Statsrådets förordning om stöd för energiinvesteringar enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens åren 2022–2026
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
- Date of publication
- Statutes of Finland
- Författningstext
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 § i statsunderstödslagen (688/2001):
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning innehåller bestämmelser om beviljande, utbetalning och användning av stöd för projekt för energiinfrastruktur, ibruktagande av ny energiteknik, produktion och lagring av koldioxidsnålt väte, avskiljning och användning av koldioxid samt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processer i enlighet med Finlands plan för återhämtning och resiliens enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, nedan återhämtningsförordningen , och i enlighet med statsbudgeten.
Förordningen innehåller dessutom bestämmelser om beviljande, utbetalning och användning av stöd för viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
principen orsaka inte betydande skada orsaka inte betydande skada enligt artikel 2.6 i återhämtningsförordningen,
avskiljning av koldioxid avskiljning av koldioxid så att den inte släpps ut i atmosfären,
användning av koldioxid användning av koldioxid vid tillverkning av en produkt eller ett bränsle,
spillvärme oundviklig värme som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller elproduktionsanläggningar, eller inom tjänstesektorn, och som förflyktigas oanvänd i luft eller vatten om det inte finns tillgång till ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem, detta om en kraftvärmeprocess har använts eller kommer att användas eller om kraftvärmeproduktion inte är möjlig,
spillkyla oundviklig kyla som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller elproduktionsanläggningar, eller inom tjänstesektorn, och som förflyktigas oanvänd i luft eller vatten om det inte finns tillgång till ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem, detta om en kraftvärmeprocess har använts eller kommer att användas eller om kraftvärmeproduktion inte är möjlig,
förnybar energi förnybar energi enligt 3 § 4 punkten i lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi (1145/2020),
förnybara drivmedel förnybara drivmedel enligt 2 § 1 mom. 4 punkten i lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport (446/2007), nedan lagen om distributionsskyldighet ,
koldioxidsnålt väte väte som framställts av vatten genom utnyttjande av elektricitet eller som uppstått som biprodukt vid produktionsprocesser eller annat väte som framställts av annat än fossila ämnen,
biogas biogas enligt 4 § 8 punkten i lagen om biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen (393/2013), nedan hållbarhetslagen ,
koldioxidsnål gas koldioxidsnålt väte, biogas eller sådana gasformiga drivmedel som avses i 4 § 16 punkten i hållbarhetslagen.
3 §Statsbidragsmyndighet
Arbets- och näringsministeriet beslutar om beviljande av stöd och sköter andra uppgifter i samband med stödet, om projektets godtagbara kostnader överstiger 5 000 000 euro eller om projektet hänför sig till ny teknik och dess godtagbara kostnader överstiger 1 000 000 euro.
I fråga om annat stöd än sådant som avses i 1 mom. fattas beslutet om beviljande av stöd och sköts andra uppgifter i samband med stödet av Innovationsfinansieringsverket Business Finland ( Finansieringsverket ). Finansieringsverket beslutar dessutom om beviljande av stöd för sådana viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse som har anmälts till ansökningsförfarandet för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
4 §Stödets förenlighet med Europeiska unionens inre marknad
En förutsättning för att stöd ska kunna beviljas är att de förutsättningar för beviljande av stöd och de specifika villkor angående stödformer som anges i den gällande förordning av kommissionen som antagits med stöd av artikel 108.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt iakttas.
För att stöd ska kunna beviljas förutsätts dock att Europeiska kommissionen har godkänt det enskilda stödet som förenligt med den inre marknaden, om
stödet överskrider det tröskelvärde för anmälan som anges i den förordning som avses i 1 mom. och som gäller stödformen i fråga, eller
stödet i andra fall än det som avses i 1 punkten inte omfattas av tillämpningsområdet för den förordning som avses i 1 mom. eller om de i förordningen angivna förutsättningarna för beviljande av stöd eller specifika villkoren angående stödformen inte uppfylls.
Om stöd beviljas ett projekt som berörs av flera i 2 mom. 1 punkten avsedda tröskelvärden för anmälan, tillämpas det lägsta tröskelvärdet för anmälan.
För att stöd ska kunna beviljas för viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse förutsätts det att kommissionen har godkänt projektet som förenligt med den inre marknaden.
Stödet kan i de fall som avses i 2 och 4 mom. beviljas villkorligt innan Europeiska kommissionen har godkänt det.
5 §Projekt som kan få stöd
Stöd kan beviljas för sådana energiinvesteringsprojekt och energiinfrastrukturprojekt enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens som blir klara senast den 30 juni 2026. Stöd kan beviljas endast för projekt som är belägna i Finland eller på finskt territorialvatten.
Ett energiinvesteringsprojekt ska omfatta
ibruktagande av ny energiteknik,
produktion eller lagring av koldioxidsnålt väte eller avskiljning eller användning av koldioxid, eller
direkt elektrifiering eller koldioxidsnålhet i industrins energiprocesser.
Ett energiinfrastrukturprojekt ska omfatta
elöverföring eller eldistribution eller smarta lösningar i anslutning till detta, vilka innebär att förnybar energi ansluts till stamnätet eller ny innovativ teknik tas i bruk i eldistributionsnätet,
användning av eller överföring till fjärrvärmesystem av spillvärme, spillkyla eller förnybar energi eller smarta lösningar i anslutning till detta, eller
överföring eller distribution av koldioxidsnål gas eller smarta lösningar i anslutning till detta.
Stöd kan också beviljas för sådana projekt som inbegriper flera projekttyper som avses i 2 och 3 mom.
Stöd kan också beviljas för sådana viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse där Europeiska kommissionen på basis av en separat anmälan har godkänt stödet som förenligt med den inre marknaden.
6 §Påvisande av överensstämmelse med principen orsaka inte betydande skada
Den som ansöker om stöd ska påvisa att projektet uppfyller kraven enligt principen orsaka inte betydande skada.
Projektet får inte orsaka betydande skada på grundval av en bedömning i två steg i enlighet med kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01), nedan kommissionens tekniska vägledning , och i projektet får inte heller ingå funktioner som avses i uteslutningsförteckningen i 3 mom. i denna paragraf.
Stöd kan inte beviljas för
funktioner som gäller fossila bränslen,
funktioner inom ramen för Europeiska unionens utsläppshandelssystem, när de beräknade växthusgasutsläppen inte avsevärt underskrider de relevanta riktmärkena,
funktioner i anslutning till avstjälpningsplatser, avfallsförbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling, eller
funktioner där långsiktigt bortskaffande av avfall kan medföra olägenhet för miljön.
Trots 3 mom. 1 punkten kan stöd dock beviljas för sådana funktioner där naturgas används och som gäller produktion av el eller värme eller för sådana funktioner i anslutning till detta som gäller överförings- och distributionsinfrastrukturen för naturgas. Beviljande av stöd förutsätter då också att funktionerna uppfyller de särskilda villkor som anges i bilaga III till kommissionens tekniska vägledning.
Trots 3 mom. 2 punkten kan stöd beviljas för sådana i den punkten avsedda funktioner där de beräknade växthusgasutsläppen inte avsevärt underskrider de relevanta riktmärkena, om den som ansöker om stöd lämnar en godtagbar redogörelse för skälen till att detta inte är möjligt.
Trots 3 mom. 3 punkten kan stöd dock beviljas för funktioner i anknytning till avfallsförbränningsanläggningar som endast hanterar sådant farligt avfall som inte kan återvinnas och för funktioner i anslutning till befintliga avfallsförbränningsanläggningar. Funktionerna i fråga ska syfta till ökad energieffektivitet, avskiljning av avgaser för lagring eller användning eller avskiljning av material från aska i avfallsförbränningsanläggningar. Beviljandet av stöd förutsätter då också att funktionerna inte ökar anläggningens avfallshanteringskapacitet eller förlänger dess livslängd. Den som ansöker om stöd ska visa att de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls på anläggningsnivå.
Stöd kan dessutom beviljas för funktioner vid befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om funktionerna ökar anläggningens energieffektivitet eller om det i efterhand installeras ett materialåtervinningssystem för återvinning av separerat avfall för kompostering av bioavfall eller anaerob rötning. Beviljandet av stöd förutsätter då dessutom att funktionerna inte ökar anläggningens avfallshanteringskapacitet eller förlänger dess livslängd. Den som ansöker om stöd ska visa att de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls på anläggningsnivå.
Den som ansöker om stöd ska i projektet iaktta Finlands och Europeiska unionens miljölagstiftning.
7 §Allmänna och särskilda förutsättningar för beviljande av stöd
Stöd kan beviljas om
projektet inte skulle genomföras eller den nya teknik som ingår i projektet inte skulle tas i bruk utan stödet, och
det före ansökan om stöd inte i fråga om projektet har fattats något sådant bindande investeringsbeslut, gjorts någon sådan bindande beställning av en huvudanordning, fattats något sådant bindande beslut om inledande av byggnadsarbetet eller ingåtts någon annan sådan förbindelse som innebär att det inte längre är möjligt att inhibera projektet utan betydande ekonomisk förlust.
Stöd kan dock beviljas för ibruktagande av den nya teknik eller för en energieffektivitetsåtgärd som ingår i projektet eller annars i begränsad omfattning, om den ifrågavarande avgränsade delen av projektet inte har inletts på ett i 1 mom. 2 punkten avsett sätt, fastän projektet i övrigt har inletts.
En förutsättning för beviljande av stöd är att stödmottagaren finansierar minst 25 procent av projektet med sådan finansiering som inte inbegriper offentligt stöd. Detta tillämpas dock inte på projekt som genomförs av en kommun eller av en sammanslutning som huvudsakligen ägs av en kommun till den del det är fråga om finansiering som beviljas av kommunen.
En ytterligare förutsättning för att stöd ska kunna beviljas är att
det inte är fråga om sådana energieffektivitetsåtgärder vars syfte endast är att säkerställa att stödmottagaren iakttar Europeiska unionens godkända rättsakter,
målet för ett energiinvesteringsprojekt för produktion eller användning av förnybara drivmedel är produktion av sådana förnybara drivmedel som visats uppfylla hållbarhetskriterierna enligt hållbarhetslagen,
sådana livsmedels- och fodergrödor som avses i 2 § 1 mom. 14 punkten i lagen om distributionsskyldighet inte används som råvara i ett energiinvesteringsprojekt för produktion eller användning av biodrivmedel eller biogas,
i ett energiinvesteringsprojekt för produktion av el, värmeenergi eller kylenergi från biomassabränslen
avsikten är att använda biomassabränslen som visats uppfylla hållbarhetskriterierna enligt hållbarhetslagen, och
anläggningens växthusgasutsläpp under hela livscykeln är minst 80 procent mindre i förhållande till växthusgasutsläppen om fossila bränslen i stället hade använts,
i fråga om projekt för effektiv fjärrvärme eller fjärrkyla
projektet gäller spillvärme eller spillkyla,
projektet under hela livscykeln uppnår växthusgasutsläpp som är mindre än 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme, eller
projektet är ett avancerat pilotsystem eller leder till lägre temperaturförhållanden i fjärrvärme- och fjärrkylsystemet,
i ett projekt för elektrifiering av industrin uppnås en minskning på i genomsnitt minst 30 procent i direkta och indirekta växthusgasutsläpp jämfört med tidigare utsläpp.
8 §Stödmottagare
Stöd kan beviljas till företag, kommuner och andra sammanslutningar. Om det är fråga om ett projekt som avses i 5 § 3 mom. 1 punkten, kan stöd beviljas endast stamnätsinnehavaren eller distributionsnätsinnehavaren.
Stöd beviljas dock inte till
organisationer vars verksamhet finansieras genom statsbudgeten,
ämbetsverk, institutioner och andra organ som hör till den ekonomiförvaltningsorganisation som avses i lagen om statsbudgeten (423/1988),
aktörer som driver anläggningsprojekt för vilka de får statsandel,
bostadsaktiebolag, bostadsfastigheter eller gårdsbruksenheter eller projekt i anslutning till dem, med undantag av sådana projekt i anslutning till gårdsbruksenheter där den producerade energin används utanför produktionsverksamheten inom jordbruket,
sådana företag i svårigheter som avses i Europeiska unionens regler om statligt stöd,
sammanslutningar som har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, har försatts i likvidation eller konkurs eller har blivit föremål för saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller har underlåtit att iaktta ett sådant beslut om återkrav av stöd som avses i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001).
9 §Stödets maximibelopp
Stöd som beviljas på basis av prövning från fall till fall får utgöra högst 45 procent av de godtagbara kostnaderna för ett energiinvesteringsprojekt som avses i 5 § 2 mom. och för ett energiinfrastrukturprojekt som avses i 5 § 3 mom. 2 punkten. Om det är fråga om en energieffektivitetsåtgärd får stödet dock utgöra högst 30 procent av de godtagbara kostnaderna. Om det är fråga om ett energiinfrastrukturprojekt som avses i 5 § 3 mom. 1 eller 3 punkten, får stödet utgöra högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna.
Om det är fråga om ett väteprojekt som avses i 5 § 5 mom., fastställer Finansieringsverket stödbeloppet från fall till fall.
10 §Ansökan om stöd och ansökans innehåll
Arbets- och näringsministeriet beslutar om ansökningsomgångar och tidsfrister för dem.
Stödansökan lämnas in till Finansieringsverket.
Den som ansöker om stöd ska lämna de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna bedömas och avgöras.
I stödansökan och dess bilagor ska åtminstone följande uppgifter lämnas:
sökandens officiella namn, adress, e-postadress och företags- och organisationsnummer samt företagets storlek,
det primära föremålet för projektet enligt 5 §,
en beskrivning av projektet samt planen och tidtabellen för projektets genomförande,
en uppskattning av projektets energiekonomiska effekter, projektets konsekvenser i fråga om utsläpp av växthusgaser och andra betydelsefulla miljökonsekvenser av projektet samt projektets sysselsättningseffekter och andra effekter,
projektets specificerade kostnadsförslag,
projektets finansieringsplan,
det minimibelopp av stöd som enligt uppskattning behövs för att projektet ska kunna komma igång samt motiveringar till det,
projektets lönsamhetskalkyl exklusive stöd och inklusive stöd,
en redogörelse för övriga offentliga stöd som har sökts och beviljats för projektet,
en redogörelse i enlighet med 6 § för att principen orsaka inte betydande skada tillgodoses i projektet.
Om det är fråga om ett projekt där ny teknik utnyttjas, ska det i ansökan och dess bilagor redogöras för teknikens nyhetsvärde och riskerna med den samt möjligheterna att utnyttja tekniken och de extra kostnader som den nya tekniken medför jämfört med projekt med sedvanlig teknik.
Om det är fråga om ett viktigt väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse, ska ansökan utöver vad som föreskrivs i 3 och 4 mom. innehålla de uppgifter som förutsätts för förfarandet i fråga.
Om det är fråga om ett projekt som omfattar flera sådana projekttyper som avses i 5 § 2 och 3 mom., ska kostnaderna för de olika projekttyperna specificeras i ansökan och dess bilagor.
11 §Grunder som tillämpas vid jämförelse av ansökningar om stöd
Statsbidragsmyndigheten beslutar om beviljande av stöd genom att jämföra verkningsfullheten för olika projekttyper i relation till de mål som ställs upp i Finlands plan för återhämtning och resiliens. Särskilt bedöms projektens energi- och utsläppsverkningar, kostnadseffektivitet, genomförbarhet, nyhetsvärdet hos den teknik som ingår i projekten, reproducerbarheten av tekniken eller projektet samt projektens andra effekter.
12 §Godtagbara kostnader för energiinvesteringsprojekt
Skäliga kostnader som kan godtas för ett energiinvesteringsprojekt är
kostnader för anskaffning och montering av maskiner och anordningar,
kostnader för byggnader,
kostnader för byggnadstekniska arbeten och övervakning av byggnadsarbetena, den anslutningsavgift som nätinnehavaren tar ut för elproduktionen eller produktionen av koldioxidsnål gas samt kostnader för byggandet av en stamledning som behövs för anslutning till fjärrvärmenätet för ett fjärrvärmeverk som ska byggas,
kostnader för anskaffning av markområden som direkt hänför sig till investeringen, till den del kostnaderna inte överstiger 10 procent av de sammanlagda godtagbara kostnaderna för projektet, samt kostnader för röjnings- och jordbyggnadsarbeten,
berednings- och planeringskostnader, till den del kostnaderna inte överstiger 20 procent av de godtagbara kostnaderna för projektet,
kostnader för idrifttagning av den egendom som är föremål för investeringen och utbildning av den driftspersonal som idrifttagningen förutsätter,
kostnader för uppföljning av investeringen för högst ett år efter det att den egendom som är föremål för investeringen tagits i bruk, om detta är motiverat på grund av projektets särdrag eller av andra särskilda skäl.
De godtagbara kostnaderna för ett energiinvesteringsprojekt omfattar inte följande kostnader som stödmottagaren betalat:
löner,
allmänna omkostnader,
representationsutgifter,
räntor och andra finansieringskostnader,
andra än i 1 mom. 3 punkten avsedda anslutningsavgifter,
avgifter som baserar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992),
kostnadsreserver,
stödmottagarens resekostnader,
mervärdesskatter som stödmottagaren betalat som en del av anskaffningspriset för varor eller tjänster.
Sådana kostnader där mervärdesskatt ingår i anskaffningspriset kan dock godtas, om finansieringsmottagaren inte är mervärdesskatteskyldig. Sådana kostnader där mervärdesskatt ingår i anskaffningspriset kan också godtas, om de hänför sig till mervärdesskattefri verksamhet och den mervärdesskatt som ingår i anskaffningen av varor och tjänster utgör en slutlig kostnad för stödmottagaren.
Om anläggningstillgångar anskaffas genom leasing, avbetalning eller på något annat motsvarande sätt eller projektet genomförs med hjälp av ett avtal om energiprestanda, kan som utgifter godtas högst de kostnader som motsvarar inköpspriset för anskaffningen, men inte förvaltnings-, finansierings-, försäkrings-, reparations- eller underhållskostnader eller andra motsvarande kostnader.
Kostnader för anskaffningar hos parter som står i ekonomisk intressegemenskap med stödmottagaren kan godtas endast till den del stödmottagaren visar att kostnaderna motsvarar självkostnadspriset. Parterna i en affärstransaktion står i ekonomisk intressegemenskap med varandra, om den ena parten kan utöva bestämmande inflytande eller betydande inflytande över den andra parten vid beslutsfattande om dess ekonomi och affärsverksamhet eller om en tredje part ensam eller tillsammans med sin närståendekrets utövar bestämmande inflytande över båda parterna i affärstransaktionen.
13 §Godtagbara kostnader för energiinfrastrukturprojekt
Skäliga kostnader som kan godtas för ett energiinfrastrukturprojekt är
kostnader för anskaffning och montering av komponenter, maskiner, anordningar och informationssystem som hör till överförings- och distributionsnätet och fjärrvärmesystemet,
kostnader för byggnader,
kostnader för byggnadstekniska arbeten och övervakning av byggnadsarbetena,
kostnader för anskaffning av markområden eller nyttjanderätt till markområden som direkt hänför sig till investeringen, till den del kostnaderna inte överstiger 10 procent av de sammanlagda godtagbara kostnaderna för projektet, samt kostnader för röjnings- och jordbyggnadsarbeten,
berednings- och planeringskostnader, till den del kostnaderna inte överstiger 20 procent av de godtagbara kostnaderna för projektet,
kostnader för idrifttagning av egendom som är föremål för investeringen och utbildning av den driftspersonal som idrifttagningen förutsätter,
kostnader för uppföljning av investeringen för högst ett år efter det att den egendom som är föremål för investeringen tagits i bruk, om detta är motiverat på grund av projektets särdrag eller av andra särskilda skäl.
De godtagbara kostnaderna för ett energiinfrastrukturprojekt omfattar inte följande kostnader som stödmottagaren betalat:
löner,
allmänna omkostnader,
representationsutgifter,
räntor och andra finansieringskostnader,
avgifter som baserar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten,
kostnadsreserver,
stödmottagarens resekostnader,
mervärdesskatter som stödmottagaren betalat som en del av anskaffningspriset för varor eller tjänster.
Sådana kostnader där mervärdesskatt ingår i anskaffningspriset kan dock godtas, om finansieringsmottagaren inte är mervärdesskatteskyldig. Sådana kostnader där mervärdesskatt ingår i anskaffningspriset kan också godtas, om de hänför sig till mervärdesskattefri verksamhet och den mervärdesskatt som ingår i anskaffningen av varor eller tjänster utgör en slutlig kostnad för stödmottagaren.
Om anläggningstillgångar anskaffas genom leasing, avbetalning eller på något annat motsvarande sätt, kan som utgifter godtas högst de kostnader som motsvarar inköpspriset för anskaffningen, men inte förvaltnings-, finansierings-, försäkrings-, reparations- eller underhållskostnader eller andra motsvarande kostnader.
Kostnader för anskaffningar hos parter som står i ekonomisk intressegemenskap med stödmottagaren kan godtas endast till den del stödmottagaren visar att kostnaderna motsvarar självkostnadspriset. Parterna i en affärstransaktion står i ekonomisk intressegemenskap med varandra, om den ena parten kan utöva bestämmande inflytande eller betydande inflytande över den andra parten vid beslutsfattande om dess ekonomi och affärsverksamhet eller om en tredje part ensam eller tillsammans med sin närståendekrets utövar bestämmande inflytande över båda parterna i affärstransaktionen.
14 §Godtagbara kostnader för viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse
Finansieringsverket fastställer de godtagbara kostnaderna för väteprojekt som avses i 5 § 5 mom. i enlighet med de av kommissionen godkända kriterierna vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
15 §Ändring av stödbeslut
Av särskilda skäl kan den som beviljar stöd på ansökan ändra det ändamål eller de villkor för stödet som fastställts i stödbeslutet.
16 §Ansökan om utbetalning av stöd
Stödet betalas ut på ansökan i efterskott i den takt som projektet framskrider och enligt uppkomna, betalda kostnader.
Det stöd som beviljats för projektet kan sökas för utbetalning i en eller flera poster. I samband med varje ansökan om utbetalning ska stödmottagaren lägga fram ett utlåtande över hur projektet framskrider samt en tillförlitlig redogörelse för dittills uppkomna och betalda kostnader. I ansökan om utbetalning av den första posten eller ansökan om utbetalning av stödet i en enda post ska sökanden dessutom presentera en redogörelse för projektets totala finansiering. Ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten med bifogad slutredovisning ska lämnas till den som beviljat stödet inom fyra månader från den dag då projektet enligt stödbeslutet ska ha slutförts. I ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten ska en redogörelse för hela projektets faktiska kostnader lämnas. Den som beviljat stödet kan av särskilda skäl bevilja förlängd tid för lämnande av ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten, om en ansökan om detta lämnas in före utgången av tidsfristen.
En i 1 kap. 2 § 1 punkten i revisionslagen (1141/2015) avsedd revisor ska i samband med ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten lämna en rapport om sina iakttagelser i fråga om de kostnader som redovisats för projektet under hela projektperioden. Om stödmottagaren är en kommun, en samkommun eller en församling, lämnas rapporten av dess revisor. Vid projekt där antalet inköpsfakturor är högst fem kan den som beviljar stödet som ett alternativ till revisorns rapport godkänna att sökanden till redovisningen fogar kopior av inköpsfakturorna och betalningsverifikat som visar att fakturorna har betalats.
17 §Utbetalning av stöd
Den första posten av stödet kan betalas ut när stödmottagaren gjort en bindande beställning av en huvudanordning och inlett byggandet samt minst 20 procent av kostnaderna har betalats.
Den sista posten av stödet kan betalas ut när projektet har slutförts och den egendom som är föremål för stödet har försäkrats mot skada och ansökan om utbetalning av den sista posten och slutredovisningen har godkänts. Den sista betalningsposten ska vara minst 20 procent av det beviljade stödet. I beslutet om utbetalning av den sista betalningsposten fastställs stödets slutliga belopp. Om de faktiska godtagbara kostnaderna underskrider det belopp som godkänts i stödbeslutet, är storleken på det slutliga stödet den andel av de faktiska godtagbara kostnaderna som stödprocenten anger.
Utbetalningen av stöd ska avbrytas, om stödmottagaren inte har följt ett sådant beslut om återkrav av stöd som avses i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd.
18 §Användnings- och överlåtelsebegränsningar som gäller egendomen
Egendom som varit föremål för stöd ska användas för det ändamål som anges i stödbeslutet i fem års tid från den tidpunkt som anges i stödbeslutet och får inte under denna tid överlåtas till någon annan eller överföras i någon annans ägo eller besittning. Äganderätten får dock temporärt överföras till ett finansieringsbolag eller motsvarande, om användnings- och besittningsrätten kvarstår hos stödmottagaren.
Av särskilda skäl kan den som beviljat stödet på ansökan bevilja undantag från de användnings- och överlåtelsebegränsningar som anges i 1 mom.
19 §Stödmottagares skyldighet att lämna redogörelser och anmälningar
Stödmottagaren ska senast den 30 juni 2026 till arbets- och näringsministeriet lämna in en anmälan om slutförandet av projektet. Anmälan behöver dock inte lämnas in, om stödmottagaren har lämnat in en i 16 § 2 mom. avsedd ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten före det datum som nämns ovan.
Stödmottagaren ska inom två år från utbetalningen av den sista stödposten lämna den som beviljat stödet en redogörelse för projektets i 10 § 4 mom. 4 punkten avsedda effekter och konsekvenser.
Stödmottagaren ska underrätta den som beviljat stödet om sådana förändringar i förhållandena som påverkar iakttagandet av användnings- och överlåtelsebegränsningarna eller användningen av egendomen för det ändamål som anges i stödbeslutet omedelbart efter det att förhållandena förändrats, dock senast två månader efter förändringen. Den som beviljat stöd kan av särskilda skäl på stödmottagarens ansökan ge ett förhandsbesked om huruvida förändringarna i förhållandena kräver att sådana åtgärder som avses i statsunderstödslagen vidtas och huruvida det är möjligt att bevilja undantag med stöd av 18 § 2 mom. I ansökan om förhandsbesked ska sökanden lämna den redogörelse som behövs för att ärendet ska kunna bedömas och avgöras, och förhandsbesked kan sökas tidigast tre månader innan förändringarna i förhållandena avses bli genomförda.
20 §Bokföringsskyldighet för stödmottagare
Stödmottagaren ska som en del av sin bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) föra bok över projektet med hjälp av ett eget kostnadsställe eller konto eller på annat sätt så att användningen av stödet kan övervakas utan svårighet.
21 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 16 december 2021 och gäller till och med den 31 december 2026.
Helsingfors den 16 december 2021
NäringsministerMika LintiläSpecialsakkunnigInkeri Lilleberg