50/2017

Vad som i denna lag och annan lagstiftning föreskrivs om skatt tillämpas också på nedsatt dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) samt på den ränta på återbäring som avses i 32 § i lagen om skatteuppbörd.

Samfund och samfällda förmåner ska lämna in sin skattedeklaration elektroniskt ( elektronisk skattedeklaration ).

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl godkänna att skattedeklarationen lämnas in i pappersform.

Förskottsinnehållning som deklarerats i en årsanmälan, förskott som påförts samt förskott som från en annan stat har överförts till Finland, ska räknas den skattskyldige till godo vid beskattningen för skatteåret. Förskott som har överförts till en annan stat ska dock inte räknas till godo vid beskattningen.

Om den skattskyldige vid beskattningen för ett skatteår påförs skatt endast för ett visst inkomstslag av den anledningen att den skattskyldiges räkenskapsperiod inte sammanfaller med kalenderåret, räknas av förskottet till godo endast det vid beskattningen behövliga beloppet. Återstoden av förskottet räknas till godo vid den följande beskattningen.

Om verkställd förskottsinnehållning inte har deklarerats i en årsdeklaration eller om innehållningen har deklarerats felaktigt, kan den dock räknas den skattskyldige till godo på basis av en tillförlitlig utredning.

Förskottsinnehållning som inte har betalts behöver inte räknas till godo även om den har deklarerats i betalarens årsdeklaration, om det är uppenbart att betalningsmottagaren och den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning tillsammans har handlat i syfte att undgå den obetalda skatten. Betalningsmottagarens beskattning kan härvid rättas till den skattskyldiges nackdel så som avses i 56 § inom två år räknat från utgången av det år under vilket det konstaterats att förskottsinnehållningen blivit obetald. Det ska då bestämmas att betalningsmottagaren ska betala även dröjsmålsränta och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Förskottsinnehållning räknas det skatteårs skatter till godo under vilket den har verkställts.

Förskottsinnehållning som har innehållits hos en sammanslutning räknas vid beskattningen av bolagsmännen till godo i förhållande till de andelar som tillkommer dem av sammanslutningens inkomst. Den hos sammanslutningen verkställda förskottsinnehållningen räknas en delägare till godo vid beskattningen för det skatteår under vilket förskottsinnehållningen har verkställts.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur förskott räknas till godo vid beskattningen.

De belopp som ska räknas till godo vid beskattningen och som inte under skatteåret behövs till betalning av den skattskyldiges skatter, ska i första hand räknas till godo genom sänkning av de förskott som räknats till godo under skatteåret, i ordning från det senaste till det äldsta enligt förfallodagarna och därefter genom återbetalning av andra belopp som räknats till godo. Något separat beslut fattas inte om sänkning av förskott .

De betalda beloppen av de nedsatta förskott som avses i 1 mom. och andra tillgodoräknade belopp som ska återbetalas, betalas tillbaka som skatteåterbäring jämte ränta. I lagen om skatteuppbörd föreskrivs om hur ränta på skatteåterbäring ska beräknas. Skatteåterbäring som överförs till en annan stat återbetalas dock inte .

Om de belopp som ska räknas till godo vid beskattningen inte räcker till betalning av skatterna, ska den skattskyldige åläggas att betala kvarskatt jämte ränta. Bestämmelser om hur räntan på kvarskatt ska beräknas finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta . Kvarskatt påförs inte om beloppet är mindre än tio euro. Kvarskatt ska betalas också i det fall att ändring söks i beskattningen.

Om den skattskyldige har underlåtit att lämna in skattedeklaration eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration eller annars försummat sin deklarationsskyldighet, ska den skattskyldige när beskattningen rättas påföras även dröjsmålsränta och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4 000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts. Dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta påförs inte på grund av den inkomst som lagts till.

Om någon till följd av beslut på en ändringsansökan ska förklaras skattskyldig eller om skatten ska höjas, ändrar Skatteförvaltningen beskattningen och uppbär den obetalda skatten med räntepåföljder. Om beloppet av den skatt som påförs till följd av en ändring i beskattningen är mindre än tio euro ska skatten inte påföras.

Bestämmelser om beräknande av räntan på sådan skatt som ska betalas till följd av en ändring i beskattningen finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Bestämmelser om beräknande av räntan på återbäring av skatt och skatteförhöjning till följd av en ändring i beskattningen finns i lagen om skatteuppbörd.

En sådan sänkning av skatten för ett skatteår som följer av en ändring i beskattningen ska i första hand räknas till godo genom sänkning av de skatterater som påförts för betalning av skatteårets skatt, i ordning från den senaste till den äldsta enligt förfallodagarna, och därefter genom återbäring av andra belopp som räknats till godo vid beskattningen för skatteåret. Något separat beslut fattas inte om sänkning av förskott.

Överbetalda belopp av sänkta rater som avses i 1 mom. och andra tillgodoräknade belopp återbärs jämte ränta. I lagen om skatteuppbörd föreskrivs om återbäringsränta. Återbäring som överförs till en annan stat återbärs inte till den skattskyldige och på belopp som överförs betalas ingen ränta.