen.
4 kap.Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
12 §Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är magisterexamen i hälsovetenskaper eller någon annan utbildning på motsvarande nivå. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning i ett sådant fall skall universitetet konstatera att den examen som studeranden har avlagt ger en tillräcklig grund för påbyggnadsutbildningen.
Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden är grundligt förtrogen med sitt eget forskningsområde och självständigt kan skapa ny vetenskaplig kunskap.
13 §Doktorsexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,
uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som är avsedda för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.
14 §Licentiatexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen. I examen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.
För avläggande av licentiatexamen skall studeranden
slutföra studier som omfattar en systematisk teoretisk fördjupning på något hälsovetenskapligt område, samt
avfatta en licentiatavhandling.
5 kap.Särskilda bestämmelser
15 §Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
16 §Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
17 §Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
18 §Närmare föreskrifter
Universiteten meddelar närmare föreskrifter om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap.Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
19 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 24 augusti 1984 om vissa examina inom hälsovården (626/1984) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
20 §Utbildningsprogram enligt den upphävda förordningen
Varje universitet har fram till den 31 juli 2000 utbildningsprogram enligt den upphäv- da förordningen, nedan den gamla förordningen.
21 §Studerandenas ställning
De som när denna förordning träder i kraft studerar för examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den gamla förordningen. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den gamla förordningen senast den 31 juli 2000. Universiteten bestämmer om övergångrangemangen.
En studerande som före den 30 maj 1994 har påbörjat studier vid Helsingfors universitet enligt den gamla förordningen kan till utgången av 1998 avlägga examen vid detta universitet enligt den gamla förordningen.
En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den gamla förordningen, på det sätt som universitetet bestämmer.
På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den gamla förordningen tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna i den gamla förordningen.
Nådendal den 19 juni 1997
Republikens President MARTTI AHTISAARIUndervisningsminister Olli-Pekka Heinonen