481/2003

Genom språkexamina för statsförvaltningen kan examinanden visa

Godkänd examen bedöms med vitsordet utmärkt, god eller nöjaktig.

Examina kan avläggas på samma gång eller var för sig.

Om examina som gäller förmåga att använda språket i tal och förmåga att använda språket i skrift bedöms med samma vitsord, gäller vitsordet också förmåga att förstå språket. I annat fall gäller det lägre vitsordet också förmåga att förstå språket.

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten består av delområdena förmåga att förstå tal och förmåga att använda språket i tal.

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten består av delområdena förmåga att förstå skriven text och förmåga att använda språket i skrift.

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten består av delområdena förmåga att förstå tal och förmåga att förstå skriven text.

Språkexamensnämnden för finska språket och språkexamensnämnden för svenska språket utses av utbildningsstyrelsen för fem år i sänder. Vardera nämnden består av fem ledamöter. Utbildningsstyrelsen förordnar ordförande och vice ordförande bland ledamöterna för nämndernas mandattid. Sekreterare för nämnderna är en av utbildningsstyrelsen förordnad tjänsteman vid utbildningsstyrelsen.

Bland nämndernas ledamöter skall finnas personer med sakkunskap i bedömning av språkkunskaper och i språkundervisning. Ordföranden och vice ordföranden skall dessutom vara förtrogna med frågor som gäller behovet av språkkunskaper inom statsförvaltningen.

Nämnderna skall

Nämnderna sammanträder i regel en gång per månad för att anordna examina.

Nämnderna är beslutföra när ordföranden eller vice ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande. Är en nämnd oenig, avgörs frågan med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Sekreteraruppgifterna och kontorsarbetet i nämnderna sköts som tjänsteuppdrag vid utbildningsstyrelsen.

En examen som gäller utmärkta språkkunskaper skall avläggas inför examensnämnden.

Övriga examina avläggs inför en examinator som förordnats av utbildningsstyrelsen.

Examinatorerna förordnas av utbildningsstyrelsen på ansökan för högst fem år i sänder efter det att språkexamensnämnden har yttrat sig i saken. Ordföranden och vice ordföranden i språkexamensnämnden kan inte vara examinatorer.

Examinatorernas uppgift är att bedöma de examina som avses i 7 § 2 mom. enligt de föreskrifter och anvisningar som utfärdats med stöd av lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda samt att utföra andra uppgifter som föreskrivs i denna förordning eller som ges av utbildningsstyrelsen.

Över en examen utfärdas intyg. Intyg som utfärdas av språkexamensnämnden undertecknas av nämndens ordförande eller, när denne är förhindrad, av vice ordföranden. En examinator som förordnats av utbildningsstyrelsen undertecknar de intyg som han eller hon utfärdar.

Beslut om utarbetande och användning av examensuppgifter i examina som skall avläggas inför språkexamensnämnden fattas av utbildningsstyrelsen efter att nämnden yttrat sig om saken.

Examinatorerna ansvarar för utarbetandet och användningen av sina examensuppgifter i enlighet med lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda samt de föreskrifter och anvisningar som utfärdats med stöd av den.

Till ledamöterna i examensnämnderna och examinatorerna betalas arvoden enligt grunder som utbildningsstyrelsen fastställer.

Examinatorerna är skyldiga att lämna de uppgifter om examina och examensresultat till utbildningsstyrelsen som den behöver för sin tillsynsuppgift.

Utbildningsstyrelsen kan återkalla ett beslut att utse en ledamot i en språkexamensnämnd eller, efter att ha hört språkexamensnämnden, ett beslut att förordna en examinator, om dennes sätt att sköta språkexamina uppvisar avsevärda missförhållanden.

Examina i finska och svenska enligt lagen om allmänna språkexamina (668/1994) jämställs med språkexamina för statsförvaltningen enligt följande:

Nivåerna på den niogradiga färdighetsnivåskalan för allmänna språkexamina som avlagts före den 1 januari 2002 motsvarar nivåerna på den sexgradiga färdighetsnivåskalan i 13 § så som anges i utbildningsstyrelsens föreskrift av den 5 maj 2003 (D:18/011/2003).

Examen som visar utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som på detta språk

Examen som visar god förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som på detta språk

Examen som visar god förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som fått minst vitsordet god i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i detta språk som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift.

Examen som visar god förmåga att använda finska i tal och skrift fordras inte av den som i en högskola har slutfört minst 35 studieveckor eller avlagt vitsordet cum laude approbatur i finska språket eller i ett annat läroämne som enligt intyg av högskolan motsvarar detta.

Examen som visar god förmåga att använda svenska i tal och skrift fordras inte av den som i en högskola har slutfört minst 35 studieveckor eller avlagt vitsordet cum laude approbatur i svenska språket eller i ett annat läroämne som enligt intyg av högskolan motsvarar detta.

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som fått vitsordet nöjaktig i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i detta språk som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift.

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda finska i tal och skrift fordras inte av den som har slutfört minst 15 studieveckor eller avlagt vitsordet approbatur i ett sådant läroämne som anges i 16 § 3 mom.

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift fordras inte av den som har slutfört minst 15 studieveckor eller avlagt vitsordet approbatur i ett sådant läroämne som anges i 16 § 4 mom.

Examen som visar god förmåga att förstå finska eller svenska fordras inte av den som har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i den långa lärokursen i det andra inhemska språket (a-språk).

Examen som visar nöjaktig förmåga att förstå finska eller svenska fordras inte av den som har avlagt studentexamen med minst vitsordet cum laude approbatur i den långa lärokursen i det andra inhemska språket (a-språk) eller minst vitsordet eximia cum laude approbatur i den medellånga lärokursen i det andra inhemska språket (b-språk).

På betyget över en grundexamen vid högskola skall antecknas skolutbildningens språk och mogenhetsprovets språk samt det språk i vilket den studerande har avlagt ett språkprov eller fullgjort språkstudier som visar förmåga att i tal och skrift använda landets andra språk.

En person anses ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.

Den som har avlagt studentexamen på ett annat språk än sitt skolutbildningsspråk enligt 1 mom., anses dock ha fått sin skolutbildning också på det språk på vilket han eller hon i studentexamen har avlagt godkänt prov i modersmålet eller fått minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska som andra språk respektive svenska som andra språk.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

Nuvarande examensnämnder för finska och svenska kan ge utlåtanden till utbildningsstyrelsen enligt 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. tills mandattiden för de språkexamensnämnder som avses i denna förordning börjar.

Språkexamina enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande och de vitsord de bedömts med samt övriga språkkunskaper som motsvarar dessa examina och vitsord motsvarar sådan förmåga att använda finska eller svenska som visats genom examina enligt 1 § som följer:

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.