158/2024

Vid växtodling ska arter och sorter som lämpar sig för området användas och odlingsåtgärder som stöder de syften som avses i 1 mom. vidtas. Odlingsväxternas rötter ska ha möjlighet att växa i jordbruksmarkens jordmån. Vid plantering av permanenta trädgårdsväxter ska på basis av växtarten i tillämpliga delar användas den planteringstäthet som anges i bilaga 2. Växtbestånd av fleråriga växter ska skötas så att det i fråga om varje växt är möjligt att producera marknadsduglig skörd åren efter det år då växtbeståndet anlades. Vid behov ska fleråriga växtbestånd förnyas. Gödsling, växtskydd och andra sedvanliga odlingsåtgärder ska utföras så att de stöder produktionen av skörd med den gröda vars skörd bärgas. Skörden av gräs- och vallfoderväxtbestånd ska bärgas eller växtbeståndet slås eller förnyas senast den 15 september.

Det krav att jordbruksmarken ska hållas öppen som avses i 5 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022) gäller trädor, miljöavtal enligt 5 § 1 mom. 1 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och arealer som till sitt markanvändningsslag är naturbete eller naturäng. Trädor och sådana naturbeten och naturängar som inte ingår i något miljöavtal ska hållas öppna genom betesgång eller slåtter av arealerna senast den 15 september varje år. Åkerarealer som inte används för produktion av jordbruksprodukter och arealer med permanent gräsmark ska slås årligen senast den 15 september, om de har växtlighet.

Som areal med permanent gräsmark godkänns arealer där det finns gräsväxter eller andra vallfoderväxter på över 50 procent av jordbruksskiftets areal. Om över 50 procent av arealen av ett jordbruksskifte består av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, kan det på jordbruksskiftet med permanent gräsmark finnas andra växter som kan användas för betesgång och växter som lämpar sig som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd får finnas enskilt eller i små grupper.

Rena växtbestånd med kvävefixerande växter och enartsodlingar av vallväxter i utsädesodling betraktas inte som arealer med permanent gräsmark. Arealer som hör till en sådan förbindelse som avses i 13 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare eller i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling eller till en sådan areal som avses i 11 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, där användningen av gödselmedel eller växtskyddsmedel är förbjuden eller begränsad, beaktas inte när permanent gräsmark fastställs.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om permanent gräsmark tillämpas också på buffertremsor som är sådan areal som avses i 2 § 8 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Denna paragraf tillämpas dock inte på buffertremsor som avses i 7 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Stödberättigande sorter av hampa är de sorter vars tetrahydrokannabinolhalt är högst 0,3 procent och som avses i artiklarna 2 och 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC). På ett jordbruksskifte kan det sås endast en stödberättigande hampsort. Blandade växtbestånd som innehåller hampa berättigar inte till stöd. Den som ansöker om stöd ska vid ansökan om stöd lämna de uppgifter som avses i artikel 8.3 i i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Utöver de arealer som avses i 1 mom. är följande arealer stödberättigande:

En areal förblir ersättningsberättigande även om där tillfälligt inte bedrivs jordbruksverksamhet, om arealen fortfarande utgör jordbruksmark. En areal förlorar sin rätt till ersättning, om

Ett icke ersättningsberättigande basskifte som till sitt markanvändningsslag är åker och som uppgetts i stödansökan året före godkännandet kan godkännas som ersättningsberättigande med beaktande av anslagssituationen i statsbudgeten. Livsmedelsverket godkänner icke ersättningsberättigande basskiften som ersättningsberättigande i enlighet med antalet odlingsår, så att de basskiften som under längst tid har använts för odling och som uppgetts i stödansökan utan att vara ersättningsberättigande godkänns som ersättningsberättigande först. Basskiften godkänns som ersättningsberättigande i enlighet med kvoten för ersättningsberättigande basskiften inom varje närings-, trafik- och miljöcentrals respektive verksamhetsområde.

En aktiv jordbrukare ska i de fall som avses i 1 mom. vid ansökan om återställande av rätten till ersättning på begäran lämna in ett geotaggat fotografi av arealen eller något annat tillräckligt bevis som visar att den utgör jordbruksmark.

Om det i ett dike inom ett basskifte växer träd eller buskar som är högre än 1,5 meter ska dessa områden inte räknas till arealen av basskiftet. Träd på permanent gräsmark som avses i 1 mom. 2 punkten och träd och trädgrupper som avses i 1 mom. 3 punkten ska dock inte utelämnas från arealen av ett basskifte.