189/2001

I denna lag föreskrivs om åtgärder med vilka förutsättningarna att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och möjligheterna att delta i utbildning och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder som tillhandahålls av arbetsförvaltningen förbättras för den som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd på grund av långvarig arbetslöshet. I lagen föreskrivs också om rättigheter och skyldigheter för den som deltar i åtgärderna.

I denna lag avses med

Denna lag tillämpas på utarbetandet av en aktiveringsplan och på anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för den som är arbetslös och som inte har fyllt 25 år och som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller som får utkomststöd samt

Denna lag tillämpas dessutom på utarbetandet av en aktiveringsplan och på anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för den som är arbetslös och som har fyllt 25 år och som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller som får utkomststöd och för vilken tidigare har utarbetats en plan för arbetssökande enligt 10 c § 1 och 2 mom. lagen om arbetskraftsservice samt

Om tillämpningen av denna lag på andra än dem som avses i 1 och 2 mom. bestäms i 15 §.

Denna lag tillämpas inte på den som har rätt till en integrationsplan enligt 10 § lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999). Då tiderna enligt 1 och 2 mom. räknas ut skall dock beaktas arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som på grund av arbetslöshet utbetalats i form av integrationsstöd.

Om inte något annat följer av denna lag skall när det gäller arbetsmarknadsstöd, ersättning för uppehälle och utkomststöd vilka beviljas för tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt ärenden som gäller dem tillämpas vad som i lagen om arbetsmarknadsstöd bestäms om arbetsmarknadsstöd, ersättning för uppehälle och ärenden som gäller dem samt vad som i lagen om utkomststöd bestäms om utkomststöd och ärenden som gäller utkomststöd.

Om i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till arbetsmarknadsstöd eller ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetsmarknadsstöd, skall hänvisningen anses gälla också arbetsmarknadsstöd och ersättning för uppehälle som betalas för tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om inte något annat följer av denna lag.

Utöver vad som i denna lag bestäms om utarbetandet av aktiveringsplan och anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte skall också tillämpas lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), socialvårdslagen (710/1982), lagen om arbetskraftsservice och lagen om rehabiliteringssamarbete (604/1991).

Arbetskraftsbyrån och kommunen skall utarbeta en aktiveringsplan i samarbete med den person som avses i 3 §. Aktiveringsplanen skall revideras till dess att personen i fråga uppfyller arbetsvillkoret i 13, 16 eller 16 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbetskraftsbyrån skall utan dröjsmål efter meddelande från Folkpensionsanstalten vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan för den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten.

Kommunen skall utan dröjsmål vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan för den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. 3 punkten eller 2 mom. 3 punkten.

Innan arbetskraftsbyrån vidtar åtgärder skall den försäkra sig om att en plan för arbetssökande enligt 10 c § 1 och 2 mom. lagen om arbetskraftsservice har utarbetats tillsammans med personen i fråga. Innan kommunen vidtar åtgärder skall den försäkra sig om att arbetskraftsbyrån tillsammans med personen i fråga har utarbetat en plan för arbetssökande enligt 10 c § 1 och 2 mom. lagen om arbetskraftsservice eller att arbetskraftsbyrån har gett den som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten tillfälle att delta i en intervju för arbetssökande enligt 10 d § 1 och 2 mom. lagen om arbetskraftsservice. Om det inte har varit möjligt att utarbeta en plan för arbetssökande eller bereda personen i fråga tillfälle att delta i en intervju för arbetssökande på grund av att han eller hon inte har registrerats som arbetslös arbetssökande, skall kommunen vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan.

Kommunen, arbetskraftsbyrån och personen i fråga kommer överens om aktiveringsplanens varaktighet, ändringar som gäller planen och återupptagandet av en avbruten plan. Klienten har möjlighet att få assistans av en stödperson för att utarbeta och revidera aktiveringsplanen. Arbetskraftsbyrån eller kommunen beslutar om planen skall anses avbruten. Planen kan anses avbruten en månad från det att personen i fråga har fått sysselsättning i arbete eller företagsverksamhet eller inlett studier på heltid som leder till ett yrke eller en examen. Arbetskraftsbyrån eller kommunen skall höra personen i fråga innan den fattar beslut om avbrott.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas av kommunen. Kommunen kan anordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte själv eller genom att ingå skriftligt avtal om anordnande av sådan verksamhet med en annan kommun eller en samkommun eller med en registrerad förening, en registrerad stiftelse, ett statligt ämbetsverk eller ett registrerat religionssamfund. Kommunen skall underrätta arbetskraftsbyrån om avtal som den ingått om anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte anskaffas från företag.

Oberoende av på vilket sätt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas svarar kommunen för att verksamheten anordnas i enlighet med denna lag och på det sätt som fastställts i aktiveringsplanen.

För kostnader för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas ersättning till kommunen av statens medel i enlighet med denna lag.

Kommunen har inte skyldighet att anordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i sådana fall som avses i 8 § 4 mom. och 20 § 1 mom.

Den arbetskraftsbyrå till vars verksamhetsområde kommunen i fråga hör skall delta i utarbetandet av en aktiveringsplan.

Om en person inte har registrerats som arbetslös arbetssökande vid den arbetskraftsbyrå som avses i 1 mom., överförs de uppgifter som gäller honom eller henne som arbetssökande mellan arbetskraftsmyndigheterna utan hinder av vad som bestäms i 19 § 2 mom. och 20 § lagen om arbetskraftsservice och med stöd av den.

I en aktiveringsplan skall ingå

När en aktiveringsplan utarbetas skall av de åtgärder som avses i 1 mom. möjligheten att erbjuda arbete eller sysselsättningsfrämjande åtgärder utredas först. Utöver dessa åtgärder kan planen innehålla socialservice samt hälsovårds-, rehabiliterings- och utbildningstjänster som förbättrar sysselsättningsmöjligheterna. När en aktiveringsplan utarbetas kan vid behov en rehabiliteringssamarbetsgrupp enligt lagen om rehabiliteringssamarbete höras, om klienten samtycker till detta.

Om arbetskraftsbyrån bedömer att arbete eller sysselsättningsfrämjande åtgärder inte kan erbjudas personen inom tre månader, skall arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ingå i aktiveringsplanen.

Om kommunen bedömer att personen som följd av begränsningar på grund av arbets- och funktionsförmågan inte direkt kan delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, skall i planen i enlighet med gällande speciallagar ingå sådana social- och hälsovårdstjänster som förbättrar personens möjligheter att senare delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Vid bedömningen av behovet av hälso- och sjukvårdstjänster är kommunens hälsovårdscentral eller sjukvårdsdistriktet sakkunnig.

Aktiveringsplanen undertecknas av arbetskraftsbyrån, kommunen och personen i fråga.

Närmare bestämmelser om aktiveringsplanens innehåll kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om aktiveringsplanen innehåller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, skall åtminstone följande uppgifter om den ingå i planen:

Innan planen undertecknas skall arbetskraftsbyrån och kommunen informera personen i fråga om de förmåner och ersättningar som betalas för deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Aktiveringsplanen skall ses över vid behov.

Den som uppfyller villkoren i 3 § är skyldig att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan tillsammans med arbetskraftsbyrån och kommunen.

Om den som har rätt till arbetsmarknadsstöd vägrar delta i utarbetandet av en aktiveringsplan, har han eller hon inte rätt till arbetsmarknadsstöd under två månader från tidpunkten för vägran.

Om den som avses i 1 mom. vägrar delta i utarbetandet av en aktiveringsplan, kan utkomststödets grunddel för hans eller hennes vidkommande sänkas med högst 20 procent så som bestäms i 10 § 1 och 4 mom. lagen om utkomststöd.

Personen i fråga har rätt till den socialservice och de hälsovårds-, rehabiliterings- och utbildningstjänster samt de åtgärder som ingår i aktiveringsplanen enligt vad som särskilt bestäms i de lagar som gäller dem. Personen i fråga har inom ramen för de anslag som anvisats för arbetskraftsbyråns bruk rätt till de åtgärder i syfte att främja sysselsättningen av arbetslösa som specificeras i planen.

De som i enlighet med 5 § 1 mom. deltar i utarbetandet av en aktiveringsplan och de som i enlighet med 8 § 4 mom. anlitas som sakkunniga då planen utarbetas har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra lämna ut sådana uppgifter om personen i fråga som behövs för utarbetandet av planen. Aktiveringsplanen registreras i socialvårdens personregister i kommunen och i personregistret för arbetskraftsservicen.

Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte skall anpassas till personens arbets- och funktionsförmåga samt kunnande så att den är meningsfull och tillräckligt krävande med tanke på ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte får inte allvarligt kränka personens religiösa eller etiska övertygelse.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas i perioder på 3―24 månader åt gången. Under perioden skall personen delta i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte under minst en och högst fem dagar per kalendervecka. Under en dag skall arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte pågå minst 4 timmar.

När den period som avses i 2 mom. går ut skall aktiveringsplanen revideras med iakttagande av vad som bestäms om planen i 3 kap.

En person kan delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte högst 230 dagar under 12 månader. På verksamheten tillämpas den allmänna bestämmelsen om ordinarie arbetstid i 6 § 1 mom. arbetstidslagen (605/1996).

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte ersätta arbete som utförs i tjänsteförhållande eller anställningsförhållande. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte föranleda att anställda hos kommunen eller hos någon annan instans som står för genomförandet av verksamheten sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte skall ordnas inom personens pendlingsregion enligt 10 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Med personens samtycke kan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas också utanför pendlingsregionen.

För den som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller vars huvudsakliga inkomst består av utkomststöd på grund av arbetslöshet eller som får arbetslöshetsdagpenning kan på begäran ordnas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte före de tider som anges i 3 § 1 och 2 mom., om kommunen och arbetskraftsbyrån, efter att ha gett personen i fråga tillfälle att bli hörd, bedömer att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bäst stöder personens livskompetens och sysselsättningsförutsättningar. Innan verksamheten ordnas skall en aktiveringsplan om arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utarbetas så som bestäms i 3 kap. Personen i fråga skall framställa begäran om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hos arbetskraftsbyrån eller kommunen.

Innan en person inleder arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt aktiveringsplanen skall kommunen underrätta den huvudförtroendeman, som företräder de anställda som främst skall arbeta med den som deltar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, om saken.

Kommunen får utan hinder av sekretessbestämmelserna meddela personens namn och de uppgifter som nämns i 9 § 1 mom. 1―3 punkten.

Uppkommer oklarhet om vilken huvudförtroendeman som skall underrättas om att verksamheten inleds, kan anmälan göras till den huvudförtroendeman som företräder största delen av dem som arbetar på den plats där verksamheten ordnas.

Till en arbetssökande som har rätt till arbetsmarknadsstöd betalas arbetsmarknadsstöd för en period, under vilken arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte pågår, så som bestäms om rätten för den som deltar i åtgärder som avses i 2 kap. lagen om arbetsmarknadsstöd.

Till den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas i ersättning för uppehälle 30 mark för varje dag han eller hon deltar i verksamhet enligt aktiveringsplanen.

Till den som har utkomststöd som sin huvudsakliga inkomst och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas dessutom sysselsättningspenning så som bestäms i 10 a § lagen om utkomststöd.

En person har rätt att så som bestäms i 10 a § lagen om utkomststöd få ersättning för resekostnader som föranleds av deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Om den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. utan giltigt skäl vägrar delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbryter eller av eget förvållande måste avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, har han eller hon inte rätt till arbetsmarknadsstöd under två månader från tidpunkten för vägran eller avbrytandet.

Om den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. utan giltigt skäl vägrar delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbryter eller av eget förvållande måste avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, kan utkomststödets grunddel för hans eller hennes vidkommande sänkas med högst 20 procent så som anges i 10 § 1 och 4 mom. lagen om utkomststöd.

Giltigt skäl att vägra delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller att avbryta den utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd har den som

Dessutom har en person giltigt skäl att vägra delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller att avbryta den utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd, om den verksamhet som erbjuds

En person har alltid rätt att trots det samtycke han eller hon givit avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd, om verksamheten ordnas utanför personens pendlingsregion.

En person kan utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd vägra delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte också av något annat skäl än de som avses i 1―3 mom., om detta skäl med tanke på inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden är jämförbart med dessa.

En person har rätt att vägra delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte i enlighet med 1―4 mom. utan att utkomststödets grunddel sänks så som anges i 10 § lagen om utkomststöd.

Den som upprepade gånger

Om en person förfar på det sätt som avses i 1 mom. kan utkomststödets grunddel för hans eller hennes vidkommande sänkas med sammanlagt högst 40 procent så som anges i 10 § 3 och 4 mom. lagen om utkomststöd.

På arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas lagen om skydd i arbete (299/1958). På arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas inte lagen om företagshälsovård (743/1978).

För den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte skall kommunen med tanke på olycksfall i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordna sådant försäkringsskydd som avses i 57 § 1 mom. lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) till den del personen i fråga inte på andra grunder har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring.

Som årsarbetsförtjänst för försäkring enligt 1 mom. används minimiårsarbetsförtjänsten enligt 28 § 6 mom. lagen om olycksfallsförsäkring.

Kommunen har rätt att av sysselsättningsanslagen i statlig ersättning för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte få 60 mark per dag för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ersättningen betalas i efterskott för de dagar personen i fråga deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Bestämmelser om förfarandet vid beviljande och utbetalning av statlig ersättning utfärdas genom förordning av statsrådet. När det gäller ränta och dröjsmålsränta på statlig ersättning som skall återbetalas tillämpas 24 a § sysselsättningslagen.

På verksamhet som kommunen anordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). När det gäller de kostnader som utgör grund för statsandelen beaktas som avdrag en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalats med stöd av 24 §.

Arbetskraftsbyrån eller arbetskraftskommissionen skall till Folkpensionsanstalten ge ett bindande utlåtande om uppfyllandet av villkoren för arbetsmarknadsstöd enligt 10 § 1 och 2 mom., 17 § 1 mom., 19 § 1 mom., 20 § 1―4 mom. och 21 § 1 mom. Om givande av utlåtande bestäms i 3 § 3 mom. och 34 § lagen om arbetsmarknadsstöd samt i förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten skall till arbetskraftsbyrån lämna uppgifter om personer som när det gäller de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd och arbetslöshetsdagpenning har betalats uppfyller villkoren enligt 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten för utarbetandet av en aktiveringsplan. Uppgifterna skall lämnas före utgången av den kalendermånad som följer efter den då nämnda villkor uppfyllts.

Då ändring söks i beslut som avses i 10 eller 17―21 § i denna lag gäller för arbetsmarknadsstödets vidkommande vad som bestäms i 6 kap. lagen om arbetsmarknadsstöd och för utkomststödets vidkommande vad som bestäms i 7 kap. socialvårdslagen.

När det gäller sökande av ändring i beslut som fattats enligt 24 § tillämpas vad som i 27 a § sysselsättningslagen bestäms om beslut som gäller sysselsättningsstöd.

De uppgifter som avses i 3 kap. samt i 26 och 27 § kan erhållas och lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, om de i lag bestämda villkoren för utlämnande av uppgifter uppfylls och den som uppgifterna utlämnas till lägger fram en utredning av vilken framgår att användningen och skyddet av uppgifterna kan skötas på det sätt som anges i personuppgiftslagen (523/1999).

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.