Go to front page
Statute Book of Finland

63/2008

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2008

Type of statute
Förordning
Date of Issue
Original publication
Booklet 12/2008 (Published 6.2.2008)

Text of original statute

No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen , betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2008 stöd för växtproduktion, stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd i stödregioner A och B så som bestäms i denna förordning.

2 §Beaktande av beslut från Europeiska gemenskapernas kommission

Nationellt stöd till södra Finland beviljas så som bestäms i denna förordning om inte något annat föranleds av Europeiska gemenskapernas kommissions beslut om stödet.

Om betalning av stöd enligt denna förordning beslutar jord- och skogsbruksministeriet. Förutsättningen till betalning av stöden är att Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt det beslut om statsunderstöd som gäller dem. Detta begränsar dock inte betalningen av förskott på stöden.

3 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

produktionsperiod en tolvmånadersperiod som inleds den 1 april under stödåret,

2)

sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

3)

rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001,

4)

övrigt köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder som slaktats 2008,

5)

nötkreatursregister ett system för identifiering och registrering av nötkreatur, om vilket det bestäms i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006),

6)

svinregister ett register som avses i 2 § 12 punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001),

7)

djurgrupp dikor, dikokvigor som är minst åtta månader och högst två år gamla, dikokvigor som är över två år gamla, tjurar och stutar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar och stutar som är över två år gamla, slaktade kvigor, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla eller övriga hästar och ponnyer som är minst ett år och högst tre år gamla.

4 §Allmänna grunder för fastställande av stöd

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.

Nationellt stöd för södra Finland kan betalas högst till det maximibelopp per produktionssektor som nämns i bilaga 2. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

2 kap.Stöd för husdjursskötsel

5 §Produktionsstöd för mjölk

För mjölk som sökanden år 2008 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden sålt direkt till konsumenterna kan det betalas produktionsstöd för mjölk, till högst följande belopp:

Stödregion

cent/liter

Yttre skärgården, regionerna A och B

4,0

Fasta Åland

4,0

Övriga A- och B-regioner

2,8

Produktionsstöd för mjölk kan betalas högst för den individuella referenskvantitet som producenten förfogar över och som har beviljats enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, nedan mjölkförordningen . Förhållandet mellan produktionsmängden för mjölk och den individuella referenskvantiteten granskas varje produktionsperiod. Vid granskningen beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 9 och 10 i mjölkförordningen.

6 §Stöd som beviljas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utifrån antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid tidpunkten för fastställande av stödet. Tidpunkten för fastställande av stödet är en räkningsdag eller någon annan period som stödet bestäms enligt.

Djurantalet omräknas till djurenheter enligt koefficienterna i bilaga 3.

Stöd per djurenhet beviljas till högst följande belopp:

Stödregionerna A och B

euro/djurenhet

Dikor och dikokvigor

73

Tjurar och stutar

187

Tackor

184

Hongetter

184

Hästar

187

Svin

Suggor och galtar

176

Slaktsvin och unga avelssvin

176

Hönor, inklusive moderhönor

166

Köttfjäderfän

Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän

154

Övriga köttfjäderfän

154

I skärgårdsområdena i regionerna A och B beviljas tilläggsstöd till högst följande belopp:

Yttre skärgården

euro/djurenhet

Dikor, dikokvigor och mjölkkor

220

Övriga nötkreatur

391

Tackor

391

Slaktsvin

25

Hönor, inklusive moderhönor

39

Inre skärgården

euro/djurenhet

Nötkreatur och tackor

218

Fasta Åland

euro/djurenhet

Nötkreatur, frånsett di- och mjölkkor samt dikokvigor

50

Tackor

52

Slaktsvin

10

Hönor, inklusive moderhönor

39

7 §Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren och att

1)

det för sökanden har fastställts ett individuellt tak i fråga om tackor enligt artikel 116 i rådets förordning om gårdsstöd,

2)

dikorna och dikokvigorna tillhör en köttras eller är framavlade genom en korsning med en köttras,

3)

hästarna utgör minst en stödberättigande djurenheter,

4)

tackorna utgör minst 1,5 stödberättigande djurenhet,

5)

sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande tackor i sin besittning i 100 dagar, nedan djurhållningsperiod för tackor , räknat från dagen efter den sista ansökningsdag,

6)

hongetterna utgör minst en stödberättigande djurenhet,

7)

hongetterna mellan den 1 september 2007 och den 31 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 400 liter per honget eller, när det gäller producenter som börjat hålla hongetter efter utgången av ansökningstiden för 2007 års stöd mellan den 1 maj 2008 och den 31 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd ska erhållas,

8)

sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande hästar i sin besittning mellan den 1 maj 2008 och den 8 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, nedan djurhållningsperiod för hästar .

Det individuella taket som avses i 1 mom. 1 punkten i fråga om tackor utgör det maximiantal djur som berättigar till stöd.

Under den djurhållningsperiod som avses i 1 mom. 8 punkten måste hästen befinna sig i Finland, med undantag av kortvariga vistelser utomlands i direkt samband med tävlingsresor och tävlingar. Detta förutsätter att tävlingen är allmänt känd och att den hålls i enlighet med hästhushållningsorganisationernas normala tävlingsregler.

8 §Begränsningar för beviljande av stöd per djurenhet

För hönor kan stöd beviljas för högst 260 djurenheter per gårdsbruksenhet.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2007.

För att stöd för hästar ska beviljas krävs det att hästens registerbeteckning, som finns i det registreringsbevis som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993), uppges i samband med ansökan om stöd. Om en sådan beteckning inte finns ska det i samband med ansökan om stöd lämnas tillförlitliga uppgifter om hästens ålder och om ägandeförhållandena samt uppgifter om en eventuell bestående identifikation eller en motsvarande identifikationsuppgift som specificerar hästen.

9 §Stöd för slaktade kvigor

Stöd för slaktade kvigor 2008 beviljas till ett belopp av högst 114 euro per slaktat djur.

Stöd betalas inte för slaktade kvigor för vilka det har betalats sådant stöd för dikor och dikokvigor som avses i 6 §.

10 §Rätten till stöd för slaktade djur

För att slaktade djur ska berättiga till stöd krävs att

1)

det har förts bok över djuren,

2)

djuret har slaktats i ett av Livsmedelssäkerhetsverket godkänt slakteri eller i ett av den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn godkänt litet slakteri och slaktuppgifterna har rapporterats till nötkreatursregistret, och

3)

slaktkroppen vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4)

slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor och minst 61 kilo för slaktsvin, och att

5)

sökanden eller sökandens familjemedlem oavbrutet har haft kvigan i sin besittning minst 60 dygn under de 90 sista dygnen före slaktningen av djuret.

Stöd betalas inte för en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen. Om kroppen av en kviga, en tjur, en stut eller ett slaktsvin har kasserats delvis betalas stöd för kroppen, förutsatt att dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, är minst den som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas djuret inte av stödet.

11 §Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

Stöd för unga avelssvin betalas endast en gång. Stödet betalas till en sökande från vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått tre månads ålder.

12 §Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöd bestäms utifrån antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt:

1)

stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under tolv räkningsdagar,

2)

stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under två räkningsdagar,

3)

stödet för tackor bestäms utifrån det antal tackor som uppfyller djurhållningsperioden för tackor,

4)

stödet för hongetter bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under en räkningsdag,

5)

stödet för hästar bestäms utifrån antalet hästar som uppfyller djurhållningsperioden för hästar,

6)

stödet för dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar, stutar och kvigor bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som enligt nötkreatursregistret varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008, nämnda dagar inräknade,

7)

stödet för slaktade kvigor, slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder bestäms utifrån antalet djur som slaktats 2008,

8)

stödet för unga avelssvin bestäms utifrån antalet djur som sålts för avel 2008.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. Tackorna kan dock levereras för slakt eller säljas levande först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för tackor, och besittningen av hästar överföras först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för hästar.

On hongetterna producerar mindre mjölk än vad som anges i 7 § 1 mom. 7 punkten, fås antalet hongetter som berättigar till stöd genom att mängden producerad mjölk divideras med den mängd som en honget i medeltal ska producera. Stöd kan dock inte betalas för ett större antal hongetter som berättigar till stöd än vad sökanden har uppgett i ansökan.

13 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar, stutar och kvigor fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas beaktas inte det största och inte det minsta antalet. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas beaktas inte det största antalet och inte heller de fyra minsta antalen.

Om det på gården inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan antalet under de högst fyra första räkningsdagarna räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. När fastställelseperioden för stödet byts beräknas det genomsnittliga antalet på motsvarande sätt.

14 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under perioden för fastställande av stöd och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gården, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll under de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

I den situation som avses i 1 mom. bestäms stödet utifrån ett medeltal av djurantalet under alla räkningsdagar.

15 §Användning av sedvanligt djurantal som grund för beviljande av stöd

I den situation som avses i 10 § 5 mom. i stödlagen kan man som sedvanligt djurantal använda det djurantal som legat till grund för stödet för föregående stödår. Till ansökningsblanketten ska det då fogas en utredning om minskningen av djurantalet. Om djurantalet har minskat på grund av en djursjukdom, ska också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det för föregående stödåret djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan man som sedvanligt djurantal använda det genomsnittliga djurantal som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande stödår som föregått det stödåret.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen är minst tio procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen multipliceras med 0,98.

Om det finns flera uppfödningsavdelningar för broilrar på en gård och det sammanräknade antalet broilrar på gården på räkningsdagen är minst tio procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar, ska producenten anmäla räkningsdagens broilerantal separat för i varje avdelning. I fråga om avdelningar där antalet broilrar är lägre än normalt kan det sedvanliga djurantalet beräknas på det sätt som föreskrivs i 3 mom.

De dagsgamla kycklingarna hör till samma uppfödningsomgång om de har levererats till gården inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. De verifikat av kycklingleverantören där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår ska fogas till ansökan.

16 §Fastställande av förskott på husdjursstöd

Grunden för fastställande av förskott på husdjursstöd är det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2007. Grunden för fastställande av förskott på stöd för tackor är dock det antal tackor som sökanden har uppgett i sin stödansökan för 2008 eller ett lägre antal djur som konstateras vid eventuell tillsyn.

Om antalet djur för 2008 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2007, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökningstiden för 2007 års stöd eller om produktionen ökas betydligt 2008, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, om denna utredning kan anses vara tillförlitlig. Kan utredningen om antalet djur inte anses vara tillförlitlig, kan förskottet för djurgruppen i fråga lämnas helt eller delvis obetalt. Ökningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2008 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2007.

Som en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. kan anses dokument som visar djur som ska anskaffas, uppgifter om produktionslokalerna eller andra motsvarande uppgifter.

17 §Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på husdjursstöd betalas till 80 procent av det slutliga stödet för unga suggor och galtar som är avsedda för avel och för slaktade kvigor, slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur som berättigar till stöd betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd kan inte betalas innan sökanden har beviljats undantag enligt 27 § i stödlagen, om sökanden behöver ett undantag för att kunna få stöd.

3 kap.Stöd för växthusproduktion samt stöd för lagring av trädgårdsprodukter

18 §Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2008. Om det är uppehåll i odlingen denna dag, bestäms stödet enligt den växthusareal som berättigar till stöd och som var i odling tiden före uppehållet.

Växthusen ska användas för odling, och deras sammanlagda areal ska vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden ska göra upp en odlingsplan för varje växthus och för varje kalendervecka. Odlingssäsongen och de växter som odlas under den ska framgå av odlingsplanen. Ändringar i odlingsplanen ska skriftligen anmälas till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning senast tre arbetsdagar före den planerade ändringen. Odlingsplanen ska också ändras när odlingssäsongen ändras från kort till lång. Stödet bestäms då enligt den korta odlingssäsongen.

Kulturväxter som kan beviljas stöd för är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, bladdill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

19 §Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas till högst följande belopp:

Odlingssäsong

euro/m 2

Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån.

3,9

Lång: över 7 mån.

10,7

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2008. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock alltid enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskottet på stödet för växthusproduktion är 60 procent av det stöd som beviljas utgående från den odlingsareal ansökan gäller.

20 §Stöd för lagring av trädgårdsprodukter

Stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan, utifrån genomsnittet av den lagringsvolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2008, den 14 november 2008 och den 15 december 2008, för den lagringsvolym som berättigar till stöd beviljas till högst följande belopp:

Lagertyp

euro/m 3

Maskinellt kylda lager

14,2

Övriga lager

8,8

Lagringsvolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna ska förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produktvolymer som konstateras ha blivit skämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i de lagringsvolymer som uppges.

Trädgårdsprodukter som berättigar till lagringsstöd är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål.

4 kap.Särskilda bestämmelser

21 §Register

För att stöd ska beviljas krävs det att

1)

nötkreaturen är märkta och registrerade i nötkreatursregistret,

2)

den som ansöker om stöd för tackor och hongetter är registrerad som djurhållare i det får- och getregister som avses i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005) och att de tackor och hongetter som ansökan gäller har märkts i enlighet med 8 § i nämnda förordning,

3)

den som ansöker om stöd för svin är registrerad som producent i svinregistret,

4)

den som ansöker om stöd för hönor vid behov är registrerad som djurhållare i det hönsgårdsregister som avses i 26 a § i djurskyddslagen (247/1996).

5 kap.Ikraftträdande

22 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 6 februari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 31 januari 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa AnttilaÖverinspektör Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD TILL SÖDRA FINLAND

Region A

Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Muurla, i Mynämäki kommun före detta Mietoinen kommun, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region B

Akaa, Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Itis, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luumäki, Luvia, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki med undantag av de områden som hör till region A, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, NummiPusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Skärgårdsområden

Yttre skärgården

Brändö, Föglö, Houtskär, Iniö, Korpo, Kumlinge, Kökar, Nagu, Sottunga, Velkua och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Finby, Gustavs, Halikko, Hammarland, Ingå, Lemland, Lemu, Merimasku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Rimito, Sagu, S:t Karins, Tövsala och Åbo.

Inre skärgården

De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområden i följande kommuner: Hartola, Hauho, Joutseno, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kuhmoinen, Kuusankoski, Orivesi, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä och Valkeala.

Fasta Åland

Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland.

Bilaga 2

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIBELOPP

stödets belopp, miljoner euro

Mjölk, nötkreatur, tackor och hongetter samt hästar

24,32

Svin

28,73

Hönor, inklusive moderhönor

5,91

Köttfjäderfän

6,08

Växthusproduktion

17,12

Stöd för lagring av trädgårdsprodukter

1,05

Bilaga 3

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER

Djurenhet = de

de

Dikor och mjölkkor

1

Dikokvigor, över 2 år

1

Dikokvigor 8 mån.―2 år

0,6

Tjurar, stutar och kvigor, över 2 år

1

Tjurar, stutar och kvigor, 6 mån.―2 år

0,6

Tackor

0,15

Hongetter

0,48

Suggor och galtar

0,7

Hönor, inklusive moderhönor

0,013

Broilrar

0,0053

Moderdjur av broiler

0,025

Moderdjur av gås, anka och kalkon

0,026

Moderdjur av and och fasan, hägnade

0,013

Hästar

- avelsston (hästar och ponnyer)

1

- finska hästar, minst 1 år

0,85

- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer

0,6

BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER

13 slaktade slaktsvin

1 de

13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur

1 de

223 slaktade kalkoner

1 de

325 slaktade gäss

1 de

585 slaktade ankor

1 de

1 375 slaktade hägnade änder

1 de

1 375 slaktade hägnade fasaner

1 de

Top of page