Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2004
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
- Updated statute
- 177/2004
- Original publication
- Booklet 29/2004 (Published 17.3.2004)
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt 13 § lagen den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning gäller ansökan om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen vilka anges i följande förordningar av statsrådet, normal jordbrukarsed på orten, gängse produktionssätt samt övrig administration och betalning av stöd:
statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2004 (39/2004), nedan förordningen om nationellt stöd till södra Finland;
statsrådets förordning om nordligt stöd 2004 (40/2004), nedan förordningen om nordligt stöd ;
statsrådets förordning om nationellt stöd för potatisproduktion 2004 (37/2004), nedan förordningen om nationellt stöd för potatisproduktion .
Denna förordning tillämpas dock inte på sådana stöd till trädgårdsodlingen som avses i 3 kap. förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 4 kap. förordningen om nordligt stöd.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
åker som tillfälligt inte odlas sådan åker som utgör växtföljdsträda eller iståndsättningsträda eller som inte odlas på grund av en gödselstack eller av någon motsvarande tillfällig orsak, dock inte områden som ännu inte har använts till odling eller som varaktigt har tagits ur produktion,
naturängar och naturbeten arealer där det växer ängshö, vilka under vegetationsperioden 2004 utnyttjas som betesmark eller används till produktion av foder för sökandens husdjur och på vilka inga andra årliga odlingsåtgärder vidtas,
ändringsblankett för basskiften jord- och skogsbruksministeriets ändringsblankett nummer 102C för basskiften för 2004,
diko ett nötkreatur, oberoende av ras, som har kalvat minst en gång och som används enbart till produktion av kalvar och vars kalvar föds upp för köttproduktion eller för att utöka dikoproduktionen,
mjölkko ett nötkreatur som används för mjölkproduktion och som har kalvat minst en gång,
tjur ett minst sex månader gammalt nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,
slaktad tjur en kastrerad eller okastrerad tjur som slaktats 2004, vars slaktvikt är minst 220 kilogram och som har fötts upp inom stödområde C3 eller C4 samt som har varit i sökandens besittning minst två månader i sträck under de tre sista månaderna före slaktningen,
kviga ett minst sex månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat,
dikokviga ett minst sex månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat, som är ämnat som diko och som i nötdjursregistret har antecknats som diko,
slaktad kviga ett nötkreatur som slaktats 2004, vars slaktvikt är minst 170 kilogram och som inte kalvat, samt som har varit i sökandens besittning minst två månader i sträck under de tre sista månaderna före slaktningen,
nötkreatur ett nötkreatur som avses i 4―10 punkten och som har märkts med ett av jord- och skogsbruksministeriet godkänt öronmärke och införts i nötdjursregistret i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97,
kalvning kalvning som sker efter den normala dräktighetstiden eller kastning som sker efter en minst sju månader lång dräktighetstid,
sugga ett svin som senast på räkningsdagen har grisat minst en gång eller ett minst åtta månader gammalt svin som inte grisat men som är ämnat som sugga,
galt ett svin av hankön som senast på räkningsdagen är minst åtta månader gammalt,
slaktsvin ett svin som slaktats 2004 och vars slaktvikt är minst 61 kilogram, dock inte en sugga som har grisat eller en galt som har flåtts i samband med slaktningen,
ungt avelssvin ett svin av hankön som vid minst tre men under åtta månaders ålder har sålts för avel under 2004 eller ett minst tre månader gammalt svin av honkön som inte har grisat och som har sålts för avel under 2004,
svin sådana suggor, galtar, slaktsvin och unga avelssvin som avses i 13―16 punkten, dock inte vildsvin eller minigrisar som hålls som sällskapsdjur,
höna en minst 16 veckor gammal höna vars äggproduktion används för konsumtion eller för produktion av kycklingar,
moderdjur av anka en minst 25 veckor gammal anka vars äggproduktion används för produktion av ankungar,
broilermoder en minst 18 veckor gammal höna vars äggproduktion används för produktion av kycklingar,
moderdjur av gås en minst 30 veckor gammal gås vars äggproduktion används för produktion av gåsungar,
moderdjur av kalkon en minst 29 veckor gammal kalkon vars äggproduktion används för produktion av kalkonungar,
hägnat moderdjurav fasan en minst 26 veckor gammal fasan vars äggproduktion används för produktion av fasanungar,
hägnat moderdjur av and en minst 26 veckor gammal and vars äggproduktion används för produktion av andungar,
broiler en kyckling som har förädlats för köttproduktion och som slaktas vid omkring 40 dagars ålder vid konventionell produktion, eller som slaktas vid minst 81 dagars ålder vid produktion som bedrivs enligt rådets förordning (EG) nr 1804/1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion,
köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2004,
tacka ett får som senast den 1 maj 2004 har lammat minst en gång eller som vid samma tidpunkt är minst ett år gammalt,
get en get av honkön som är avsedd för mjölkproduktion och som senast den 1 maj 2004 har fått killingar minst en gång eller som vid samma tidpunkt är minst ett år gammal,
häst för avel avsedda häst- och ponnyston, finska hästar som är minst 1 år gamla samt andra hästar och ponnyer som är 1―3 år gamla,
avelssto en häst eller ponny som har betäckts eller fölat under föregående år,
minst ett år gammal finsk häst en finsk häst som inte är ett avelssto,
dagsgamla broilerkycklingar kycklingar som vid mindre än tre dygns ålder har sänts från ett broilerkläckeri till en gård för att födas upp till broilrar,
ansökan om husdjursstöd jord- och skogsbruksministeriets ansökningsblankett nummer 101C för nationella husdjursstöd 2004, delarna I och II,
slakteri ett slakteri som har godkänts av Livsmedelsverket eller en slaktplats som har godkänts av den kommunala tillsynsmyndigheten,
överföring av besittningsrätten till hela gården generationsväxling, köp, försäljning, ändring av bolagsform eller uppgörande av arrendeavtal som gäller hela gården samt sådana fall där besittningsrätten till en gård på grund av äktenskap eller dödsfall övergår antingen till en helt ny sökande eller till en annan sökande som redan tidigare ansökt om stöd som gäller en annan gård;
nötdjursregister ett ADB-baserat myndighetsregister för vars tekniska upprätthållande Lantbrukets Datacentral AB är ansvarig,
utdrag ur nötdjursregistret ett brev som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till nötkreatursgårdarna med två månaders intervall och som innehåller en följesida, en djurenhetskalkyl, en nötkreatursförteckning, ett utdrag över händelserna samt eventuellt en kontrollista; och med
alias ett namn som Finlands Hippos r.f. registrerat för fem år i taget och som anger hästens ägoförhållanden.
3 §Jordbruk eller trädgårdsodling som idkas tillsammans
Om jordbruk eller trädgårdsodling idkas av flera fysiska personer tillsammans eller i form av en sammanslutning på det sätt som avses i 3 § 2 mom. 2 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, skall en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare som anges i punkten och som uppfyller de villkor som föreskrivs i 1 punkten i samma moment idka jordbruk eller trädgårdsodling så, att
han eller hon personligen deltar i idkandet av jordbruks- eller trädgårdsproduktion genom att själv delta i arbetet, eller
han eller hon personligen är skatteansvarig för verksamheten på det sätt som föreskrivs i 9 § inkomstskattelagen (1535/1992) och i fråga om sammanslutningar samt dödsbon dessutom på det sätt som föreskrivs i 15―17 § i den nämnda lagen.
2 kap.Ansökan om stöd
4 §Ansökan om stöd
I fråga om ansökningstider och ansökningsblanketter iakttas bestämmelserna i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ansökningstider och ansökan beträffande nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2004 (71/2004), nedan förordningen om ansökningstider .
De stöd som avses i denna förordning söks på de blanketter för ansökan om stöd som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för 2004 eller på datautskrifter som motsvarar blanketterna, om dessa utskrifter innehåller samma uppgifter fördelade på olika sidor på samma sätt som de färdigt tryckta blanketterna. Om datautskriften avvikande från blanketten upptar flera sidor skall varje enskild sida undertecknas och den nedre kanten på varje sida förses med datum och lägenhetssignum om dessa inte automatiskt skrivs ut på blanketten.
5 §Sökandens make och minderåriga barn
Som sökandens make enligt 3 § 1 mom. 1 punkten förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 2 § 1 mom. 11 punkten förordningen om nordligt stöd betraktas en person som ingått äktenskap med eller som lever under äktenskapsliknande förhållanden med sökanden enligt 7 § 3 mom. inkomstskattelagen, och som sökandens minderåriga barn en person som den 31 december 2003 ännu inte har fyllt 18 år.
6 §Återtagande av ansökan om stöd
Återtagande av ansökan om stöd skall meddelas skriftligen till den myndighet som behandlar stödansökan. Om sökanden av stöd redan har underrättats om övervakning och övervakningen föranleder påföljder kan stödansökan inte återtas. I övriga fall skall återtagandet ske före den första utbetalningen enligt ansökan i fråga.
Återtagandet gäller hela stödtypen. När det gäller stöd som söks i flera omgångar kan sökanden återta en ansökningsomgång under de begränsningar som nämns i 1 mom.
Ansökningar om stöd för växtproduktion kan inte återtas efter det att den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens registreringsanmälan har skickats, om det i registreringsanmälan har antecknats att ett eller flera skiften strider mot reglerna och felet är sådant att det leder till påföljd.
7 §Utredningar
När det gäller potatisproduktion och trädgårdsväxter vilkas marknadsföring förutsätter införande i det växtskyddsregister eller det register för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker som Kontrollcentralen för växtproduktion för, skall en kopia av registreringsanmälan fogas till stödansökan endast i det fall att sökanden ännu inte ingår i registret. Sökanden skall anmäla sig till registret innan stödet betalas.
3 kap.Stöd för växtproduktion
8 §Skiften
Om basskiften har delats, sammanslagits eller varaktigt tagits ur bruk eller om nya basskiften har bildats eller om förändringar i besittningen av basskiften har skett efter ansökan om stöd för 2003, skall sökanden utöver de ansökningsblanketter som nämns i förordningen om ansökningstider lämna in ändringsblanketten för basskiften eller en datautskrift enligt formulär som har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet för 2004.
Vid utmärkningen av skiften, anmälan av arealer, förvaltningens godkännande av arealer och i fråga om kartbilagor iakttas jord- och skogsbruksministeriets beslut om administration och kontroll av stödsystemet för jordbruksgrödor (155/2000).
9 §Åker som lämpar sig för odling
Av åker som lämpar sig för odling och som avses i 9 § 2 mom. 1 punkten samt 10 § 2 mom. 1 punkten stödlagen förutsätts att:
den används för odling av jordbruks- och trädgårdsväxter,
den läggs i träda i enlighet med det stödsystem för jordbruksgrödor som Europeiska gemenskapen finansierar i sin helhet,
den har uppgetts som åker som tillfälligt inte odlas, eller att
den i fråga om husdjursstöden är naturäng eller naturbete som är i bruk.
En åker som avses i 1 mom. skall under vegetationsperioden 2004 besittas av sökanden i egenskap av ägare, arrendator enligt jordlegolagen (258/1996), med stöd av ett annat besittningsavtal än arrendeavtal eller med stöd av nyttjanderätt som grundar sig på testamente eller en annan åtkomsthandling. Åkern skall dock senast den 15 juni 2004 vara i sökandens besittning.
Nyröjd mark som under 2004 har tagits i bruk för första gången kan inte uppges som i 1 mom. 3 punkten avsedd åker som tillfälligt inte odlas.
Såsom i 1 mom. avsedd åker betraktas inte åker som tagits ur produktion med stöd av förbindelser som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension (16/1974) eller 9 § lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), sådan den sistnämnda paragrafen lydde när lag 1326/1999 trädde i kraft.
Till sådan åkerareal på en halv hektar där trädgårdsväxter odlas räknas odlingsarealerna för frilandsgrönsaker, bär, frukter, frökryddväxter, medicinalväxter, prydnadsväxter och örtkryddor samt plantskolor och arealer som uppgetts som trädgårdsland.
10 §Normal jordbrukarsed på orten
Med den normala jordbrukarsed på orten som avses i 9 § 2 mom. 2 punkten stödlagen avses att:
åkern bearbetas och gödslas på ändamålsenligt sätt,
sådden eller planteringen sker på ett sätt som möjliggör jämn groning,
det vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området,
det vid odlingen används en utsädes- eller plantmängd som är tillräcklig till sin omfattning och beskaffenhet,
växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt och flyghavre har bekämpats,
skiftets kulturtillstånd möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd, och att
skörden bärgas på vederbörligt sätt.
Skörd som blivit obärgad på grund av en skördeskada enligt lagen om ersättande av skördeskador eller av motsvarande orsak utgör inget hinder för betalningen av stöd, om de andra åtgärder som ingår i normal jordbrukarsed på orten har ombesörjts som sig bör. En skriftlig anmälan om skördeskadan eller motsvarande skall dock göras omedelbart efter skadans uppkomst till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där stödansökan har lämnats in. I anmälan skall orsaken till skördeskadan eller motsvarande och orsaken till att skörden blivit obärgad specificeras. I fråga om jordbruksskiften som drabbats av utvintringsskador kan stöd betalas, om det på största delen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
11 §Bärgning av skörd
Utöver vad som bestäms i 10 § förutsätter betalningen av stöd för vete, råg och maltkorn att kärnskörd bärgas genom tröskning.
Att växtbeståndet slås och lämnas på marken, komposteras eller förstörs på annat motsvarande sätt anses inte vara sådant bärgande av skörd vilken i huvudsak består av vall som uppfyller de krav på normal jordbrukarsed som fastställs i 10 §.
Om växtbeståndet sköts kan stöd för vall betalas för odlingstekniska vändtegsskiften i fråga om de växter där detta ingår i odlingssättet, trots att ingen skörd bärgas och området inte används som bete.
12 §Odling av trädgårdsväxter
Vid odling av bärbuskar och äppelträd är ett i 10 § 1 mom. 4 punkten avsett tillräckligt antal plantor som uppfyller kravet på normal god jordbrukarsed på orten följande:
växter/ha | |
Jordgubbar, åkerbär och allåkerbär | 15 000 |
Vinbär och krusbär | 2 200 |
Hallon | 2 800 |
Havtorn | 800 |
Buskblåbär | 2 250 |
Äppelträd | 400 |
Om jordgubbar, åkerbär eller allåkerbär odlas så att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara 11 000 plantor per hektar. Planttäthetskraven tillämpas också på ekoproduktionen.
Planttäthetskraven tillämpas dock inte på växtbestånd av havtorn och buskblåbär samt växtbestånd i ekoproduktion vilka har anlagts före 2000, men odlingen av dem skall motsvara kännetecknen för yrkesmässig odling.
Frilandsgrönsaker samt dill och persilja som såtts eller planterats efter den 30 juni 2004 och som ger skörd berättigar till stöd om dagen för sådd eller plantering av dem har anmälts till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 31 december 2004. Bärbuskar och äppelträd är stödberättigande om de har planterats senast den 30 juni 2004.
4 kap.Husdjursstöd
13 §Ansökan om husdjursstöd och fastställandet av dessa
Husdjursstöd söks för husdjur i sökandens besittning, med vilka avses djur som sökanden äger eller djur som sökanden besitter genom hyres- eller leasingavtal eller på annan grund.
När husdjursstöd söks och fastställs iakttas förutom bestämmelserna i denna förordning även förordningen om ansökningstider.
De djurgrupper som avses i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och förordningen om nordligt stöd definieras i 2 § 1 mom. 4―10 och 13―31 punkten i denna förordning.
14 §Gängse produktionssätt
En förutsättning för utbetalning av husdjursstöd är att det på gården bedrivs husdjursskötsel i enlighet med det gängse produktionssättet för varje djurslag som ligger till grund för stödet. Med gängse produktionssätt avses i första hand att till exempel dikor hålls för produktion av kalvar som föds upp för köttproduktion, suggor hålls för produktion av smågrisar och tackor hålls för produktion av lamm som föds upp på gården för köttproduktion. Produktionen, till exempel antalet smågrisar per sugga eller antalet lamm per tacka, skall ligga på normal nivå i förhållande till djurantalet.
Stöd kan också betalas för djur som hålls på gården i syfte att förvärva inkomster på grund av olika slag av nya verksamheter inom husdjursproduktionen. Vid behov skall en utredning över verksamheten och dess karaktär av förvärvsverksamhet tillställas landsbygdsnäringsmyndigheten. En sådan utredning är till exempel ett intyg över att sökanden är införd i förskottsuppbördsregistret för den aktuella verksamhetens del.
15 §Uträknandet av djurens ålder
Husdjurens ålder räknas ut så att djuret uppnår en ålder av ett visst antal månader samma dag i månaden som det har fötts. När åldern på tjurar, kvigor, svin förutom slaktsvin samt tackor och getter räknas ut anses en månad bestå av 30 dagar.
Om ett djur har fötts den 31 i månaden räknas dess ålder på samma sätt som för ett djur som fötts den 30 i månaden.
Om ett djur har fötts den 29, 30 eller 31 i månaden och det i februari skulle uppnå en ålder som berättigar till stöd, anses djuret den 29 februari uppnå denna ålder uttryckt i månader.
Åldern på fjäderfä räknas enligt kalenderveckor.
Den ålder som används vid beräkningen av stöd för hästar fastställs så att hästen är
ett år gammal om den är född mellan den 1 januari 2003 och den 31 december 2003, de nämnda dagarna inberäknade,
två år gammal om den är född mellan den 1 januari 2002 och den 31 december 2002, de nämnda dagarna inberäknade samt
tre år gammal om den är född mellan den 1 januari 2001 och den 31 december 2001, de nämnda dagarna inberäknade.
16 §Dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar och kvigor
Sökanden av stöd skall kontrollera uppgifterna om nötkreaturen i det utdrag ur nötdjursregistret som skickas till sökanden och göra behövliga korrigeringar i nötdjursregistret.
Eventuella korrigeringar av uppgifterna i utdraget ur nötdjursregistret skall göras inom 20 kalenderdagar från det datum då utdraget skrevs ut. Det datum då korrigeringarna senast skall göras har skrivits ut på kontrollistan till utdraget ur nötdjursregistret.
De genomsnittliga antal djurenheter för dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar och kvigor som ligger till grund för stöd 2004 framgår av utdraget ur nötdjursregistret för september 2004.
17 §Fastställande av stödberättigande dagar för nötkreatur
I fråga om dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar och kvigor avses med den första stödberättigande dagen den dag då djuret börjar omfattas av stödet. Det kan vara den första dagen under den tid på basis av vilken stödet fastställs, den dag då djuret uppnår erforderlig ålder, den dag som följer efter kalvningsdagen eller den dag som följer efter dagen då djuret köpts.
Med den sista stödberättigande dagen för djuret avses den dag då djuret slutar omfattas av stödet. Det kan vara den dag då djuret avlägsnas, den dag som föregår dagen då djuret övergår till en annan åldersgrupp, den sista dagen under den tid på basis av vilken stödet fastställs eller dagen då en kviga kalvar.
18 §Slaktade kvigor och tjurar
När stöd söks för slaktade kvigor och tjurar enligt förordningen om nationellt stöd till södra Finland och förordningen om nordligt stöd iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om slaktbaserade bidrag och om tilläggsstöd vilka helt finansieras av Europeiska gemenskapen (1014/2000) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om ansökningstider år 2004 för djurbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen samt om blanketter för ansökan om kvoter för dikobidrag och bidrag per tacka år 2004 (983/2003).
Stöd kan betalas till en producent som har gjort en anmälan enligt 2 § 1 mom. 7 punkten förordningen om ansökningstider gällande deltagande i det nationella stödet för slaktade kvigor och tjurar och vars djur som berättigar till stöd slaktas i ett slakteri som har anmält deltagande i det system med slaktbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, om vilket föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött.
19 §Bilagor till ansökan om stöd för slaktsvin och köttfjäderfä
Till del II i ansökan om husdjursstöd skall fogas ett kvitto i original eller som kopia av den som köpt slaktdjuren, nedan köparen . Av kvittot skall följande framgå:
köparens namn,
namnet på den som har sålt slaktdjuret, och
datum för slaktningen av djuret samt djurets slaktvikt.
Om köparen är någon annan än ett slakteri eller om slakteriet självt inte utför slakten skall av verifikatet dessutom framgå namnet på det slakteri där djuret har slaktats.
Köparen kan till producenten även sända en sammanfattning av de djur som slaktats 2004. Av sammanfattningen skall framgå
namn och/eller lägenhetssignum för den som har sålt slaktdjuren,
vilket år djuren har slaktats,
antalet slaktade slaktsvin eller namnet på de slaktade köttfjäderfäna samt deras antal per slakteri, och
ett omnämnande av om det i antalet även ingår djur som producenten har låtit slakta och tagit tillbaka till gården.
Om köparen är någon annan än ett slakteri skall antalet slaktsvin och köttfjäderfän per slakteri framgå av sammanfattningen.
I fråga om slaktsvin skall det i sammanfattningen utöver uppgift om antalet även ingå en text där det sägs att sammanfattningen omfattar slaktsvin vars slaktvikt har varit minst 61 kilogram.
När det gäller köpare i aktiebolagsform skall sammanfattningen göras på en blankett enligt 16 kap. 7 a § lagen om aktiebolag (734/1978) eller, om köparen är en annan sammanslutning eller en enskild verksamhetsidkare, på en blankett med motsvarande uppgifter varav anmälarens namn och kontaktinformation framgår utöver de uppgifter som avses i 3–5 mom. Sammanfattningen skall undertecknas eller förses med företagets stämpel och anmälarens kontaktinformation, inklusive telefonnummer.
Om köparens utskriftsfunktioner sköts maskinellt så att det inte är möjligt att underteckna eller stämpla sammanfattningar, skall köparen utöver den sammanfattning som lämnas till den som sålt slaktdjuren tillställa jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral uppgifter om de djur som ligger till grund för stödet.
En slaktplats kan inte ge en sådan sammanfattning som avses i 3 mom. om det på den av kommunens tillsynsmyndigheter godkända slaktplatsen slaktas djur som har fötts upp av delägare, bolagsmän, medlemmar eller andra grupper som på motsvarande sätt hör till slaktplatsens ägare. Till stödansökan skall då fogas en kopia av de sidor i vägningsjournalen där det finns anteckningar om slaktvikten samt en eventuell annan utredning om de slaktade djuren.
20 §Bilagor till ansökningar om stöd för unga avelssvin
Till del II på blanketten för ansökan om husdjursstöd skall fogas en försäljningsanmälan eller någon annan godtagbar utredning varav följande uppgifter framgår:
namnet på den som har sålt djuret,
vilken dag djuret har sålts,
namnet på köparen eller förmedlaren,
köparens eller förmedlarens kontaktinformation, inklusive telefonnummer,
djurets födelsetid, och
djurets öronnummer.
Den som köper eller förmedlar djur kan göra en årssammanfattning av de unga avelssvin han eller hon har köpt, vilken för vart och ett djur skall innehålla de uppgifter som uppräknas i 1 mom.
21 §Getters mjölkproduktion
Som grund för fastställandet av stödet för getter godkänns en mjölkmängd som har
levererats till ett mejeri,
sålts direkt från gården,
använts till framställning av ost för försäljning eller för eget bruk,
använts till framställning av andra produkter för försäljning, eller
använts i sökandens eget hushåll.
Den mjölkmängd som används som föda för djur eller vid testning av framställningen av produkter tillverkade av getmjölk räknas inte in i den mjölkmängd som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
Den godkända mjölkmängd som kan användas i sökandens hushåll är 1,0 liter per person och dag. Som personer i sökandens hushåll räknas de som har samma i befolkningsdatalagen (507/1993) avsedda boningsort som den som söker stöd.
22 §Hästar
Hästar skall i regel senast den 1 maj 2004 ha registrerats i det register som Finlands Hippos r.f. upprätthåller. Sökanden skall ombesörja att de uppgifter som anmälts till registret är uppdaterade.
Stöd kan även sökas för en häst vars besittning grundar sig på ett hyres- eller leasingavtal eller på annan grund. Om stöd söks för en registrerad häst vars besittning grundar sig på ett hyres- eller leasingavtal eller på annan grund skall ändringen av besittningen senast den 1 maj 2004 ha registrerats i det register som upprätthålls av Finlands Hippos r.f.
Om en häst är delägd skall en fullmakt där de övriga ägarna ger sitt samtycke till ansökan om stöd fogas till del I av ansökan om husdjursstöd. Eventuellt alias som hänför sig till delägandet skall nämnas i fullmakten.
Ston skall ha betäckts med hingstar som har godkänts för förädling. Ponnyston skall vara renrasiga och de hingstar som används till dem skall vara av samma ras.
Ston av finska hästar och varmblodiga travhästston kan även betäckas med sökandens egna hingstar. Om ett sto har betäckts med en egen hingst som inte har en stambok, skall sökanden före utbetalningen av stödet till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en styrkt kopia av intyget över fölningen eller ett intyg av en veterinär om att stoet har kastat fölet.
5 kap.Bokföring av djur och getmjölk
23 §Nötkreatur
Det skall föras en uppdaterad förteckning över nötkreatur i enlighet med 12 § jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).
24 §Svin
Det skall föras uppdaterad bok över svin i enlighet med 11 § jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001).
25 §Fjäderfä
Det skall föras uppdaterad bok över fjäderfä, varav framgår ökningar och minskningar av djurantalet på djurgruppsnivå. Som ökningar skall i bokföringen antecknas djur som fötts och djur som köpts och som minskningar djur som sålts till livs, djur som sålts till slakt och djur som dött.
26 §Tackor, getter och hästar
Det skall föras uppdaterad bok över tackor och getter i enlighet med 12 § jord- och skogsbruksministeriets beslut om registrering och märkning av får och getter (918/1997).
Över hästar skall finnas en uppdaterad bokföring varav framgår ökningar och minskningar av djurantalet på djurgruppsnivå. Som ökningar skall i bokföringen antecknas djur som fötts och djur som köpts och som minskningar djur som sålts till livs, djur som sålts till slakt och djur som dött.
27 §Bokföring av getters mjölkproduktion
Getternas mjölkproduktion som avses i 21 § skall bokföras på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 410. För varje månad skall en särskild blankett ifyllas. Getternas mjölkproduktion kan även bokföras med hjälp av ADB. För varje månad skall då fås en separat utskrift som innehåller samma uppgifter som en blankett.
I den dagliga blankettbokföringen som avses i 1 mom. skall följande uppgifter antecknas:
försäljningen av mjölk som har sålts vid direktförsäljning samt den mjölkmängd som använts för framställning av ost för försäljning eller för eget bruk samt
de som har köpt mjölk vid direktförsäljning.
I den månatliga blankettbokföring som avses i 1 mom. skall följande uppgifter antecknas:
den mängd ost som framställts under en månad, enligt osttyper,
den mjölkmängd som använts per månad i sökandens hushåll och
den mjölkmängd som levererats till mejeriet under en månad.
Om det av getmjölken framställs andra produkter för försäljning än ost skall separat, produktspecifik bok över mjölkanvändningen föras varje dag. I den skall dessutom antecknas den mängd produkter som har framställts för försäljning under var och en månad.
28 §Inlämnande av bokföringen över getternas mjölkproduktion till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten
Sökanden skall senast den 15 september 2004 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en månatlig blankett eller motsvarande datautskrift som avses i 27 § 1 mom. över den mängd getmjölk som har producerats mellan den 1 september 2003 och den 31 augusti 2004, de nämnda dagarna inberäknade, och som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
En sökande som börjar hålla getter skall senast den 15 september 2004 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en månatlig blankett eller motsvarande datautskrift som avses i 27 § 1 mom. över den mängd getmjölk som har producerats under perioden maj-augusti 2004 och som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
Sökande som framställer andra produkter än ost skall senast den 15 september 2004 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända den i 27 § 4 mom. avsedda separata månatliga och produktspecifika bokföring som gäller de perioder som anges i 1 och 2 mom.
6 kap.Överföringar av besittningsrätten
29 §Stöd för växtproduktion
Vid överföringar av besittningen till ett enskilt jordbruksskifte skall besittningsrätten till skiftet vara överförd till den nya innehavaren senast den 15 juni 2004. Överföring av besittningen förutsätter att ett skriftligt köpebrev, arrendeavtal eller annat avtal om överföring av besittningen, en ändringsblankett för basskiften och jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 117 för anmälan av såningsarealer lämnas in till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten senast den 15 juni 2004.
Om besittningen till en hel gård har överförts före ansökan om stöd för växtproduktion, ansöker gårdens nya innehavare om stöden för växtproduktion.
Om besittningen till en hel gård har överförts efter ansökan om stöd för växtproduktion, dock senast den 31 augusti 2004, kan gårdens nya innehavare antecknas som sökande i ansökan om stöden för växtproduktion i stället för gårdens förra innehavare.
Den nya innehavaren skall påvisa överföringen av besittningen till hela gården genom att senast den 13 september 2004 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten lämna in jord- och skogsbruksministeriets anmälningsblankett nummer 156 om överföring av besittningen till en hel gård. Till blanketten skall fogas nödvändiga kopior av köpebrevet, arrendeavtalet och andra motsvarande utredningar.
Stöd till unga jordbrukare kan betalas till en övertagare om generationsväxlingen sker efter ansökningstiden, dock senast den 31 augusti 2004, under förutsättning att gårdens förra innehavare har lämnat in en sådan godkänd ansökan om stöd till unga jordbrukare som i övrigt uppfyller villkoren för beviljande av stöd.
30 §Ansökan om slutliga husdjursstöd
Om besittningen till en hel gård har överförts före ansökan om förskott på husdjursstöd eller om gårdens nya innehavare har antecknats som sökande av förskott på husdjursstöd i stället för den förra innehavaren och förskotten har betalts till den nya innehavaren, ansöker gårdens nya innehavare om de slutliga husdjursstöden.
Om besittningen till en hel gård överförs efter det att förskotten har betalts, före betalningen av de slutliga husdjursstöden, har slutligt stöd på blankett för ansökan om husdjursstöd nummer 101C, jord- och skogsbruksministeriets blankett för anmälan om deltagande nummer 162 och jord- och skogsbruksministeriets ansökningsblankett nummer 167 kunnat sökas av antingen gårdens förra innehavare, gårdens nya innehavare eller båda. För det berörda lägenhetssignumets del utgör de emellertid endast en ansökan, varför uppgifterna på blanketterna för stödansökan registreras såsom gällande den sökande till vilken förskotten har betalts.
Ansökan om nationella husdjursstöd kan, utifrån ett avtal mellan gårdens förra och gårdens nya innehavare, anses omfatta alla djur som den förra innehavaren haft och som omfattas av stödet 2004. Ansökan om stöd kan därmed omfatta också dikor, dikokvigor, tjurar, mjölkkor och kvigor från och med den 1 juli 2003 samt suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon från och med den 1 oktober 2003.
Om två eller fler gårdar har slagits samman, kan innehavaren av den gård som bildats vid sammanslagningen så som avses i 3 mom. ansöka om slutliga stöd för de djur som omfattas av stöd 2004 och som fötts upp på de gårdar som sammanslagits. Det utbetalda förskottet på husdjursstöd återkrävs till staten hos den gård vars lägenhetssignum inte längre används efter sammanslagningen.
31 §Betalning av slutliga husdjursstöd
Om förskott på husdjursstöd har betalts till producenten och besittningen till hela gården övergår efter betalningen av förskott, betalas de slutliga nationella husdjursstöden till den sökande till vilken förskotten har betalts, det vill säga till gårdens förra innehavare.
Om förskott på husdjursstöden inte har betalts till producenten, kan gårdens förra innehavare och gårdens nya innehavare komma överens om till vilkendera sökanden de slutliga nationella husdjursstöden skall betalas.
Om parterna vill att de slutliga husdjursstöden skall betalas till gårdens nya innehavare skall denne före den slutliga betalningen av de första husdjursstöden tillställa den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten ett avtal om betalningen av de slutliga husdjursstöden till gårdens nya innehavare. Gårdens nya innehavare skall påvisa att överföringen av besittningen till hela gården har skett genom att till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten lämna in jord- och skogsbruksministeriets anmälningsblankett nummer 156 som gäller överföring av besittningen till hela gården samt kopior av köpebrevet, arrendeavtalet och andra motsvarande utredningar, om dessa inte har lämnats in redan tidigare.
Vid överföring av besittningen till hela gården uppfylls det krav på besittning av åkern som utgör en förutsättning för beviljandet av husdjursstöd, om gården i fråga har besuttit den i 9 § avsedda åkerarealen under samma lägenhetssignum.
32 §Foderarealen vid sammanslagning av gårdar
Om två eller fler gårdar sammanslås senast den 31 augusti 2004, används den sammanräknade foderarealen för de gårdar som slås samman som foderareal för den gård som bildats vid sammanslagningen.
Om två eller fler gårdar sammanslås efter det datum som nämns i 1 mom., används som foderareal foderarealen för den gård vars lägenhetssignum den vid sammanslagningen bildade gården använder.
7 kap.Särskilda bestämmelser
33 §Avbrytande av betalningar vid fall som gäller djurskydd
Om den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten får kännedom om fall där åtalsprövning har inletts i ett ärende som avses i 16 § 3 mom. stödlagen, skall betalningen av stöd avbrytas omedelbart. Det slutgiltiga beslutet i ärendet fattas härvid efter det att domstolen har träffat ett lagakraftvunnet avgörande.
34 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 17 mars 2004.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 12 mars 2004
Jord- och skogsbruksminister Juha KorkeaojaLantbruksråd Olli-Pekka Peltomäki