688/1987

Med steinerpedagogisk specialskola avses i denna förordning de i lagen om steinerpedagogiska specialskolor (932/86) nämnda Marjatta-koulu i Helsingfors och Sylvia-kodin koulu i Lahtis.

Skolan skall ha en av upprätthållaren tillsatt direktion, men det kan också bestämmas att styrelsen för den förening som upprätthåller skolan skall vara direktion. Till direktionen hör dessutom som medlemmar högst tre lärare, som lärarkåren utser inom sig. Övriga lärare vid skolan får inte höra till direktionen.

Skolan har en lärarkår, till vilken skolans lärare hör på det sätt som bestäms i reglementet.

Lärarkåren väljer inom sig för ett år åt gången en ordförande och en vice ordförande för lärarkåren.

Skolan skall ha ett reglemente med bestämmelser om

Reglementet och ändringar däri fastställs av skolstyrelsen.

Om skolstyrelsen inte anser sig kunna fastställa skolans reglemente, skall den återsända det till skolan. Skolstyrelsen skall, när den återsänder reglementet, uppge orsaken till att fastställelse vägrats.

Om skolstyrelsen anser att ett gällande reglemente inte är förenligt med lag eller förordning eller ändamålsenligt, skall den kräva att reglementet ändras. Uppfylls inte kravet, skall skolstyrelsen hänskjuta ärendet till undervisningsministeriet för avgörande.

Beträffande skolans läsår samt antalet arbetsdagar gäller vad som för grundskolans del stadgas i grundskolelagen (476/83) och grundskoleförordningen (718/84) och bestäms med stöd av dem, om inte i reglemetet av särskilda skäl annorlunda stadgas.

En elev vid skolan skall, om han inte är befriad från studier i något ämne, få undervisning och handledning minst så många timmar per vecka som motsvarar vad som stadgas eller bestäms i fråga om en elev i grundskolan.

Angående undervisningsgruppernas storlek gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i grundskolelagen och grundskoleförordningen eller bestäms med stöd av dem om elever med elvaårig läroplikt.

Skolan skall ha en av lärarkåren utarbetad och av skolstyrelsen fastställd läroplan, som skall iakttas i undervisningen. I läroplanen finns bestämmelser om skolarbetets allmänna organisation, om arbetstid, läroämnen och lärokurserna i dem samt om antalet veckotimmar och totalantalet timmar, om det timantal som totalt sett och per läroämne skall användas för undervisning, om elevbedömning, stöd- och terapiundervisning, elevhandledning och undervisning utanför skolan samt om klubbverksamhet.

Till läroplanen hör som en årlig del en arbetsplan, om vilken i tillämpliga delar gäller vad som stadgas om grundskolans arbetsplan. Arbetsplanen fastställs av direktionen.

För fastställandet av läroplanen gäller på motsvarande sätt vad som stadgas i 5 §.

I skolan ges i enlighet med vad som föreskrivs i läroplanen undervisning i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik, fysik, kemi, religion, omgivningslära, medborgarfärdighet, historia, samhällslära, teknologi, biologi, geografi, konstlära, musik, teckning, eurytmi, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd och gymnastik. I läroplanen kan intas också andra ämnen och reserveras timmar för studiehandledning och annan handledning.

Från och med den sjunde årskursen kan en del av läroämnena också undervisas som tillvalsämnen.

De läroböcker som används i undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen.

Eleverna antas till skolan på grundval av anmälan i den ordning de anmäls av skolnämnden eller vårdnadshavarna.

Den anmälan som nämns i 1 mom. skall göras av skolnämnden i den kommun där eleven vid terminens början har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69).

Meddelande om de elever i läropliktsåldern som har antagits till eller avgått från skolan skall göras till skolnämnden i elevens hemkommun.

Skolan skall ha av lärarkåren utarbetade ordningsregler. I ordnings-, disciplins- och bestraffningsfrågor som gäller eleverna skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas och bestäms om grundskolan.

Skolan kan ha elevkårs- och klubbverksamhet.

Skolan har befattningar för specialklasslärare på förskolestadiet och specialklasslärare samt specialklasslärarbefattningar som motsvarar ämneslärarbefattningar vid steinerskola. Det skall finnas så många lärarbefattningar som antalet undervisningstimmar varaktigt förutsätter. Vid behov kan också timlärare anställas vid skolan.

Behörig för en befattning som specialklasslärare på förskolestadiet är den som har behörighet för en lämplig tjänst som specialklasslärare eller den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen och slutfört fristående speciallärarstudier inom ett delområde av specialundervisningen som motsvarar befattningen eller som inom en studieriktning, som motsvarar befattningen, har avlagt speciallärarexamen eller den som vid en lärar- eller speciallärarutbildningsanstalt för steinerskolor har fullgjort studier som skolstyrelsen anser vara tillräckliga. Därtill skall sökanden ha en tillräcklig förtrogenhet med de uppgifter som ankommer på en specialklasslärare på förskolestadiet vid en steinerpedagogisk specialskola.

Behörighetsvillkor för övriga befattningar som nämns i 14 § är med undantag av undervisningsövningar sådan behörighet som krävs av motsvarande lärare vid grundskolan eller sådana vid en lärarutbildningsanstalt för steinerskolor fullgjorda studier som skolstyrelsen anser vara tillräckliga eller sådana läkepedagogiska studier vid en steinerpedagogisk speciallärarutbildningsanstalt som skolstyrelsen anser vara tillräckliga samt i alla tre fallen tillräcklig förtrogenhet med läraruppgifter vid en steinerpedagogisk specialskola.

Som interimistisk lärare, vikarie eller timlärare kan för högst ett läsår i sänder antas en person som enligt lärarkårens prövning besitter tillräckliga kunskaper och färdigheter samt förmåga att ge specialundervisning, även om han inte uppfyller de i 1 och 2 mom. stadgade behörighetsvillkoren.

Om utnämnande av lärare till en lärarbefattning, interimistiskt besättande av lärarbefattning samt anställande av vikarie och timlärare beslutar lärarkåren.

Likaså ankommer det på lärarkåren att fastställa i 63 § grundskolelagen nämnda disciplinära straff som riktar sig mot lärare.

Beträffande grunderna för avlöningen för lärarna och skolans övriga personal, undervisningsskyldigheten och grunderna för timlärarnas arvoden gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller särskilt avtalas.

Skolans direktion kan med skolstyrelsens tillstånd inrätta befattningar vilkas innehavare har andra uppgifter än undervisning och anställa tillfälliga arbetstagare.

Innehavare av en lärarbefattning vid skolan och en i 18 § avsedd person är berättigad till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma grunder som gäller för den som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

Efter person som avses i 19 § utbetalas familjepension av statens medel, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas därom beträffande den som har stått i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

Den pensionsgrundande lönen bestäms enligt den avlöning för vederbörande person som utgår med stöd av funktionärskollektivavtalet för privata statsunderstödda institutioner och som godkänts som grund för statsunderstöd.

Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan därom skall göras på blankett som fastställs av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning.

Ansökan om att få den rätt som avses i 3 § 1 mom. lagen om steinerpedagogiska specialskolor skall tillställas skolstyrelsen, som sänder den jämte sitt utlåtande till undervisningsministeriet för avgörande.

För fortlöpande statsbidrag fordras

Statsbidrag och förskott på det beviljas av skolstyrelsen på ansökan. Till ansökan skall fogas sådan utredning som skolstyrelsen anser vara nödvändig.

För utgifterna under det löpande året betalas till skolan den 11 dagen i varje månad, eller om denna dag är lördag eller helgdag, den första vardagen därefter, som förskott på statsbidraget en tolftedel av det beräknade statsbidragsbeloppet.

Om kostnaderna beräknas bli minst 5 procent högre eller lägre än föregående år på grund av att den allmänna kostnadsnivån ändras eller verksamheten effektiveras, utvidgas eller inskränks eller av någon annan motsvarande anledning, skall förskottet höjas eller sänkas på motsvarande sätt.

Om det förskott som betalts till skolan för det föregående kalenderåret är väsentligt lägre än det statsbidrag som beräknats på grundval av den statsbidragsredovisning som har kommit till skolstyrelsen, kan skolstyrelsen betala ut ett skäligt belopp i tilläggsförskott.

Skolan är underställd skolstyrelsens och respektive länsstyrelses tillsyn och inspektion.

För skolstyrelsen, länsstyrelsen och av dem förordnad inspektör skall framläggas de uppgifter om skolan som de i varje enskilt fall behöver.

Den årliga arbetsplanen skall tillställas länsstyrelsen för kännedom omedelbart när läsåret har börjat. Om arbetsplanen ändras under läsåret, skall länsstyrelsen underrättas om ändringarna.

Skolan skall tillställa statistikcentralen uppgifter om skolan.

Om missförhållanden yppas i skolans verksamhet, skall skolstyrelsen omedelbart vidta åtgärder för att avhjälpa dem. Skolstyrelsen kan utsätta en viss tid för avhjälpande av ett missförhållande.

Om ett av skolstyrelsen framställt krav på avhjälpande av ett missförhållande inte har beaktats, skall skolstyrelsen underrätta undervisningsministeriet om saken.

Undervisningsministeriet kan, sedan det gett skolan tillfälle att avhjälpa missförhållandet i fråga, helt eller delvis vägra skolan rätten till statsbidrag.

Skolans räkenskapsår är ett kalenderår. I bokföringen skall skolstyrelsens anvisningar iakttas. En av revisorerna skall vara antingen en av Centralhandelskammaren eller en av handelskammare godkänd revisor.

För skolans byggnadsprogram, byggnadsritningar och arbetsbeskrivningar skall skolstyrelsens godkännande inhämtas innan byggnadsarbetena påbörjas.

Om sökande av ändring i beslut av skolans direktion och lärarkollegium gäller i tillämpliga delar vad som i förordningen om skola som ersätter grundskolan och om privat gymnasium (720/84) är stadgat om sökande av ändring i beslut av direktionen.

Om rättelse av bedömning och om ny bedömning på grund av klagomål från en elev gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat i 49 § grundskoleförordningen.

I skolstyrelsens beslut om statsbidrag som har fattats med stöd av lagen om steinerpedagogiska specialskolor eller med stöd av denna förordning får skolans upprätthållare skriftligt yrka på rättelse hos skolstyrelsen inom ett år efter delfåendet.

I beslut som skolstyrelsen har fattat på grund av rättelseyrkande kan ändring sökas hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

I andra än i 26 § 3 mom. eller 27 § 1 mom. nämnde beslut av skolstyrelsen som har fattats med stöd av lagen om steinerpedagogiska specialskolor eller med stöd av denna förordning får ändring sökas genom besvär hos undervisningsministeriet i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

I beslut av undervisningsministeriet som har fattats med stöd av lagen om steinerpedagogiska specialskolor eller med stöd av denna förordning får ändring inte sökas genom besvär.

Vid handläggning av skolans förvaltningsärenden skall iakttas vad som är stadgat i lagen om förvaltningsförfarande (598/82).

Skolans handlingar får förstöras endast med riksarkivets medgivande.

Undervisningsministeriet kan utfärda närmare bestämmelser och anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1987.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utan hinder av vad som stadgas i 15 § är en lärare som är anställd vid en steinerpedagogisk specialskola då denna förordning träder i kraft fortfarande behörig för en i 14 § avsedd befattning.