326/2015

Denna förordning tillämpas på identifiering av samtliga tama nötkreatursraser ( Bos taurus ), bison ( Bison bison ) och vattenbuffel ( Bubalus bubalus ).

I denna förordning föreskrivs det om det nationella förfarandet för genomförandet av följande Europeiska unionens rättsakter:

Denna förordning tillämpas inte på embryon av de djurarter som avses i 1 mom.

Den anmälan enligt 9 § 1 och 2 mom. samt 11 § 1 mom. i lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) som gäller djurhållare och djurhållningsplatser ska lämnas till den landsbygdsnäringsmyndighet inom vars ansvarsområde den huvudsakliga djurhållningsplatsen är belägen. Motsvarande anmälan som gäller djurförmedlare lämnas till det regionförvaltningsverk inom vars område djurförmedlingsverksamheten i huvudsak bedrivs.

Anmälningsplikten gäller också hållande av ett enskilt djur.

I enlighet med 13 § 1 och 2 mom. i lagen om ett system för identifiering av djur ska uppgifter anmälas till djurregistret senast den sjunde dagen från en händelse som avses i 12 § i nämnda lag.

Identifieringsmärken för djur som föds får på det sätt som anges i artikel 1.5 i förordningen om öronmärken hållas i lager till ett antal som motsvarar högst det antal djur som kalvar.

Ett använt identifieringsmärke får inte återanvändas. Ett identifieringsmärke anses vara använt om det redan tidigare har varit fäst på ett djur eller om ett djur redan tidigare varit registrerat i djurregistret med märkets identifieringskod.

Den aktör som är ansvarig för djuren ska sörja för att kasserade eller annars oanvända, bortfallna eller lösgjorda identifieringsmärken som han eller hon innehar förstörs på ett sådant sätt att de inte kan återanvändas. På motsvarande sätt ska bearbetningsanläggningar för kategori 1-material sörja för att identifieringsmärken från döda djur som anläggningen mottagit förstörs.

Identifieringsmärket ska fästas på djuret på det sätt som avses i artikel 4a.1 i identifieringsförordningen innan djuret förflyttas eller överlåts från den djurhållningsplats där det föddes och även annars senast då djuret är 20 dagar gammalt.

Med avvikelse från den tidsfrist på 20 dagar som anges i 1 mom. får identifieringsmärken fästas på bison i enlighet med artikel 2.3 i kommissionens förordning (EG) nr 509/1999 om en förlängning av den maximala tidsfristen för öronmärkning av bison (arten Bison bison spp ).

Bortfallna, skadade eller oläsliga identifieringsmärken ska omedelbart ersättas med ett ersättningsmärke enligt artikel 1.6 i förordningen om öronmärken, nedan ersättande identifieringsmärke .

Med avvikelse från 1 mom. kan man som ersättande identifieringsmärke använda ett rött identifieringsmärke, nedan temporärt märke , som Livsmedelssäkerhetsverket beviljat. Detta är möjligt endast om ett av identifieringsmärkena enligt artikel 4 i identifieringsförordningen har lossnat, skadats eller blivit oläsligt på ett djur som ska sändas till slakt så nära tidpunkten för slakttransporten från djurhållningsplatsen att det inte längre är möjligt att till djurhållningsplatsen leverera ett sådant ersättande identifieringsmärke som avses i 1 mom. Det temporära märket får dock inte användas som ett ersättningsmärke om djuret inte har ett enda identifieringsmärke enligt artikel 4 i identifieringsförordningen.

Innan det temporära identifieringsmärket fästs på djuret ska djurets ursprungliga identifieringskod antecknas på märkets hon- och handel. Uppgift om att ett temporärt identifieringsmärke har blivit fäst på djuret ska anmälas till djurregistret senast sju dagar efter att det fästs.

En förteckning över djur ska föras enligt 21 och 22 § i lagen om ett system för identifiering av djur. För att föra förteckning på det sättet som föreskrivs i artikel 7.1 första strecksatsen i identifieringsförordningen, ska de uppgifter som avses i 3 § antecknas i förteckningen senast den tredje dagen från datumet för händelsen.

I stället för att föra förteckning enligt 1 mom. kan de uppgifter som avses i 3 § sparas direkt i djurregistret i enlighet med artikel 7.5 b i identifieringsförordningen senast den tredje dagen från datumet för händelsen.

En registerförfrågan om djur ska göras i enlighet med 15 § 1 mom. i lagen om ett system för identifiering av djur.

En i 1 mom. avsedd registerförfrågan görs emellertid inte om ett djur som förs in till Finland från en medlemsstat i Europeiska unionen eller från en stat utanför Europeiska unionens territorium direkt till en djurhållningsplats som är ett slakteri som innehas av en sådan aktör inom livsmedelsbranschen som avses i 5 § 4 punkten i lagen om ett system för identifiering av djur och djuret slaktas innan den anmälningstid som anges i 3 § i denna förordning gällande en händelserapport enligt 12 § 4 punkten i lagen om ett system för identifiering av djur har gått ut.

Ansökan om ett nötkreaturspass som avses i artikel 6 i identifieringsförordningen ska göras för varje djur som ska förflyttas till en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Nötkreaturspasset utfärdas av Livsmedelssäkerhetsverket. Nötkreaturspasset är giltigt i Finland 14 dagar från och med den dag det utfärdas.

Den aktör som är ansvarig för djuret ska för ett djur som förflyttats till Finland från en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämna nötkreaturspasset till Livsmedelssäkerhetsverket senast fjorton dagar efter det att djuret anlänt till Finland.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006) och jord- och skogsbruksministeriets beslut om övervakning av identifiering och registrering av nötkreatur (606/1998).