Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
- Original publication
- Booklet 65/2002 (Published 29.5.2002)
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut
ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning den 30 juni 2000 om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet ( 646/2000 ) 32 § 1 mom., 33 § 2 mom., 34 § 3 mom. och i bilaga 1 del H, sådana som av dem 32 § 1 mom. i förordningen 463/2001 och 33 § 2 mom. i förordningen 1278/2001, samt
fogas en ny 34 b § till förordnigen, som följer:
32 §Betalning av stöd
Betalningen av stöd förutsätter att plantering eller sådd av sådana växter som anges på jordbruksskiftesblankett nr 102B för övrig användning företas senast den 30 juni. Med avvikelse från vad som sägs ovan kan stöd betalas för i 33 § avsedda trädgårdsväxter i grupp 1 som sås därefter och ger skörd under året i fråga, om en förfrukt sås på skiftet senast den 30 juni. Om ingen förfrukt sås, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om detta. Då betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder för skiftet i fråga. Någon förfrukt krävs dock inte och stöd kan betalas om det är fråga om sallatsväxter, kinakål, blomkål eller sparriskål. Den sista såningsdagen för skiften som har uppgetts vara foderareal eller stödareal för jordbruksgrödor (C) bestäms enligt villkoren för stödet för jordbruksgrödor.
33 §Trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2
Till trädgårdsväxter i grupp 2 hänförs de jordbruksskiften där bär- och fruktväxter och plantskoleväxter odlas. Till bär- och fruktväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, amerikanskt blåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdodlingar. Med plantskoleväxter avses också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och var av årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion. Miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd eller odling av julträd.
34 §Godkännande av utbildningar som hänför sig till miljöstödsvillkor
Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall senast tio arbetsdagar före utbildningstidpunkten skriftligt underrätta utbildningsarrangören om huruvida den godkänner utbildningsdagen som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med miljöstödssystemet. Utbildningen skall godkännas, om den kan konstateras uppfylla de villkor för utbildning som anges i denna förordning. Vid behov, om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls, kan arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning för utbildningsprogrammets eller utbildarnas del föreslå ändringar som utgör villkor för godkännande av utbildningsdagen som sådan utbildning som är förenlig med miljöstödssystemet
34 b §Genomgång av utbildning som hänför sig till miljöstödsvillkoren i form av distans- utbildning
Jordbrukaren kan endast i undantagsfall genomgå utbildning som hänför sig till miljöstödsvillkoren i form av distansutbildning. Utbildning i användning av växtskyddsmedel kan inte ske i form av distansutbildning. Sådana undantagsfall, vid vilka distansutbildning kan godkännas, är bland annat sjukdom eller skada hos jordbrukare, eller sådan familjemedlem som kräver konstant skötsel, samt orimligt långt avstånd eller besvärlig väg till närmaste utbildningstillfälle.
Jordbrukaren skall av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning ansöka, på den blankett som är avsedd för ändamålet, om rätt att genomgå utbildningen som distansutbildning. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning fattar beslut i ärendet i vilket ändring kan sökas enligt det som stadgas i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) 10 §.
I distansutbildningen ingår studier på egen hand och godkänt deltagande i skriftligt förhör. Den som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall dessutom göra upp en egen mångfaldsplan som returneras i samband med förhöret. Arbetskrafts- och näringscentralen meddelar och levererar vid behov till jordbrukare, som erhållit rättighet som avses i moment 2, det distansutbildningsmaterial som jordbrukaren självständigt skall studera före förhöret. Det skriftliga förhöret kan endast godkännas av sådan instans eller person som på förhand godkänts av arbetskrafts- och näringscentralen och som avses i 34 § 1 moment. Ifrågavarande instans eller person skall till jordbrukaren ge ett skriftligt bevis över förhöret då det är avlagt med godkänt vitsord.
Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 24 maj 2002
Jord- och skogsbruksminister Raimo TammilehtoRegeringssekreterare Maija Kaukonen
Bilaga 1
Del H
Behandling av tvättvatten från mjölkrum
På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till:
- en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare
- en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller
- ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten.
Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång.Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas.
En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet.
Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen.
Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan.
Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar.
Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet.
Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder.
Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan.