108/2007

Under utsläppshandelsperioderna 2005― 2007 och 2008―2012 delas utsläppsrätterna gratis ut till verksamhetsutövarna.

En anläggnings utsläppsrätter beräknas särskilt för delarna i anläggningen eller dess produktion och anläggningens totala utsläppsrätter erhålls av summan av de särskilt beräknade utsläppsrätterna. Indelas en anläggning eller dess produktion i flera undergrupper som avses i 18 eller 31 a §, beräknas utsläppsrätterna särskilt för varje del av anläggningen eller dess produktion enligt fördelningskriterierna för den undergrupp de hör till.

För förslaget till nationell fördelningsplan samt beviljandet av utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008―2012 delas delarna i en anläggning och dess produktion in i följande undergrupper:

I förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008―2012 avses med

När koldioxidutsläppen vid förbränningen av bränslen beräknas, används som utsläppskoefficienter för bränslena i första hand de koefficienter för specifika utsläpp och oxidationskoefficienter för bränslena som används i den nationella inventeringsrapport om utsläpp av växthusgaser (Greenhouse gas emissions in Finland 1990―2004, National Inventory Report to the UNFCCC, 27 May 2006) som Statistikcentralen publicerade den 27 maj 2006 och i andra hand de koefficienter som klimatpanelen på regeringsnivå (IPCC) har fastställt. Om en verksamhetsutövare på basis av de riktlinjer som kommissionen gett för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser (2004/156/EG) kan visa att det är motiverat att använda koefficienter som avviker från dem som har fastställts i Statistikcentralens inventeringsrapport eller IPCC:s riktlinjer, kan dessa koefficienter användas vid beräkningen av utsläppsrätterna för ifrågavarande verksamhetsutövares anläggning.

Vid beviljandet av utsläppsrätter multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna för undergrupperna A, B och E med följande koefficienter för effektivitet:

Vid beviljandet av utsläppsrätter multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna för undergrupperna C och D med följande koefficienter för nedskärning:

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningarna i undergrupp A för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att koefficienten för den industriella processens genomsnittliga specifika utsläpp multipliceras med koefficienten för den industriella processens genomsnittliga kapacitetsutnyttjande. Anläggningarnas genomsnittliga produktionskapacitet år 2007 multipliceras med denna produkt och därefter multipliceras resultatet med koefficienten för effektivitet för undergrupp A, 0,95. Utsläppsrätterna för oljeraffinering beräknas i enlighet med bestämmelserna i 31 e §.

Koefficienten för det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Den genomsnittliga produktionskapaciteten år 2007 grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av produktionskapaciteten för år 2007 bör grunda sig på redan genomförda projekt eller på beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som skall beviljas för oljeraffinering för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp. Till detta antal utsläppsrätter fogas den väteproduktionsmängd som verksamhetsutövaren har uppskattat för år 2007 i ton multiplicerad med talet 5,6. Till det tal som erhålls på detta sätt skall fogas den mängd koldioxidutsläpp under 2007 som förorsakas av ökad bränsleförbrukning i raffinaderiet och är en följd av betydande ändringar i slutproduktens struktur som sammanhänger med raffinaderiförändringen, och denna summa skall multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp A, 0,95.

En anläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att det bränsle som använts vid väteproduktionen under motsvarande tid dras av från årsförbrukningen och av de erhållna talen lämnas den största och minsta iakttagelsen obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Mängderna koldioxidutsläpp under 2007 som härrör från väteproduktionen och den ökade bränsleförbrukningen som sammanhänger med raffinaderiförändringen grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring av anläggningens verksamhet år 2007 skall grunda sig på redan genomförda projekt eller beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningarna i undergrupp B för industrins energiproduktion och produktionen av el i anslutning därtill för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen för industrins energiproduktion och produktionen av el i anslutning därtill multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp. Utsläppsrätterna för massa- och pappersindustrins, metalltillverkningens samt den kemiska industrins anläggningar i undergrupp B beräknas genom att ovan erhållna produkt multipliceras med den kända relationen mellan kapaciteterna den 1 januari 2007 och den 30 juni 2000 i en industriell process som är nära anknuten till anläggningens energiproduktion. Det erhållna talet multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp B, 0,90.

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i en förbränningsanläggningsenhet beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna. I fråga om massa- och pappersindustrin beräknas bränsleförbrukningen endast i fråga om fossila bränslen och torv.

Från den årliga bränsleförbrukningen i en anläggning som hör till undergrupp B avdras det kalkylerade bränslebehovet för den kondensel som anläggningen producerar och härvid används värdet 0,4 som verkningsgrad. I fråga om produktionen av kondensel beräknas utsläppsrätterna i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp D.

Utsläppsrätterna för produktionen av kondensel i sådana anläggningar i massa- och pappersindustrin samt oljeraffineringen som hör till undergrupp B beräknas i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp B och det kalkylerade bränslebehovet för kondenselen avdras inte från årsiakttagelserna av bränsleförbrukningen. Utsläppsrätterna för produktionen av kondensel beräknas dock i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp D, om en anläggning i massa- och pappersindustrin eller oljeraffineringen som hör till undergrupp B är planerad för betydande produktion av kondensel.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Om en anläggning som hör till undergrupp B har producerat fjärrvärme under åren 1998―2002, görs vid beräkningen av utsläppsrätterna för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad produktion en sådan temperaturkorrigering som avses i 31 g § 3 mom. Om i genomsnitt över 20 procent av värme- och ångproduktionen åren 2002―2005 i en anläggning i undergrupp B har varit produktion av fjärrvärme, används dessutom koefficienten för abonnerad effekt vid beräkningen av utsläppsrätterna för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad produktion.

Om en ny förbränningsanläggningsenhet har tagits i bruk efter 1998 på anläggningsplatsen för en anläggning som hör till undergrupp B och den nya anläggningsenhetens andel av den sammanräknade energiproduktionen på anläggningsplatsen efter ibruktagandet av enheten är över hälften, och de ersatta förbränningsanläggningsenheterna eller största delen av dem kvarstår i drift som reserv- eller spetslastanläggningar eller motsvarande, beräknas utsläppsrätterna för varje anläggning som tagits i bruk före den nya förbränningsanläggningsenheten separat så att den utsläppsgrundande perioden för nya förbränningsanläggningsenheter enligt 31 j § används som utsläppsgrundande period. I övrigt beräknas utsläppsrätterna i enlighet med 1―5 mom. Det som föreskrivs i detta moment tillämpas även när två eller flera förbränningsanläggningsenheter samtidigt har uppförts på anläggningsplatsen efter 1998.

Om det på anläggningsområdet för en anläggning som hör till undergrupp B har skett en betydande ändring i uppbyggnaden av energiproduktionen under åren 1999―2004 så att en förnyad panna, som har varit reservanläggning, har ändrats till huvudpanna och dess andel av den sammanräknade energiproduktionen på anläggningsplatsen efter ändringen utgör över hälften, kan anläggningens utsläppsrätter på ansökan av verksamhetsutövaren beräknas så att som utsläppsgrundande period för förbränningsanläggningsenheterna på anläggningsområdet används den utsläppsgrundande perioden enligt 31 j § för den ändrade förbränningsanläggningsenheten eller i fråga om anläggningsändringar som blivit färdiga efter den 19 augusti 2004 de tolv månader som följer på färdigställandet av anläggningsändringarna. I övrigt beräknas utsläppsrätterna enligt 1―5 mom.

Utsläppsrätterna för anläggningar i undergrupp C som producerar fjärrvärme för samma fjärrvärmenät beräknas så att dessa anläggningar behandlas som en helhet. De utsläppsrätter som skall beräknas för fjärrvärmenätet för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år erhålls genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmenätet multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp och den produkt som erhålls på detta sätt multipliceras med koefficienten för abonnerad effekt.

Den årliga bränsleförbrukningen för ett fjärrvärmenät erhålls när den årliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter som levererat värme till fjärrvärmenätet och för den el som producerats i anslutning därtill räknas samman. Den årliga bränsleförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter som producerar värme för fjärrvärmenätet och för den el som producerats i anslutning därtill erhålls när bränslena för den årliga industriella värmeproduktionen och den el som producerats i anslutning därtill samt den årliga kalkylerade bränsleförbrukningen för kondensel dras av från bränsleförbrukningen vid förbränningsanläggningsenheten. Den årliga bränsleförbrukningen för kondensel fastställs genom att värdet 0,4 används som verkningsgrad i fråga om produktionen av kondensel och genom att förbränningsanläggningsenhetens bränsleuppdelning under det aktuella året används som bränsleuppdelning i fråga om kondenselen.

Bränsleförbrukningen för en anläggnings fjärrvärmeproduktion och för den el som producerats i anslutning därtill korrigeras så att den motsvarar utomhustemperaturen på lång sikt genom att den multipliceras med en koefficient som erhålls när talet 0,65 multipliceras med förhållandet mellan det genomsnittliga graddagstalet åren 1971―2000 i det storområde där anläggningen är belägen och det verkliga årliga graddagstalet för den utsläppsgrundande perioden 1998―2002 och den produkt som erhålls på detta sätt ökas med 0,35.

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för ett fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser som har beräknats enligt 2 och 3 mom. och som avser åren 1998―2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Den årliga koefficienten för specifika utsläpp för ett fjärrvärmenät erhålls genom att koldioxidutsläppen från fjärrvärmenätets fjärrvärmeproduktion och den el som producerats i anslutning därtill divideras med den årliga bränsleförbrukning för fjärrvärmenätet som fastställts enligt 2 mom. Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp för ett fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998―2002 så att den största och minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre iakttagelserna.

Om en ny förbränningsanläggningsenhet som producerar baslast för fjärrvärme byggs i fjärrvärmenätet och den har beviljats utsläppsrätter i enlighet med fördelningskriterierna i 28 § innan ett beslut enligt 34 § har fattats om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008― 2012, dras de kalkylerade utsläppsrätter för undergrupp C som i enlighet med 31 n § skall beräknas för fjärrvärmeproduktionen i en sådan förbränningsanläggningsenhet för utsläppshandelsperioden 2008―2012 av från de utsläppsrätter som skall beräknas för fjärrvärmenätet.

De utsläppsrätter som beräknats för ett fjärrvärmenät i enlighet med 31 g § inriktas på enskilda verksamhetsutövare i relation till hur mycket kalkylerade koldioxidutsläpp verksamhetsutövarnas förbränningsanläggningsenheter i fjärrvärmenätet har haft under de gemensamma verksamhetsåren 2002―2005. En verksamhetsutövares kalkylerade koldioxidutsläpp under de gemensamma verksamhetsåren 2002―2005 erhålls genom att bränsleförbrukningen för verksamhetsutövarens fjärrvärmeproduktion och för den el som producerats i anslutning därtill under de gemensamma verksamhetsåren 2002―2005 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp för fjärrvärmen och den el som producerats i anslutning därtill åren 1998―2002.

Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp beräknas på basis av koefficienterna för specifika utsläpp för den sammanlagda fjärrvärmeproduktionen och den el som producerats i anslutning därtill vid en verksamhetsutövares anläggningar åren 1998―2002 så att den största och minsta koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande tre koefficienterna.

Om en verksamhetsutövare i ett fjärrvärmenät endast har en anläggning, som blivit färdig

De utsläppsrätter som beräknats för en verksamhetsutövare inriktas på verksamhetsutövarens fjärrvärmeproducerande förbränningsanläggningsenheter i relation till hur mycket koldioxidutsläpp de har haft vid produktionen av fjärrvärme och den el som producerats i anslutning därtill under de för förbränningsanläggningsenheterna i samma fjärrvärmenät gemensamma verksamhetsåren 2002―2005. De utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008―2012 som skall beviljas för en anläggning i undergrupp C eller för en del av dess produktion och som motsvarar ett år erhålls genom att utsläppsrätterna för förbränningsanläggningsenheterna i anläggningen i fråga i undergrupp C räknas samman och summan multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp C, 0,80.

Om i genomsnitt under 20 procent av värme- och ångproduktionen i en anläggning i ett fjärrvärmenät åren 2002―2005 har varit produktion av fjärrvärme, beaktas inte koefficienten för abonnerad effekt vid beräkningen av utsläppsrätterna för anläggningen. Den inverkan som koefficienten för abonnerad effekt har beaktas härvid i de övriga anläggningarna som levererar värme till fjärrvärmenätet genom att de utsläppsrätter som inte delats ut i fjärrvärmenätet delas mellan de anläggningar vars värme- och ångproduktion i genomsnitt har utgjorts av minst 20 procent fjärrvärmeproduktion under den utsläppsgrundande perioden 2002―2005. Fördelningen görs mellan verksamhetsutövarna vid de aktuella anläggningarna i relation till de kalkylerade koldioxidutsläppen för förbränningsanläggningsenheterna i fjärrvärmenätet under de gemensamma verksamhetsåren 2002―2005.

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningarna i undergrupp D för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 2000―2003 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp åren 2000―2003 och denna produkt multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp D, 0,33. Det antal utsläppsrätter som erhålls på detta sätt multipliceras ytterligare med den anpassningskoefficient som avses i 31 s §. Bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 2000―2003.

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningarna i undergrupp E för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren 1998―2002 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp åren 1998―2002 och denna produkt multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp E, 0,90. Bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av åren 1998―2002.

Utsläppsrätter beviljas inte för förbränningsanläggningsenheter med en tillförd effekt på högst 1 megawatt som är avsedda för upprätthållande av anläggningens elsystem vid störningar.

För anläggningar eller delar av dem som blivit färdiga mellan den 1 januari 1998 och den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008―2012 i enlighet med fördelningskriterierna för den undergrupp som är i fråga och vid beräkningen används följande medelvärden:

De utsläppsrätter som skall beviljas för anläggningar i undergrupp D som blivit färdiga mellan den 1 januari 2000 och den 19 augusti 2004 beräknas med hjälp av det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en tidsperiod enligt 1 mom. 3―7 punkten. För anläggningar i undergrupp E som blivit färdiga mellan den 1 januari 2000 och den 19 augusti 2004 används det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika utsläpp under en period enligt 1 mom. 1―7 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på de delar av en anläggnings produktion som hänför sig till undergrupp C.

För sådana nya deltagare under utsläppshandelsperioden 2005―2007 som avses i 27 § 2 mom. 1―5 punkten och som omfattas av det förslag till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008―2012 som avses i 34 § beviljas utsläppsrätter i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n §. För anläggningar eller delar av dem som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter dock i enlighet med fördelningskriterierna i 31 o § 1 mom., med undantag av förbränningsanläggningsenheter som hör till undergrupp C. För förbränningsanläggningsenheter eller delar av dem som hör till undergrupp C och som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter för produktion som hänför sig till undergrupp C i enlighet med bestämmelserna i 31 g och 31 h §.

De utsläppsrätter som skall beviljas för sådana ändringar av en anläggning eller process i undergrupp A som avses i 27 § 2 mom. 6 punkten och som har tagits i kommersiellt bruk innan det beslut om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008―2012 som avses i 34 § har fattats ingår i de utsläppsrätter som skall beräknas i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d §.

I förslaget till nationell fördelningsplan reserveras en del av utsläppsrätterna för utsläppshandelsperioden 2008―2012 för sådana anläggningar och ändringar av anläggningar som avses i 31 m § 1 mom. ( ny deltagare ), som inte ingår i det förslag till nationell fördelningsplan som avses i 34 § och som tas i kommersiellt bruk innan utsläppshandelsperioden har gått ut. Utsläppsrätter beviljas för den resterande utsläppshandelsperioden från ingången av den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Om en befintlig anläggning börjar höra till lagens tillämpningsområde och för den beviljas utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 31 m §, beviljas utsläppsrätter från ingången av den månad som följer på den då anläggningen började höra till lagens tillämpningsområde.

Som en följd av att en anläggnings tillstånd för utsläpp av växthusgaser har återkallats, överförs de av anläggningens utsläppsrätter som inte har registrerats på dess konto i det nationella registret till den andel som har reserverats för nya deltagare. Om den andel som har reserverats för nya deltagare för utsläppshandelsperioden 2008―2012 inte räcker till för alla de nya deltagare som avses ovan, skall de nya deltagarna skaffa sig utsläppsrätter av verksamhetsutövarna i andra anläggningar eller på marknaden. För de nya deltagare som i enlighet med 40 § har ansökt om men ännu inte beviljats utsläppsrätter skall de utsläppsrätter som beviljas anpassas till det resterande antalet utsläppsrätter så att en lika stor procentandel dras av från samtligas antal utsläppsrätter som har beräknats enligt 31 c och 31 n―31 s §.

Den andel som reserverats för nya deltagare kan även användas i fråga om ändringar som gäller ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 37 § och som föranleds av domstolsbeslut eller annat motsvarande. Ett villkor är att Europeiska gemenskapernas kommission inte förhindrar att den andel som reserverats för nya deltagare används för ovan nämnda ändamål.

Om utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare blir oanvända, kan staten sälja utsläppsrätterna på marknaden. Beslut om försäljning av utsläppsrätter och om villkoren för försäljningen fattas av statsrådet.

Av den andel som skall reserveras för nya deltagare beviljas under utsläppshandelsperioden 2008―2012 utsläppsrätter

De utsläppsrätter som skall beviljas för en sådan ny anläggning eller ändring av en anläggning som avses i 31 m § 1 mom. 1―4, 6 eller 7 punkten för utsläppshandelsperioden 2008―2012 och som motsvarar ett år beräknas som en produkt av den tillförda effekten i anläggningen eller ändringen av anläggningen, den årliga utnyttjningstiden för toppeffekt för den anläggningstyp som avses i 3 mom. och koefficienten för specifika utsläpp vid förbränningen av det bränsle som används som jämförelsebränsle.

Om en anläggning eller ändring av en anläggning är en ny deltagare som hör till flera av de undergrupper som anges i 31 a § beräknas utsläppsrätterna särskilt för varje undergrupp. Den tillförda effekten i en ny förbränningsanläggningsenhet fördelas för detta ändamål mellan industrin, fjärrvärmen, den el som producerats i anslutning till dessa samt den separata elen. Fördelningen görs i nämnt syfte utgående från de effektuppgifter som anges i planeringsgrunderna. Utsläppsrätterna för den nya anläggningen eller ändringen av en anläggning erhålls därefter genom att utsläppsrätterna för de olika undergrupperna räknas samman. De kalkylerade utsläppsrätterna för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter för effektivitet och nedskärning som föreskrivs i 31 c §.

Som årliga utnyttjningstider för toppeffekt för nya anläggningar eller ändringar av anläggningar används följande värden:

När antalet utsläppsrätter beräknas används följande koefficienter för specifika utsläpp:

Utsläppsrätterna för en ändring av en anläggning i undergrupp A som tas i kommersiellt bruk före den 1 januari 2008 beviljas i enlighet med fördelningskriterierna i 1―4 mom. endast till den del utsläppsrätterna för ändringen av anläggningen inte har beaktats på basis av anläggningens produktionskapacitet år 2007 i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d §.

De utsläppsrätter som skall beviljas för sådana befintliga anläggningar eller delar av dem som avses i 31 m § 3―5 mom. beräknas enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d―31 j §. Utsläppsrätterna för en anläggning eller del av den som tagits i bruk efter den 19 augusti 2004 beräknas dock enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n §.

Om en befintlig anläggning eller förbränningsanläggningsenhet börjar höra till lagens tillämpningsområde och ansluts till ett fjärrvärmenät där utsläppsrätter för de anläggningar i undergrupp C som producerar fjärrvärme för fjärrvärmenätet har beräknats och beviljats i enlighet med 31 g och 31 h §, beräknas utsläppsrätterna för den anläggning eller del av anläggning som börjar höra till lagens tillämpningsområde per förbränningsanläggningsenhet som ett aritmetiskt medelvärde av koldioxidutsläppen under fulla verksamhetsår 1998―2004. De utsläppsrätter för undergrupp C som motsvarar ett år erhålls genom att detta tal multipliceras med koefficienten för nedskärning för undergrupp C, 0,80.

Utsläppsrätterna för sådana förbränningsanläggningsenheter som avses i 31 m § 9 punkten och som ersätter industriella förbränningsanläggningsenheter eller andra motsvarande industriella förbränningsprocesser som inte omfattas av denna lag beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av koldioxidutsläppen från de ersatta industriella förbränningsanläggningsenheterna eller andra motsvarande industriella förbränningsprocesserna åren 2001―2005. De utsläppsrätter som motsvarar ett år erhålls genom att detta tal multipliceras med koefficienten för effektivitet för undergrupp B, 0,90.

Utsläppsrätterna för sådana ändringar i produktionskapaciteten för massa och papper som avses i 31 m § 8 punkten beräknas med hjälp av granskning av energibalansen. Vid granskningen av energibalansen fastställs investeringens effekter på användningen av bränslen i fabriksområdet för varje delprocess och i de olika undergrupper som anges i 31 a §. De utsläppsrätter för de olika undergrupperna som motsvarar ett år beräknas genom att ändringen av bränsleförbrukningen i en undergrupp multipliceras med den koefficient för specifika utsläpp som föreskrivs i 31 n § 4 mom. De kalkylerade utsläppsrätterna för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter för effektivitet och nedskärning som föreskrivs i 31 c §.

Om granskning av energibalansen tillämpas på en anläggningshelhet med fler än ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser, kan innehavarna av utsläppstillstånden gemensamt göra en sådan ansökan om beviljande av utsläppsrätter för en ny deltagare som avses i 40 §. Om verksamhetsutövarna inte gör en gemensam ansökan, utsträcker sig granskningen av energibalansen endast till de verksamheter som tillståndet gäller.

Om en investering görs i en förbränningsanläggningsenhet inom massa- och pappersindustrin som hör till undergrupp B efter det att utsläppsrätter, på grund av en ökning i produktionskapaciteten för massa och papper, i enlighet med den granskning av energibalansen som avses i 1 mom. har beviljats för en annan förbränningsanläggningsenhet på anläggningsområdet som hör till undergrupp B, dras de utsläppsrätter som beviljats tidigare på basis av granskningen av energibalansen av från de utsläppsrätter som beräknats för förbränningsanläggningsenheten enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n § för en ny anläggning.

Om det på en massa- eller pappersfabriks anläggningsområde har byggts en sådan ny förbränningsanläggningsenhet som avses i 31 m § 2 punkten eller om en förbränningsanläggningsenhet har ändrats i enlighet med 31 m § 6 punkten, och investeringen har genomförts och tagits i bruk efter den 19 augusti 2004 och för den har beviljats utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 31 n §, dras de utsläppsrätter som beviljats på detta sätt av från de utsläppsrätter som beräknats för samma förbränningsanläggningsenhet på basis av en granskning av energibalansen i enlighet med 1 mom.

I fråga om en sådan ökning av koldioxidutsläppen från ett oljeraffinaderi som avses i 31 m § 10 punkten och som orsakas av en investering, föranledd av en strukturförändring i oljeraffineringen eller av Europeiska gemenskapens lagstiftning, vilken inte ökar produktionsanläggningarnas totala produktionskapacitet, fastställs ändringen av koldioxidutsläppen med hjälp av granskning av energibalansen i samband med investeringsbeslutet. Vid beräkningen av utsläppsrätterna för en ny deltagare används den ändring av koldioxidutsläppen som fastställts med hjälp av granskningen av energibalansen. De utsläppsrätter för en ändring i ett oljeraffinaderi som motsvarar ett år beräknas utgående från den årliga ökningen av koldioxidutsläppen. De kalkylerade utsläppsrätterna för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter för effektivitet som föreskrivs i 31 c §.

Om en investering görs i en förbränningsanläggningsenhet i ett oljeraffinaderi som hör till undergrupp B efter det att utsläppsrätter, på grund av en ökning av oljeraffinaderiets koldioxidutsläpp, i enlighet med den granskning av energibalansen som avses i 1 mom. har beviljats för en annan förbränningsanläggningsenhet på anläggningsområdet som hör till undergrupp B, dras de utsläppsrätter som beviljats tidigare på basis av granskningen av energibalansen av från de utsläppsrätter som beräknats för förbränningsanläggningsenheten enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 n § för en ny anläggning.

Om det på ett oljeraffinaderis anläggningsområde har byggts en sådan ny förbränningsanläggningsenhet som avses i 31 m § 2 punkten eller om en förbränningsanläggningsenhet har ändrats i enlighet med 31 m § 6 punkten, och investeringen har genomförts och tagits i bruk efter den 19 augusti 2004 och för den har beviljats utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 31 n §, dras de utsläppsrätter som beviljats på detta sätt av från de utsläppsrätter som beräknats för samma förbränningsanläggningsenhet på basis av granskningen av energibalansen i enlighet med 1 mom.

De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas uppåt, om fördelningskriterierna för utsläppsrätterna av följande skäl leder till en uppenbar oskälighet för enskilda anläggningar jämfört med konkurrerande verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp:

De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt, om de uppgifter som används vid beräkningen av utsläppsrätterna inte motsvarar anläggningens senare verkliga drift och fördelningskriterierna leder till oskälighet för en enskild anläggning jämfört med verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp eller de utsläpp som uppskattats för anläggningen åren 2008―2012. De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt även av något annat skäl som verksamhetsutövaren anger.

Utsläppsrätterna för en enskild anläggning kan utan ansökan av verksamhetsutövaren jämkas neråt, om Europeiska gemenskapernas kommission vid bedömningen av huruvida förslaget till nationell fördelningsplan kan godkännas kräver att det antal utsläppsrätter som i förslaget till fördelningsplan avses bli beviljat för verksamhetsutövarens anläggning måste minskas på grund av Europeiska gemenskapens bestämmelser om statligt stöd.

Verksamhetsutövaren skall vid ansökan om utsläppsrätter presentera motiveringar till en sådan jämkning som avses i 1 och 2 mom.

Om det totala antalet utsläppsrätter per anläggning beräknat enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 d―31 k § och efter jämkning enligt 31 r § och utan det antal som skall reserveras för nya deltagare är större eller mindre än det totala antalet utsläppsrätter som bestäms i förslaget till nationell fördelningsplan och beslutet om beviljande av utsläppsrätter, anpassas utsläppsrätterna per anläggning i undergrupp D till det godkända totala antalet på så sätt att

När de antal utsläppsrätter som avses i 1 mom. fastställs beaktas inte den anpassningskoefficient som skall tillämpas på antalet utsläppsrätter för undergrupp D. Om antalet kalkylerade utsläppsrätter för en anläggning jämkas i enlighet med 31 r § och jämkningen gäller en del av en anläggnings produktion som hör till undergrupp D, beaktas vid fastställandet av utsläppsrätter för undergrupp D, vilka avses i 1 mom., det jämkade antalet utsläppsrätter för undergrupp D.

Anpassningskoefficienten tillämpas även när utsläppsrätter beviljas av det antal utsläppsrätter som skall reserveras för nya deltagare för sådana anläggningar i undergrupp D eller delar av dessa anläggningars produktion som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 och för vilka utsläppsrätterna beräknas på basis av 31 o § 1 mom. enligt de fördelningskriterier som föreskrivs i 31 i § 1 mom. eller 31 j § 2 mom.

Under utsläppshandelsperioden 2008― 2012 skall i förslaget till nationell fördelningsplan fastställas en procentandel som anger till högst hur stor andel av de kalkylerade utsläppsrätterna för en enskild anläggning för hela utsläppshandelsperioden en verksamhetsutövare kan använda projektenheter för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. När procentandelen fastställs beaktas Kyotoprotokollet till klimatkonventionen och de krav som ingår i de beslut som meddelats med stöd av Kyotoprotokollet och enligt vilka användningen av mekanismer skall vara supplementär till de nationella åtgärderna.

Det maximala antalet beräknas utgående från de kalkylerade utsläppsrätter enligt 31 d―31 r § på vilka det inte har tillämpats undergruppsspecifika koefficienter för effektivitet eller för nedskärning enligt 31 c § och inte heller anpassningskoefficienter. Den procentandel som skall fastställas utgående från antalet kalkylerade utsläppsrätter för en anläggning är lika stor för alla anläggningar.

Handels- och industriministeriet bereder förslaget till nationell fördelningsplan i samarbete med de ministerier som saken gäller.

Ministeriet skall vid beredningen av förslaget till fördelningsplan bereda verksamhetsutövare samt myndigheter och övriga, vilkas verksamhet eller intresse särskilt berörs av förslaget, en möjlighet att avge utlåtande om det. Allmänheten skall dessutom informeras om förslaget på så sätt att den ges en möjlighet att föra fram sina åsikter. Vid hörandet och framförandet av åsikter är det möjligt att yttra sig om de frågor som avses i 35 § 1―5, 7 och 8 punkten samt om de anläggningar som inbegrips i förslaget till fördelningsplan.

Verksamhetsutövaren skall för förslaget till nationell fördelningsplan tillställa handels- och industriministeriet nödvändiga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet och källor till koldioxidutsläpp samt om användningen av anläggningen och om dess utsläpp. När det gäller de utsläppsrätter per anläggning som verksamhetsutövarna avses bli beviljade tillämpas på beredningen förvaltningslagens (434/2003) bestämmelser om utredning av ärenden och hörande av parter.

Verksamhetsutövaren skall ansöka om utsläppsrätter genom en ansökan som ställs till statsrådet. Verksamhetsutövare som i enlighet med 10 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd skall ansöka gemensamt om utsläppsrätter.

I ansökan skall anges till vilka delar de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnat in för beredningen av förslaget till nationell fördelningsplan har ändrats. I ansökan anges inte det antal utsläppsrätter ansökan gäller. Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.

För utsläppshandelsperioden 2008―2012 skall ansökan ges in inom två månader efter denna lags ikraftträdande. För de följande utsläppshandelsperioderna skall ansökan ges in senast 15 månader innan utsläppshandelsperioden börjar.

Statsrådet fattar beslut om förslaget till nationell fördelningsplan.

Beslutet om förslaget till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden 2008―2012 fattas omedelbart efter det att denna lag har trätt i kraft. Beslut för följande utsläppshandelsperioder fattas minst 18 månader innan varje utsläppshandelsperiod börjar.

Av statsrådets beslut skall framgå

Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall framgå

En ny deltagare skall ansöka om utsläppsrätter genom en ansökan som ställs till handels- och industriministeriet. Ansökan skall lämnas in till handels- och industriministeriet tidigast tolv och senast sex månader före den tidpunkt från vilken den nya deltagaren skall börja använda de utsläppsrätter ansökan gäller.

I ansökan skall följande uppgifter anges:

Närmare bestämmelser om uppgifternas innehåll meddelas genom förordning av statsrådet.

En ny deltagare beviljas utsläppsrätter av handels- och industriministeriet. Av beslutet skall framgå

Utsläppsrätter beviljas för den resterande utsläppshandelsperioden från början av den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Fördröjs det kommersiella ibruktagandet från den tidpunkt som meddelas i verksamhetsutövarens ansökan, registrerar utsläppshandelsmyndigheten utsläppsrätter på verksamhetsutövarens konto för ifrågavarande anläggning i det nationella registret endast till det antal som motsvarar de utsläppsrätter som skall beräknas för tiden mellan ingången av den månad som följer på det faktiska ibruktagandet och utgången av utsläppshandelsperioden. Om en befintlig anläggning börjar höra till lagens tillämpningsområde och för den beviljas utsläppsrätter från den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 27 och 31 l §, beviljas utsläppsrätter från ingången av den månad som följer på den då anläggningen började höra till lagens tillämpningsområde.

Om ansökan inte har lämnats in inom den i 40 § 1 mom. utsatta tidsfristen på sex månader innan en anläggning eller ändring av en anläggning tas i kommersiellt bruk eller en anläggning annars börjar höra till lagens tillämpningsområde, beviljas utsläppsrätter från ingången av den sjätte månaden efter det att ansökan lämnats in. Om fördröjningen av ansökan beror på en godtagbar osäkerhet när det gäller tillämpningen av lagen, kan utsläppsrätter beviljas från den tidpunkt som avses i 2 mom.

En förutsättning för att utsläppsrätterna skall beviljas är att anläggningen har beviljats tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller att tillståndet har ändrats eller justerats till följd av en ändring av anläggningen.

Beslutet skall delges verksamhetsutövaren samt tillställas utsläppshandelsmyndigheten. Handels- och industriministeriet offentliggör beslutet elektroniskt.

Det antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som varje anläggning har gett upphov till under föregående kalenderår och som har kontrollerats i enlighet med 7 kap. skall verksamhetsutövaren årligen senast den 30 april överlämna till det register som avses i 42 §. Bestämmelserna i 5 § i lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas inte på tidsfristen.

Verksamhetsutövaren kan uppfylla sin skyldighet enligt 1 mom. genom att överlämna de utsläppsrätter som den behöriga myndigheten i Finland eller i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljat eller utsläppsrätter som har beviljats i tredjeland, om utsläppsrätterna i tredjeland har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

Verksamhetsutövaren kan fullgöra sin skyldighet enligt 1 mom. genom att använda högst det maximala antal projektenheter som fastställts i det beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 38 och 41 §, på det sätt som bestäms i 51 d §.

Utsläppsrätterna är i kraft för fullgörande av skyldigheterna under den utsläppsperiod för vilken de har beviljats med ett beslut enligt 37 eller 41 § eller ett motsvarande beslut i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

För att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. kan verksamhetsutövaren använda projektenheter som han har förvärvat genom projektverksamhet som han deltar i eller som verksamhetsutövaren har förvärvat på något annat sätt.

Verksamhetsutövaren vid en anläggning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag kan delta i projektverksamhet som har godkänts i ett förfarande om vilket föreskrivs särskilt.

Utsläppsminskningsenheter kan inte utfärdas för minskning eller begränsning av utsläpp från en anläggning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

Under utsläppshandelsperioden 2005― 2007 kan en verksamhetsutövare använda certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. under förutsättning att den oberoende transaktionsförteckning som klimatkonventionens sekretariat upprätthåller och som följer Kyotoprotokollet är i användning.

Under utsläppshandelsperioden 2008― 2012 och därpå följande utsläppshandelsperioder kan verksamhetsutövaren för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. använda högst det maximala antal projektenheter som fastställts genom ett beslut om beviljande av utsläppsrätter enligt 38 eller 41 §.

Verksamhetsutövaren kan dock inte använda projektenheter som genererats genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruksverksamhet. Verksamhetsutövaren kan inte heller använda certifierade utsläppsminskningsenheter som genererats genom kärnkraftsprojekt under utsläppshandelsperioden 2005―2007 eller projektenheter som genererats genom kärnkraftsprojekt under utsläppshandelsperioden 2008―2012.

En verksamhetsutövare som använder projektenheter för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. skall överföra projektenheter från sitt depåkonto i det nationella registret till det statliga depåkontot i registret på det sätt som bestäms i kommissionens registerförordning.

Under utsläppshandelsperioden 2008― 2012 och därpå följande utsläppshandelsperioder godkänner utsläppshandelsmyndigheten att högst det maximala antal projektenheter används som fastställts genom ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter som avses i 38 eller 41 §.

Utsläppshandelsmyndigheten skall senast vid utgången av den juni månad som följer på användningen annullera sådana certifierade utsläppsminskningar som verksamhetsutövarna har använt för att fullgöra sina skyldigheter under utsläppshandelsperioden 2005―2007.

Verksamhetsutövaren är skyldig att säkerställa att de projektenheter som används i enlighet med 51 d § inte härstammar från sådan verksamhet som avses i 51 c § 3 mom. Verksamhetsutövaren skall på utsläppshandelsmyndighetens begäran lämna in en utredning om projektenheternas ursprung. Utsläppshandelsmyndigheten kan förhindra användningen av projektenheterna till dess att den har fått en utredning om projektenheternas ursprung.

Verksamhetsutövaren skall vid kontrollen av utsläppsrapporten använda en kontrollör som har godkänts i Finland med stöd av denna lag.

Utsläppshandelsmyndigheten skall bedöma vilken verkan en felaktig övervakning kan ha haft på de totala utsläppsmängderna från en anläggning, om de krav på övervakning av utsläpp som ingår i tillståndsbeslutet för anläggningen och som avses i 10 § 4 mom. 1 punkten inte har följts vid övervakningen av anläggningens utsläpp, och om kraven inte kan följas retroaktivt i samband med att utsläppsrapporten utarbetas. Bedömningen görs i ton koldioxidekvivalenter och den skall motiveras.

Utsläppshandelsmyndigheten godkänner en kontrollör som har godkänts vid genomförandet av utsläppshandelsdirektivet i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om

I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens behörighetsområde och ställs vid behov också andra icke-diskriminerande villkor som gäller verksamheten, genom vilka säkerställs att uppgifterna sköts korrekt.

Uppfyller en kontrollör inte kraven enligt 55 eller 55 a § eller handlar denne väsentligt i strid med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser eller med villkoren i beslutet om godkännande, skall utsläppshandelsmyndigheten uppmana kontrollören att rätta sin verksamhet inom en utsatt tid. Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla ett godkännande, om kontrollören inte inom utsatt tid har fått sin verksamhet att stämma överens med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser samt med tillståndsvillkoren.

Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har utsläppshandelsmyndigheten rätt att från det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna och kontrollörerna få de uppgifter som är nödvändiga för övervakningen och för verkställandet av denna lag.

Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har handels- och industriministeriet rätt att av utsläppshandelsmyndigheten, från det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet och uppföljningen av denna lag.

Om det av en sådan utredning som verksamhetsutövaren lämnar in och som avses i 51 e § eller på något annat sätt framgår att verksamhetsutövarens projektenheter härstammar från sådan verksamhet som avses i 51 c § 3 mom., skall utsläppshandelsmyndigheten förhindra att projektenheterna används och förplikta verksamhetsutövaren att överlämna ett motsvarande antal utsläppsrätter eller överlåta godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten sätter ut.

Utsläppshandelsmyndigheten skall tills vidare låta bli att besluta om en överskridningsavgift till ett belopp som svarar mot de projektenheter som den begäran om utredning som avses i 51 e § eller det beslut som avses i 1 mom. gäller. En överskridningsavgift skall fastställas om verksamhetsutövaren inte överlämnar utsläppsrätterna eller överlåter godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten har satt ut.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

skall, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för utsläppshandelsförseelse dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har fastställts med stöd av denna lag och förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter som statsrådet har fattat med stöd av 37 § och i ett beslut om extra utsläppsrätter som statsrådet fattat i enlighet med 31 § söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett beslut av statsrådet får ändring inte sökas till den del beslutet gäller det totala antalet utsläppsrätter, den andel som skall reserveras för nya deltagare eller den procentandel som avses i 31 t § och som skall fastställas för användningen av projektenheter.

I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter för nya deltagare som handels- och industriministeriet har fattat med stöd av 41 § söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett beslut av ministeriet får ändring inte sökas till den del beslutet gäller tillräckligheten i fråga om den andel som har reserverats för nya deltagare eller den procentandel som avses i 31 t § och som skall fastställas för användningen av projektenheter.

Högsta förvaltningsdomstolen skall behandla besvären i brådskande ordning.

Ett beslut av statsrådet och handels- och industriministeriet skall följas trots att ändring har sökts. De befogenheter att avbryta eller förbjuda verkställandet eller annars bestämma om verkställandet som med stöd av förvaltningsprocesslagen ankommer på fullföljdsdomstolen tillämpas inte på verkställandet av beslutet.