1393/2022

De grundpriser som avses i 6–17 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) är år 2023 följande:

Det fjärrortstal som avses i 13 § i lagen om statsandel för kommunal basservice består av summan av två befolkningsunderlagsindex, vardera med minimivärdet 0. Det lokala befolkningsunderlagsindexet mäter folkmängden på 25 kilometers avstånd och det regionala befolkningsunderlagsindexet mäter folkmängden på 50 kilometers avstånd från kommunens demografiska mittpunkt.  Kommunens demografiska mittpunkt är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt som beräknas utgående från rutor av storleken en kvadratkilometer på så sätt att varje bosatt rutas befolkningsmängd är viktvariabel och koordinaterna för rutans medelpunkt är lägesvariabel.

Det lokala befolkningsunderlagsindexet fås genom att det antal personer som bor på högst 25 kilometers avstånd dras av från 15 000, varefter skillnaden divideras med 15 000. Det regionala befolkningsunderlagsindexet fås genom att det antal personer som bor på högst 50 kilometers avstånd dras av från 60 000, varefter skillnaden divideras med 60 000. Indexen beräknas på grundval av Statistikcentralens statistik över befolkningens fördelning per 62 500 kvadratmeter, vilken justeras med fem års mellanrum. De avstånd som används vid beräkningen bestäms i vägnätet.

Vid bestämmandet av den tilläggsdel för främjande av välfärd och hälsa som avses i 15 § i lagen om statsandel för kommunal basservice tillämpas indikatorer som beskriver kommunens verksamhet och resultatet av kommunens verksamhet.

Viktkoefficienten för de indikatorer som beskriver verksamheten är 0,0333 per indikator och viktkoefficienten för de indikatorer som beskriver verksamhetens resultat är 0,0833 per indikator.

Bestämmelser om de indikatorer som beskriver kommunens verksamhet samt resultatet av kommunens verksamhet, vilka ska användas vid fastställandet av tilläggsdelen för främjande av välfärd och hälsa, samt bestämmelser om informationskällorna för dem finns i bilagan till förordningen.

För de indikatorer som beskriver verksamhetens resultat beräknas skillnaden mellan de två senaste åren för att beskriva den förändring som skett. Alla skillnader skalas så att variationsintervallet blir 0–100. Om det målsatta värdet för en indikator uppnåtts beaktas detta i beräkningen så att kommunen får maximala poäng för den indikatorn.

Kommunens koefficient för främjande av välfärd och hälsa beräknas som medeltalet av medeltalet av de indikatorer som beskriver kommunens verksamhet och medeltalet av skillnaden mellan resultatet av kommunens verksamhet för de två senaste åren, samt genom att dividera det på detta sätt erhållna medeltalet med motsvarande viktade medeltal för hela landets invånarantal.

Statistikcentralen producerar och publicerar det prisindex för kommunernas basservice som avses i 22 § 2 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Indexet beräknas utifrån förändringen i förtjänstnivån för kommunens löntagare, vilken publiceras av Statistikcentralen, förändringarna i konsumentindex, basprisindex för hemmamarknadsvaror inklusive skatter och byggnadskostnadsindex, vilka publiceras av Statistikcentralen, samt förändringarna i kommunarbetsgivarens socialskyddsavgifter. Utvecklingen av förtjänstnivån inom Helsingfors stads social- och hälsovård och räddningsväsende beaktas inte i förändringen i förtjänstnivån för kommunens löntagare.

I prisindexet för kommunal basservice viktas utvecklingen av de pris- och kostnadsindex som nämns i 1 mom. med kommunernas och samkommunernas kostnadsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet beräknade utifrån bokslutsuppgifter. Som kostnader räknas personalens lönekostnader med bikostnader, köp av varor och tjänster samt övriga driftskostnader.

Poängtalet för prisindexet för kommunal basservice var 100 år 2015. Viktstrukturen för de kostnader som avses i 2 mom. justeras regelbundet, minst vart femte år.

Den beräknade förändring i kostnadsnivån under finansåret som avses i 22 § 2 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice grundar sig på finansministeriets prognos om förändringen i prisindex för basservicen. Prognosen baserar sig på de senaste uppgifter som finns tillgängliga av i 1 mom. avsedda uppgifter som används vid beräknandet av indexet.

När de utjämningar av statsandelen som görs på basis av kommunens skatteinkomster bestäms, beaktas som kalkylerade skatteinkomster enligt 26 § i lagen om statsandel för kommunal basservice skatterna för skatteåret före det år som föregått finansåret. Om debiteringsuppgifterna för skatteinkomsterna inte finns tillgängliga senast den 1 december året före finansåret, kan uppgifterna för det föregående skatteåret användas. Utjämningarna av statsandelarna rättas då inom två månader från det att debiteringsuppgifterna har blivit klara.

Som kommunens kalkylerade kommunalskatt används den kalkylerade kommunalskatten enligt 3 a § i lagen om skatteredovisning (532/1998) och som kommunens andel av samfundsskatten den kommunspecifika andelen av den debiterade samfundsskatten basis av 3 kap. i den lagen.

När det gäller fastighetsskatten fås kommunens kalkylerade fastighetsskatt genom att de sammanlagda beloppen av de i 11, 12, 12 a, 12 b, 13 och 13 a § i fastighetsskattelagen (654/1992) avsedda beskattningsvärdena enligt fastighetsslag multipliceras med de genomsnittliga fastighetsskattesatserna för alla kommuner viktade med beskattningsvärdena enligt fastighetsslag. I sådana kommuner där i 14 § i den lagen avsedda kraftverk och slutförvaringsanläggningar för använt kärnbränsle är belägna, tillämpas dock i fråga om dessa kraftverk och anläggningar en kalkylerad viktad allmän fastighetsskatteprocentsats som beräknats utifrån de allmänna fastighetsskattesatser som avses i 11 § i den lagen.

Som invånarantal när den kalkylerade skatteinkomsten beräknas används invånarantalet det år vars inkomster utgör grunden för kommunalskatten och samfundsskatten. 

Kommunen och andra utbildningsanordnare som ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning ska till finansministeriet lämna in de uppgifter om elevantal och hemkommun som avses i 40 § i lagen om statsandel för kommunal basservice i fråga om de elever för vilka de ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Uppgifterna ska lämnas till Utbildningsstyrelsen via den i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) avsedda nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning på det sätt som anges i den lagen.

När de kalkyler som avses i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice justeras 2023, beaktas i kalkylerna de retroaktiva kostnader för löneharmonisering som kommunen har redovisat för 2021 och 2022 så att den lönekostnad som överförs motsvarar de prestationsbaserade lönekostnaderna för ett år. Kommunerna och samkommunerna ska senast den 30 juni 2023 till finansministeriet lämna in en tillräcklig redogörelse över ovannämnda kostnader och grunderna på vilka de har bokförts samt eventuella domstolsbeslut eller bindande avtal på basis av vilka de betalas retroaktivt.

När de kalkyler som avses i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice justeras 2023, används som inkomstuppgifter för kommunalskatten och samfundsskatten för 2022 uppgifterna om debiterad skatt baserat på slutförd beskattning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

Den viktstruktur för kostnader som avses i 4 § 2 mom. justeras första gången utifrån bokslutsuppgifterna för 2023. Finansministeriets prognos för 2023 som avses i 4 mom. i den paragrafen beräknas utifrån viktstrukturen för basåret 2015 och de uppgifter som avses i 1 mom. i den paragrafen enligt senaste tillgängliga uppgifter. För 2024 och 2025 specificeras utifrån kostnadsunderlaget för basåret 2015 uppgifterna inom undervisnings- och kulturverksamhet och prognosens viktstruktur utvärderas i enlighet med dem.

Oberoende av vad som föreskrivs i 5 § 1 mom. om vilka skatteinkomster som ska beaktas vid de utjämningar av statsandelen som görs på basis av kommunens skatteinkomster, beaktas vid beräkningen av den kalkylerade inkomsten av kommunalskatten för 2023 en skatteinkomst baserad på den genomsnittliga kalkylerade kommunalskattesatsen för 2021 för hela landet minskad med 12,64 procentenheter och för 2024 en skatteinkomst baserad på den genomsnittliga kalkylerade kommunala skattesatsen för 2022 för hela landet minskad med 12,64 procentenheter, i stället för en skatteinkomst baserad på den genomsnittliga kalkylerade kommunalskattesatsen för hela landet. Som inkomster av samfundsskatten för 2023 beaktas kommunernas inkomster av debiterad samfundsskatt för 2021 och för 2024 kommunernas inkomster av debiterad samfundsskatt för 2022 minskade med en tredjedel.