797/2013

Finska medborgare och utlänningar som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994), kan inträda som medlemmar i kyrkan. En utlänning som bor i Finland men saknar hemkommun kan inträda som medlem i kyrkan, om han eller hon har deltagit i församlingens verksamhet under tre månader.

Den som inträder som medlem i kyrkan kan inte samtidigt vara medlem av något annat religionssamfund. Med annat religionssamfund avses i detta kapitel inte ett sådant religionssamfund med vilket kyrkomötet har godkänt ett avtal om ömsesidiga förutsättningar för medlemskap.

Medlemskapet i kyrkan upphör när

Varje medlem av kyrkan är medlem av den församling på vars område han eller hon har hemkommun och bostad där eller folkbokföringskommun enligt lagen om hemkommun. En sådan utländsk medlem av kyrkan som saknar hemkommun är medlem av den församling på vars område han eller hon bor. Kyrkostyrelsen kan dock meddela föreskrifter om när en medlem av kyrkan kan vara medlem av någon annan församling inom sin egen hemkommun.

Församlingens kyrkoherde väljs av församlingens röstberättigade medlemmar ( direkt kyrkoherdeval ).

På begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan domkapitlet besluta att kyrkoherden ska utses genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet ( indirekt kyrkoherdeval ).

Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt val om någon av de församlingar som delar på den gemensamma kyrkoherdetjänsten begär det.

Beslut om förrättande av indirekt val ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.

Rösträtt vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan som senast den första valdagen fyller 16 år och som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun. Rösträtten utövas i den församling där den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid undantagsval i församlingen enligt 5 § samt vid direkt kyrkoherdeval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före den första valdagen.

Rösträtt vid direkt kyrkoherdeval har alla de medlemmar av kyrkan som senast den första valdagen fyller 18 år, som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun och som har antecknats som medlemmar i församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen.

Varje röstberättigad har lika rösträtt. Närmare föreskrifter om vallängden, förrättande av val och uträknande av valresultatet finns i valordningen för kyrkan.

Kyrkostyrelsen får använda uppgifterna i medlemsregistret vid statistikföring och genomföring av undersökningar som anknyter till kyrkans verksamhet. Domkapitlet får använda uppgifterna i medlemsregistret vid skötseln av uppgifter som regleras i denna lag eller med stöd av den.

Stiftsfullmäktige skall

Rätt att lägga fram initiativ för stiftsfullmäktige har

Varje initiativtagare ska vid sin egenhändigt tecknade underskrift tydligt anteckna sitt namn, födelsedatum och den församling där han eller hon har rösträtt. Initiativdokumentet ska dessutom innehålla avsändarens namn och behövliga kontaktuppgifter för behandlingen av initiativet.

Fulltaligt domkapitel ska behandla ett ärende som gäller huruvida en präst eller lektor hållit fast vid kyrkans bekännelse.

När ett valförslag för direkt kyrkoherdeval görs upp ska omröstning förrättas separat om varje förslagsrum.

Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag:

Kyrkoherden får yrka rättelse i och anföra kyrkobesvär över vallängden för direkt kyrkoherdeval och församlingsval på den grund att någon utan skäl har utelämnats ur vallängden eller att det i den oriktigt antecknats att någon saknar eller har rösträtt.

En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt.

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

Ändring får inte sökas särskilt genom rättelseyrkande eller besvär i fråga om sådana valförslag för direkt kyrkoherdeval som anges i 6 kap. 20 § 1 mom. i kyrkoordningen.

Om förfarandet vid val av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare har varit lagstridigt ska valet upphävas. Om felet enbart ligger i beräkningen av valresultatet ska det bestämmas att det ska rättas. Om förfarandet varit lagstridigt vid biskopsval, direkt kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet ska det bestämmas att valet ska förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller konstaterande av att tjänsteförhållandet förfallit samt i ärenden som gäller en prästs prästämbete enligt 5 kap. 3 § 2—4 mom. och en lektorstjänst enligt 6 kap. 29 § avgör dock den åsikt som är lindrigare.

Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgör lotten. När det gäller indirekt kyrkoherdeval och val av kaplan eller ordinarie lektor kan det i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna faller lika, ska utnämna någon av de sökande som fått de flesta rösterna till tjänsten.

Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra.