924/2005

En motorväg skall ha två körbanor som åtskiljs av en mittremsa eller ett räcke och på vilka inte finns rörliga broar. Den korsande trafiken skall löpa i ett annat plan än trafiken längs motorvägen. Anslutningstrafik till och utfartstrafik från en motorväg skall ledas via de punkter där motorvägen börjar eller slutar eller via anslutningar som anges i vägplanen. Mellan motorvägen och en därtill angränsande fastighet får inte finnas någon annan vägförbindelse.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om motorvägar gäller även motortrafikleder, dock så att en motortrafikled kan ha en körbana eller två körbanor.

Väghållningsmyndigheten skall föra register över landsvägarna. I registret skall antecknas huruvida en landsväg är en motorväg eller motortrafikled eller om den är en annan väg som är avsedd endast för trafik av visst slag. Därtill skall i registret antecknas den klassificering enligt 4 § i landsvägslagen (503/2005) som anger vägens betydelse ur trafiksynpunkt. Dessutom skall i registret antecknas vägens längd inom varje kommun och den tidpunkt då vägen upplåtits för allmän trafik samt, med tanke på förvaltningen av trafikledsegendomen, vägens viktigaste tekniska egenskaper, utrustning och anordningar.

Den möjlighet för olika parter att delta i beredningen av en utredningsplan och vägplan samt att bedöma verkningarna av planen och framföra sin åsikt i saken som avses i 27 § 1 mom. i landsvägslagen kan ges genom att de som har rätt till växelverkan meddelas personligen om beredningen eller vid ett särskilt informationsmöte eller genom att beredningsmaterialet framläggs eller på något annat med tanke på delfåendet lämpligt sätt.

De meddelanden som avses i 27 och 104 § i landsvägslagen kan sändas per post som vanligt brev.

Handlingar som hänför sig till godkännandet av utrednings- och vägplaner förvaras permanent hos väghållningsmyndigheten.

Ifall det i vägplanen med stöd av 23 § 2 mom. i landsvägslagen bestäms om rätt att lägga upp marksubstanser som uppstår i vägarbete eller att använda ett område som upplagsområde eller annat dylikt område, som tillfällig farväg eller enskild väg, skall väghållningsmyndigheten, efter det att vägarbetet slutförts och användningen av de för ovan nämnda ändamål reserverade områdena upphört, snygga upp områdena så, att fastighetens ägare utan oskäligt förfång på ändamålsenligt sätt kan använda området. Områden som använts för uppläggande av marksubstanser skall vid behov jämnas ut.

När en landsväg eller en sådan del därav som på ändamålsenligt sätt kan upplåtas för allmän trafik färdigställs, skall väghållningsmyndigheten bestämma från vilket datum vägen eller vägdelen upplåts för allmän trafik.

Det underhållsansvar som väghållningsmyndigheten har enligt 93 § 3 mom. i landsvägslagen fortsätter till den 1 oktober det kalenderår som följer på den tidpunkt då landsvägen drogs in.

Om ett dike inte är anlagt enligt väghållningsmyndighetens tekniska anvisningar om väghållning, skall vid bestämmandet av vägområdets gräns, i de fall som avses i 5 § 3 mom. i landsvägslagen, dikets yttre kant anses sträcka sig till den linje som den i enlighet med anvisningarna borde nå.

Avståndet från en byggnad eller en anläggning till landsvägen uppmäts vågrätt från en lodrät linje dragen genom mittlinjen av landsvägens körbana eller, om det finns flera körbanor, från den närmaste körbanans mittlinje till den del av byggnadens eller anläggningens konstruktion som är närmast vägen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.