577/2005

Denna lag tillämpas på ordnandet av förvaltningen, utbildningen och forskningsverksamheten och på anställningsförhållandena vid gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs. I fråga om militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet gäller vad som föreskrivs i denna lag eller någon annanstans.

I denna lag avses med gränstrupper tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet och personer som med stöd av värnpliktslagen (452/1950) har förordnats att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet eller som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet, och som vid effektiviserande av rikets försvar kan anslutas till försvarsmakten.

Gränsbevakningsväsendet är en till statens centralförvaltning hörande myndighet som står under inrikesministeriets ledning och tillsyn. Gränsbevakningsväsendet leds på inrikesministeriet av chefen för gränsbevakningsväsendet. Chefen underställda förvaltningsenheter är staben för gränsbevakningsväsendet, gränsbevakningssektionerna, sjöbevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen ( förvaltningsenheter ).

Staben för gränsbevakningsväsendet leds av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet och övriga förvaltningsenheter av chefen för respektive förvaltningsenhet. Övriga förvaltningsenheter lyder under staben för gränsbevakningsväsendet. Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter, gränsbevakningssektionernas och sjöbevakningssektionernas territoriella gränser, rätt för chefen för gränsbevakningsväsendet att bestämma om den närmare sammansättningen av förvaltningsenheterna och om gränsbevakningsväsendets ledningsförhållanden.

Chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet är riksomfattande gränsbevakningsmyndigheter.

Gränsbevakningssektionerna och sjöbevakningssektionerna samt deras kommendörer är regionala gränsbevakningsmyndigheter. Gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen står utanför den territoriella indelningen. Gränsbevakningsväsendets övriga enheter är lokala gränsbevakningsmyndigheter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet har rätt att överta avgörandet av ett ärende som enligt vad som föreskrivs skall avgöras av någon annan gränsbevakningsmyndighet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet håller inrikesministern underrättad om ärenden som berör gränsbevakningsväsendet. Chefen deltar i behandlingen av ett ärende vid inrikesministeriet när ärendet berör gränsbevakningsväsendet.

Om inte något annat föreskrivs, har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att på föredragning avgöra andra än samhälleligt eller ekonomiskt viktiga förvaltningsärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och dess ansvarsområde och som enligt vad som föreskrivs skall avgöras av inrikesministeriet.

Staben för gränsbevakningsväsendet utgör samtidigt inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning. Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt avdelningschef för inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

Gränsbevakningsväsendets interna organisation är militärisk. En tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst föredrar militära kommandomål som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman och kontrasignerar de beslut som de militära förmännen fattat i dessa mål.

Republikens president beslutar om betydande ändringar av gränstruppernas försvarsberedskap och om andra vittsyftande eller principiellt viktiga militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet och som avser gränsbevakningsväsendets uppgifter med anknytning till det militära försvaret. Såsom ett militärt kommandomål beslutar presidenten också om befordran av en person som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet till officers, specialofficers eller institutofficers militära grad. Presidenten kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman.

Republikens president fattar utom statsrådet beslut i militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet på föredragning av inrikesministern. Besluten kontrasigneras av inrikesministern. Vid föredragningen av ett sådant ärende har statsministern rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om det.

Republikens president kan på eget initiativ eller på framställning av inrikesministern överföra ett militärt kommandomål för att avgöras av presidenten i statsrådet. Då beslutar presidenten om målet på föredragning av inrikesministern utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande.

Chefen för gränsbevakningsväsendet avgör andra militära kommandomål än sådana som skall avgöras av republikens president, om de inte enligt vad som bestäms eller föreskrivs skall avgöras av någon annan militär förman.

En militär förman kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av en underordnad. Genom förordning av republikens president utfärdas bestämmelser om fördelningen av behörigheten i militära kommandomål mellan chefen för gränsbevakningsväsendet och de militära förmän som är underställda chefen och om den ordning i vilken militära kommandomål skall behandlas inom gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet skall informera presidenten och inrikesministern om betydande militära kommandomål som hör till de militära förmännens behörighet.

Vid gränsbevakningsväsendet finns följande militära tjänster: officer, specialofficer, institutofficer, sjöbevakare och gränsbevakare. Vid gränsbevakningsväsendet kan dessutom finnas andra tjänster och personal i tjänsteförhållande för viss tid.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om rätt för chefen för gränsbevakningsväsendet att inrätta, ändra och dra in tjänster vid gränsbevakningsväsendet samt om rätten att placera och flytta tjänster inom gränsbevakningsväsendet.

Den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet skall vara finsk medborgare och uppfylla de allmänna behörighetsvillkor för statstjänster som anges i 6 och 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994). Dessutom skall han eller hon ha oklanderliga levnadsvanor och vara pålitlig.

Av dem som utnämns till en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att de vid Finlands försvarsmakt eller vid gränsbevakningsväsendet har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor samt att de till sin hälsa och fysiska kondition är lämpliga för tjänsten.

Vad som i 2 mom. bestäms om fullgörandet av värnplikt gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning. Med avvikelse från vad som bestäms i 2 mom. gäller kravet på fullgörande av frivillig militärtjänst för kvinnor inte personer som enligt 6 § i självstyrelselagen för Åland har åländsk hembygdsrätt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet, såsom utbildningskrav, krav på ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap i förmansuppgifter, samt i fråga om militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet, krav på erfarenhet av tjänstgöring.

Republikens president utnämner chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet samt generalerna och amiralerna. Presidenten fattar utnämningsbesluten i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. Övriga officerare vid gränsbevakningsväsendet utnämns av republikens president på föredragning av inrikesministern i den ordning som föreskrivs i 7 § 2 mom. Bestämmelser om utnämning till andra tjänster vid gränsbevakningsväsendet än de som nämns ovan utfärdas genom förordning av statsrådet.

De militära tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet kan besättas utan att de förklaras lediga.

Chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet samt generalerna och amiralerna förordnas till sina uppgifter av republikens president i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande.

Bestämmelser om förordnande till en uppgift i fråga om andra tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet än de som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att övergå till en annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet då detta är nödvändigt för att besätta en vakant tjänst eller uppgift enligt gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning eller i övrigt för att tjänstgöringen skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Om förflyttning till en annan tjänst eller uppgift medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras, skall beslutet delges tjänstemannen minst tre månader tidigare.

I ett beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift och som medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras får ändring sökas enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ett beslut om förflyttning skall likväl iakttas även om besvär anförts, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. I ett annat beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift eller som gäller förordnande av en tjänsteman till en uppgift får ändring inte sökas genom besvär.

Gränsbevakningsmän är sådana tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som fått den utbildning för gränsbevakningsmän om vilken föreskrivs genom förordning av statsrådet och som förordnats till gränsbevakningsmän av chefen för förvaltningsenheten i fråga.

Gränsbevakningsmännen har sådana befogenheter som i gränsbevakningslagen (578/2005) eller i någon annan lag anges för gränsbevakningsmän.

En elev vid gräns- och sjöbevakningsskolan har en gränsbevakningsmans befogenheter när han eller hon under sin utbildares ledning och uppsikt utför uppgifter som ingår i utbildningen.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att underrätta sin förman om viktiga omständigheter som gäller gränsbevakningsväsendets uppgifter och som tjänstemannen fått kännedom om.

En gränsbevakningsman är skyldig att även under sin fritid vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra ett allvarligt brott som hör till området för gränsbevakningsväsendets uppgifter eller för att påbörja efterspanings- eller räddningsåtgärder.

I fråga om tystnadsplikten för den som är anställd vid eller annars verksam vid gränsbevakningsväsendet, den som handlar på uppdrag av gränsbevakningsväsendet eller är anställd hos den som utför uppdraget samt i fråga om förbud att utnyttja information i samband därmed gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Tystnadsplikten och förbudet att utnyttja information kvarstår även efter det att anställningsförhållandet har upphört eller uppgiften har blivit slutförd.

Tystnadsplikten hindrar inte att en omständighet röjs för en myndighet eller en sammanslutning som sköter ett offentligt uppdrag och som på grund av en uppgift som föreskrivs höra till den har rätt att få vetskap om en omständighet som annars skall hållas hemlig eller om en persons tillförlitlighet eller lämplighet. För att få visshet om att den som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt betydande uppgift är tillförlitlig får information lämnas ut i behövlig omfattning även till en privat sammanslutning eller person. Tystnadsplikten utgör inte heller hinder för att röja sådana uppgifter som i enskilda fall behövs för att förhindra en händelse som utgör fara för liv eller hälsa, ett brott som riktar sig mot friheten eller för att avvärja en betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att trygga statens säkerhet.

I lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005) finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur gränsbevakningsväsendets personregister till en annan förvaltningsenhet och andra myndigheter via teknisk anslutning eller i maskinläsbar form och till utlandet.

Den som tillhör gränsbevakningsväsendets personal är inte skyldig att röja identiteten av en person av vilken han eller hon i sitt anställningsförhållande har fått uppgifter som denna har lämnat konfidentiellt, och inte heller taktiska eller tekniska metoder som skall hemlighållas.

När synnerligen vägande skäl föreligger, kan en domstol dock förordna att i 1 mom. nämnda uppgifter skall röjas, om allmänna åklagaren utför åtal för ett brott på vilket kan följa fängelse i sex år eller strängare straff. Domstolen får inte ens då förordna att den persons identitet som lämnat uppgifterna skall röjas, om detta uppenbart skulle medföra allvarlig fara för dennes eller denne närstående personers säkerhet.

En gränsbevakningsman får inte ta emot eller inneha en sådan bisyssla som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen, om inte den behöriga myndigheten på ansökan beviljar tillstånd till det.

En gränsbevakningsman får inte sköta en uppgift som omfattar rättigheter och skyldigheter som kan komma att stå i strid med de uppgifter som föreskrivs för gränsbevakningsväsendet.

En gränsbevakningsman skall i tjänsten och i sitt privatliv uppträda så att han eller hon inte förfar på ett sätt som är ägnat att rubba förtroendet för att de uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet sköts på ett behörigt sätt.

Vid en bedömning av om en gränsbevakningsmans uppträdande är korrekt skall hans eller hennes ställning och uppgifter inom gränsbevakningsväsendet beaktas.

Med tanke på särskilda situationer som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde skall varje tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet se till att den behöriga förvaltningsenheten har hans eller hennes uppdaterade kontaktuppgifter.

En gränsbevakningsman som inte har semester eller är tjänstledig är skyldig att utan dröjsmål anmäla sig för tjänstgöring när en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde nödvändigtvis kräver det. En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att på särskilt förordnande vid behov inställa sig i tjänst också under sin semester när det är nödvändigt på grund av en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde. En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som inte har semester är skyldig att på förordnande vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när det är nödvändigt av särskilda skäl i anslutning till gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Dessa förordnanden ges av chefen för enheten i fråga.

De tjänstemän som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet och gränsbevakningsmännen skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver. Bestämmelser om vilken konditionsnivå som krävs för olika arbetsuppgifter och om genomförande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att vid tjänstgöring använda gränsbevakningsväsendets militäruniform, om inte något annat bestäms på grund av tjänsteuppgiftens art eller av någon annan orsak. Andra personer än de som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet får inte, om inte chefen för gränsbevakningsväsendet av särskilda skäl ger tillfälligt tillstånd, använda en dräkt eller ett klädesplagg som på ett förvillande sätt liknar gränsbevakningsväsendets militäruniform eller därtill hörande persedlar så att detta kan ge intrycket av att bäraren är en tjänsteman i militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet.

Den som har förordnats till uppgiften som gränsbevakningsman och är skyldig att använda militäruniform skall på sin uniform ha gränsbevakningsmännens emblem som anger gränsbevakningsmannens ställning. Närmare bestämmelser om gränsbevakningsmännens emblem utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. Andra än gränsbevakningsmän får inte använda emblem som anger ställning, om inte chefen för gränsbevakningsväsendet ger tillstånd att använda emblem vid teaterföreställningar eller andra motsvarande evenemang.

Militäruniform och gränsbevakningsmännens emblem får också användas vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när en person representerar gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan tillåta att även andra än tjänstemän som tjänstgör i en militär tjänst använder gränsbevakningsväsendets militäruniform.

En gränsbevakningsman har ett tjänstetecken som fastställs genom förordning av inrikesministeriet.

Bestämmelser om skyldigheten att medföra tjänstetecknet samt att på begäran visa upp det utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan ges den utbildning som är behörighetsvillkor för gränsbevakningsväsendets tjänster samt kompletterande utbildning och specialutbildning för gränsbevakningsväsendets personal och andra personer. Gräns- och sjöbevakningsskolan ansvarar för den forskning inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde som bedrivs vid gränsbevakningsväsendet.

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde ordnas i förordningen om försvarshögskolan (668/1992) avsedd undervisning inom utbildningsprogrammet för officerare, samt inom fortbildningen och den kompletterande utbildningen på det sätt som särskilt avtalas med försvarshögskolan.

Vid bevakningsflygdivisionen kan sådan utbildning som är nödvändig för gränsbevakningsväsendets luftfart ordnas i samarbete med gräns- och sjöbevakningsskolan och andra läroanstalter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer på framställning av staben för gränsbevakningsväsendet resultatmålen och riktlinjerna för utbildningen och forskningen inom gränsbevakningsväsendet samt instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet kan förordnas att delta i undervisning vid gräns- och sjöbevakningsskolan, om inte något annat föreskrivs. En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet genomför studierna vid gräns- och sjöbevakningsskolan som tjänsteuppdrag. Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om rätten att delta.

För att få delta i utbildning till vilken man godkänns på basis av urvalsprov förutsätts att den studerande, innan studierna inleds, ger en skriftlig förbindelse att han eller hon kommer att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet under en minimitid på högst två år räknat från den dag studierna avslutades ( tjänstgöringsförbindelse ). För en person som hör till personal som flyger luftfartyg vid gränsbevakningsväsendet kan tjänstgöringsförbindelsen vara högst 14 år. Bestämmelser om den tjänstgöringsförbindelse som gäller i fråga om utbildningsprogrammet för officerare enligt förordningen om försvarshögskolan finns i 10 b § i lagen om försvarsmakten (402/1974).

Om en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig eller blir uppsagd eller själv avbryter sina studier eller studierna avbryts av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller avsaknad av flygaregenskaper, skall han eller hon i ersättning betala ett belopp som beror på examens art eller utbildningens innehåll och som uppgår till högst hälften av de kostnader som utbildningen åsamkat staten enligt vad som närmare bestäms genom förordning av inrikesministeriet.

I beslut enligt denna paragraf får ändring sökas på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan kan återkalla rätten för en elev eller en vid gränsbevakningsväsendet anställd studerande att delta i undervisningen, om han eller hon

Om inte annat föreskrivs kan chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan ge en elev eller en vid gränsbevakningsväsendet anställd studerande en skriftlig varning, om förlust av studierätten kan anses oskälig med hänsyn till de omständigheter som lett till personens beteende och som framgår av det, bedömt som helhet. I stället för skriftlig varning kan eleven eller den studerande få en muntlig varning, om detta kan anses vara en tillräcklig påföljd. Varning eller anmärkning enligt detta moment ges inte för beteende för vilket påföljd kan bestämmas enligt bestämmelserna om militärdisciplin eller enligt 24 § i statstjänstemannalagen.

Tjänsteförhållandet för en elev som för tiden för genomförande av grundkursen för gränsbevakare har utnämnts till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet upphör samtidigt som beslutet om förlust av studierätt som gäller grundkursen fattas, om inte chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan bestämmer något annat.

Den som är missnöjd med ett beslut som chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan fattat om förlust av studierätt eller skriftlig varning får hos staben för gränsbevakningsväsendet söka rättelse i det inom 14 dagar från det att han eller hon fått del av beslutet. Ändring i ett beslut som staben för gränsbevakningsväsendet fattat i ett sådant ärende får sökas hos Helsingfors förvaltningsdomstol genom besvär i enlighet med förvaltningsprocesslagen. Helsingfors förvaltningsdomstols beslut får inte överklagas genom besvär.

Den som är missnöjd med ett beslut av chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan som gäller bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av tidigare eller på annat håll avlagda studier får söka rättelse i det hos staben för gränsbevakningsväsendet inom 14 dagar från det att han eller hon haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får inte sökas genom besvär.

Värnpliktiga och personer som antagits till sådan militärtjänst som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) kan förordnas att få utbildning vid gränsbevakningsväsendet. I fråga om tjänstgöringen vid gränsbevakningsväsendet iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tjänstgöring inom försvarsmakten. Värnpliktiga och kvinnor som antagits till frivillig militärtjänst kan vid behov anlitas för att stödja gränsbevakningsväsendets verksamhet.

De som tjänstgör i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet omfattas av bestämmelserna om krigsmän i 45 kap. i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om rätten för en gränsbevakningsman i militär tjänst att använda maktmedel finns dock i 35 § i gränsbevakningslagen.

Under krigstid omfattas även de som vid gränsbevakningsväsendet tjänstgör i uppgifter motsvarande uppgifterna i 45 kap. 28 § 2 mom. i strafflagen av bestämmelserna i nämnda kapitel. Bestämmelser om en gränsbevakningsmans rätt att använda maktmedel finns dock i 35 § i gränsbevakningslagen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid förundersökning av militära brott och om gränsbevakningsväsendets disciplinära förmän enligt 12 § i militära disciplinlagen (331/1983), om avgivande av utlåtande enligt 31 § i samma lag och om verkställighet enligt 46 § i samma lag i fråga om militära disciplinärenden som behandlas inom gränsbevakningsväsendet.

Om en läkare vid en granskning som gäller tjänsteduglighet, en hälsokontroll för anställning eller någon annan hälsokontroll konstaterar att en person som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet eller som skall anställas i en sådan tjänst har nedsatt hälsa i något avseende och att detta inverkar på personens tjänsteduglighetsklass, säkerheten i samband med tjänstgöringen eller förmågan att sköta tjänsteuppgifterna skall läkaren, utan hinder av det som i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) föreskrivs om skyldigheten att hemlighålla uppgifter i journalhandlingar, utan dröjsmål ge ett utlåtande om slutsatserna av hälsokontrollen till chefen för den förvaltningsenhet vid vilken den tjänsteman som utlåtandet gäller tjänstgör eller skall anställas. Ett utlåtande om chefen för en förvaltningsenhet ges till chefen för gränsbevakningsväsendet. Ett utlåtande om chefen för gränsbevakningsväsendet ges till inrikesministern.

Läkaren skall informera den som utlåtandet om hälsotillstånd gäller om att ett utlåtande har givits.

I fråga om behandling, förvaring och hemlighållande av uppgifter om hälsotillstånd skall i övrigt iakttas lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004).

I fråga om ersättningar på grund av lokala särförhållanden och andra ekonomiska förmåner till en sådan tjänsteman i anställningsförhållande till gränsbevakningsväsendet som har förordnats att genomföra ett uppdrag som expert inom gränsbevakning eller ett motsvarande internationellt uppdrag som expert gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra förmåner till tjänstemän inom utrikesrepresentationen (651/1993).

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om jämställande av tjänstemän i anställningsförhållande till gränsbevakningsväsendet med tjänstemän inom utrikesrepresentationen, om sådana ersättningar som avses i 1 mom. i nämnda lag och om fastställande av pension för tiden som expert i internationella uppdrag.

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets emblem utfärdas genom förordning av republikens president.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beviljar tillstånd att använda emblemet. Emblemet får inte användas utan tillstånd.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan av vägande skäl och med tjänstemannens samtycke besluta

Beslutet om rätt för en tjänsteman att kvarstå i tjänsten eller ett tjänsteförhållande för viss tid skall fattas innan tjänstemannen uppnår avgångsåldern. Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning, när den i 1 mom. avsedda tiden löper ut.

Genom förordning av republikens president utfärdas närmare bestämmelser om

Genom förordning av statsrådet utfärdas, med undantag för militära kommandomål, närmare bestämmelser

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om sammansättningen, modellen och färgen i fråga om den militäruniform som används som uniform vid gränsbevakningsväsendet och vid behov även i fråga om andra persedlar som används vid gränsbevakningsväsendet samt om sådana dräkthelheter och persedlar som anskaffas enligt bestämmelserna om statens uniformbidrag.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan för precisering av bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den meddela närmare föreskrifter om anskaffningen och användningen av militäruniformen och andra persedlar som används vid gränsbevakningsväsendet samt om de specialtecken och specialemblem som skall användas på uniformen och persedlarna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

En gränsbevakningsman som vid ikraftträdandet av denna lag sköter en sådan bisyssla som avses i 19 § skall inom ett år efter ikraftträdandet göra nödvändiga anmälningar eller söka nödvändiga tillstånd eller sluta sköta en bisyssla som står i strid med denna lag.