735/2011

För verkställighet av fängelse svarar Brottspåföljdsmyndigheten. Brottspåföljdsmyndigheten är uppdelad i brottspåföljdsregioner. Varje brottspåföljdsregion har ett bedömningscentrum och fängelser. För hälsovården svarar hälsovårdsenheten.

Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens organisation i övrigt finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009).

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska i sin verksamhet vara saklig, opartisk och främja försonlighet.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska i första hand genom råd, uppmaningar och befallningar upprätthålla ordningen och säkerheten i fängelset.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utföra sina tjänsteuppdrag utan att i större utsträckning ingripa i någons rättigheter och vålla större olägenhet än vad som är nödvändigt och försvarbart för att uppdraget ska kunna utföras.

Den beslutanderätt som avses i denna lag ska inom en brottspåföljdsregion utövas av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten. I denna lag avsedda tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten är

Regiondirektören har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 2—8 punkten. En fängelsedirektör har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 4—8 punkten. Den säkerhetsansvarige har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten. En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 8 punkten.

Fängelsedirektörens beslutanderätt får, om saken inte tål uppskov, utom tjänstetid utövas även av den jourhavande tjänstemannen inom brottspåföljdsregionen i ärenden som gäller

Endast en tjänsteman som avses i 8 § 1 mom. 1—6 punkten eller någon annan tjänsteman med tillräcklig utbildning får vara jourhavande tjänsteman.

Trots bestämmelserna i denna lag kan Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som omfattas av beslutanderätten för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och som gäller en fånges placering, förflyttning, deltagande i sysselsättning utanför fängelset eller permission, om det finns anledning att misstänka att fången deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet, under fängelsetiden fortsätter med brottslig verksamhet eller äventyrar säkerheten, eller om det är motiverat för att garantera fångens säkerhet.

För att utföra ett tjänsteuppdrag har en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten rätt att få handräckning av polisen på det sätt som avses i polislagen (493/1995).

Bestämmelser om tjänstebeteckningar och behörighetsvillkor för tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten utfärdas särskilt.

Ett straff ska verkställas utan dröjsmål. När en dom som avser fängelsestraff har vunnit laga kraft eller kan verkställas såsom en lagakraftvunnen dom, ska Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ge utmätningsmannen på den ort där den dömde är bosatt eller vistas ett verkställighetsförordnande. Utmätningsmannen ska ta kontakt med ett bedömningscentrum vid Brottspåföljdsmyndigheten för förordnande till fängelse. Utmätningsmannen ska ålägga den dömde att anmäla sig i fängelset vid den tidpunkt som bedömningscentrumet bestämt. Om den dömde inte påträffas, ska Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet efterlysa honom eller henne.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beviljar uppskov av hälsoskäl. En utmätningsman beviljar uppskov av andra skäl.

Beslut om inräkning i strafftiden fattas av en verkställighetsansvarig. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beslutar dock om inräkning i strafftiden enligt 7 § 3 mom.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet meddelar närmare föreskrifter om beräkning av strafftiden.

Planen för strafftiden ska utarbetas i bedömningscentrumet. Planen preciseras i det fängelse i vilket fången i fråga placeras.

Planen ska beredas i samarbete med fången. Planen för strafftiden utarbetas med fångens samtycke i behövligt samarbete med myndigheterna i fångens hem- eller boningskommun och andra myndigheter, privata sammanslutningar och enskilda. För att främja fångens anpassning till samhället ska frigivningsplanen dessutom enligt behov utarbetas i samarbete med socialvårds-, hälsovårds-, boende- samt arbetskraftsmyndigheterna i fångens hem- eller boningskommun, om fången samtycker till detta.

Genomförandet av planen ska följas. Planen ska tas till ny behandling med regelbundna intervaller, samt även om den inte iakttas. Den tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som utsetts för detta uppdrag ska svara för att genomförandet av planen följs.

Direktören för ett bedömningscentrum ska besluta om planen för strafftiden och placeringen av en fånge i fängelse. Centralförvaltningsenheten vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om de öppna anstalter och öppna avdelningar där fångar övervakas tekniskt på det sätt som avses i 1 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om verkställighetshandlingarna, de uppgifter som bedömningscentrumen ska sköta, förpassning av dömda till fängelse, antecknande av ankomstgranskning samt innehållet i och utarbetandet av planer för strafftiden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om ankomstgranskningen och verksamheten vid bedömningscentrumen meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

I ett fängelse kan det genom beslut av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet av säkerhetsskäl inrättas en avdelning som är isolerad från den övriga anstalten ( säkerhetsavdelning ).

Regiondirektören fastställer dagordningen på en säkerhetsavdelning. Fängelsedirektören fastställer dagordningen på andra avdelningar.

En sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om placering av fångar på avdelningar, så som bestäms i fängelsets arbetsordning. Den överläkare som svarar för verksamheten på en sjukhusenhet vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om intagning på sjukhusenheten och utskrivning därifrån.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fattar på förslag av fängelsedirektören eller direktören för bedömningscentrumet eller efter att ha hört dessa beslut om placering av fångar på säkerhetsavdelningar.

En fånge som utan giltigt skäl underlåter att anlända till öppen anstalt inom utsatt tid ska förpassas till bedömningscentrumet eller till ett fängelse som bedömningscentrumet anvisat.

Beslut om förflyttning av fångar inom en brottspåföljdsregion fattas av direktören för bedömningscentrumet, om direktören inte överfört beslutanderätten i frågan till den fängelsedirektör som nämns i planen för strafftiden. Om en fånge förflyttas till en annan brottspåföljdsregion, förutsätter förflyttningen samtycke av direktören för bedömningscentrumet i den mottagande brottspåföljdsregionen.

Även Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet kan fatta beslut om förflyttning av fångar i syfte att jämna ut beläggningsgraden mellan brottspåföljdsregionerna.

Fängelsedirektören beslutar om fången ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 5 § 2 mom. Om vistelsen utanför fängelset överskrider sju dygn, ska ärendet avgöras av direktören för bedömningscentrumet eller, på förordnande av direktören, av den verkställighetsansvarige.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid förflyttning av fångar utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förflyttning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Närmare föreskrifter om mathållning och basvård samt boende meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Fångarna kan delta i utbildning som ordnas i ett fängelse eller utanför ett fängelse. Bestämmelserna i 9 och 10 § ska iakttas vid deltagande i utbildning utanför fängelset. Brottspåföljdsregionen eller fängelset avtalar med utbildningsanordnarna om att i fängelset ordna utbildning som leder till examen eller annan utbildning. I fråga om den utbildning som ordnas i ett fängelse iakttas dessutom i tillämpliga delar vad som allmänt bestäms om sådan utbildning. De fångar som inte slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ska ges tillfälle att slutföra den.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beslutar dock om tillstånd till civilt arbete, tillstånd till studier och placering i anstalt utanför fängelset för fångar som avtjänar livstids fängelse samt fångar som avtjänar straffet i dess helhet enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen.

Genom ett beslut av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet kan den beslutanderätt som avses i 2 mom. överföras på den tjänsteman som avses i 1 mom.

Närmare bestämmelser om placering av fångar i sysselsättning, fångarnas arbets- och sysselsättningstid samt villkor, längd och avtal för placering och tillstånd som avses i 6 och 9 § samt tidsbunden befrielse från sysselsättningsplikten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förfarandet samt om klassificeringen av arbetena och andra förutsättningar för arbetet meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

En egendomsförteckning ska göras upp över fångarnas egendom som tagits emot i slutna fängelser. I öppna anstalter ska en förteckning göras upp endast över den egendom som tagits för förvaring i anstalten och över den särskilt värdefulla egendom som på fångens begäran överlämnats till dennes förfogande. Fången och ett närvarande vittne ska underteckna egendomsförteckningen. Om fången inte undertecknar förteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen.

När en fånge friges från fängelset, ska hans eller hennes pengar, andra betalningsmedel och egendom lämnas tillbaka till honom eller henne mot kvittering. Om fången inte undertecknar egendomsförteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen.

Regiondirektören beslutar om begränsning i slutna fängelser av användning av pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset och som avses i 4 § 3 mom.

Närmare föreskrifter om förvaring, sändande och förstöring av egendom, om egendomsförteckningar samt om när sysselsättningspenning och brukspenning inte ska betalas ut meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Brottspåföljdsmyndigheten ska ordna eller på något annat sätt garantera hälso- och sjukvård samt medicinsk rehabilitering som motsvarar fångarnas medicinska behov.

Hälsovård, sjukvård och medicinsk rehabilitering enligt fångarnas medicinska behov betalas med statsmedel. Betalningsskyldigheten för staten kräver att den undersökning eller vård som ordnas utanför fängelset ska vara ordinerad eller godkänd av en läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten.

En fånge har rätt att på egen bekostnad med tillstånd av en läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten få medicinering, undersökning och annan hälso- och sjukvård i fängelset.

Beslut om medicinering, innehav av mediciner, undersökning och annan hälso- och sjukvård som gäller fångar i fängelser fattas av en läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten. En tandläkare fattar beslut om tandvård.

Fängelsedirektören beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en fånge för vård eller undersökning enligt 2 §. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beslutar på framställning av fängelset och efter att ha hört överläkaren vid Brottspåföljdsmyndigheten om frigivning från fängelset enligt 3 §.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet meddelar närmare föreskrifter om ordnande av hälsokontroller samt hälso- och sjukvård för fångar i fängelserna.

En i brottspåföljdsregionens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 1 mom. i detta kapitel samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 2 mom. och 4 § 2 mom.

Beslut om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., 8 § 1 mom. eller 9 §, kopiering enligt 2 § 2 mom. samt kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 § fattas av en säkerhetsansvarig eller en av denne för uppgiften särskilt förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som enligt lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en säkerhetsansvarig.

Fängelsedirektören ger tillstånd till elektronisk kommunikation enligt 9 §.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ska föra ett besöksförbudsregister enligt lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff.

Närmare bestämmelser om besöksförbud och innehållet i det utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om hur besök ska ordnas utfärdas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Beslut om beviljande och återkallande av permission samt om tidigareläggning enligt 3 § 3 mom. fattas av fängelsedirektören eller en av direktören förordnad säkerhets- eller sysselsättningsansvarig.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beslutar dock om permission, om

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet kan besluta att den beslutanderätt som avses i 2 mom. överförs på fängelsedirektören.

Närmare bestämmelser om restid, ersättande av resekostnader under en permission och permissionsförfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om beräkning av antalet permissioner och permissionernas längd meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

En fånge kan påföras disciplinstraff om fången gör sig skyldig till en ordningsförseelse . Ordningsförseelser är att

Disciplinstraff får inte påföras för brott som fängelsedirektören anmält till polisen.

Om en fånge på grund av en ordningsförseelse förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, kan ordningsförseelsen också behandlas och disciplinstraffet påföras i bedömningscentrumet eller i det fängelse till vilket fången förflyttas.

Regiondirektören fastställer ordningsstadgan.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av disciplinstraff meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Kroppsvisitation ska utföras i närvaro av ett vittne. Om kroppsvisitationen kräver att fången ska klä av sig, ska den som utför visitationen och den som är vittne vara av samma kön som den visiterade. När fången befinner sig utanför fängelset under direkt bevakning av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, får kroppsvisitation dock utföras utan närvaro av ett vittne, om saken inte tål uppskov.

Protokoll, vars närmare innehåll anges genom förordning av statsrådet, ska föras över kroppsvisitation, kroppsbesiktning och specialgranskning. Observationer om berusning och genomförande av säkerhetskontroll under transport ska antecknas på en blankett enligt ett formulär som fastställts av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Fängelsedirektören eller en av direktören förordnad säkerhetsansvarig beslutar om specialgranskning. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet har i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation i isolering. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har vid utförande av tjänsteuppdrag i ett fängelse, på dess område och i dess omedelbara närhet, under fångtransport samt i sysselsättning som övervakas av Brottspåföljdsmyndigheten rätt att använda maktmedel för att

Närmare bestämmelser om verkställighet av observation, observation i isolering och om avskildhet samt om maktmedelsredskap, fängslen och antecknande av beslut som avses i 8 § utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om utbildning i hur säkerhetsåtgärder ska vidtas samt hur maktmedel och maktmedelsredskap ska användas meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.

Om det med stöd av omständigheter som framkommit i samband med övervakningen av fångar eller vid skötseln av Brottspåföljdsmyndighetens andra uppgifter finns skäl att betvivla att pengar och andra betalningsmedel eller någon annan egendom har ett lagligt ursprung, ska saken anmälas till polisen.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta fängelsedirektören eller någon annan förman om person- eller egendomsskador som uppkommit vid skötseln av en tjänsteuppgift. I samband med personskador ska den skadade utan dröjsmål få den första hjälp och vård som han eller hon behöver. Den som meddelar att han eller hon skadats på grund av en åtgärd av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utan onödigt dröjsmål ges tillfälle att bli undersökt av en läkare eller av någon annan som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen.

När en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som arbetar med verkställigheten av fängelsestraff hörs som vittne i en rättegång eller vid förundersökning är tjänstemannen inte skyldig att röja identiteten i fråga om den fånge som lämnat tjänstemannen förtroliga upplysningar under ett tjänsteuppdrag, om upplysningarna gäller ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är minst fyra års fängelse eller gäller ett narkotikabrott enligt 50 kap. 1—4 § i strafflagen. Tjänstemannen har dock inte rätt att förtiga uppgifterna, om den som lämnat uppgiften samtycker till att hans eller hennes identitet röjs eller om det är uppenbart att röjandet av dessa uppgifter inte äventyrar hans eller hennes, en nära anhörigs eller någon annan närståendes säkerhet.

Bestämmelser om begäran om omprövning (rättelseyrkande) hos regiondirektören finns i 9 § i detta kapitel och om rätten att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen i 12 §.

Direktören ska utan dröjsmål sända besvärsskriften till tingsrättens kansli samt bifoga kopior av handlingarna i ärendet och sin egen utredning. När Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet fattar beslut om uppskov med en villkorlig frigivning, ska Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet sända in handlingarna och utredningen. När handlingarna sänds till tingsrätten ska det meddelas när besvärsskriften anlänt.

Omprövning kan begäras hos regiondirektören och besvär anföras hos en förvaltningsdomstol i följande beslut:

Regiondirektören ska avgöra begäran om omprövning.

Ändring i beslut av regiondirektören får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvären ska anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets regiondirektören har fattat beslutet.

I beslut som fattats av regiondirektören eller av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet söks ändring genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol utan begäran om omprövning enligt 10 och 11 §.

Besvär ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut enligt 9 §, om inte den regiondirektör som behandlar begäran om omprövning eller den förvaltningsdomstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Närmare bestämmelser om tillsyn över och verkställighet av övervakad frihet på prov och villkorlig frigivning samt bestämmande av fängelsetiden och tidpunkten för frigivning enligt 2 c kap. i strafflagen utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om frigivning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.