1156/2011

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut

ändras i social- och hälsovårdsministeriets förordning om lämnande av uppgifter om kemikalier ( 553/2008 ) bilaga 2, sådan den lyder i förordning 965/2011, som följer:

Denna förordning träder i kraft den 24 november 2011.

Den tillämpas dock från och med den 1 oktober 2011.

Bilaga 2

NAMNET PÅ ETT ÄMNE SOM AFFÄRS- OCH YRKESHEMLIGHET SAMT BILDANDE AV GENERISKA NAMN

DEL A

BETRAKTANDE AV NAMNET PÅ ETT ÄMNE INGÅENDE I EN BLANDNING SOM AFFÄRS- OCH YRKESHEMLIGHET

1. I 4 § i förordningen föreskrivs det om de förutsättningar under vilka den verksamhetsidkare som svarar för att en blandning släpps ut på marknaden kan föreslå att namnet på ett ämne ingående i en klassificerad blandning ska betraktas som affärs- och yrkeshemlighet vad beträffar påskrifter på emballaget och säkerhetsdatablad. Likaså föreskrivs det i 4 § om de förutsättningar under vilka den verksamhetsidkare som svarar för att en blandning släpps ut på marknaden kan betrakta namnet på ett ämne ingående i en oklassificerad blandning som affärs- och yrkeshemlighet.

2. Då det i olika blandningar används ett och samma ämne, kan man göra en enda ansökan eller anmälan som gäller hemlighållande av ämnet om de enskilda blandningarna har

– samma farliga beståndsdelar som förekommer inom samma koncentrationsintervaller

– samma klassificering och samma märkning

– samma användningsändamål.

Ämnets exakta kemiska namn ska i alla dessa blandningar ersättas med samma generiska namn för ämnet. Dessutom ska det i ansökan om hemlighållande av ämnets exakta namn framföras alla de uppgifter som erfordras i ansökan samt benämningen och handelsnamnet på varje blandning.

3. Det generiska namn som används i påskrifterna på blandningens emballage ska vara detsamma som används i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet (se REACH-förordningen (1907/2006), bilaga II avsnitt 3 'Sammansättning/information om beståndsdelar'). Det generiska namn som används för ämnet ska ge tillräckligt med information om ämnet för att kemikalien ska kunna användas utan risker vid hanteringen.

4. Då verksamhetsidkaren gör en ansökan eller en anmälan om användande av ett generiskt namn ska det beaktas att man på arbetsplatserna behöver tillräckliga uppgifter om ämnet för att skydda hälsan och vidta skyddsåtgärder och att riskerna vid hanteringen av blandningarna ska kunna minimeras.

I. Ansökan om konfidentialitet

En ansökan om konfidentialitet enligt 4 § 1 mom. i denna förordning ska innehålla följande uppgifter:

1. Namn, fullständig adress, telefonnummer och FO-nummer för den verksamhetsidkare som svarar för att blandningen släpps ut på marknaden.

2. Exakta identifieringsuppgifter om det ämne eller de ämnen för vilka man föreslår att det exakta namnet ska hållas hemligt samt det generiska namnet som ersätter det exakta namnet.

3. Motivering för hemlighållande (sannolikhet - trovärdighet)

4. Blandningens/blandningarnas benämning/benämningar eller handelsnamn

5. Är benämningen/benämningarna eller handelsnamnet/handelsnamnen detsamma/ desamma som används inom hela Europeiska unionen.

□ JA □ NEJ

Vid nekande svar ska benämningen/benämningarna eller handelsnamnet/handelsnamnen som används i de olika medlemsstaterna anges:

6. Blandningens/blandningarnas sammansättning enligt avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet

7. Blandningens/blandningarnas klassificering i fråga om hälsorisker

8. Märkning av blandningen/blandningarna

9. Blandningens/blandningarnas användningsändamål

10. Säkerhetsdatablad enligt REACH-förordningen. Exponeringsscenarier behöver inte bifogas.

II. Anmälan om konfidentialitet

1. Om den behöriga myndigheten i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater har utfärdat ett beslut i sådant fall som avses i punkt I som gäller användande av ett ämnes generiska namn, ska den som verkar i ifrågavarande medlemsstat och har fått beslutet eller den verksamhetsidkare som släpper ut blandningen på marknaden eller överlåter den för ibruktagande i Finland tillställa Säkerhets- och kemikalieverket en kopia av den behöriga myndighetens beslut. Dessutom är den som släpper ut blandningen på marknaden eller överlåter den för ibruktagande i Finland skyldig att tillställa Säkerhets- och kemikalieverket följande uppgifter, om de inte framgår av beslutet:

1) uppgifter om handelsnamnet (handelsnamnen) eller andra benämningar på den blandning som släpps ut på marknaden i Finland

2) uppgifter om det exakta kemiska namnet och identifieringskoder (CAS-nummer, EINECS-nummer) för ämnet som ingår i blandningen och om det generiska namn som ersätter det exakta kemiska namnet

3) namn, FO-nummer, fullständig adress och telefonnummer för den verksamhetsidkare som svarar för att blandningen släpps ut på marknaden eller överlåts för ibruktagande i Finland.

2. En anmälan enligt 4 § 2 mom. i denna förordning om användande av det generiska namnet i stället för det exakta kemiska namnet på ett ämne som ingår i en oklassificerad blandning samt om övriga uppgifter enligt 5 § som ska hållas konfidentiella görs vid lämnandet av uppgifter om kemikalier till Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med 1 och 2 § i denna förordning. Anmälan kan göras genom att uppgifterna i punkt I.1 i denna bilaga anges och att de generiska namnen anges i kemikalieanmälan för de konfidentiella ämnesnamnen. De uppgifter som ska hållas hemliga ska tydligt specificeras och antecknas.

Användandet av generiskt namn i stället för exakt kemiskt namn ska på begäran motiveras.

DEL B

I. Anvisningar för bildande av trivialnamn (generiskt namn)

1. Inledning

Dessa anvisningar baserar sig på en gruppering av farliga ämnen (indelning i grupper enligt liknande kemiska egenskaper). Även alternativa andra benämningar förutom de som avses i anvisningarna kan användas. I alla fall ska man i de valda namnen ange tillräckliga uppgifter för att blandningen ska kunna hanteras utan risk och att man på arbetsplatsen ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att skydda hälsan och garantera säkerheten.

Grupperna har definierats på följande sätt:

– oorganiska och organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras genom ett gemensamt kemiskt grundämne som bestämmer deras huvudsakliga egenskap. Gruppnamnet avleds från det kemiska grundämnets namn. Dessa grupper (001 - 013) identifieras genom det kemiska grundämnets ordningsnummer i grundämnenas periodiska system.

– organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras på basis av den gemensamma funktionella gruppen som bestämmer deras huvudsakliga egenskap.

Gruppnamnet avleds från den funktionella gruppens namn. I vissa fall används även subgrupper som har gemensamma specialegenskaper.

2. Bildande av trivialnamn (generiskt namn)

Ämnets generiska namn kan användas i stället för det exakta kemiska namnet under de förutsättningar som definieras i 3 § i denna förordning.

Allmänna principer

Trivialnamn (generiska namn) bildas på följande sätt:

(i) de funktionella grupperna och kemiska grundämnena i molekylen identifieras

(ii) de funktionella grupper och kemiska grundämnen som ska beaktas vid bildandet av namnet identifieras.

De identifierade funktionella grupperna och grundämnena utgör gruppnamn och subgruppnamn på det sätt som framgår av förteckningen i punkt 3.

3. Indelning av ämnen i grupper och subgrupper

4. Tillämpning i praktiken

När det har utretts om ämnet hör till en eller flera av i förteckningen nämnda grupper eller subgrupper, bildas trivialnamnet (det generiska namnet) på följande sätt:

4.1 Om gruppnamnet eller subgruppnamnet tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller viktiga funktionella grupper, väljs detta namn till trivialnamn (generiskt namn).

Exempel:

— 1,4-dihydroxibensen

grupp 604: fenoler och derivat

trivialnamn (generiskt namn): fenolderivat

butanol

— grupp 603: alkoholer och derivat

subgrupp: alifatiska alkoholer

trivialnamn (generiskt namn): alifatisk alkohol

— 2-isopropoxietanol

grupp 603: alkoholer och derivat

subgrupp: glykoletrar

trivialnamn (generiskt namn): glykoleter

— metakrylat

grupp 607: organiska syror och derivat

subgrupp: akrylater

trivialnamn (generiskt namn): akrylat

4.2 Om gruppnamnet eller subgruppnamnet inte tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller funktionella grupper, bildas trivialnamnet (det generiska namnet) genom att kombinera olika motsvarande gruppers eller subgruppers namn:

Exempel:

— klorbensen

grupp 602: halogenkolväten

subgrupp: aromatiska halogenkolväten

grupp 017: klorföreningar

trivialnamn (generiskt namn): klorerat aromatiskt kolväte

— 2,3,6-triklorfenylättiksyra

grupp 607: organiska syror

subgrupp: aromatiska halogensyror

grupp 017: klorföreningar

trivialnamn (generiskt namn): klorerad aromatisk syra

— 1-klor-1-nitropropan

grupp 610: klorerade och nitrerade derivat

grupp 601: kolväten

subgrupp: alifatiska kolväten

trivialnamn (generiskt namn): klorerat alifatiskt kolväte

— tetrapropylditiopyrofosfat

grupp 015: fosforföreningar

subgrupp: fosforestrar

grupp 016: svavelföreningar

trivialnamn (generiskt namn): tiofosforester

Obs!

Gruppnamnen och subgruppnamnen på vissa grundämnen, i synnerhet metaller, kan preciseras genom definitionerna ’organisk’ eller ’oorganisk’.

Exempel:

— dikvicksilverklorid

grupp 080: kvicksilverföreningar

trivialnamn (generiskt namn): oorganisk kvicksilverförening

— bariumacetat

grupp 056: bariumföreningar

trivialnamn (generiskt namn): organisk bariumförening

— etylnitrit

grupp 007: kväveföreningar

subgrupp: nitriter

trivialnamn (generiskt namn): organisk nitrit

— natriumvätesulfit

grupp 016: svavelföreningar

trivialnamn (generiskt namn): oorganisk svavelförening