1114/2020

Syftet med denna lag är att genom att stödja beskogning öka skogsarealen och kolsänkorna samt minska utsläppen av växthusgaser i de objekt som ska beskogas utan att försvaga naturens mångfald.

Beskogningsstöd får inom ramen för det anslag som årligen anvisas i statsbudgeten användas för beskogning av i 5 § avsedda godtagbara områden för beskogningsstöd.

Beskogningsstödet beviljas i form av sådant stöd av mindre betydelse som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse ( allmänna de minimis-förordningen ).

På beskogningsstödet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001) med undantag för dess 13 § 3 och 4 mom.

På anskaffning som finansieras med beskogningsstöd tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) till den del anskaffningen omfattas av tillämpningsområdet för den lagen.

I frågor som hänför sig till beskogningsstöd är det Finlands skogscentral, nedan skogscentralen , som är statsbidragsmyndighet enligt statsunderstödslagen. I fråga om beslut om återkrav av beskogningsstöd som beviljats av skogscentralen är det dock Livsmedelsverket som är statsbidragsmyndighet.

Endast enskilda markägare kan vara mottagare av beskogningsstödet.

Med enskilda markägare avses i denna lag

Förutom vad som föreskrivs i 2 mom. betraktas som enskilda markägare också sådana fysiska personer som äger fastigheten tillsammans med ett bolag, om de fysiska personernas ägarandel av fastigheten är minst 50 procent och om bolagets huvudsakliga syfte är att bedriva gårdsbruk eller skogsbruk. Som enskilda markägare betraktas inte sådana fonder om vilka det föreskrivs i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014).

Närmare bestämmelser om vad som anses vara huvudsakligt bedrivande av gårdsbruk eller skogsbruk enligt 2 och 3 mom. och när bedrivandet av gårdsbruk eller skogsbruk kan anses utgöra största delen av en stiftelses verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Godtagbart område för beskogningsstöd är annan mark än jordbruksmark och annan mark än skogsmark.

Med jordbruksmark avses i denna lag jordbruksareal enligt artikel 4.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 samt ett område för vilket det betalas stöd endast med stöd av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001).

Med jordbruksmark avses även sådan miljöavtalsareal som anges i bestämmelser om miljöersättning som utfärdats med stöd av 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) eller avses i bestämmelser som utfärdats med stöd av tidigare lagstiftning, och som ingåtts för skyddszoner, landskapet och främjandet av naturens mångfald, vårdbiotoper eller våtmarker, samt sådan naturbetesmark enligt de bestämmelser om kompensationsersättning som utfärdats med stöd av 6 § i den lagen för vilken kompensationsersättning betalas.

Med jordbruksmark avses dock inte områden som tagits ur odlingsbruk och som inte efter år 2019 varit föremål för ansökningar som avser stödsystem som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen. Med jordbruksmark avses inte heller ett område som tagits ur odlingsbruk innan ansökan om beskogningsstöd gjordes och som varit föremål för en stödansökan som avses ovan efter år 2019, om områdets odlingsskick är dåligt, områdets storlek är högst en hektar och det helt eller huvudsakligen angränsar till skogsmark och det på området finns plantor av vedväxter, kärrvegetation eller annan motsvarande vegetation men området inte ändå är skogsmark enligt denna lag.

Med skogsmark avses i denna lag ett område som enligt Statistikcentralens nationella markanvändningsklassificering är skogsmark (F11) samt ett område där det enligt 5 a § 2 mom. i skogslagen (1093/1996) inte föreligger någon förnyelseskyldighet för att området är lågproduktivt med avseende på virkesproduktion.

Förutsättningar för beviljande av beskogningsstöd är utöver det som föreskrivs i 5 § att det område som ansökan om beskogningsstöd gäller

Beskogningsstöd får inte beviljas för odling av julgranar.

Närmare bestämmelser om områden som är lämpliga för skogsodling med avseende på natur och vattenhushållning och beaktande av regionala omständigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

En förutsättning för beviljande av beskogningsstöd är utöver det som föreskrivs ovan att den som ansöker om stöd lämnar skogscentralen en sådan redogörelse som avses i artikel 6.1 i allmänna de minimis-förordningen.

Den som ansöker om beskogningsstöd ska förbinda sig att se till att det beskogade området vårdas under plantskedet på det sätt som avses i 9 § och att bevara området som skogsmark i enlighet med bestämmelserna i skogslagen ( beskogningsskyldighet ) .

Beskogningsskyldigheten är bindande för stödmottagaren efter att det beslut som avses i 14 § har meddelats.

Verksamhet i enlighet med 3 § 1 mom. i skogslagen strider mot beskogningsskyldigheten.

Beskogningsskyldigheten varar i tio år från det att anmälan om verkställande enligt 16 § lämnats in.

Beskogning ska genomföras genom sådd eller plantering. På torvbaserade områden, utom på tidigare torvproduktionsområden, och på mineraljordar, när dessa är tidigare jordbruksmark, får beskogningen dock bara genomföras genom plantering. Trädslaget ska lämpa sig för växtplatsen. Skogsodlingsmaterialet ska till sitt ursprung vara lämpligt för växtplatsen. Odlingstätheten ska beroende på trädslag vara 1 300–2 500 plantor per hektar. Planteringstätheten ska emellertid alltid vara minst 1 000 plantor per hektar. Innan beskogningen genomförs ska vid behov markytan behandlas, beskogningsgödsling utföras och ytvegetationen bekämpas samt sly röjas om området är lindrigt slybevuxet.

De anläggningsåtgärder för beskogning som avses i 1 mom. ska vara slutförda vid utgången av det andra kalenderåret efter det att det stödbeslut som avses i 14 § har meddelats.

För att säkerställa plantbeståndets tillväxt ska behövlig gräsbekämpning genomföras. Vid behov ska hjälpplantering eller hjälpsådd och annan eftervård av plantbeståndet ombesörjas.

Närmare bestämmelser om trädslag, plant- och frömängd på olika växtplatser, skogsodlingsmaterialets ursprung, åtgärder som ska utföras före genomförandet av beskogningen, plantbeståndets eftervård och övriga åtgärder som gäller beskogning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Beskogningsstödet beviljas stödmottagaren i form av ett understöd som består av kostnadsersättning och underhållsarvode. Kostnadsersättningen beräknas på grundval av den kalkylerade genomsnittliga kostnaden per hektar för beskogningens anläggningsåtgärder och den är en fast ersättning. Underhållsarvodet beräknas på grundval av de kalkylerade genomsnittliga kostnaderna per hektar för underhållsåtgärderna i plantskedet av beskogningen. Underhållsarvodet är ett fast arvode som betalas i två poster.

Beskogningsstödets belopp kan graderas på grundval av de faktiska kalkylerade genomsnittliga kostnaderna och arbetsmängden så att det för torvbaserade områden betalas ett högre stöd än för mineraljordar och tidigare torvproduktionsområden. Beskogningsstödets belopp kan även graderas enligt åtgärderna som främjar den biologiska mångfalden.

Beskogningsstödet beviljas stödmottagaren endast som underhållsarvode, om anläggningsåtgärderna för det område som beskogas genomförs på annat sätt än med medel som avses i denna lag. Den som ansöker om stödet ska då i den ansökan som avses i 11 § ange med vilka medel beskogningens anläggningsåtgärder utförs.

Närmare bestämmelser om storleken på beskogningsstödets kostnadsersättning och underhållsarvode utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ansökan om beskogningsstöd görs skriftligen hos skogscentralen. Ansökan ska även innehålla den redogörelse som avses i 7 § och den förbindelse som avses i 8 §.

I ansökan ska det anges

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd och de uppgifter som ska anges i ansökan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Sådana samägare till ett samägt område som äger minst 60 procent av området och som inkluderar de samägare som förvaltar området, har gemensamt rätt att ansöka om beskogningsstöd och genomföra beskogning på det samägda området och ta emot beskogningsstöd. En förutsättning är dock att de avstår från att avkräva de samägare som inte medverkar i åtgärderna på beskogningskostnader och att de förbinder sig att ensamma stå för det ansvar, de skyldigheter och de påföljder som följer av det stödbeslut som avses i 14 §. Samma rätt har också en samägare som ensam äger minst 60 procent av området och som är den samägare som förvaltar området.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas även på sådana delägare i ett oskiftat dödsbo vars beräknade andel vid tidpunkten för beviljandet av stödet är minst 60 procent av det område som ansökan gäller.

På samägare tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 28 § 2, 4 och 5 mom. i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015).

Utöver vad som föreskrivs i 11 § 1 och 2 mom. ska det i ansökas även anges hur de samägare till området som inte ansöker om stöd har informerats om den planerade beskogningen och hurdan rådgivning de fått om att underrätta sökandena om sin eventuella negativa ståndpunkt i ärendet. Denna information behöver dock inte lämnas om det inte är möjligt att nå dem utan stora svårigheter.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd i samägarsituationer får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Innan ett stödbeslut som avses i 14 § fattas ska skogscentralen begära ett utlåtande om ansökan av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i sitt utlåtande ta ställning till hur förutsättningarna enligt 6 § 1 mom. 3–6 punkten uppfylls samt vid behov till de omständigheter som avses i 5 § 4 mom. och till vattenhushållningen på det område som ska beskogas. Om ansökan i sin helhet gäller ett tidigare torvutvinningsområde behöver centralen i utlåtandet dock inte ta ställning till om förutsättningen enligt i 6 § 1 mom. 3 punkten uppfylls. Utlåtandet är bindande.

När skogscentralen fattar stödbeslut om beviljande eller avslag av beskogningsstöd ska det i 13 § 2 mom. avsedda bindande utlåtandet av närings-, trafik- och miljöcentralen beaktas.

Om genomförandet av beskogningen omfattas av en sådan miljökonsekvensbedömning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, får stödbeslutet inte fattas förrän skogscentralen fått tillgång till miljökonsekvensbeskrivningen enligt 19 § i den lagen och till kontaktmyndighetens motiverade slutsats i anslutning till den. Av stödbeslutet ska det framgå hur bedömningen har beaktats i beslutsprövningen.

Beskogningsstödet beviljas förutsatt att beskogningsåtgärderna genomförs i enlighet med den av skogscentralens godkända ansökan eller de ersättande åtgärder som skogscentralen förutsätter.

Beskogningsåtgärderna får inledas först efter det att skogscentralen har fattat ett positivt stödbeslut om beskogningsstödet. Detta gäller även det förfarande som avses i 10 § 3 mom.

Utöver vad som föreskrivs i statsunderstödslagen ska det av skogscentralens stödbeslut framgå

Av stödbeslutet ska det även framgå att kostnadsersättningen och underhållsarvodets bägge poster diskonteras på det sätt som anges i allmänna de minimis-förordningen. Den tidpunkt för beviljandet av stödet som avses i den förordningen avser dagen för undertecknandet av det stödbeslut som avses i denna paragraf.

Om stödmottagaren inte genomför beskogningen inom den tidsfrist som avses i 9 § 2 mom. förfaller skogscentralens stödbeslut och rätten till beskogningsstöd.

Skogscentralen kan, innan den tidsfrist som avses i 9 § 2 mom. har löpt ut, efter ansökan förlänga stödbeslutets giltighetstid, om underlåtenheten att iaktta tidsfristen beror på plantbrist, väderförhållanden eller andra oväntade, oförutsedda händelser eller annat oöverstigligt hinder. Stödbeslutets giltighetstid kan förlängas högst två gånger för ett kalenderår i sänder.

I fråga om slutförandet av anläggningsåtgärderna för det område för vilket beskogningsstöd beviljats ska det göras en anmälan om verkställande till skogscentralen utan dröjsmål, dock senast när den tidsfrist som avses i 9 § 2 mom. går ut. I anmälan om verkställande ska namnet på och kontaktuppgifterna till den som upprättat dokumentet anges. Det beskogningsstöd som betalas ut på grundval av anmälan om verkställande får uppgå till högst det belopp som fastställts i stödbeslutet enligt 14 §.

Beskogningsstödets kostnadsersättning betalas till stödmottagaren som en engångsersättning efter det att skogscentralen har mottagit anmälan om verkställande.

Den första posten av beskogningsstödets underhållsarvode utbetalas till stödmottagaren två år och den andra posten åtta år efter det att skogscentralen på grundval av den mottagna anmälan om verkställande betalat ut kostnadsersättningen. Båda gångerna ska den post som betalas ut utgöra hälften av underhållsarvodet.

Skogscentralen ska fatta ett beslut om utbetalningen av beskogningsstöd, om kostnadsersättningen inte betalas ut i enlighet med stödbeslutet enligt 14 § och anmälan om verkställande eller om underhållsarvodet inte betalas ut i enlighet med stödbeslutet.

Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan om verkställande, förfarandet vid utbetalningen av beskogningsstöd och det tekniska genomförandet av beskogningsstödets diskontering utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid en överföring av äganderätten eller besittningsrätten till ett område som omfattas av ett stödbeslut övergår stödmottagarens rättsliga ställning med de skyldigheter och rättigheter som följer av denna lag på områdets nya ägare eller innehavare. Dessa skyldigheter och rättigheter ingår i stödbeslutet.

Om det beskogade området eller en del av det löses in och användningen av området för skogsbruksändamål därmed väsentligt förhindras ska skogscentralen då den fått kännedom om saken upphäva beskogningsskyldigheten på basis av ansökan.

Skogscentralen kan upphäva beskogningsskyldigheten för det beskogade området, om fortsatt skyldighet inte är ändamålsenlig eller möjlig på grund av att

Om markägaren slutar använda området eller en betydande del av det som skogsmark i enlighet med beskogningsskyldigheten mindre än tio år efter anmälan om verkställande, ska skogscentralen upphäva beskogningsskyldigheten för området.

Stödmottagaren ska betala tillbaka beskogningsstödet i en situation som avses i 18 § 3 mom. Bestämmelser i övrigt om grunderna för återbetalningen av beskogningsstödet finns i 20 § i statsunderstödslagen.

Stödmottagaren är inte skyldig att återbetala beskogningsstöd i situationer som avses i 18 § 1 och 2 mom.

Ett beskogningsstöd som ska betalas tillbaka med stöd av denna lag eller 20 § i statsunder-stödslagen ska återbetalas till skogscentralen. Om stödet har betalats ut i flera poster ska det på det belopp som återbetalas betalas ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen från den senaste utbetalningen av beskogningsstödet eller från det att stödet betalats ut i sin helhet.

Beskogningsstödet återkrävs av en stödmottagare som inte under sin tid som ägare eller innehavare har iakttagit beskogningsstödets villkor och beskogningsskyldigheten. Beskogningsskyldigheten på området upphör till följd av återkravet.

Bestämmelser i övrigt om grunderna för återkrav av beskogningsstöd finns i statsunderstödslagen. Enligt 28 § 2 mom. i statsunderstödslagen får åtgärder för återkrav av beskogningsstöd inte längre vidtas när tio år förflutit från utbetalningen av den sista posten av underhållsarvodet. Om det är fråga om försummelse av skyldigheten att bevara ett beskogat området som skogsmark enligt beskogningsskyldigheten, räknas den tidsfrist som avses i 28 § 2 mom. i statsunderstödslagen dock från utgången av skyldighetens giltighetstid.

Om stödet har betalats ut i flera poster ska det på det belopp som återkrävs betalas ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen från den senaste utbetalningen av beskogningsstödet eller från det att stödet betalats ut i sin helhet. Ränta enligt den paragrafen ska betalas fram till den dag då skogscentralen lämnar en framställning enligt 4 mom. till Livsmedelsverket.

Skogscentralen ska göra en framställning till Livsmedelsverket om återkrav av beskogningsstödet, om centralen får kännedom om en sådan grund för återkrav som anges i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen. Därefter beslutar Livsmedelsverket om återkrav av stödet. Om det belopp som återkrävs är högst 100 euro får beloppet efterskänkas.

Skogscentralen ska också göra en framställning till Livsmedelsverket om återkrav av beskogningsstödet om centralen får kännedom om att stödet har beviljats i strid mot allmänna de minimis-förordningen. Livsmedelsverket ska då bestämma att stödet ska återkrävas.

Om bestämmelserna om förfarandet i fråga om samägda fastigheter har tillämpats när beskogningsstöd beviljats, får stödet med avvikelse från 1 mom. inte återkrävas av en sådan samägare som inte har mottagit något stöd, om inte denna samägare eller den nya samägaren själv har deltagit i den verksamhet som utgör grunden för att stödet återkrävs.

Skogscentralen utövar tillsyn över och granskar förutsättningarna för beviljande och utbetalning av beskogningsstöd och iakttagandet av de skyldigheter som hänför sig till beskogningsstödet. Bestämmelser om tillsyn och granskning finns i 15–17 § i statsunderstödslagen. På granskning tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 39 § i förvaltningslagen (434/2003). Granskning får inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

Skogscentralen ska ge stödmottagaren möjlighet att avhjälpa de brister som konstaterats vid en terrängbesiktning eller någon annan granskning, om bristerna är små och relativt lätt kan avhjälpas.

Skogscentralens ska också bevara och sammanställa uppgifter om beskogningsstödet i enlighet med vad som krävs enligt allmänna de minimis-förordningen.

Bestämmelser om antalet av och föremålet för de granskningar som ska utföras av skogscentralen och om andra tekniska detaljer som hänför sig till ordnandet av tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

På jord- och skogsbruksministeriet tillämpas det som i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk föreskrivs om jord- och skogsbruksministeriets uppgift att övervaka skogscentralens verksamhet samt om ministeriets rätt att få uppgifter om användningen och uppföljningen av stödet och om dem som ansöker om och mottar stöd samt utföra granskningar som avser skogscentralens verksamhet.

I fråga om Livsmedelsverkets uppgift att övervaka skogscentralens verksamhet tillämpas vad som i 1 mom. föreskrivs om jord- och skogsbruksministeriets tillsynsuppgift. Jord- och skogsbruksministeriet kan ålägga Livsmedelsverket att utföra granskningar som avser skogscentralens verksamhet.

Livsmedelsverket ska på skogscentralens begäran med ändamålsenliga mellanrum jämföra uppgifterna i Livsmedelsverkets åkerskiftesregister och de områden för vilka beskogningsstöd sökts för att säkerställa att områdena är godtagbara för beskogningsstöd enligt 5 §.

Bestämmelser om antalet av och föremålet för de granskningar som ska utföras av Livsmedelsverket och om andra tekniska detaljer som hänför sig till ordnandet av tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stödmottagaren har anteckningsskyldighet i fråga om beskogningen. Anteckningarna ska grunda sig på verifikat om beskogningen som ska numreras enligt anteckningarna. Anteckningsskyldigheten kan även uppfyllas med hjälp av bokföring. Anteckningar, bokföring och verifikat ska bevaras i tio år från det att beskogningsstödets sista betalningspost betalades ut. Stödmottagaren ska dessutom bevara handlingar av vilka det beskogade områdets jordart framgår.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller även en sådan utomstående aktör som avses i 3 mom.

I fråga om den som avfattat ansökan enligt 11 § och anmälan om verkställande samt andra ombud och biträden som stödmottagaren anlitat och i fråga om en utomstående aktör som anlitats för att genomföra beskogningen tillämpas vad som i 14 § i statsunderstödslagen föreskrivs om statsunderstödstagarens skyldighet att lämna uppgifter.

Skogscentralen kan ge en anmärkning till ett ombud och ett biträde som i ansökningar om beskogningsstöd och anmälningar om verkställande eller i ovannämnda handlingar lämnar skogscentralen vilseledande eller felaktiga uppgifter.

Livsmedelsverket kan på framställning av skogscentralen förbjuda ett ombud eller biträde att upprätta handlingar som avses i 1 mom., om ombudet eller biträdet trots en anmärkning från skogscentralen har lämnat vilseledande eller felaktiga uppgifter upprepade gånger och om ombudets eller biträdets förfarande, om det inte hade uppdagats, skulle ha lett till att skogscentralen på grund av de vilseledande eller felaktiga uppgifterna hade fattat ett felaktigt beslut enligt 14 § om beviljande av beskogningsstöd eller felaktigt hade betalat ut beskogningsstöd på grundval av en anmälan om verkställande enligt 16 §.

Av beslutet om förbud ska förbudets giltighetstid framgå. Förbudet kan meddelas för högst ett år och det ska avgränsas geografiskt. Ett förbud på ett år kan endast meddelas om verksamheten har varit omfattande.

Bestämmelser om sökande av ändring i statsbidragsmyndighetens beslut finns i statsunder-stödslagen. Ärenden som gäller återkrav samt temporära förbud för ombud och biträden får dock överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen utan omprövningsförfarande.

Ett utlåtande som avses i 13 § får inte överklagas genom besvär.

Beslut om beviljande, utbetalning eller förvägrande av stöd som skogscentralen har upprättat genom automatisk databehandling får undertecknas maskinellt.

Vid sådana mätningar i terrängen som hänför sig till denna lag används de metoder för mätning och värdering som allmänt används inom skogsbruket.

Vid verkställigheten av denna lag ska skogscentralen i behövlig utsträckning samarbeta med Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Lantmäteriverket, Museiverket och de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till och med den 31 december 2023.

På ansökningar som är anhängiga när denna lag upphör att gälla tillämpas denna lag också efter det att lagen har upphört att gälla, till och med den 30 juni 2024.

Beskogningsstöd enligt denna lag kan dock sökas först från och med den 1 mars 2021.