414/2014

Förtroendevalda är de som valts till ett organ i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift eller kyrkans centralförvaltning eller för något annat förtroendeuppdrag. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift är medlem av ett organ är inte en förtroendevald.

De förtroendevalda ska främja kyrkans bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget kräver.

Valbar till förtroendeuppdrag i en församling och i en kyrklig samfällighet är en för kristen övertygelse känd konfirmerad församlingsmedlem som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Valbarhetsåldern måste ha uppnåtts på valdagen.

Valbar till förtroendeuppdrag i ett stift och i kyrkans centralförvaltning är valbara lekmannamedlemmar i en församling i stiftet och stiftets präster.

Valbar som samemedlem av stiftsfullmäktige och som sameombud vid kyrkomötet är en lekmannamedlem som är röstberättigad vid val till sameting och valbar till förtroendeuppdrag i församlingen.

Valbar som den medlem av stiftsfullmäktige och det ombud vid kyrkomötet som ska utses på Åland är en valbar lekmannamedlem i en församling i landskapet Åland.

Till förtroendeuppdrag kan utses endast en sådan valbar person som har samtyckt till uppdraget.

Vid församlingsval får den som är anställd hos församlingen inte utses till ett förtroendeuppdrag i församlingen. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet, är den som är anställd hos den kyrkliga samfälligheten eller hos en församling som hör till samfälligheten inte valbar till förtroendeuppdrag i den kyrkliga samfälligheten eller i en församling som hör till samfälligheten.

En person som är anställd vid domkapitlet eller som på tjänstens vägnar är medlem av domkapitlet är inte valbar till förtroendeuppdrag i stiftet. En person som är anställd vid kyrkostyrelsen är inte valbar som medlem av kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens kanslichef och ecklesiastikråd är inte valbara som ombud till kyrkomötet.

En präst som för viss tid har avstängts från prästämbetet är inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet. Om en domstol har dömt en präst till avsättning, är prästen inte valbar till de förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet förrän domkapitlet har utfärdat ett nytt tjänsteförordnande för en prästtjänst för honom eller henne.

När en medlem i ett organ förlorar sin valbarhet under mandatperioden befrias han eller hon från förtroendeuppdraget. En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ om han eller hon anställs i ett anställningsförhållande enligt 3 § 2 och 3 mom. för viss tid dock högst sex månader. Medan anställningen fortgår får han eller hon dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag.

Av giltiga orsaker kan en förtroendevald avgå från ett förtroendeuppdrag.

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott i sitt förtroendeuppdrag eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter ska han eller hon avkrävas en utredning. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska ärendet utan dröjsmål anmälas till förundersökningsmyndigheten för utredning. Den förtroendevalda kan för den tid undersökning eller rättegång pågår avstängas från förtroendeuppdraget.

Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan han eller hon avstängas från förtroendeuppdraget under den tid rättegången pågår.

Om en förtroendevald efter att valet förrättats genom ett beslut som vunnit laga kraft har dömts till fängelse i minst sex månader kan han eller hon skiljas från förtroendeuppdraget.

Ett beslut om avstängning från förtroendeuppdrag kan verkställas omedelbart. Ett beslut om skiljande från förtroendeuppdrag verkställs omedelbart.

I fråga om befriande, beviljande av avsked, avstängning eller skiljande från ett förtroendeuppdrag beslutar det organ som har valt den förtroendevalda. I fråga om förtroendevalda som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet fattas beslutet dock av det organ som den förtroendevalda är medlem av.

Ordföranden för ett organ kan innan organet sammanträder fatta ett interimistiskt beslut om att den förtroendevalda ska avstängas. Ordföranden ska omedelbart föra ärendet till organet för avgörande. Över ordförandens beslut får varken yrkas rättelse eller anföras kyrkobesvär.

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon har utsetts och också därefter, till dess någon annan har utsetts i stället för honom eller henne. En förtroendevald ska sköta sitt uppdrag tills ärendet har avgjorts slutgiltigt, om

Om en förtroendevald som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet avlider, förlorar sin valbarhet, beviljas avsked eller avstängs eller skiljs från sitt förtroendeuppdrag, kallas en suppleant i stället för honom eller henne. För andra förtroendeuppdrag ska en ny förtroendevald utses för den återstående mandatperioden.

I kyrkans organ, förutom vid kyrkomötet, i stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda orsaker.

Församlingsvalen är direkta, hemliga och proportionella.

Vid församlingsvalen utses medlemmarna av kyrkofullmäktige i en församling eller medlemmarna av gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i alla församlingar.

Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas utifrån resultatet i det föregående valet om en ändring av församlingsindelningen genomförs under valperioden, om församlingen ansluter sig till en kyrklig samfällighet eller utträder ur den eller om den kyrkliga samfälligheten upplöses.

Extra val förrättas om ett förfarande enligt 1 mom. inte är möjligt eller någon församling yrkar på val. När ändringen är obetydlig eller den återstående mandatperioden är kort, kan kyrkostyrelsen bestämma att extra val inte ska förrättas eller att kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller det tidigare gemensamma kyrkofullmäktige utgör gemensamt kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfälligheten.

Om en församling slås samman med en annan församling fördelas mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet mellan församlingarna så som bestäms i 11 kap. 7 § 2 mom.

Om en person som finns upptagen i den namnserie som bildats på grundval av resultaten i föregående val inte längre är valbar ska han eller hon i det nya organet ersättas av den följande personen i namnserien.

Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller till utgången av följande valperiod, om valet förrättas under valperiodens sista år.

Församlingens kyrkoherde väljs av församlingens i detta val röstberättigade medlemmar ( direkt kyrkoherdeval ).

På begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan domkapitlet besluta att kyrkoherden väljs genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet ( indirekt kyrkoherdeval ).

Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt val om någon av de församlingar som delar på den gemensamma kyrkoherdetjänsten begär det.

Beslut om förrättande av indirekt val ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.

Vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast på valdagen fyller 16 år och som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid extra församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före valdagen.

Vid direkt kyrkoherdeval och direkt kyrkoherdeval som förrättas på nytt på grund av besvär har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast den första valdagen fyller 18 år, som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och som är antecknade som medlemmar av församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen.

Varje röstberättigad har lika rösträtt.

Prästmedlemmar och lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige samt prästombud och lekmannaombud till kyrkomötet utses separat genom proportionella och hemliga val.

Röstberättigade i valet av prästmedlemmar av stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomötet är stiftets präster.

Röstberättigade i valet av lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet är lekmannamedlemmarna av kyrkofullmäktige eller av församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige. Om samma person är medlem av både församlingsrådet och av gemensamma kyrkofullmäktige, utövas rösträtten i församlingsrådet av hans eller hennes suppleant.

Ledamöter och suppleanter i sametinget har inte rösträtt i det val som nämns i 1 och 2 mom.

Sametinget utser så som särskilt bestäms lekmannamedlemmen av stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift och sameombudet till kyrkomötet samt för dem en första och andra suppleant. Valen ska ske före den 1 april det andra året efter församlingsvalet.

Val av biskop sker med slutna sedlar. Samtliga röstberättigade får rösta på en präst som är uppställd som kandidat.

Röstberättigade vid biskopsval är

Lekmannamedlemmarna av församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd utser så många lekmannaelektorer att det finns lika många sådana lekmannaelektorer som avses i 2 mom. 3—6 punkten som röstberättigade präster och lektorer sammanlagt.

Röstberättigade vid val av ärkebiskop är även de ombud till kyrkomötet som utsetts från de övriga stiften och det ombud som sametinget har utsett till kyrkomötet samt medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

Röstberättigade i valet av domkapitlets prästassessor är stiftets präster och lektorer.

Röstberättigade i valet av kontraktsprost är prosteriets präster och lektorer.

En präst som för viss tid avstängts från prästämbetet har inte den rösträtt som grundar sig på prästämbetet.

För att församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska kunna förrättas och organ bildas i enlighet med 10 § 1 mom. ska kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätta en valnämnd som består av kyrkoherden och minst fyra andra medlemmar samt minst lika många suppleanter. Suppleanterna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna.

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, varvid valnämnden delas in i sektioner. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av röstningen i röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan.

För val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet tillsätter domkapitlet en valnämnd som består av en ordförande samt två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av lekmannamedlem och lekmannaombud från församlingarna i landskapet Åland tillsätter domkapitlet en lekmannavalnämnd som består av en ordförande och två andra medlemmar samt lika många suppleanter.

Gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet kan för församlingsval tillsätta en centralvalnämnd med uppgift att bistå valnämnderna i församlingarna i den kyrkliga samfälligheten, så att valen genomförs på ett enhetligt sätt.

I förteckningen över röstberättigade ska antecknas de röstberättigade samt deras personbeteckning, adress och antal samt vid behov röstningsområdet. Adressen får dock inte antecknas i förteckningen, om denna uppgift ska hållas hemlig enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I förteckningen ska det finnas utrymme för anteckningar om utövande av rösträtten samt för anmärkningar.

Valnämnden har rätt att ta in en person i förteckningen över röstberättigade för församlingsval eller direkt kyrkoherdeval eller anteckna att personen saknar rösträtt, om personen felaktigt har utelämnats ur förteckningen, antecknats sakna rösträtt eller inneha rösträtt eller om personen har inträtt i eller utträtt ur kyrkan efter de bestämda dagar som avses i 12 §. Om valnämnden anser att en anteckning om personen i förteckningen i övrigt är felaktig, kan valnämnden korrigera felet. Vid församlingsval ska ändringarna göras senast före klockan 16 den 16:e dagen före valdagen och vid direkt kyrkoherdeval senast före klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen.

Om personen antecknas sakna rösträtt i förteckningen över röstberättigade, ska ett skriftligt beslut om detta fattas och beslutet delges personen i fråga på det sätt som bestäms i 24 kap. 11 § 1 mom. Något skriftligt beslut fattas dock inte om personen har avlidit eller dödförklarats efter att förteckningen har upprättats.

Om en person tas in i förteckningen över röstberättigade, ska ett meddelande om detta utan dröjsmål skickas till honom eller henne. Den som har anslutit sig som medlem av kyrkan har i församlingsval rösträtt i den församling till vilken han eller hon har anslutit sig.

Om någon annan felaktig anteckning om en person korrigeras i förteckningen över röstberättigade, ska detta delges personen i fråga utan dröjsmål, om det inte är uppenbart onödigt.

Vid församlingsval vinner förteckningen över röstberättigade laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval vinner förteckningen laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen.

En förteckning som vunnit laga kraft ska vid val följas oförändrad. Förteckningen anses ha vunnit laga kraft trots att förvaltningsdomstolen innan förteckningen vunnit laga kraft inte har gett sitt beslut med anledning av anförda besvär. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad ska dock få utöva sin rösträtt.

På ett röstningsställe eller i dess omedelbara närhet får inte under röstningstiden hållas tal, sättas upp anslag eller delas ut tryckta eller skrivna upprop, och de röstandes valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök till det.

Röstningen ska ordnas så att valhemligheten bevaras. De närvarande ska följa de föreskrifter som valnämnden meddelar för att ordningen ska kunna upprätthållas och röstningen löpa störningsfritt.

Den som anser att han eller hon felaktigt utelämnats ur förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval eller att en anteckning om honom eller henne är oriktig får yrka rättelse och anföra besvär över förteckningen.

Förvaltningsdomstolen ska före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut och sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden. Valnämnden ska göra behövliga anteckningar i förteckningen över röstberättigade.

Den som är part, har varit uppställd i valet och en valmansförening får genom besvär söka ändring i beslutet om fastställande av valresultatet på den grund att beslutet strider mot lag.

Dessutom får varje person som är röstberättigad i valet samt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval en församlingsmedlem genom besvär söka ändring i beslutet på den grund att valet har förrättats i felaktig ordning och att detta har kunnat inverka på valresultatet.

Rättelseyrkande över förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval ska dock framställas senast den andra vardagen efter att den tid då förteckningen ska hållas framlagd enligt 8 § i valordningen för kyrkan har gått ut samt inlämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om.

Besvär med anledning av beslut om självrättelse av förteckningen över röstberättigade enligt 23 kap. 22 § 2 mom. och valnämndens beslut med anledning av rättelseyrkande enligt 9 och 62 § i valordningen för kyrkan ska anföras inom sju dagar från det att beslutet har delfåtts. Besvären ska riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid lämnas in till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Valnämnden ska i brådskande ordning sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen.

Beslutet om fastställandet av resultatet av ett direkt kyrkoherdeval delges part och delgivningen anses ha skett så som det bestäms i 11 § 1 mom. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet om fastställandet av resultatet av församlingsval eller direkt kyrkoherdeval på det sätt som bestäms i 11 § 2 mom.

Röstberättigade, valmansföreningar och uppställda kandidater i församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet samt biskopsval anses ha fått del av beslutet när valnämndens eller domkapitlets protokoll har lagts fram offentligt.

Besvär anförs

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

Protokoll över sådana beslut av organ eller tjänsteinnehavare över vilka en församlingsmedlem kan framställa rättelseyrkande eller anföra besvär ska efter justering hållas offentligt framlagda med en anvisning om rättelseyrkande eller en besvärsanvisning som fogats till dem så som det på förhand har meddelats på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla.

Protokoll över fastställande av valresultatet som upprättats av stiftets valnämnd eller av domkapitlet samt besvärsanvisning som fogats till dem ska hållas offentligt framlagda på domkapitlets anslagstavla.

Var och en har rätt att ta del av förteckningen över röstberättigade för församlingsval och direkta kyrkoherdeval under den tid då förteckningen finns offentligt framlagd. Förteckningen får inte lämnas ut för kopiering eller fotografering, och kopior av den får inte ges ut. Den som är antecknad i förteckningen har dock rätt att avgiftsfritt få ett utdrag av de uppgifter som antecknats om honom eller henne i förteckningen. Den som har begärt att bli upptagen i förteckningen har rätt att få uppgift om handlingar i anslutning till behandlingen av ärendet i enlighet med bestämmelserna i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska vara sekretessbelagd vid andra tidpunkter än den som avses i 1 mom. Sekretessen hindrar inte att uppgifter i förteckningen lämnas ut till den som behöver dem för att klarlägga sin rösträtt.

I fråga om förteckningens offentlighet och behandlingen av den gäller i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen.