633/2010

Denna lag tillämpas på utredning av situationen för en ung person som misstänks för ett brott som han eller hon har begått som 15―20-åring. Syftet med utredningen är att inför åtalsprövning, bestämmande av påföljd och verkställighet av påföljd kartlägga den unga personens sociala situation och orsakerna till att han eller hon begick brottet samt bedöma risken för att den unga personen gör sig skyldig till nya brott och möjligheterna att stödja honom eller henne i att leva ett brottsfritt liv.

I denna lag avses med

Förundersökningsmyndigheten ska inom 14 dygn efter det att en ung person registrerats som ung brottsmisstänkt i förundersökningsmyndighetens datasystem anmäla den unga personens brott till åklagaren, socialmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten. Anmälan behöver dock inte göras, om

När åklagaren fått kännedom om en ung persons brott ska åklagaren inom 14 dygn be Brottspåföljdsmyndigheten sammanställa en påföljdsutredning, om ett strängare straff än böter är att vänta för brottet.

Brottspåföljdsmyndigheten svarar för sammanställningen av en påföljdsutredning.

Brottspåföljdsmyndigheten ska inom 30 dygn från åklagarens begäran utifrån tillgängliga uppgifter göra en bedömning av hur en ung brottsmisstänkts sociala anpassning kan främjas och han eller hon hindras att begå brott genom valet av påföljd och verkställandet av påföljden. För detta ska Brottspåföljdsmyndigheten i samarbete med socialmyndigheten skaffa fram och sammanställa information om personens levnadsförhållanden, särskilt rusmedelsmissbruk, missbrukarrehabilitering, mentala hälsa, användning av mentalvårdstjänster, behov av övriga tjänster och stödåtgärder och om andra omständigheter som väsentligt hör samman med hans eller hennes sociala situation. Brottspåföljdsmyndigheten ska skaffa de uppgifter om den misstänktes sociala situation som behövs för påföljdsutredningen även från andra myndigheter samt privata sammanslutningar och personer.

Utifrån sin bedömning ska Brottspåföljdsmyndigheten sammanställa en skriftlig påföljdsutredning som även innehåller väsentlig information om den unge brottsmisstänktes sociala situation. Påföljdsutredningen ska också innehålla sådana andra utredningar eller utlåtanden med anledning av brott som åklagaren har begärt för utdömande av en samhällspåföljd.

Om en ung person misstänks ha begått brott både före och efter att ha uppnått 21 års ålder, ska en påföljdsutredning göras. En påföljdsutredning görs dock inte, om merparten av de brott som undersöks eller huvudbrottet har begåtts efter att den brottsmisstänkte har fyllt 21 år eller om det är uppenbart onödigt att göra en påföljdsutredning.

Påföljdsutredningen sammanställs av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten. Om beredningen av påföljdsutredningen kräver det, kan en person som samtycker till uppdraget och som har en för uppdraget lämplig utbildning och arbetserfarenhet förordnas att bistå tjänstemannen. Av särskilda skäl kan även någon annan person förordnas till uppdraget.

Brottspåföljdsmyndigheten ingår ett avtal med den som förordnas att bistå tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten om skötseln av uppdraget samt beslutar om arvode och kostnadsersättning som ska betalas till honom eller henne av statens medel. Avtalet ger inte upphov till ett tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den som bistår tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten.

På den som bistår tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten tillämpas språklagen (423/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

I samband med utredningen av en ung brottsmisstänkts situation ska Brottspåföljdsmyndigheten ge den brottsmisstänkte tillfälle att bli hörd. Påföljdsutredningen kan dock göras utan att den unge hörs, om hörandet är uppenbart onödigt eller om han eller hon har vägrat bli hörd eller inte påträffats. I fråga om en misstänkt som är yngre än 18 år ska också vårdnadshavaren, intressebevakaren eller någon annan laglig företrädare eller annan person som svarar för den misstänktes vård och fostran ges tillfälle att bli hörd. I samband med utredningen ska dessutom behövliga myndigheter och experter höras.

Då ett ärende som gäller en ung persons brott blir anhängigt vid domstol ska domstolen vid behov försäkra sig om att påföljdsutredningen står till förfogande vid domstolsbehandlingen.

Domstolen ska ge den tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har sammanställt påföljdsutredningen eller den person som bistår tjänstemannen tillfälle att bli hörd i domstolen vid behandlingen av brottmålet mot den unge.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har Brottspåföljdsmyndigheten rätt att för sammanställningen av en påföljdsutredning få de uppgifter som socialmyndigheten har om den unges levnadsförhållanden, rusmedelsmissbruk, missbrukarrehabilitering, mentala hälsa och användning av mentalvårdstjänster samt andra motsvarande upplysningar som behövs för påföljdsutredningen.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har socialmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten rätt att för sina uppgifter enligt denna lag få de upplysningar de behöver för utredning av en ung brottsmisstänkts situation av de instanser som anges i 20 § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000).

Brottspåföljdsmyndigheten ersätter skäliga resekostnader som orsakats en ung brottsmisstänkt när han eller hon har hörts i samband med sammanställningen av påföljdsutredningen.

Brottspåföljdsmyndigheten utfärdar närmare föreskrifter om innehållet i och sammanställningen av en påföljdsutredning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Genom denna lag upphävs lagen av den 31 maj 1940 om unga förbrytare (262/1940) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.