331/2008

I denna förordning föreskrivs om fastställandet av de skördeskadeersättningar som beviljas med stöd av lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000), nedan skördeskadelagen , samt statsrådets förordning om ersättande av skördeskador (297/2008), nedan skördeskadeförordningen , samt det förfarande som ska iakttas i samband med behandling och utbetalning av ersättningarna.

Med kvalitativ skada enligt 2 § 2 mom. i skördeskadelagen avses en av en skadefaktor som anges i 1 mom. i nämnda paragraf föranledd skördeskada på ett vidsträckt område, vilken kan konstateras i samband med värdering av skördeskadan och med anledning av vilken

Med normal odlingssed på orten, vilken i 4 § 4 mom. i skördeskadelagen anges som förutsättning för utbetalning av ersättning, avses att

En nyodling anses först den tredje vegetationsperioden uppfylla kravet på den i 4 § 4 mom. i skördeskadelagen avsedda odlingssed som är normal på orten.

För skador på svarta och gröna vinbär kan skördeskadeersättning betalas det andra tillväxtåret efter planteringsåret. För skador på röda och vita vinbär kan skördeskadeersättning betalas det tredje tillväxtåret efter planteringsåret.

Har ett bärväxtbestånd föryngrats genom nedklippning betalas inte skördeskadeersättning för skador som uppstår under nedklippningsåret eller om nedklippningen sker på hösten för skador som uppstår under den vegetationsperiod som följer efter nedklippningen.

Har ett bärväxtbestånd inte föryngrats genom nedklippning, betalas inte skördeskadeersättning för skador på över 15-åriga växtbestånd. För skador på över 20-åriga bärväxtbestånd betalas skördeskadeersättning inte, även om växtbeståndet har föryngrats genom nedklippning.

Skördeskadeersättning kan sökas enbart för skador som gäller den växt och det användningsändamål som har uppgetts i stödansökan gällande vegetationsperioden och det odlade skiftet.

De arealer som till följd av att normal odlingssed inte iakttagits eller av andra skäl har lämnats utanför det skadeområde som ligger till grund för skördeskadeersättningen, innefattas i den areal som används vid uträkningen av normskörden.

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska bedöma storleken av sådana skador som föranletts av en i 2 § i skördeskadelagen avsedd skadefaktor. För konstaterande av en kvalitativ skada som avses i 2 § i denna förordning ska den som söker skördeskadeersättning till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sända analysbevis som påvisar skördens kvalitet.

Om det konstateras att andra skadefaktorer än de som anges i 2 § i skördeskadelagen har orsakat odlingen skada, ska också uppgifter om dessa antecknas i värderingshandlingarna. Även skadefaktorerna och skadans omfattning ska bedömas.

Om det på samma jordbruksskifte har inträffat både en skördeskada och en skada som orsakats av hjortdjur eller rovdjur, beaktas inte vid värderingen av skördeskadan de skador som orsakats av hjortdjuren eller rovdjuren.

För värdering av lägenhetsbestämda skördeskador kan kommunen hos den som söker skördeskadeersättning ta ut en avgift som uppgår till högst 20 euro per värderingsgång och högst 2 euro för varje påbörjat hektar av skadeområdet.

Fakturan från en rådgivningsorganisation som anlitats vid värderingen av skördeskador godkänns av kommunen, och sänds därefter till Landsbygdsverket.

För sakkunniginsatser som används vid värdering av skördeskador kan ersättning betalas enligt följande:

Denna förordning träder i kraft den 23 maj 2008.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 15 maj 2003 om ersättande av skördeskador (364/2003) jämte ändringar.