733/2008

I denna förordning finns bestämmelser om säkerheten vid kärnkraftverk. Förordningen tillämpas i tillämpliga delar också på andra kärnanläggningar med kärnreaktor.

I denna förordning avses med

Ett kärnkraftverks säkerhet ska bedömas i anslutning till ansökan om byggnadstillstånd och ansökan om driftstillstånd, i samband med ändringar i anläggningarna samt regelbundet under drifttiden.

Om det utgående från kärnkraftverkets planeringslösning inte är möjligt att direkt konstatera att säkerhetskraven uppfylls, ska uppfyllandet av dessa påvisas. Ett kärnkraftverks säkerhet och de tekniska lösningarna i dess säkerhetssystem ska motiveras med hjälp av experimentella och kalkylmässiga metoder. Sådana är störnings- och olycksanalyser, hållfasthetsanalyser, feleffektsanalyser samt sannolikhetsbaserade riskanalyser. Analyserna ska hållas à jour och vid behov preciseras med beaktande av drifterfarenheter, experimentella forskningsresultat, ändringar i anläggningarna och den utveckling som sker av beräkningsmetoderna.

De beräkningsmetoder som används för att visa att säkerhetskraven uppfylls ska vara tillförlitliga och validerade för sitt ändamål. De ska tillämpas så att de beräkningsmässiga slutresultat på vilka dimensioneringen av system baseras med stor säkerhet uppfyller kriterierna för godkännande. Vid fastställandet av säkerhetsmarginaler ska osäkerheten hos resultat bedömas och beaktas.

Ett kärnkraftverks säkerhetsfunktioner ska anges och de system, konstruktioner och anordningar som ansluter sig till dessa ska klassificeras utgående från deras betydelse för säkerheten.

Ur säkerhetssynpunkt viktiga system, konstruktioner och anordningar ska planeras, tillverkas och monteras samt användas så att deras kvalitetsnivå samt de bedömningar, kontroller och provningar, inklusive miljömässig funktionsduglighet, som behövs för att fastställa kvalitetsnivån är tillräckliga med beaktande av varje objekts betydelse för säkerheten.

I planeringen och uppförandet av ett kärnkraftverk ska beaktas att de system, konstruktioner och anordningar som är av betydelse för säkerheten föråldras. Genom uppföljning av systemens, konstruktionernas och anordningarnas skick säkerställs att dessa förblir funktionsdugliga och uppfyller de krav som planeringen baseras på. Ersättandet av dem med ny eller liknande teknik samt ändringarna och reparationerna ska göras systematiskt.

Vid planeringen, uppförandet, driften och underhållet av ett kärnkraftverk ska särskild uppmärksamhet fästas vid undvikande, upptäckt och korrigering av mänskliga fel. Förekomsten av eventuella fel ska beaktas vid planeringen av både kärnkraftverket och dess drift och underhåll så att eventuella mänskliga fel och de avvikelser från anläggningens normala verksamhet som de orsakar inte äventyrar säkerheten vid anläggningen. Effekterna av mänskliga fel ska begränsas genom olika metoder vid säkerhetsplaneringen såsom djupförsvar, mångfald, olikhet och åtskiljning.

Den exponering för strålning som personalen vid ett kärnkraftverk utsätts för under arbetet ska hållas så låg som det med praktiska åtgärder är möjligt. Planeringen och driften av kärnkraftverken ska genomföras så att personalens exponering för strålning kan begränsas på det sätt som anges i strålskyddslagen (592/1991) och strålskyddsförordningen (1512/1991).

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av normal drift av ett kärnkraftverk är 0,1 millisievert ( mSv ). På basis av gränsvärdet fastställer Strålsäkerhetscentralen gränserna för utsläpp av radioaktiva ämnen vid normal drift av kärnkraftverket.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av en förväntad driftstörning är 0,1 mSv.

Antagna olyckor och spridning av antagna olyckor får inte resultera i så stora utsläpp av radioaktiva ämnen att man i anläggningens omgivning är tvungen att vidta omfattande åtgärder för att begränsa befolkningens strålexponering.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av en olycka är

Gränsvärdet för utsläpp av radioaktiva ämnen vid en allvarlig reaktorolycka är det utsläpp som inte orsakar omedelbara hälsoskador för befolkningen i kärnkraftverkets omgivning och inte heller leder till långvariga begränsningar av nyttjandet av vidsträckta land- och vattenområden.

Kravet beträffande långvariga effekter uppfylls om möjligheten att gränsvärdet för utsläpp av cesium-137 i atmosfären vid en allvarlig reaktorolycka överstiger värdet 100 terabecquerel ( TBq ) är ytterst liten.

Vid valet av förläggningsplats för ett kärnkraftverk ska de lokala förhållandenas inverkan på säkerheten samt skydds- och beredskapsarrangemangen beaktas. Förläggningsplatsen ska vara sådan att de olägenheter och hot som anläggningen medför för sin omgivning är mycket små och att anläggningens värmeavledning till omgivningen kan ordnas på ett tillförlitligt sätt.

För att driftstörningar och olyckor skulle kunna förebyggas och deras följder lindras ska principen om funktionellt djupförsvar följas på det sätt som anges i denna paragraf.

Vid planeringen, byggandet och driften av ett kärnkraftverk ska beprövad eller i övrigt omsorgsfullt undersökt, högklassig teknik användas. Vid organisering av verksamheten inom tillståndshavarens organisation ska målet vara att säkerställa att störningar och olyckor kan förebyggas på ett tillförlitligt sätt ( förebyggande ).

Kärnkraftverket ska ha system med hjälp av vilka man snabbt och tillförlitligt upptäcker driftstörningar och olyckssituationer samt förhindrar att situationen förvärras. Olyckor som leder till stora utsläpp av radioaktiva ämnen ska vara ytterst osannolika ( bemästrande av driftstörningar och olyckstillbud ).

Beredskap att lindra följderna av en olycka ska upprätthållas med effektiva tekniska och administrativa arrangemang. Motåtgärder i syfte att få en olycka under kontroll och förebygga strålskador ska planeras på förhand ( lindrande av följder ).

För att hindra spridningen av radioaktiva ämnen ska principen om strukturellt djupförsvar följas på det sätt som anges i denna paragraf.

Spridning av radioaktiva ämnen från en kärnreaktors bränsle till omgivningen ska förhindras med på varandra följande hinder, vilka är bränslet och dess inkapsling, kärnreaktorns kylkrets ( primärkretsen ) och reaktorinneslutningen.

Bränsle, reaktor, reaktorns primärkrets och tryckvattenreaktorns sekundärkrets, deras vattenkemi, inkapsling samt säkerhetsfunktioner ska planeras så att följande säkerhetsmål nås:

Kärnkraftverket ska förses med system som garanterar att den härdsmälta som uppstår vid en allvarlig reaktorolycka stabiliseras och kyls ned. En direkt kontakt mellan härdsmälta och den bärande konstruktionen i reaktorinneslutningen ska hindras på ett tillförlitligt sätt.

Vid tryggande av säkerhetsfunktioner ska i första hand utnyttjas naturliga säkerhetsegenskaper som kan uppnås med goda planeringslösningar. I synnerhet ska samverkan av de fysikaliska återkopplingsfenomenen i kärnreaktorn vara sådan att den motverkar en ökning av reaktoreffekten.

Om naturliga säkerhetsegenskaper inte kan utnyttjas för att trygga en säkerhetsfunktion, ska sådana system och anordningar utnyttjas som inte kräver någon yttre drivkraft och som, om drivkraften går förlorad, ställer sig i ett ur säkerhetssynpunkt gynnsamt läge.

För att olyckor ska kunna hindras och deras följder lindras ska kärnkraftverket ha system för att stänga av reaktorn och kvarhålla den i subkritiskt tillstånd samt system för avlägsnande av den resteffektvärme som bildas i reaktorn och säkerställande av att radioaktiva ämnen stannar inom anläggningen. Vid planeringen av ifrågavarande system ska principer som säkerställer att säkerhetsfunktionen träder i funktion också vid felsituationer följas. Sådana principer är mångfalds-, åtskillnads- och olikhetsprincipen. De viktigaste system som behövs för övergång i kontrollerat läge och kvarhållandet av det ska kunna utföra sina funktioner även om en enskild komponent i vilket system som helst blir funktionsoduglig och även om vilken som helst annan komponent i samma system eller en komponent i ett stöd- eller hjälpsystem som är nödvändigt med tanke på dess funktion samtidigt är ur bruk på grund av behövliga reparationer eller underhåll.

De effekter som en gemensam felorsak i säkerhetssystemen har på anläggningens säkerhet ska vara ringa.

Kärnkraftverket ska ha matarsystem för yttre och inre eleffekt. Säkerhetsfunktionerna ska kunna genomföras med användning av vilketdera som helst av dessa elmatarsystem.

I syfte att kunna ha kontroll över och följa upp allvarliga reaktorolyckor ska planeras system, konstruktioner och anordningar som är oberoende av de system som är konstruerade för driftsituationer och antagna olyckor. De system som behövs för säkerställande av tätheten hos reaktorinneslutningen i samband med en allvarlig reaktorolycka ska vara kapabla att utföra sina säkerhetsfunktioner också i händelse av att det uppstår ett fel i en enskild anordning.

Anläggningen ska planeras så att den kan ställas i ett säkert läge efter en allvarlig reaktorolycka.

Vid hanteringen och lagringen av bränsle ska tillräcklig nedkylning av bränslet och tillräckligt strålskydd tryggas. Skador på bränslekapseln under hantering och lagring ska hindras med stor säkerhet. Möjligheten av att en kriticitetsolycka inträffar ska vara ytterst liten. Lagringsförhållandena ska vara sådana att bränsleknippets täthet eller mekaniska hållbarhet inte försämras på ett väsentligt sätt under den planerade lagringstiden.

Sådant avfall som uppkommer vid driften av ett kärnkraftverk och vars aktivitetskoncentration överstiger de gränsvärden som Strålsäkerhetscentralen beslutat om ska behandlas som radioaktivt avfall. Avfallet ska sorteras, klassificeras och hanteras på ett ändamålsenligt sätt med tanke på lagringen och slutförvaringen samt lagras på ett tryggt sätt.

Vid planeringen av ett kärnkraftverk ska sådana yttre händelser beaktas som kan hota genomförandet av säkerhetsfunktioner. System, konstruktioner och anordningar ska planeras, placeras och skyddas så att effekterna av yttre händelser på kraftverkets säkerhet blir små. Som yttre händelser ska beaktas åtminstone exceptionella väderförhållanden, seismiska fenomen och andra faktorer som beror på omgivningen eller mänskliga aktiviteter. Vid planeringen ska också möjligheten av lagstridig verksamhet i syfte att skada anläggningen samt av en kollision med ett stort trafikflygplan beaktas.

Vid planeringen av ett kärnkraftverk ska sådana inre händelser beaktas som kan hota genomförandet av säkerhetsfunktioner. System, konstruktioner och anordningar ska planeras, placeras och skyddas så att sannolikheten för inre händelser blir liten och deras effekter på kraftverkets säkerhet blir små. Som inre händelser ska beaktas åtminstone eldsvådor, översvämningar och explosioner samt att rörledningar, cisterner och anordningar går sönder och att tunga föremål faller ned.

I kärnkraftverkets kontrollrum ska finnas anordningar som ger uppgifter om kärnreaktorns tillstånd och visar eventuella avvikelser från det normala. I kärnkraftverk ska finnas automatiska system som ser till att säkerhetsfunktionerna blir påkopplade vid behov samt som styr och övervakar deras funktion vid driftstörningar och olyckor.

De automatiska systemen ska ha förmåga att hålla kraftverket under kontroll så pass länge att reaktoroperatörerna får tillräckligt med betänketid för att vidta rätta åtgärder.

I kärnkraftverk ska finnas en av kontrollrummet oberoende reservkontrollcentral och nödvändiga lokala styrsystem som gör det möjligt att stänga av och kyla ned kärnreaktorn samt att avlägsna resteffekten i bränslet i reaktorn och i det använda bränsle som upplagras i anläggningen.

Vid planeringen av ett kärnkraftverk ska nedläggning av kraftverket tas i beaktande så att mängden avfall som uppkommer vid nedmonteringen och som ska placeras i slutförvar och strålexponeringen av personal till följd av nedmonteringen kan begränsas samt att utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen kan hindras.

Den som innehar tillstånd att uppföra ett kärnkraftverk ska under konstruktionsprocessen se till att kraftverket uppförs och byggandet genomförs i enlighet med godkända planer och förfaranden.

Tillståndshavaren ska också se till att anläggningsleverantören och de underleverantörer som producerar tjänster och produkter som är viktiga med tanke på säkerheten förfar på ett sakligt sätt.

Vid idrifttagningen av ett kärnkraftverk ska tillståndshavaren säkerställa att systemen, konstruktionerna och anordningarna samt kraftverket i dess helhet fungerar planenligt.

När kärnkraftverket tas i drift ska tillståndshavaren se till att det finns en ändamålsenlig organisation, tillräckligt med yrkeskunnig personal och relevanta anvisningar med tanke på den kommande driften av anläggningen.

I kärnkraftverkets kontrollrum ska alltid finnas ett tillräckligt antal operatörer som har kännedom om kraftverkets och dess systems och anordningars tillstånd. Styrningen av och kontrollen över ett kärnkraftverk ska basera sig på skriftliga anvisningar som motsvarar verkets aktuella konstruktion och tillstånd. För underhåll och reparation av anordningarna ska det finnas skriftliga föreskrifter och anvisningar i anslutning därtill.

Med tanke på driftstörningar och olyckssituationer ska det finnas lämpliga anvisningar för identifiering och kontroll av situationerna.

Driftåtgärderna och sådana händelser som inverkar på säkerheten ska dokumenteras så att de kan analyseras i efterhand.

Drifterfarenheterna från kärnkraftverk ska samlas och resultaten av säkerhetsforskningen ska uppföljas och båda ska utvärderas i syfte att förbättra säkerheten. Sådana händelser under driften som är av betydelse med tanke på säkerheten ska undersökas för att deras grundläggande orsaker ska kunna klarläggas och korrigerande åtgärder ska kunna anges och vidtas. De tekniska förbättringar av säkerheten som uppdagas genom säkerhetsforskningen ska beaktas i den mån det är motiverat med tanke på de principer om vilka det föreskrivs i 7 a § i kärnenergilagen.

I kärnkraftverkets säkerhetstekniska driftsvillkor ska sådana tekniska och administrativa krav anges genom vilka säkerställs att driften sker i enlighet med planeringsgrunderna och säkerhetsanalyserna. I de säkerhetstekniska driftsvillkoren ska dessutom de krav anges genom vilka man säkerställer funktionsdugligheten hos sådana system, konstruktioner och anordningar som är viktiga med tanke på säkerheten samt anges de begränsningar som ska tillämpas ifall det uppstår något fel i anordningarna. Kärnkraftverket ska drivas i enlighet med dessa villkor och begränsningar och iakttagandet av dem ska övervakas och avvikelser från dem rapporteras.

Kärnkraftverk ska ha ett program för övervakning av kraftverkets skick och underhåll av kraftverket för att säkerställa systemens, konstruktionernas och anordningarnas integritet och tillförlitliga funktion. I programmet anges inspektioner, provningar, underhåll och byten samt andra förfaranden för övervakning av anläggningens skick och verkningar av dess driftsmiljö.

Strålningsnivåerna i kärnkraftsverkets lokaler samt aktivitetskoncentrationerna i inneluften och de gaser och vätskor som ingår i systemen ska mätas samt utsläppen av radioaktiva ämnen från kraftverket övervakas och deras halter i omgivningen observeras.

Vid planering, byggande, drift och nedläggning av ett kärnkraftverk ska god säkerhetskultur upprätthållas. Ledningen för samtliga organisationer som deltar i ovan nämnda aktiviteter ska genom sina beslut och åtgärder visa att den förbundit sig till sådana förfaranden och lösningar som främjar säkerheten. Personalen ska motiveras till ansvarstagande i sitt arbete och öppenhet inom arbetskollektivet ska främjas, vilket sporrar till identifiering av, rapportering om och eliminering av faktorer som äventyrar säkerheten. Personalen ska erbjudas en möjlighet att delta i ett fortlöpande utvecklande av säkerheten.

De organisationer som deltar i planeringen, byggandet, driften och nedläggningen av ett kärnkraftverk ska ha ett ledningssystem för att säkerställa säkerhets- och kvalitetsledning. Ledningssystemets mål är att säkerställa att säkerheten alltid kommer i främsta rummet och att kraven beträffande kvalitetsledning motsvarar funktionens betydelse för säkerheten. Ledningssystemet ska utvärderas och utvecklas systematiskt.

Säkerhets- och kvalitetsledningen ska omfatta samtliga funktioner som inverkar på kärnkraftverkets säkerhet. De krav som har betydelse med tanke på säkerheten ska identifieras för varje funktion och planerade åtgärder för uppfyllande av kraven ska beskrivas för säkerställande av att kraven uppfylls. Processerna och förfarandena ska vara systematiska och det måste finnas anvisningar om dem.

Det ska finnas systematiska förfaranden för att sådana avvikelser som är av betydelse med tanke på säkerheten ska kunna identifieras och avhjälpas.

Tillståndshavaren ska ombesörja att de anställda samt leverantörer, underleverantörer och andra samarbetsparter som deltar i aktiviteter som inverkar på säkerheten ska engageras i och åläggas att systematiskt tillämpa säkerhets- och kvalitetsledning.

Ledningsförhållandena i ett kärnkraftverks organisation samt personalens uppgifter och det ansvar som ansluter sig till uppgifterna ska fastställas och dokumenteras. Organisationens fungerande ska följas upp och utvecklas fortlöpande.

De uppgifter som är av betydelse med avseende på säkerheten ska räknas upp. För utvecklande och upprätthållande av de personers yrkeskunnande som sköter uppgifterna i fråga ska utbildningsprogram uppgöras och tillräckligheten av personalens kunskaper verifieras.

Organisationen ska förfoga över tillräcklig yrkeskunskap och teknisk kunskap för att en säker drift av anläggningen, underhåll av anordningar som är av betydelse med tanke på driften och kontroll av olyckssituationer ska kunna säkerställas.

Till stöd för den ansvarige föreståndaren ska tillståndshavaren ha en sakkunniggrupp som är oberoende av den övriga organisationen, sammanträder regelbundet för att behandla frågor i anslutning till säkerheten och vid behov lämnar rekommendationer om dem.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2008.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 14 februari 1991 om allmänna föreskrifter om säkerheten vid kärnkraftverk (395/1991).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

På kärnkraftverk för vilka driftstillstånd har beviljats innan denna förordning träder i kraft tillämpas inte bestämmelserna i 10 § 2–4 mom., 13 § 3 mom. 3 punkten, 14 och 17 § samt 19 § 3 mom., om inte en tillämpning med beaktande av ifrågavarande kärnkraftverks tekniska lösningar är motiverad i enlighet med den princip som föreskrivs i 7 a § i kärnenergilagen.