1379/2021

I denna lag avses med

Offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska tillhandahållas i form av service som kunderna på egen hand kan använda och i form av personlig service. Kunden anlitar service och håller kontakt med den myndighet som tillhandahåller offentlig arbetskrafts- och företagsservice utifrån denna lag och det uppskattade servicebehovet.

Den arbetssökande ska underrätta arbets- och näringsmyndigheten om de kontaktuppgifter med hjälp av vilka han eller hon kan nås utan dröjsmål och om ändringar i kontaktuppgifterna.

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, betraktas som den arbetssökandes bostad vid tillämpningen av denna lag i första hand den adress som han eller hon uppger för arbetskraftsmyndigheten och i andra hand den adress som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009).

Pendlingsregionen sträcker sig 80 kilometer från personens faktiska bostad.

En enskild kunds jobbsökning inleds den dag då kunden elektroniskt begär det via den för ändamålet avsedda nättjänsten eller personligen på arbets- och näringsbyrån och han eller hon registreras som arbetssökande i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. Arbets- och näringsmyndigheterna kan också godkänna en begäran som framförts på annat sätt.

En förutsättning för att en enskild kund ska registreras som arbetssökande är att personen

Om inte något annat följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland, förutsätter registreringen av en utländsk medborgare eller statslös person som arbetssökande dessutom att denne

Om en enskild kund inte kan registreras som arbetssökande, meddelar arbets- och näringsbyrån beslut om avslag av registreringen.

Jobbsökningen upphör att vara i kraft om den arbetssökande

Med att vara i kontakt med myndigheten i enlighet med 1 mom. 3 punkten anses också att anlända till en inledande intervju, ett samtal om jobbsökning och ett kompletterande samtal om jobbsökning vid den tidpunkt som personen själv har reserverat via den nättjänst som är avsedd för ändamålet.

Jobbsökningen för utländska medborgare eller statslösa personer som är arbetssökande upphör också att vara i kraft om den arbetssökande inte längre uppfyller de i 1 § 3 mom. angivna förutsättningarna för registrering som arbetssökande.

När jobbsökningens giltighet har upphört kan den inledas på nytt med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 §. För att jobbsökningen ska inledas på nytt krävs det dessutom att en enskild kund när han eller hon begär att jobbsökningen ska inledas lägger fram de redogörelser som arbets- och näringsbyrån begär, om jobbsökningen har upphört att vara i kraft med stöd av 2 § 1 mom. 2 punkten.

Arbets- och näringsmyndigheten kan begränsa personens rätt att inleda jobbsökning elektroniskt via den nättjänst som är avsedd för ändamålet, om jobbsökningens giltighet har upphört med stöd av 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten.

Arbets- och näringsmyndigheten ska i samband med att en person registreras som arbetssökande eller utan dröjsmål därefter informera den arbetssökande om den jobbsökningsskyldighet som ingår i sysselsättningsplanen och andra omständigheter som hänför sig till jobbsökningen, om den offentliga arbetskrafts- och företagsservice som står till buds, om villkoren för jobbsökningens giltighet och om omställningsskyddet.

Arbets- och näringsmyndigheten ska dessutom vid behov informera den arbetssökande om service som främjar jobbsökningen och annan sysselsättningsfrämjande service samt om ansökan om arbetslöshetsförmån och de viktigaste arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få förmånen.

Arbets- och näringsbyrån ska ordna en inledande intervju eller ett kompletterande samtal om jobbsökning med en arbetssökande inom fem vardagar från jobbsökningens början. Om ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas med den arbetssökande, ska en inledande intervju ordnas snarast möjligt därefter.

En ny inledande intervju ordnas endast om det har förflutit minst sex månader sedan jobbsökningen har upphört och personen registreras som arbetssökande på nytt.

Den inledande intervjun ordnas vid arbets- och näringsbyrån, om inte något annat sätt att ordna intervjun av vägande skäl är mer ändamålsenligt.

Arbets- och näringsbyrån ska ordna

Samtal om jobbsökning samt kompletterande samtal om jobbsökning enligt 1 mom. 1 punkten ordnas också för en arbetssökande som deltar i arbetskraftsutbildning, för en arbetssökande som deltar i studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 6 kap. i denna lag eller i 22–24 § i lagen om främjande av integration och för en arbetssökande som är i lönesubventionerat arbete eller deltar i rehabilitering, även om han eller hon inte är arbetslös eller hotas av arbetslöshet, om arbetskraftsutbildningen eller de studier som stöds med arbetslöshetsförmån beräknas fortgå i högst en månad, de frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån beräknas fortgå i högst en månad eller perioden med lönesubvention eller rehabiliteringen utan avbrott beräknas fortgå i högst en månad.

Ett samtal om jobbsökning och ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas på det sätt som med beaktande av den arbetssökandes behov av service och av omständigheterna är mest ändamålsenligt. Samtal om jobbsökning samt kompletterande samtal om jobbsökning enligt 1 mom. 3 punkten ordnas inte, om den arbetssökandes jobbsökning kommer att upphöra inom en månad. Om den arbetssökande är permitterad, ordnas de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 1 mom. 1 punkten endast på den arbetssökandes begäran.

Även om en arbetssökande är arbetslös eller hotas av arbetslöshet, ordnas inte samtal om jobbsökning eller kompletterande samtal om jobbsökning enligt 6 § 1 mom. 1 och 3 punkten, om den arbetssökande

I situationer som avses i 1 mom. ordnas ett samtal om jobbsökning för den arbetssökande en månad före det att arbetskraftsutbildningen, de studier som stöds med arbetslöshetsförmån, arbetsprövningen, perioden med lönesubvention eller rehabiliteringen beräknas upphöra. Inom en månad efter samtalet om jobbsökning ordnas ett kompletterande samtal om jobbsökning, om det inte är uppenbart onödigt att ordna ett sådant samtal.

För en arbetssökande som deltar i arbetskraftsutbildning som ordnas tillsammans med arbetsgivaren inom ramen för gemensam anskaffning av utbildning eller i arbetskraftsutbildning som ordnats på motsvarande sätt ordnas samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning endast om det finns ett vägande skäl för detta med tanke på den arbetssökandes sysselsättning eller servicebehov.

Vid den inledande intervjun bedömer arbets- och näringsbyrån den arbetssökandes förutsättningar att söka och få arbete samt den arbetssökandes behov av service som stöder hans eller hennes jobbsökning och sysselsättning. Utifrån bedömningen utarbetas en sysselsättningsplan, såvida det inte har utarbetats en plan som ersätter sysselsättningsplanen för den arbetssökande.

Dessutom anvisar arbets- och näringsbyrån vid den inledande intervjun den arbetssökande att söka möjliga jobb som är lämpliga för honom eller henne och att söka sig till behövlig service. Vid den inledande intervjun presenteras den service som tillhandahålls den arbetssökande och avtalas om sättet att anlita service och kontakten mellan arbets- och näringsmyndigheten och den arbetssökande.

Vid ett samtal om jobbsökning anvisar arbets- och näringsbyrån den arbetssökande att söka möjliga jobb som är lämpliga för honom eller henne och stöder hans eller hennes jobbsökning. Dessutom hänvisas den arbetssökande till behövlig service.

Vid ett samtal om jobbsökning kontrolleras bedömningen av den arbetssökandes servicebehov och utarbetas eller revideras sysselsättningsplanen.

Ett kompletterande samtal om jobbsökning inriktas utifrån bedömningen av den arbetssökandes servicebehov på stödjande av jobbsökningen eller på fortsatt utredning av servicebehovet och hänvisande av den arbetssökande till behövlig service.

Om ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas före en inledande intervju, utarbetas en sysselsättningsplan vid det kompletterande samtalet om jobbsökning, såvida det inte har utarbetats en plan som ersätter sysselsättningsplanen för den arbetssökande. Vid ett kompletterande samtal om jobbsökning som ordnas senare kan en sysselsättningsplan utarbetas eller revideras.

I stället för ett kompletterande samtal om jobbsökning kan den arbetssökande erbjudas annan motsvarande personlig service som stöder jobbsökningen eller bidrar till att förbättra den arbetssökandes förutsättningar att få arbete.

I arbets- och näringsbyråns bedömning av den arbetssökandes behov av service beaktas åtminstone

För klarläggande av den arbetssökandes servicebehov kan han eller hon hänvisas till undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan samt andra sakkunnigbedömningar. Den arbetssökandes kompetensutveckling kan bedömas i samarbete med utbildningsproducenterna, och den arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga kan bedömas i samarbete med producenterna av social- och hälsovårdstjänster.

Sysselsättningsplanen ska innehålla en jobbsökningsskyldighet och andra sådana åtgärder i anknytning till jobbsökningen eller till utvecklandet av företagsverksamhet som syftar till att den arbetssökande snabbt ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Dessutom ska sysselsättningsplanen vid behov innehålla offentlig arbetskrafts- och företagsservice enligt den arbetssökandes servicebehov samt annan service som förbättrar den arbetssökandes kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga och åtgärder för klarläggande av om arbets- eller funktionsförmågan eller hälsotillståndet påverkar jobbsökningen, utvecklandet av företagsverksamhet eller sysselsättningen.

Sysselsättningsplanen ska innehålla en överenskommelse om uppföljning av hur planen har genomförts och en tidsfrist inom vilken den arbetssökande ska meddela hur planen har föjts. Om arbets- och näringsbyrån förutsätter någon annan redogörelse för hur planen har följts än den arbetssökandes eget meddelande, ska detta skrivas in i planen.

Arbets- och näringsmyndigheten och den arbetssökande godkänner sysselsättningsplanen. Närmare bestämmelser om sysselsättningsplanens struktur och om hur planen godkänns och arkiveras utfärdas genom förordning av statsrådet.

En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån ska aktivt söka arbete och utbildning. Den arbetssökande ska också delta i bedömningen av sitt servicebehov, i utarbetandet och revideringen av en sysselsättningsplan och i service som stöder jobbsökningen och främjar arbetsmarknadsfärdigheterna och möjligheterna att få arbete.

En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån är skyldig att på det sätt som arbets- och näringsbyrån bestämmer underrätta denna om hur sysselsättningsplanen har följts. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den arbetssökande ska underrätta arbets- och näringsmyndigheten om ändringar i sina kontaktuppgifter. Den arbetssökande ska förvara de utredningar som gäller fullgörandet av jobbsökningsskyldigheten och visa upp dem för arbets- och näringsbyrån på begäran.

Arbets- och näringsbyrån ska inom ramen för de anslag som har anvisats myndigheten erbjuda arbete och utbildning samt ordna service som ingår i sysselsättningsplanen.

Arbets- och näringsbyrån ska också följa hur sysselsättningsplanen genomförs och bidra till att serviceprocessen framskrider.

Arbets- och näringsbyrån påminner skriftligen den arbetssökande om hur hans eller hennes förfarande påverkar sysselsättningen och rätten att få arbetslöshetsförmån bland annat när den arbetssökande

Genom arbetsförmedling främjas det att utbudet och efterfrågan på arbetskraft möts så att lediga platser tillsätts och de arbetssökande snabbt får arbete.

Arbetsförmedlingen baserar sig på arbetsgivarens och arbetstagarens avtalsfrihet och fria val.

Bestämmelser om arbetsförmedling från Finland till utlandet och från utlandet till Finland och om internationell praktik utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbets- och näringsmyndigheterna ska publicera och förmedla information om ledigförklarade arbeten enligt arbetsgivarens uppdrag, om inte något annat föreskrivs i 8 §. Dessutom presenterar arbets- och näringsbyrån på avtalat sätt arbetssökande som är lämpliga för det lediga arbetet för arbetsgivaren.

Arbets- och näringsmyndigheten erbjuder den arbetssökande möjlighet att publicera den presentation han eller hon gjort upp för att främja sin sysselsättning i den för ändamålet avsedda nättjänsten.

Arbets- och näringsbyrån anvisar den arbetssökande att söka för honom eller henne lämpliga jobb. Arbets- och näringsbyrån bedömer arbetets lämplighet för den arbetssökande med beaktande av den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetens samt arbetsförmåga.

Om inte något annat följer av 5–7 §, ska det enligt sysselsättningsplanen för en arbetslös arbetssökande eller en arbetssökande person som hotas av arbetslöshet avtalas om tre granskningsperioder som omfattar en månad vardera under vilka den arbetssökande ska söka fyra jobb som han eller hon har möjlighet att få. En granskningsperiod kan sättas ut så att den börjar retroaktivt om det ligger i den arbetssökandes intresse. Granskningsperioderna kan av vägande skäl sammanslås utan att det påverkar antalet möjliga jobb som ska sökas.

Även om den arbetssökande inte är arbetslös eller hotas av arbetslöshet, åläggs han eller hon jobbsökningsskyldighet såvida han eller hon

Om arbets- och näringsbyrån bedömer att det under granskningsperioden inte kommer att finnas fyra sådana jobb att söka som den arbetssökande har möjlighet att få med beaktande av dennes arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetens samt arbetsförmåga och eventuella skydd för yrkesskicklighet enligt 2 a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, ska antalet jobb som ska sökas under granskningsperioden minskas eller, om det inte finns några möjliga jobb att söka, ska det inte ingå någon jobbsökningsskyldighet i sysselsättningsplanen. Närmare bestämmelser om grunderna för en minskning av jobbsökningsskyldigheten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Jobbsökningsskyldigheten kan fullgöras genom att den arbetssökande

Jobbsökningsskyldigheten inträder från det att arbetsförhållandet upphör, om den arbetssökande är i sådant annat arbete än lönesubventionerat arbete som varar längre än två veckor och där arbetstiden överskrider 80 procent av den maximala arbetstid för heltidsanställda som tillämpas i branschen.

Jobbsökningsskyldigheten för permitterade inträder från och med det samtal om jobbsökning som avses i 2 kap 6 § 1 mom. 2 punkten och som ordnas när tre månader har förflutit sedan permitteringen började.

Jobbsökningsskyldigheten inträder från och med att ett i 2 kap. 7 § 2 mom. avsett samtal om jobbsökning har ordnats, om den arbetssökande

Om inte något annat följer av 3 § 3 mom. eller 7 §, ska det i sysselsättningsplanen för en arbetssökande som är deltidsanställd i minst två veckor eller vars permittering genomförs i form av förkortad arbetstid ingå en granskningsperiod på tre månader under vilken den arbetssökande ska söka minst ett jobb som han eller hon har möjlighet att få.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas om den arbetssökandes ordinarie arbetstid är högst 80 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete. Hur den faktiska arbetstiden inverkar på jobbsökningsskyldigheten anges i 2 a kap. 12 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om inte något annat följer av 1 mom., 3 § 3 mom. eller 7 §, ska det i sysselsättningsplanen för en arbetssökande som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 6 kap. i denna lag eller i 22–24 § i lagen om främjande av integration ingå granskningsperioder på tre månader vardera under vilka den arbetssökande ska söka tre jobb som han eller hon har möjlighet att få. Det som föreskrivs i 1 mom. och i 3 och 7 § tillämpas på jobbsökningsskyldigheten från det att ett i 2 kap. 7 § 2 mom. avsett samtal om jobbsökning har ordnats för den arbetssökande.

Jobbsökningsskyldighet åläggs inte om

I sådana situationer som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten är en ytterligare förutsättning att den arbetssökandes situation som helhet betraktad är sådan att sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden inte är möjlig.

Det som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas tills ett i 2 kap. 7 § 2 mom. avsett samtal om jobbsökning har ordnats för den arbetssökande. Det som föreskrivs i den förstnämnda bestämmelsen tillämpas även efter samtalet om jobbsökning, om det i sysselsättningsplanen eller den ersättande planen har avtalats att studierna i läs- och skrivkunnighet fortsätter inom en månad efter det att sysselsättningsplanen eller den ersättande planen utarbetades eller reviderades.

Arbets- och näringsmyndigheten kan vägra ta emot en platsanmälan om en ledig anställning och kan ta bort en anmälan ur arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem om det utifrån anmälan är uppenbart eller utifrån arbetsgivarens tidigare handlande eller i övrigt finns grundad anledning att misstänka att

En förutsättning för att vägra ta emot eller för att ta bort en anmälan i de situationer som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten är att arbetsgivaren inte trots uppmaning av arbets- och näringsmyndigheten har rättat sin platsanmälan.

Arbets- och näringsmyndigheterna ska fatta beslut om att vägra ta emot en anmälan eller om att ta bort en anmälan skriftligen. I 14 kap. 1 § föreskrivs det om sökande av ändring i arbets- och näringsmyndighetens beslut.

Omprövning får inte begäras och besvär får inte anföras när det gäller arbets- och näringsbyråns avgörande att ålägga den arbetssökande jobbsökningsskyldighet eller att inte erbjuda kunden sakkunnigbedömningar, vägledning för yrkesval och karriär samt träning eller prövning eller att inte stödja den arbetssökandes frivilliga studier eller att inte godkänna ett meddelande om avbrytande av studier som stöds.

Med avvikelse från 1 § 1 mom. får ändring i ett beslut om avslag på ansökan om registrering som arbetssökande och i ett beslut om sådan kostnadsersättning som avses i 9 kap. 1 § 3 mom. sökas hos besvärsnämnden för social trygghet. Ändring i beslut av besvärsnämnden för social trygghet får sökas hos försäkringsdomstolen. Ändring i försäkringsdomstolens beslut får inte sökas genom besvär.