242/2008

Den skattskyldige eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring hos skatterättelsenämnden genom ett skriftligt rättelseyrkande, om saken inte har avgjorts genom beslut på besvär. Ändring får dock inte sökas i beslut som avses i 25 § 3 mom.

Rättelseyrkande som avser skatt på arv och gåva ska framställas hos skatterättelsenämnden vid det skatteverk som har verkställt beskattningen eller som borde ha verkställt beskattningen. Rättelseyrkandet ska tillställas skatteverket inom föreskriven tid.

Den skattskyldige ska framställa rättelseyrkande inom fem år från ingången av det år som följer på det år under vilket arvs- eller gåvobeskattningen verkställdes. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska framställa rättelseyrkandet inom sex månader från den dag då beskattningen verkställdes.

Över skatteverkets beslut, som gäller skatterättelse och beskattning som en besvärsinstans har återförvisat för nytt verkställande, får rättelseyrkande dock utan hinder av den tid som anges ovan framställas inom 60 dagar från den dag då den som är berättigad att söka ändring fick del av beslutet. Beslutet kan delges utan användning av mottagningsbevis, varvid det anses ha delgivits den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. I fråga om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas tidsfristen från det att beslutet fattades.

Med avvikelse från 43 § ska ändring i ett förhandsavgörande enligt 39 a § sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets arvlåtaren var bosatt vid sitt frånfälle eller överlåtaren av egendomen bor. Om ingen förvaltningsdomstol skulle vara behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvärsrätt har den som ansökt om förhandsavgörandet och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Besvärsskriften ska tillställas förvaltningsdomstolen eller skatteverket inom besvärstiden. Skatteverket ska utan dröjsmål vidarebefordra den inlämnade besvärsskriften och de handlingar som gäller beskattningen till förvaltningsdomstolen.

Besvären ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av förhandsavgörandet. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt beräknas tidsfristen från det beslutet fattades.

I ett beslut genom vilket förhandsavgörande inte har meddelats får ändring inte sökas genom besvär.

Den skattskyldige eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut som har meddelats på grund av rättelseyrkande genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets arvlåtaren var bosatt vid sitt frånfälle eller gåvogivaren var bosatt vid gåvoskatteskyldighetens inträde. Om ingen förvaltningsdomstol skulle vara behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvärsskriften ska tillställas förvaltningsdomstolen eller skatteverket inom besvärstiden. Skatteverket ska utan dröjsmål vidarebefordra den inlämnade besvärsskriften och de handlingar som gäller beskattningen till förvaltningsdomstolen.

Besvärstiden för den skattskyldige är fem år från ingången av det år som följer på det år under vilket arvs- eller gåvobeskattningen verkställdes. Besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är sex månader från den dag då beskattningen verkställdes. Utan hinder av de ovan angivna tiderna får besvär över beslut på rättelseyrkande dock anföras inom 60 dagar från den dag då den som är berättigad att söka ändring fick del av beslutet. Beslutet kan delges utan användning av mottagningsbevis, varvid det anses ha delgivits den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. Besvärstiden för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt räknas från det att beslutet fattades.

En förvaltningsdomstol som behandlar ett besvärsärende ska med anledning av besvär som anförts av den skattskyldige bereda Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande och vid behov genmäle.

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges besvär kan ändras med högst 3 000 euro.

Besvär som en skattskyldig eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt anför hos förvaltningsdomstolen och som borde ha riktats till skatterättelsenämnden som ett rättelseyrkande, ska behandlas som ett rättelseyrkande. Därvid fattas inte beslut om att lämna besvären utan prövning.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. På ändringssökande tillämpas då 70 och 71 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut om förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet. På statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt besvärsrätt.

Skatteförvaltningen kan på ansökan bevilja partiell eller fullständig befrielse från arvs- och gåvoskatt, förseningsränta, dröjsmålsränta och restavgift samt ränta med anledning av uppskov. Befrielse kan beviljas, om

Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som handläggs av Skatteförvaltningen.

Är betalningen av arvs- eller gåvoskatt på utsatt tid förenad med svårighet för den skattskyldige, kan Skatteförvaltningen på ansökan bevilja uppskov med erläggandet av skatten. Skatteförvaltningen beviljar uppskov på villkor som bestäms av finansministeriet. Ministeriet kan av särskilda skäl överta avgörandet av ett uppskovsärende. Ministeriet bestämmer härvid uppskovsvillkoren i sitt beslut på ansökan.

Har värdet av en andel i ett bo eller av en gåva efter att skattskyldigheten började väsentligt minskat, kan Skatteförvaltningen av särskilda skäl på ansökan besluta att en sådan andel av den betalda skatten som kan anses vara skälig ska återbetalas till den skattskyldige eller att det obetalda skattebeloppet ska minskas i motsvarande mån.

Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som handläggs av Skatteförvaltningen.