1606/2015

Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller anstalt tillstånd att anordna konfirmandundervisning.

En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angiven omfattande universitetsexamen eller högre högskoleexamen eller någon annan examen som godkänts av kyrkostyrelsen. I en domkyrkoförsamling ska finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter en omfattande universitetsexamen.

Pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete avläggs inför domkapitlet.

Domkapitlet kan på ansökan berättiga en person som vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst att verka som lektor.

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige utser antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden.

Revisorn och revisorssuppleanten ska vara OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en OFGR-revisor som huvudansvarig revisor.

En revisor ska ha förutsättningar att utföra en oberoende och tillräckligt omfattande revision. Om förutsättningar för en oberoende revision saknas ska revisorn vägra att ta emot uppdraget eller avgå från det.

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppgiften under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan frånträda sin uppgift under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige.

Revisorerna ska i enlighet med god revisionssed inom den offentliga förvaltningen före utgången av maj månad granska förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje räkenskapsperiod.

Revisorerna ska granska huruvida

Kyrkostyrelsen ger närmare anvisningar för granskningen av förvaltningen och ekonomin.

Kyrkostyrelsen beslutar hur mandaten för ombuden i kyrkomötet fördelas mellan stiften. Antalet ombud som väljs från ett stift fördelas mellan stiften i förhållande till folkmängden så att det totala antalet ombud som ska utses i stiftet först konstateras och sedan bestäms hur mandaten ska fördelas mellan prästerliga ombud och lekmannaombud. Från församlingarna på Åland utses ett lekmannaombud, och folkmängden i dessa församlingar beaktas inte då de övriga mandaten fördelas mellan stiften. Från varje stift utses minst två präster och fyra lekmän.

Om ett ombud flyttar bort från det stift där han eller hon har utsetts till ombud eller i övrigt förlorar sin valbarhet, upphör uppdraget som ombud.

I Borgå stift tillämpas vid valet av lekmannaombud bestämmelserna om kandidaternas valbarhet separat för Åland och separat för den övriga delen av stiftet.

Kyrkomötet sammankommer årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet.

Ett ombud som är förhindrat att infinna sig till kyrkomötet ska meddela detta till domkapitlet, som ska kalla suppleanten och utfärda fullmakt för denne.

Kyrkomötets session inleds med en gudstjänst.

Ordförande för kyrkomötet är ärkebiskopen eller, om ärkebiskopsämbetet är vakant, den biskop som är äldst i tjänsten.

Kyrkomötet fastställer en arbetsordning för sig, utser två vice ordförande och tillsätter nödvändiga utskott.

Kyrkomötet fastställer de arvoden och de ersättningar som ska betalas till ombuden och tjänstemännen.

På omröstning och förrättande av val tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna om omröstning och förrättande av val i ett församlingsorgan.

Närmare bestämmelser om ombudens initiativ och ordningen för väckande av initiativ, om behandlingen av framställningar och initiativ i plenum och i utskott samt om verkställande av omröstning och val finns i arbetsordningen.

En framställning eller ett initiativ ska remitteras till ett utskott om det inte förkastas efter att ha bordlagts vid plenum.

Ett ärende förfaller om det inte före utgången av kyrkomötets mandatperiod har slutbehandlats eller sänts för beredning till något annat organ än till ett utskott vid kyrkomötet.

Biskopsmötet ska beredas tillfälle att avge utlåtande i de ärenden som avses i 20 kap. 7 § 2 mom. 1 och 2 punkterna i kyrkolagen och kyrkostyrelsen i de ärenden som avses i det nämnda momentets 3 punkt.

Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, avdelningscheferna och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin mandatperiod har närvaro- och yttranderätt i plenum.

I arbetsordningen för kyrkomötet kan föreskrivas om rätten för kyrkostyrelsens ledamöter att närvara och yttra sig vid plenum.

Kyrkans laggranskningsnämnd granskar lagtekniskt och språkligt de författningar som ska behandlas av kyrkomötet samt de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar med stöd av kyrkolagen, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan.

Reglementet för laggranskningsnämnden godkänns av kyrkomötet och medlemmarna utses av kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet utser en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin inom kyrkans centralfond, kyrkans pensionsfond och stiftsmyndigheterna under de år som motsvarar mandatperioden. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-revisor som huvudansvarig revisor.

Kyrkomötet godkänner ett reglemente för kyrkostyrelsen, övervakar dess verksamhet och meddelar anvisningar för dess verksamhet.

Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om denne är förhindrad, den i tjänsten äldste närvarande biskopen.

Domkapitlet utser inom sig en präst som medlem i stället för biskopen, om biskopstjänsten är vakant eller biskopen har förhinder. Prästmedlemmen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästerlig ledamot endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmötet.

Fältbiskopen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet.

Initiativrätt vid biskopsmötet har biskopsmötets medlemmar, kyrkomötet, ett domkapitel och kyrkostyrelsen.

Biskopsmötet antar en arbetsordning för sig.

Kyrkomötet förrättar val av medlemmar av kyrkostyrelsen i maj mandatperiodens första år och biskopsmötet samma år senast i maj.

Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem uppställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar uppställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor.

Mandatperioden för dem som utsetts börjar den första dagen i den därpå följande juni månad. Att en medlem flyttar till en församling i ett annat stift påverkar inte medlemskapet. Om en medlem avlider eller avgår utses för den återstående tiden en ny medlem i stället för honom eller henne.

Kyrkostyrelsen utser inom sig en vice ordförande för fyra år åt gången. Om såväl ordföranden som vice ordföranden är frånvarande eller jäviga i något ärende leds ordet av den i tjänsten äldsta närvarande medlemmen av kyrkostyrelsen.

Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden.

Kyrkostyrelsen antar en arbetsordning för sig.

I kyrkostyrelsen handläggs ärendena i plenum, i sektioner eller i ämbetskollegiet. En sektion eller ämbetskollegiet kan ges rätt att för kyrkostyrelsen avgöra ärenden som nämns i dess arbetsordning och där ärendets betydelse inte är av den arten att behandling av ärendet vid kyrkostyrelsens plenum ska anses nödvändigt, dock inte i frågor som gäller

En tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen kan i arbetsordningen ges rätt att avgöra frågor som enligt 1 mom. kan delegeras till en sektion eller till ämbetskollegiet.

Ett beslut av en sektion, av ämbetskollegiet eller av ett annat organ som är underställt kyrkostyrelsen eller av en tjänsteinnehavare kan, inom den tid som bestäms i arbetsordningen, överföras för avgörande av kyrkostyrelsen i plenum. Kyrkostyrelsen kan härvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

Beslut om att överföra ett ärende kan fattas av

På omröstning och förrättande av val tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna om omröstning och förrättande av val i ett församlingsorgan. I kyrkostyrelsens arbetsordning ges närmare bestämmelser om beredning, föredragning och behandling av ärenden.

För placering av tillgångarna i kyrkans pensionsfond finns en direktion för kyrkans pensionsfond som kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod. Till direktionen hör en ordförande och minst fyra och högst åtta andra medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna av direktionen ska vara medlemmar av kyrkan och ha insikter i placeringsverksamhet. Av medlemmarna ska en tredjedel utnämnas bland personer som föreslagits av kyrkans mest betydelsefulla personalorganisationer. Kyrkostyrelsen godkänner en instruktion för direktionen.

Direktionen för kyrkans pensionsfond ska

Kyrkostyrelsen kan till direktionen överföra även andra uppgifter med anknytning till placeringen av pensionsmedlen som omfattas av dess behörighet.

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift som avses i 22 kap. 8 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora delposter varannan månad så att den första delposten betalas i februari. Pensionsavgiften ska betalas till kyrkans pensionsfond månatligen om inte pensionsfonden har bestämt att avgiften ska betalas varannan månad.

Om kyrkoskatt, för vilken församlingen har betalat grundavgift till kyrkans centralfond, har avskrivits genom ett beslut som vunnit laga kraft har församlingen rätt att återkräva det betalda beloppet.

Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av de kalkylerade kyrkoskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar.

Kompletteringen av skatteintäkterna utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och den kalkylerade kyrkoskatten beräknad per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskattesats understiger den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

Kyrkostyrelsen kan sänka den komplettering av skatteintäkterna som räknats ut på ovan nämnda sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskattesats är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilka kompletteringen av skatteintäkterna blir oskäligt stor med beaktande också av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter får.

Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, utvecklande av församlingarnas samarbete och av de ekonomiska församlingsenheterna eller på grund av andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd.

Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur.

Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas.

En komplettering av skatteintäkter och en enligt kyrkomötets beslut angiven andel av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter (430/2015) beviljas församlingen eller den kyrkliga samfälligheten utan ansökan. Understöd enligt prövning och finansiering för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier beviljas på ansökan.

När de utjämningsgränser och det belopp av kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 8 § beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades.

Kyrkostyrelsen har rätt att få riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen av understöd och finansiering som beviljats ur kyrkans centralfond. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra en ekonomisk granskning i en församling eller kyrklig samfällighet som har fått understöd eller finansiering.

I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning, som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljningsfakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften, kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond.

Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal.

Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en direktion för kyrkans servicecentral för bokföringen och löneräkningen.

Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna av direktionen ska vara medlemmar av kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlemmarna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska församlingsenheter av olika storlek.

Direktionen ska

Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som kyrkostyrelsen godkänner.

Till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk ska på grundval av stiftsfullmäktiges förslag från varje stift utses en medlem och en ersättare som har kännedom om anställningsvillkoren och som företräder arbetsgivaren. Stiftsfullmäktige föreslår fyra personer för val av medlemmar och ersättare. Både kvinnor och män ska föreslås.

Utöver de nämnda medlemmarna ska till delegationen väljas två andra medlemmar som har kännedom om anställningsvillkoren och som företräder en offentlig arbetsgivare samt ersättare för dem.

Till delegationen kan utses personer som enligt 23 kap. 2 § i kyrkolagen är valbara till ett förtroendeuppdrag i en församling och som samtyckt till uppdraget. Valbara till delegationen är inte personer och deras make/maka som innehar ett förtroendeuppdrag hos eller står i ett anställningsförhållande av bestående natur till en organisation som undertecknat ett tjänste- eller arbetskollektivavtal för den evangelisk-lutherska kyrkan eller till en medlemsorganisation i en sådan organisation.

Endast de medlemmar vilkas villkor för anställningsförhållandet inte regleras i kyrkans tjänstekollektivavtal eller kyrkans arbetskollektivavtal deltar i stiftsfullmäktige och kyrkostyrelsen i behandling och beslutsfattande som gäller uppställande och val av medlemmar och ersättare till kyrkans arbetsmarknadsverks delegation.

Mandatperioden för delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk är fyra år. Delegationen väljer inom sig en ordförande och högst två vice ordförande.

En av kyrkostyrelsen förordnad medlem av kyrkostyrelsen och en av biskopsmötet förordnad biskop har närvaro- och yttranderätt vid delegationens sammanträden.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för delegationen för arbetsmarknadsverket och dess organ finns i en instruktion som godkänns av kyrkostyrelsen. Delegationen ska beredas tillfälle att ge ett utlåtande om instruktionen innan den godkänns.

Kyrkostyrelsen ska årligen till kyrkomötet avge en berättelse över sin verksamhet samt över skötseln av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond.