385/2001

Denna förordning gäller sökande, administration och betalning av nationella stöd som baserar sig på odlingsarealen och av husdjursstöd, vilka anges i följande förordningar av statsrådet:

I denna förordning avses med

I fråga om ansökningstider och ansökningsblanketter iakttas bestämmelserna i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ansökningstider, ansökan och fastställande av husdjursstöd beträffande nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen under 2001 (1257/2000), nedan förordningen om ansökningstider.

De stöd som avses i denna förordning söks på de blanketter för ansökan om stöd som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för 2001 eller på datautskrifter som motsvarar blanketterna, om dessa utskrifter innehåller samma uppgifter fördelade på olika sidor på samma sätt som de färdigt tryckta blanketterna. Om datautskriften med avvikelse från blanketten utgör flera sidor skall varje enskild sida undertecknas.

Om ansökan överförs till en annan kommun eller arbetskrafts- och näringscentral i en situation där det inte är entydigt i vilken av de två kommunerna lägenhetens driftscentrum eller huvuddelen av produktionen eller åkrarna ligger, tillämpas inga förseningspåföljder om ansökan har inkommit till den första kommunen eller arbetskrafts- och näringscentralen inom utsatt tid.

Om djurantalet sänks utgående från kontrollen, beräknas den sänkning av djurantalet som sker till följd av förseningen på basis av det vid kontrollen minskade djurantalet.

Om den godkända arealen minskas utgående från kontrollen, beräknas den sänkning av stödet som sker till följd av förseningen på basis av den areal som fåtts vid kontrollen.

Återtagande av ansökan om stöd skall meddelas skriftligen till den myndighet som behandlar stödansökan innan den behöriga myndigheten har kontaktat sökanden om en administrativ kontroll eller en kontroll som utförs på plats. I övriga fall skall återtagandet ske senast före den första utbetalningen enligt ansökan.

Återtagandet gäller hela stödet. När det gäller stöd som söks i flera omgångar kan sökanden återta en ansökan innan de åtgärder som hänför sig till övervakningen av stöden eller betalningen av de slutliga stöden har inletts.

Ansökningar om stöd som baserar sig på odlingsarealen kan inte återtas efter det att landsbygdsnäringsmyndigheternas registreringsanmälan har skickats, om en eller flera skiften i registreringsanmälan har anmärkts strida mot reglerna och felet är sådant att det leder till påföljd.

Det tillstånd till undantag eller den utredning som utgör en förutsättning för nationellt stöd skall lämnas in till den myndighet som behandlar ansökningen i regel i samband med att stödet söks. Inlämnandet av tillstånd till undantag samt utredningar utgör en förutsättning för betalningen av stödet.

De tillstånd till undantag samt utredningar som avses i 1 mom. är följande:

När det gäller potatisproduktion skall ett intyg över införande i det växtskyddsregister som Kontrollcentralen för växtproduktion för tillställas myndigheten innan stödet betalas. Sökanden skall dock ha införts i registret senast den 14 juli 2001.

När det gäller trädgårdsproduktion skall en odlare som inte har införts i det växtskyddsregister eller register för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker som Kontrollcentralen för växtproduktion för senast den 31 december 2001 ha införts i registret i fråga.

Om basskiften efter ansökningen om stöd för 2000 har delats, sammanslagits eller varaktigt tagits ur bruk eller om nya basskiften har bildats eller om förändringar i besittningen av basskiften har skett, skall sökanden utöver de ansökningsblanketter som nämns i ansökningsförordningen lämna in jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 102C för år 2001 eller en datautskrift enligt formulär som har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet för år 2001.

Vid utmärkningen av skiften, anmälningen av arealer, administrationens godkännande av arealer och i fråga om kartbilagor iakttas det som bestäms i jord- och skogsbruksministeriets beslut om administration och kontroll av stödsystemet för jordbruksgrödor (155/2000).

Med de naturängar och naturbeten som är i användning och som nämns i 4 § 3 mom. förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 4 § 3 mom. förordningen om nordligt stöd avses skiften där det växer ängshö, vilka under växtperioden 2001 utnyttjas som betesmark eller används till produktion av foder för den sökandes husdjur.

Med de växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som Europeiska gemenskapen helt finansierar, vilka nämns i 8 § 2 mom. förordningen om nordligt stöd och 10 § 3 och 4 mom. förordningen om nationellt stöd för växtodling, avses de växter som räknas upp i bilaga 1 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor samt de växter som producerar gräsensilage enligt artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.

Speltvete berättigar till nationella stöd i enlighet med stöd för vete.

Som foderspannmål enligt 10 § 4 mom. 1 punkten förordningen om nationellt stöd för växtodling samt 8 § 2 mom. förordningen om nordligt stöd betraktas foderkorn, havre, rågvete, blandsäd och grönfodersäd.

Stöd enligt 10 § 4 mom. 1 punkten förordningen om nationellt stöd för växtodling kan förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts normalt groende frö av ärter och säd eller av bondbönor och säd på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden frö av ärter och spannmål utgörs av utsäde för säd.

Maltkorn anses ha sålts av producenten för marknadsföring om

Handeln mellan odlarna berättigar inte till stöd. Inte heller fröproduktion för maltkorn berättigar till stöd.

Vid definieringen av de olika produktionsinriktningar som ligger till grund för fastställandet av stöd som betalas för sådan vall som avses i 10 § 4 mom. förordningen om nationellt stöd för växtodling avses med:

En lägenhet som uppfyller definitionerna av produktionsinriktningar i flera än en av punkterna anses vid definieringen av produktionsinriktningen höra till en produktionsinriktning i en punkt med lägre nummer.

Med de lägenheter med nötkreatur som nämns i 1 punkten i 10 § 4 mom. förordningen om nationellt stöd för växtodling avses de lägenheter med dikor och lägenheter med andra nötkreatur som nämns i 1 och 2 punkten i 1 mom.

Frilandsgrönsaker, bär, frukter, frökryddväxter och medicinalväxter, örtkryddor, prydnadsväxter samt områden för plantskolor och trädgårdsland anses vara växter som uppfyller villkoret om en minimiareal på 0,5 ha i 4 § förordningen om nationellt stöd till södra Finland, 4 § förordningen om nordligt stöd och 4 § förordningen om nationellt stöd för växtodling.

Det stöd som betalas för trädgårdsväxter är avsett för grönsaker som används som livsmedel. Av ärtväxterna berättigar trädgårdsärten som trädgårdsväxt till stöd.

Av bärväxtligheten och äppelträd berättigar växter som planterats senast den 30 juni 2001 till stöd. Av de grönsaker som producerar skörd 2001 och har såtts eller planterats efter den 30 juni 2001 berättigar endast de växter till stöd för vilka datum för sådd eller plantering senast den 31 december 2001 har meddelats skriftligen till de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna.

De bär- och äppelarealer som berättigar till stöd skall i fråga om beståndstätheten uppfylla följande krav, vilka även gäller ekoproduktion:

Om jordgubbar, åkerbär eller allåkerbär odlas så att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första växtperioden vara 11 000 plantor per hektar. Planttäthetskraven tillämpas inte på växtbestånd av havtorn och buskblåbär samt växtbestånd för ekoproduktionen vilka har anlagts 1999 eller tidigare, men odlingen bör motsvara kännetecknen för yrkesmässig odling.

Stöd för åkerareal som lämpar sig för odling betalas endast en gång, även om det på samma areal odlas flera trädgårdsväxter efter varandra.

De odlare som en andra gång ingår en sådan ettårig förbindelse som utgör en förutsättning för nationellt stöd för växtodling och motsvarar villkoren i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet (646/2000), behöver inte på nytt genomgå den utbildning och de andra åtgärder av engångskaraktär som skall genomgås inom ett år från det att den första förbindelsen att iaktta villkoren motsvarande miljöstödet ingicks.

Då husdjursstöd söks eller fastställs iakttas förutom bestämmelserna i denna förordning även det som föreskrivs i ansökningsförordningen.

De djur som berättigar till husdjursstöd fastställs gruppvis i 2 § 4―10 och 12―29 punkterna i denna förordning.

Husdjurens ålder räknas så att djuret uppnår en ålder av ett visst månadsantal samma dag i månaden som det har fötts. När man räknar tjurars, kvigors, grisars förutom slaktsvins, tackors och getters ålder anses en månad bestå av 30 dagar.

Om ett djur har fötts den 31 i månaden räknas dess ålder på samma sätt som för ett djur som fötts den 30 i månaden.

Om ett djur har fötts den 29, 30 eller 31 i månaden och det i februari skulle uppnå en ålder som berättigar till stöd, anses djuret den 28 februari uppnå en ålder baserad på antalet månader.

Åldern på fjäderfä räknas enligt kalenderveckor.

Den ålder som används vid beräkningen av stöd för hästar fastställs så att hästen är

Det genomsnittliga antalet dikor, mjölkkor samt tjurar och kvigor i olika åldersgrupper fås genom att de stödberättigande dagarna för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

Om det på lägenheten inte finns hönor eller broilermödrar under fem eller fler månader i rad, kan de fyra första nolltalen även vid växling av stödår räknas som lägre antal vilka inte beaktas vid uträkningen av det genomsnittliga antalet.

Om det på lägenheten inte finns moderdjur av kalkon under tre eller fler månader i rad, kan de två första nolltalen även vid växling av stödår räknas som lägre antal vilka inte beaktas vid uträkningen av det genomsnittliga antalet.

I fråga om dikor, mjölkkor, tjurar och kvigor avses med den första stödberättigande dagen den dag då djuret börjar omfattas av stödet. Det kan vara den första dagen under den tid på basis av vilken stödet fastställs, den dag då djuret uppnår den ålder som krävs, den dag som följer efter dagen då en avkomma fötts eller den dag som följer efter dagen då djuret köpts.

Med den sista stödberättigande dagen för djuret avses den dag då djuret slutar omfattas av stödet. Det kan vara den dag då djuret avlägsnas, den dag som föregår dagen då djuret överförs till en annan åldersgrupp, sista dagen för den tid på basis av vilken stödet fastställs eller dagen då en kviga kalvar.

Om husdjursproduktionen har inletts mitt under stödåret och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, anses djurantalet vid beräkningen av grunderna för fastställandet av stödet vara noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen.

Om husdjursproduktionen har avslutats mitt under stödåret anses djurantalet vid beräkningen av grunderna för fastställandet av stödet vara noll i fråga om de räkningsdagar som följer efter avslutandet av produktionen.

I de fall som avses i 1 och 2 mom. fastställs stödet utgående från det genomsnittliga djurantal som räknas på basis av alla räkningsdagar.

När husdjursstöd söks kan i de fall som bestäms i 7 § 3 mom. förordningen om nationellt stöd till södra Finland eller 12 § 3 mom. förordningen om nordligt stöd som sedvanligt djurantal användas det djurantal som låg till grund för stödet för föregående år. Till ansökningsblanketten skall då fogas en utredning om sänkningen av djurantalet. Om djurantalet har sänkts på grund av en djursjukdom skall ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det föregående årets djurantal, som avses i 1 mom., har varit exceptionellt, kan det genomsnittliga djurantal som ligger till grund för stödet för tidigare år användas som sedvanligt djurantal.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen avviker minst 10 procent från det normala på grund av leverans av dagsgamla kycklingar eller slaktdjursavhämtningar och produktionen är kontinuerlig, kan som djurantal på räkningsdagen användas det sedvanliga djurantalet. Det sedvanliga djurantalet fås genom att det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen multipliceras med talet 0,98.

Till en uppfödningsomgång anses höra de dagsgamla kycklingar som har levererats till gården senast inom 10 dagar från den första leveransen som hör till samma parti. Till stödansökan skall fogas verifikat av kycklingleverantören, där det framgår datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar.

När stöd söks för slaktade kvigor och tjurar enligt förordningen om nationellt stöd till södra Finland och förordningen om nordligt stöd iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om slaktbaserade bidrag och om tilläggstöd vilka helt finansieras av Europeiska gemenskapen (1014/2000) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om ansökningstider för 2001 för djurbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (956/2000).

Stöd kan betalas till en producent som har gjort en anmälan enligt 2 § 9 punkten förordningen om ansökningstider gällande deltagande i det nationella stödet för slaktade kvigor och tjurar från och med den 1 januari 2001 och vars djur som berättigar till stöd slaktas i ett slakteri som har anmälts delta i det system med slaktbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, om vilket föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött.

Stöd betalas för djur som är märkta på ett ändamålsenligt sätt med öronmärken som jord- och skogbruksministeriet godkänt och för vilka uppgifterna i djuridentifikationsregistret och nötkreatursförteckningen är uppdaterade.

Stöd betalas för ett djur vars kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel. För en kropp som helt kasserats i samband med slakten betalas inget stöd. Om en kropp däremot har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till minst 160 kilo i fråga om kvigor och minst 220 kilo i fråga om tjurar. Stöd betalas för de djur som avses i 1 mom. vilka på gården har sålts eller tagits för eget bruk eller för djur som går till direktförsäljning.

Om kroppen, på grund av att slakteriet begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en normal slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

Stöd betalas för slaktsvin och köttfjäderfä som slaktas i slakterier under 2001.

Stöd betalas för ett djur vars kropp vid köttbesiktningen visat sig vara tjänlig som livsmedel. Stöd betalas inte för en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen. Om kroppen av ett slaktsvin däremot har kasserats delvis omfattas kroppen av stöd, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, är minst 61 kilo. Stöd betalas för de djur som på gården har sålts eller tagits för eget bruk eller för djur som går till direktförsäljning.

Om kroppen, på grund av att slakteriet begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en normal slaktlikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

Till del III i blankett nr 101C för ansökan om stöd skall fogas ett kvitto i original eller som kopia av den som köpt slaktdjuren, nedan köparen, där följande skall framgå:

Om köparen är någon annan än slakteriet skall av intyget dessutom framgå namnet på det slakteri där djuret har slaktats.

Köparen kan till producenten även sända en sammanfattning av de djur som slaktats 2001. Av sammanfattningen skall framgå:

Om köparen är någon annan än slakteriet skall antalet slaktsvin och köttfjäderfän framgå slakterivis i sammanfattningen.

I fråga om slaktsvin skall det i sammanfattningen även finnas text om att sammanfattningen omfattar slaktsvin vars slaktvikt varit minst 61 kilo.

När det gäller köpare i aktiebolagsform skall sammanfattningen göras på en blankett enligt 16 kap. 7 a § lagen om aktiebolag (734/1978) eller, om köparen är en annan sammanslutning eller en enskild företagare, på en blankett som innehåller motsvarande uppgifter, där förutom de uppgifter som nämns i 3―5 mom. framgår anmälarens namn och adressuppgifter. Sammanfattningen skall undertecknas eller förses med företagets stämpel och anmälarens adressuppgifter samt telefonnummer.

Slaktplatsen kan inte ge en sådan sammanfattning som avses i 3 mom. om det i slaktplatsen slaktas djur som har fötts upp av delägare, bolagsmän, medlemmar eller av andra grupper som på motsvarande sätt hör till slaktplatsens ägare. Till stödansökan skall då fogas en kopia av de sidor i vägningsjournalen där det finns anteckningar om slaktvikten samt eventuell annan utredning om de slaktade djuren.

För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader. En försäljare i stödområde C får inte räkna en ung gris som inte har grisat och som är avsedd att säljas för avel som sugga på räkningsdagen.

Till del III i blankett nr 101C för ansökan om stöd skall fogas en försäljningsanmälan eller en annan godtagbar utredning där följande uppgifter skall framgå:

Den som köper eller förmedlar djur kan göra en årssammanfattning av de unga avelssvin han eller hon har köpt, vilken skall innehålla de uppgifter som nämns i 1 mom. för varje djur i fråga.

Registrering enligt 7 § 7 mom. förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 12 § 5 mom. förordningen om nordligt stöd anses ha gjorts efter det att alla registreringsåtgärder har vidtagits och hästens ägare eller innehavare har ett registreringsbevis eller hästpass som har utfärdats av Finlands Hippos r.f.

Stoet skall ha betäckts med en hingst som har godkänts för förädling. Ponnystoet skall vara renrasigt och den hingst som används skall vara av samma ras.

Ston av finska hästar och varmblodiga travhästston kan även betäckas med den sökandes egna hingstar. Om ett sto har betäckts med en egen hingst som inte har en stambok, skall sökanden före betalningen av stödet till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en styrkt kopia av intyget över fölningen eller ett intyg av en veterinär om att stoet har kastat fölet.

Vid beräkningen av djurtätheten för dikor och tjurar används som foderareal den foderareal som avses i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 artikel 12.2b på det sätt som bestäms i 9 § jord och skogsbruksministeriets beslut om djurbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (15/2000).

Nötkreaturen skall vara märkta med öronmärken som i enlighet med registreringsförordningen har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet samt vara registrerade i djuridentifikationsregistret. Uppgifterna i registret och uppgifterna i det nötkreatursregister som sänts till gården skall hållas aktuella.

Det skall finnas en uppdaterad bokföring av grisar, där det skall framgå ökningar och minskningar av djurantalen i fråga om de djurgrupper som anges i 2 § 12―15 punkterna.

Det skall finnas en uppdaterad bokföring av fjäderfä, där det skall framgå ökningar och minskningar av djurantalet i fråga om de djurgrupper som anges i 2 § 17―25 punkterna.

Det skall finnas en uppdaterad bokföring av tackor, getter och hästar, där det skall framgå ökningar och minskningar av djurantalet. När det gäller hästar skall de djurgrupper som avses i 2 § 28 punkten bokföras.

Getternas mjölkproduktion skall från och med den 1 januari 2001 bokföras på jord- och skogsbruksministeriets blankett nr 410. För varje månad skall en särskild blankett ifyllas. Getternas mjölkproduktion kan även bokföras med hjälp av ADB. För varje månad skall då fås en utskrift som innehåller samma uppgifter som en separat blankett.

I den dagliga blankettbokföring som avses i 1 mom. skall följande uppgifter antecknas:

Om det av getmjölken framställs andra produkter än ost skall en separat, produktspecifik bokföring föras varje dag, i vilken dessutom skall antecknas den mängd produkter som har framställts under en månad.

Den godkända mjölkmängd som kan användas i den sökandes hushåll är 1 liter per person och dag. Till personer i den sökandes hushåll räknas de personer som i enlighet med befolkningsdatalagen (507/19923) bor på samma plats som den som söker stöd.

Den mjölkmängd som används som föda för djur räknas inte med i getternas mjölkproduktion.

Sökanden skall senast den 17 september 2001 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända den månatliga blankett som avses i 30 § 1 mom. om den mängd getmjölk som har producerats under perioden januari-augusti 2001 eller datautskrift med motsvarande uppgifter.

En sökande som börjar hålla getter skall senast den 17 september 2001 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända den månatliga blankett som avses i 30 § 1 mom. om den mängd getmjölk som har producerats under perioden maj-augusti 2001 eller datautskrift med motsvarande uppgifter.

De sökande som framställer andra produkter än ost skall senast den 17 september 2001 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända den i 30 § 4 mom. avsedda separata bokföringen som är produktspecifik och gäller den period som anges i 1 och 2 mom.

Om det efter ansökningen av stöd under ansökningsåret sker en överföring av besittningsrätten som gäller hela lägenheten på ett sätt som bestäms i 4 § 9 mom. förordningen om nationellt stöd för södra Finland, 4 § 9 mom. förordningen om nordligt stöd, 4 § 6 mom. förordningen om nationellt stöd för växtodling eller 5 § 4 mom. förordningen om stöd för potatis, skall den nya ägaren påvisa den ändring som skett i besittningsrätten genom att senast den 11 september 2001 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända jord- och skogsbruksministeriets anmälningsblankett nr 156 om överföring av besittningen av en hel lägenhet. Till blanketten skall fogas nödvändiga kopior av köpebrevet, hyresavtalet och andra motsvarande utredningar.

Om besittningsrätten som gäller hela lägenheten överförs före ansökan om det slutliga stödet, kan den nya ägaren, utgående från ett avtal mellan den förra och den nya ägaren, ansöka om husdjursstöd även för de djur som den förra ägaren hade under tiden före överföringen av besittningsrätten.

Om det till lägenhetens förra ägare har betalats förskott på husdjursstöd, betalas det slutliga stödet i första hand till lägenhetens förra ägare, varvid lägenhetssignumet inte behöver ändras. Om stödet skall betalas till den nya ägaren, skall lägenhetssignumet ändras. Hos den förra ägaren återkrävs i detta fall förskottet på det betalda stödet till staten.

Sökanden skall spara alla dokument som ansluter sig till ansökan om stöd, företeckningar som anknyter till bokföringen samt kvitton på köp och försäljning eller andra kvitton åtminstone under det år för vilket stöd söks samt de tre följande åren.

När de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna fått kännedom om fall där det har väckts åtal om djurskötsel som strider mot djurskyddslagstiftningen och detta sannolikt leder till en sådan dom för djurskyddsbrott eller lindrigt djurskyddsbrott som bestäms i kap. 17 i strafflagen (39/1889), eller om det är sannolikt att ett sådant åtal kommer att väckas, kan myndigheten tills vidare låta bli att antingen helt eller delvis betala ut stöd för djuren i fråga. Det slutgiltiga beslutet i ärendet fattas efter det att domstolen har meddelat ett lagakraftvunnet avgörande.