243/2006

Domstolen kan förordna ett rättegångsbiträde för att bistå målsäganden under förundersökningen och, om målsäganden har anspråk i ett mål som drivs av allmänna åklagaren, under rättegången, när målet gäller

Under de förutsättningar som framgår av 1 a § kan för en målsägande som blir hörd personligen för utredning av saken och anses behöva stöd vid förundersökningen och i rättegången förordnas en stödperson som har tillräcklig kompetens för att sköta uppdraget.

Till en försvarare och ett målsägandebiträde som förordnats enligt detta kapitel betalas av statens medel arvode och ersättning med iakttagande i tillämpliga delar av det som i 17 och 18 § i rättshjälpslagen bestäms om arvode och ersättning till biträden. Till en stödperson som förordnats enligt detta kapitel samt till ett vittne som har åberopats av en svarande som har fått en försvarare och till ett vittne som har åberopats av en målsägande som har fått ett biträde betalas ersättning med iakttagande i tillämpliga delar av det som i 18 § i rättshjälpslagen bestäms om ersättning.

Domstolen kan även per telefon eller med hjälp av någon annan lämplig dataförmedling uppmana målsäganden eller någon annan som har rätt att framställa privaträttsliga anspråk i saken att inom en viss tid framställa sina anspråk och grunderna för anspråken till domstolen. Härvid tillämpas inte det som i 1 mom. föreskrivs om avvisande av anspråk. Anspråken och grunderna för dem får på domstolens begäran tillställas domstolen per telefon eller med hjälp av någon annan lämplig dataförmedling. Om sådana anspråk eller grunder för anspråk som har framställts muntligen är oklara, kan domstolen kräva att de bekräftas skriftligen.

Om inte något annat följer av 5 kap. 5 eller 6 § i rättegångsbalken, kan ett anspråk enligt 1 eller 2 mom. prövas i samband med ett brottmål även om den som framställt anspråket inte är närvarande i rätten.

Åklagaren väcker åtal genom att tillställa tingsrättens kansli en skriftlig stämningsansökan. När domstolen anser det befogat kan den bestämma att åklagaren får väcka åtal genom att själv utfärda stämning. Åklagaren får emellertid alltid själv väcka åtal när målet enligt avsikt skall behandlas i skriftligt förfarande enligt 5 a kap.

Stämning får av något särskilt skäl också verkställas så att svaranden delges endast stämningen och meddelas de i 3 § 1 mom. 3―5 punkten avsedda omständigheter som ligger till grund för stämningsansökan. Stämningsansökan och det i 3 kap. 10 § avsedda yrkandet skall härvid utan dröjsmål sändas till svaranden per post i så god tid att svaranden har tillräckligt med tid att bereda sitt försvar innan ärendet behandlas i rätten. Om svaranden inte har någon postadress skall svaranden i samband med stämningen underrättas om i vilken domstols kansli handlingarna finns att få.

Ett sammanträde för muntlig förberedelse kan också hållas per telefon eller med hjälp av videokonferens eller någon annan lämplig dataförmedling som möjliggör att de som deltar i sammanträdet kan tala med varandra, om detta är ändamålsenligt med hänsyn till arten och omfattningen av de frågor som skall behandlas vid sammanträdet.

Om svaranden är häktad eller har meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning, skall huvudförhandlingen hållas inom två veckor från det att brottmålet blev anhängigt. Fattas ett beslut om häktning, reseförbud eller avstängning från tjänsteutövning efter det att åtal har väckts, räknas tiden från beslutet.

Om en svarande som inte har fyllt 18 år åtalas för ett brott för vilket, under de omständigheter som nämns i åtalet, föreskrivs strängare straff än fängelse i sex månader, skall huvudförhandlingen hållas senast 30 dagar efter det att brottmålet blev anhängigt. Om huvudförhandlingen ställs in skall ny huvudförhandling hållas inom 30 dagar från den dag då huvudförhandlingen skulle ha hållits.

Fristen i 1 eller 2 mom. kan förlängas utöver den tid som föreskrivs ovan, om detta krävs med hänsyn till en sådan åtgärd som avses i 7 eller 11 §, gemensam handläggning av åtal eller av någon annan viktig orsak.

Till huvudförhandlingen skall kallas

Ett mål kan avgöras utan att huvudförhandling hålls ( skriftligt förfarande ), om

I skriftligt förfarande kan inte dömas ut strängare straff än fängelse i nio månader.

Om förundersökningen eller andra omständigheter ger anledning att anta att det finns förutsättningar för skriftligt förfarande, skall svaranden i samband med delgivningen av stämningen, stämningsansökan och ett sådant anspråk som avses i 3 kap. 10 § uppmanas att skriftligen inom en tid som domstolen bestämmer meddela tingsrätten om han eller hon erkänner den gärning som anges i åtalet samt avstår från sin rätt till muntlig förhandling och samtycker till att målet avgörs i skriftligt förfarande. Svaranden skall samtidigt upplysas om vad samtycket innebär för behandlingen av målet.

Svaranden skall i stämningen också uppmanas att skriftligen bemöta de yrkanden som framställs mot honom eller henne. I övrigt gäller angående stämningen i tillämpliga delar 5 kap. 9 §.

Om svaranden inom den utsatta tiden tillställer tingsrätten ett sådant meddelande som avses i 1 mom. och det i övrigt finns förutsättningar enligt 1 § för att avgöra målet i skriftligt förfarande, ordnas ingen huvudförhandling i målet utan saken avgörs utan dröjsmål i skriftligt förfarande, om det inte finns skäl att överföra målet till huvudförhandling.

Tingsrätten kan av särskilda skäl uppmana en part att dessutom tillställa tingsrätten en skriftlig utsaga. Tingsrätten bestämmer då vad parten skall yttra sig om.

Om tingsrätten anser att det är nödvändigt kan den ge en part tillfälle att avge en muntlig utsaga i tingsrättens kansli eller på platsen för sammanträdet. Tingsrätten kan också tillåta att ett svaromål eller en utsaga får avges muntligen i tingsrättens kansli eller på platsen för sammanträdet.

En part kallas till muntligt förhör vid äventyr att målet kan avgöras trots partens utevaro. Tingsrätten kan också bestämma att en part skall infinna sig personligen i tingsrätten, om det anses nödvändigt att parten är personligen närvarande. Härvid iakttas i tillämpliga delar vad som i 8 kap. föreskrivs om kallelse och de hot vid vilka en part kan kallas till sammanträdet.

När muntligt förhör ordnas i ett mål skall en parts muntliga svaromål eller utsaga antecknas i protokollet.

En parts skriftliga svaromål eller utsaga eller ett protokoll som upprättats över en parts muntliga svaromål eller utsaga skall genast delges de parter som handlingen gäller, om detta inte är uppenbart onödigt.

I skriftligt förfarande kan svaranden inte dömas till strängare straff än fängelse i sex månader utan att svaranden ges tillfälle att avge en muntlig utsaga.

Bestämmelser om när tingsrätten är domför i skriftligt förfarande finns i 2 kap. 6 § i rättegångsbalken.

I skriftligt förfarande får till grund för domen eller beslutet läggas endast sådana omständigheter som nämns i åtalet, svarandens erkännande, eventuella skriftliga eller i protokollet antecknade muntliga yrkanden, svaromål eller utsagor som parterna har framställt samt annat skriftligt material som har uppkommit vid behandlingen av målet. Ett förundersökningsprotokoll som har tillställts tingsrätten får läggas till grund för domen eller beslutet endast till den del protokollet har åberopats av parterna.

Tingsrätten skall i god tid innan avgörandet meddelas skriftligen underrätta parterna om vilken dag domen eller beslutet kommer att meddelas. Detta kan göras redan i samband med delgivningen av stämningen.

Tingsrätten skall omedelbart efter det att domen eller beslutet har meddelats sända en kopia av avgörandet till svaranden och till en målsägande som har framställt yrkanden i målet och samtidigt sända de fullföljdsanvisningar som avses i 25 kap. 3 § 2 mom. i rättegångsbalken. I avgörandet skall antecknas att det inte innehåller uppgift om avgörandets laga kraft. Avgörandet och full-följdsanvisningarna får sändas per post till den adress som parten senast har uppgett.

I det skriftliga förfarandet iakttas i övrigt vad som föreskrivs om behandling av brottmål.

Sådana mål som avses i 7 kap. kan inte behandlas i skriftligt förfarande.

Huvudförhandlingen får inledas trots sådana hinder som avses i 2 § 4―6 punkten, om det finns anledning att anta att behandlingen av målet inte behöver skjutas upp eller, om behandlingen måste skjutas upp, att någon ny huvudförhandling inte behöver hållas av skäl som anges i 11 §, och uppskovet inte medför någon betydande olägenhet för behandlingen av målet.

Huvudförhandlingen får inledas trots ett sådant hinder som avses i 2 § 2 punkten, om

När en huvudförhandling har inletts med stöd av 3 § 2 mom. kan domstolen trots svarandens utevaro höra vittnen och sakkunniga eller förhöra målsäganden eller en annan svarande i bevissyfte, om svaranden i samband med stämningen har underrättats om att bevisningen kan tas upp även om han eller hon är frånvarande. Målet får behandlas även till övriga delar, om det är nödvändigt för att målsägandens privaträttsliga anspråk skall kunna behandlas eller bevis tas upp.

När huvudförhandlingen fortsätter efter att ha varit uppskjuten skall domstolen för svaranden redogöra för det rättegångsmaterial som har kommit in i målet i svarandens utevaro.

Bevisningen tas inte upp på nytt när svaranden är närvarande. Bevisningen skall dock tas upp på nytt om svaranden begär det och svaranden har haft laga förfall för sin utevaro men inte har kunnat anmäla detta i tid, eller om domstolen anser att det är nödvändigt av något särskilt skäl. Bevisningen skall på svarandens begäran också tas upp på nytt, om det under huvudförhandlingen med stöd av 1 mom. har lagts fram bevisning som svaranden inte underrättats om i samband med stämningen.

Om huvudförhandlingen inte kan hållas inom en dag, får sammanträdet avbrytas. Sammanträdet skall om möjligt fortsättas under dagar som följer på varandra. Är detta inte möjligt, skall målet behandlas under minst två vardagar i veckan, om inte behandlingen skjuts upp med stöd av 10 §.

Om domstolen på grund av bristande domförhet måste ta in en ny medlem under pågående huvudförhandling, skall en ny huvudförhandling hållas. En ny huvudförhandling skall likaså hållas, om behandlingen av målet har skjutits upp en eller flera gånger med mer än sammanlagt 30 dagar.

Även om målet har varit uppskjutet med mer än 30 dagar behöver ingen ny huvudförhandling hållas, om det med hänsyn till målets art av särskilda skäl anses onödigt och om det kan anses att huvudförhandlingen har hållits i ett sammanhang trots uppskovet och avbrottet. En ny huvudförhandling skall dock alltid hållas när huvudförhandlingen har skjutits upp med mer än sammanlagt 60 dagar.

I stämningsansökan skall uppges

Förberedelsesammanträdet kan också hållas per telefon eller med hjälp av videokonferens eller någon annan lämplig dataförmedling som möjliggör att de som deltar i sammanträdet kan tala med varandra, om detta är ändamålsenligt med hänsyn till arten och omfattningen av de frågor som skall behandlas vid sammanträdet. Härvid tillämpas inte bestämmelserna om avgörande av ett mål på grund av en parts utevaro.

Om en målsägande utövar sin primära åtalsrätt enligt 1 kap. 14 § 2 mom. eller enligt 118 § 3 mom. i grundlagen eller om målsäganden ensam för talan i ett brottmål på grund av att förundersökningsmyndigheten har beslutat att förundersökning inte skall göras eller att den avbryts eller avslutas, skall domstolen innan den avgör käromålet genom dom ge åklagaren tillfälle att bli hörd i saken, om det inte är klart onödigt med hänsyn till målets art.

Om ett åtal eller något annat yrkande som har framförts av åklagaren förkastas, avvisas eller avskrivs, är staten skyldig att på yrkande av svaranden ersätta dennes rättegångskostnader till ett skäligt belopp. Staten är dock inte ersättningsskyldig, om svaranden med anledning av att en målsägande har sökt ändring döms för den gärning som åtalet gällde. Ersättningen betalas först när frågan om svarandens skuld har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft.

Justitieministeriet kan meddela närmare föreskrifter om fullgörande av statens ersättningsskyldighet och om förfarandet vid utbetalning av ersättningen.

Yrkande på ersättning för rättegångskostnaderna skall framställas innan behandlingen av målet har slutförts. I yrkandet skall beloppet av rättegångskostnaderna och grunderna för dem specificeras.

Vad som i 21 kap. 8, 12 och 13 §, 14 § 2 mom. samt 16 § i rättegångsbalken bestäms om tvistemål skall i tillämpliga delar gälla även i brottmål.

Innan domstolen bestämmer om undersökning av sinnestillståndet hos en svarande i brottmål skall den separat avgöra ( mellandom ) frågan om det har visats att svaranden har förfarit på ett sådant straffbart sätt som anges i åtalet. Samtidigt kan domstolen genom mellandom avgöra en fråga som gäller privaträttsliga anspråk eller andra yrkanden. I en mellandom får ändring inte sökas särskilt genom besvär.

Efter sinnesundersökningen avgör domstolen vilket brott svaranden har gjort sig skyldig till och avgör målet till övriga delar, om inte målet för någon svarandes del kan avgöras separat på de grunder som anges i 5 §. Av särskilda skäl kan även en fråga som avgjorts genom mellandom bedömas på nytt.