673/2017

I yrkesinriktad grundexamen ingår yrkesinriktade examensdelar som omfattar 145 kompetenspoäng. Utbildningsstyrelsen kan dock i examensgrunderna bestämma att minst 10 kompetenspoäng och högst 25 kompetenspoäng av ovannämnda examensdelar kan vara delområden av gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som stödjer förutsättningarna för fortsatta studier förutsatt att de mål som föreskrivs i 5 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017) uppnås i examen.

Om den föreskrivna omfattningen för en yrkesinriktad grundexamen är över 180 kompetenspoäng är examensdelarna till den del de överskrider 180 kompetenspoäng yrkesinriktade examensdelar.

I yrkesinriktad grundexamen ingår gemensamma examensdelar som omfattar 35 kompetenspoäng.

Kunnande i kommunikation och interaktion omfattar minst 11 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

Kunnande i matematik och naturvetenskap omfattar minst 6 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

Kunnande om samhälle och arbetsliv omfattar minst 9 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

Examensdelarna kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap samt kunnande om samhälle och arbetsliv ska innefatta obligatoriska mål för kunnandet för alla delområden som hör till ifrågavarande examensdel enligt den minimiomfattning för examensdelen som föreskrivs i 2 §. Därtill ska de gemensamma examensdelarna innefatta valbara mål för kunnandet från en eller flera gemensamma examensdelar och från ett eller flera delområden i examensdelen som den studerande valt, så att minimiomfattningen på 35 kompetenspoäng uppnås för de gemensamma examensdelarna.

De valbara målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna kan vara sådana som föreskrivs i examensgrunderna eller andra valbara mål för kunnandet som bestäms av utbildningsanordnaren och som stödjer de mål för ifrågavarande examensdel och dess delområden som fastställs i examensgrunderna. I de valbara målen för kunnandet kan också inkluderas kunnande som den studerande förvärvat tidigare som stödjer de i examensgrunderna fastställda målen för kunnandet för ifrågavarande examensdel och dess delområden.

Om avvikelser med stöd av 66 § i lagen om yrkesutbildning gjorts från målen för kunnandet i fråga om ett sådant delområde som avses i 2 § 2–4 mom. ska i examensdelen i motsvarande omfattning innefattas mål för kunnandet från andra delområden som hör till examensdelen.

Delområdet kommunikation och interaktion på modersmålet avläggs och undervisas så att modersmålet är finska, svenska eller samiska enligt utbildningsanordnarens undervisnings- och examensspråk. Delområdet kommunikation och interaktion på modersmålet kan enligt den studerandes beslut avläggas och undervisas även i form av finska eller svenska som den studerandes andraspråk, romani, teckenspråk eller något annat språk som är den studerandes modersmål.

Utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv byggs upp av valbara utbildningsdelar.

Ansökan om tillstånd att ordna yrkesutbildning ska tillställas undervisnings- och kulturministeriet senast sex månader innan den planerade starttidpunkten för utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan även behandla en ansökan som lämnats in senare än detta.

I ansökan om anordnartillstånd ska ingå en redogörelse jämte motiveringar angående:

När ändring söks i ett gällande anordnartillstånd ska de omständigheter som avses i 1 mom. redogöras för och motiveras till den del de anknyter till de ändringar som söks. Vid ansökan om anordnartillstånd för en examen eller en utbildning som sökanden inte har ett gällande anordnartillstånd för ska till ansökan om anordnartillstånd fogas en i 53 § i lagen om yrkesutbildning avsedd examens- och utbildningsspecifik plan för hur bedömningen av kunnandet ska genomföras i fråga om de examina och utbildningar som söks.

Om sökanden är en aktör som inte tidigare ordnat yrkesutbildning ska i ansökan om tillstånd förutom det som förutsätts i 1 och 2 mom. anges

Sökanden ska ha tillräcklig likviditet och soliditet för att sköta den uppgift som söks samt en tillräcklig bedömning av hanteringen av likviditeten och soliditeten och av verksamhetens lönsamhet under det planerade året för inledande av verksamheten inom yrkesutbildning och därpå följande fyra år. Om sökanden bedriver näringsverksamhet på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet ska sökanden kunna avskilja näringsverksamheten från den icke-vinstdrivande yrkesutbildningsverksamheten.

I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska utbildningsanordnaren föra in åtminstone följande uppgifter:

Om den studerande deltar i examensutbildning eller annat förvärvande av nödvändigt kunnande enligt ett behov som framkommit på basis av 1 mom. 6 punkten antecknas i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet förutom de uppgifter som avses i 1 mom. även

Om den studerandes förvärvande av kunnande ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter som läroavtalsutbildning eller i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal, antecknas i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet förutom de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. även

Uppgifterna som avses i 1 mom. 1–7 punkten ska vara antecknade i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet när planen godkänns. Om den studerandes förvärvande av kunnande ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter som utbildning som grundar sig på läroavtal eller utbildningsavtal ska därtill de uppgifter som avses i 1 mom. 10 punkten samt 3 mom. 1–5 punkten vara antecknade i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet när planen godkänns.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 mom. kan i fråga om de examensdelar som avses i 1 mom. 1 punkten de valbara examensdelarna med undantag för läroavtalsutbildning antecknas i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet även när planen uppdateras.

Utbildningsanordnaren ska erkänna de examensdelar eller delområden av gemensamma examensdelar samt gymnasiestudier, högskolestudier eller andra studier som bedömts och intygats av en behörig myndighet som den studerande avlagt enligt de gällande grunderna för yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som kan införlivas i den examen som avläggs på det sätt som anges i examensgrunderna när det gäller uppbyggnaden av examina i fråga om obligatoriska examensdelar och på det sätt som för valbara examensdelar möjliggörs i examensgrunderna och avtalas i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.

Om den studerande avlagt andra examina, examensdelar eller delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier, högskolestudier eller andra studier som bedömts och intygats av en behörig myndighet som motsvarar dessa till innehållet än sådana som avses i 1 mom. ska utbildningsanordnaren lämna uppgifter om dessa till de bedömare av kunnandet som avses i 54 § i lagen om yrkesutbildning för erkännande av kunnandet. Bedömarna avgör om ovannämnda intygade kunnande är aktuellt och till vilka delar det motsvarar delar av den examen som avläggs eller delområden av gemensamma examensdelar. Till de delar det intygade kunnandet motsvarar delar av den examen som avläggs eller delområden av gemensamma examensdelar ska bedömarna erkänna kunnandet.

Om den studerande på basis av sådana handlingar eller andra utredningar som avses i 46 § i lagen om yrkesutbildning har annat kunnande än det som avses i 1 och 2 mom. på basis av vilket en examen, en examensdel eller ett delområde av gemensamma examensdelar kan avläggas utan att förvärva kunnandet, ska utbildningsanordnaren hänvisa den studerande till att visa sitt kunnande. Kunnandet visas endast till den del det inte tidigare bedömts och intygats.

Som utgångspunkt vid bedömningen av mängden undervisning och handledning som avses i 48 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning används timantalet enligt denna paragraf, om en studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen inte har sådant tidigare förvärvat kunnande som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel.

Mängden undervisning och handledning som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel inom utbildningen för yrkesinriktade grundexamina är minst 12 timmar per kompetenspoäng. Timantalet kan dock vara mer eller mindre än detta beroende på den studerandes inlärningsfärdigheter och individuella val. Vid bedömningen av mängden undervisning och handledning i en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel ska dessutom de dimensioneringsgrunder för examensdelarna som anges i 12 § i lagen om yrkesutbildning beaktas.

Godkänt kunnande i fråga om en yrkesinriktad grundexamens examensdelar och delområden av gemensamma examensdelar bedöms med skalan 1–5. Gemensamma examensdelar i yrkesinriktad grundexamen bedöms med skalan godkänd/underkänd. Om bedömningen av kunnandet har anpassats enligt 64 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska den studerandes kunnande förutom enligt den anpassade bedömningsskalan även bedömas verbalt. Om bedömningen av den studerandes kunnande har anpassats ska detta antecknas på betyget som ges till honom eller henne.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. bedöms en examensdel från en yrkesexamen eller specialyrkesexamen som ingår i de valbara examensdelarna i yrkesinriktad grundexamen med skalan godkänd/underkänd.

I yrkesexamina och specialyrkesexamina bedöms kunnandet i examensdelar med skalan godkänd/underkänd.

I utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bedöms kunnandet verbalt.

En studerande i examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv ska ges möjlighet att studera det skriftliga eller på annat sätt sparade bedömningsmaterial som uppstått på basis av bedömningen. Utbildningsanordnaren ska bevara bedömningsmaterialet i minst sex månader efter vitsordsgivningen.

Examensbetyget och betyget över avlagda examensdelar enligt 57 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning innefattar avlagda examensdelar samt kompetenspoäng och vitsord för dessa samt det viktade medeltalet av vitsorden för examensdelarna och delområdena av de gemensamma examensdelarna. Av betygen ska dessutom framgå examens placeringsnivå i referensramen för examina och övriga samlade kompetenser enligt bilagan till statsrådets förordning om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (120/2017) . (15.12.2022/1062)

Det betyg över den studerandes kunnande som avses i 57 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning innehåller en verbal beskrivning av den studerandes kunnande i fråga om de examensdelar där den studerande på grund av sådan anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 64 § 2 mom. i lagen eller på grund av en sådan avvikelse som avses i 66 § inte har uppnått de centrala kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet för examensdelarna.

Det betyg över genomförd utbildning och det betyg över genomförda utbildningsdelar som avses i 58 § i lagen om yrkesutbildning ska innehålla de delar av en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som genomförts samt kompetenspoäng och vitsord för dessa. (4.2.2021/125)

Det betyg över deltagande i övrig yrkesutbildning, examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som avses i 59 § i lagen om yrkesutbildning ska innehålla uppgifter om utbildningens innehåll och längd. (4.2.2021/125)

Om en person höjer ett vitsord som förts in i examensbetyget, ska utbildningsanordnaren med anledning av höjningen utfärda ett betyg över de avlagda examensdelarna. Av betyget ska det utöver de uppgifter som avses i 1 mom. framgå vilket vitsord i examensbetyget som har höjts samt det omräknade medeltalet. (15.12.2022/1062)

Till det betyg över en avlagd yrkesinriktad grundexamen eller en del eller delar av en sådan som avses i 57 § i lagen om yrkesutbildning ska fogas ett utdrag ur studieprestationsregistret eller en annan motsvarande redogörelse av vilken framgår

På den studerandes begäran ska utbildningsanordnaren ge ett tillägg som är avsett för internationellt bruk som innefattar uppgifter om vilket kunnande den examen som den studerande avlagt ger samt om examens nivå och ställning i det finländska utbildningssystemet.

Till betyget över avlagda examensdelar ska fogas en redogörelse över de yrkeskvalifikationer som grundar sig på regleringen av branschen som den studerande har, om yrkeskvalifikationer i examensgrunderna bestämts som en del av examensdelens krav på yrkesskicklighet.

Av läroavtalet ska framgå avtalets giltighetstid, den arbetstid som tillämpas, prövotidens längd samt grunderna för avlöningen av den studerande.

Av den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet som enligt 70 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska fogas till läroavtalet ska framgå de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 och 10 punkten samt 9 § 3 mom. 1–3 och 5 punkten.

I det avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren om ordnande av läroavtalsutbildning som avses i 70 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning avtalas om:

I utbildningsavtalet mellan utbildningsanordnaren och företrädaren för utbildningsavtalsarbetsplatsen som avses i 71 § i lagen om yrkesutbildning avtalas om

Av den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet som enligt 71 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska fogas till utbildningsavtalet ska framgå de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 och 10 punkten samt 9 § 3 mom. 1, 3 och 4 punkten.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av sådant kunnande som förutsätts inom övrig yrkesutbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning, den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får. Om en studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen den dag läroavtalet börjar inte har fyllt 20 år och inte har avlagt examen enligt lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning eller genomfört motsvarande utbildning på Åland eller utomlands, ska detta beaktas som förhöjande faktor vid bedömningen av kostnader.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av sådant kunnande som förutsätts inom övrig yrkesutbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning, den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

I 81 § i lagen om yrkesutbildning behandlas indragning av studierätten och lagrummet tillämpas på följande yrkesexamina och kompetensområden: (16.8.2018/744)

Utöver vad som bestäms i 100 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning har en studerande inom heltidsutbildning för en grundexamen inom hästhushållning, skogsbranschen, lantbruksbranschen och trädgårdsbranschen varje arbetsdag rätt till avgiftsfria måltider som förutom den dagliga måltiden omfattar frukost och middag. Detta förutsätter att den studerande i enlighet med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet är närvarande en längre tid än en ordinarie arbetsdag i en läroanstalt eller på någon annan utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar.

Majoriteten av medlemmarna i arbetslivskommissionen ska vara företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och självständiga yrkesutövare. Företrädarna för arbetsgivarna och arbetstagarna ska vara lika många. Om en medlem i arbetslivskommissionen avgår under mandatperioden utnämns en ny medlem för resten av mandatperioden.

För sin mandatperiod väljer arbetslivskommissionen en ordförande och en vice ordförande inom sig. Ordföranden och vice ordföranden ska företräda arbetsgivare, arbetstagare eller självständiga yrkesutövare. Sekretariatet för arbetslivskommissionen enligt 121 § i lagen om yrkesutbildning ansvarar för sekreteraruppgifterna vid arbetslivskommissionerna.

Arbetslivskommissionen sammanträder på ordförandens eller vid dennes förhinder på vice ordförandens kallelse. Arbetslivskommissionen är beslutför när ordföranden och vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden har understött. Om rösterna faller lika i ett personval avgörs valet genom lottning.

Arbetslivskommissionerna deltar i kvalitetssäkringen i fråga om genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet förutom på det sätt som föreskrivs i 120 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning även

Arbetslivskommissionerna deltar i utvecklingen av yrkesutbildningens examensstruktur samt utvecklingen av yrkesinriktade examina och deras grunder åtminstone

Arbetslivskommissionerna kan också delta i uppföljningen av genomförandet av examensgrunderna inom den egna branschen när uppföljning görs på kommissionens kompetens- och verksamhetsområde.

För sin mandatperiod väljer kommissionen för examensexport en ordförande och en vice ordförande inom sig. Om en medlem i kommissionen för examensexport avgår under mandatperioden, utses en ny medlem för resten av mandatperioden. För sekreteraruppgifterna vid kommissionen för examensexport ansvarar det i 121 § i lagen om yrkesutbildning avsedda sekretariatet för arbetslivskommissionerna.

Kommissionen för examensexport sammanträder på ordförandens eller vid dennes förhinder på vice ordförandens kallelse. Kommissionen för examensexport är beslutför när ordföranden och vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna deltar i beslutsfattandet. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden har omfattat. Om rösterna faller lika i ett personval, avgörs dock valet genom lottning.

Utbildningsanordnaren ska informera om åtminstone följande ärenden:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 11 § 1 mom. bedöms kunnandet hos studerande som inlett avläggande av yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) med den bedömningsskala för kunnandet som gäller innan denna förordning träder i kraft.

Om en studerande har antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning innan lagen om yrkesutbildning träder i kraft och han eller hon med stöd av övergångsbestämmelserna i 129 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning vill övergå till att avlägga examen enligt de nya grunder för examen som utfärdas efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft, ska vitsorden för de yrkesinriktade examensdelar och delområden av gemensamma examensdelar som han eller hon tidigare avlagt omvandlas så att de motsvarar vitsord enligt bedömningsskalan 1–5. Omvandlingen av vitsord sker så att vitsordet 1 enligt den gamla skalan motsvarar vitsordet 1 enligt den nya skalan, vitsordet 2 motsvarar vitsordet 3 enligt den nya skalan och vitsordet 3 motsvarar vitsordet 5 enligt den nya skalan.

Om en studerande efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft har antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning innan motsvarande nya examensgrunder trätt i kraft och han eller hon den 1 augusti 2018 med stöd av övergångsbestämmelsen i 129 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna, ska vitsorden för de yrkesinriktade examensdelarna och delområdena av gemensamma examensdelar som han eller hon har avlagt före övergången omvandlas så att de motsvarar vitsord enligt bedömningsskalan 1–5. Omvandlingen av vitsord sker på basis av bedömningsmaterialet som avses i 13 § så att vitsordet 1 enligt den gamla skalan motsvarar vitsordet 1 eller 2 enligt den nya skalan, vitsordet 2 motsvarar vitsordet 3 eller 4 enligt den nya skalan och vitsordet 3 motsvarar vitsordet 5 enligt den nya skalan.

På betygen för de studerande som har inlett avläggandet av yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning och som inte övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft antecknas examensdelarna och deras omfattningar i kompetenspoäng samt vitsorden enligt de gamla examensgrunderna och den bedömningsskala för kunnandet som gällde innan denna förordning trädde i kraft.

På betygen för de studerande som har inlett avläggandet av yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och som inte övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft, antecknas examensdelarna samt vitsorden enligt de gamla examensgrunderna och den bedömningsskala för kunnandet som gällde innan denna förordning trädde i kraft.

Med avvikelse från vad som föreskrivs om betygens innehåll i 14 § 1 mom. ingår kompetenspoäng inte i examensbetyget eller betyget över avlagda examensdelar i fråga om studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Om den studerande har inlett avläggandet av examen innan lagen om yrkesutbildning trätt i kraft och han eller hon har givits vitsord för avlagda yrkesprov enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning, ska utbildningsanordnaren på den studerandes begäran bifoga en separat bilaga till betyget av vilken vitsorden som den studerande fått för yrkesproven framgår.