175/2001

Denna förordning tillämpas på finansiering enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) samt på planer, program, åtgärder och projekt som gäller renhushållning och naturnäringar, med undantag av åtgärder enligt 6 och 11 kap. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar, på vilka tillämpas statsrådets förordning om reglering av vissa skulder inom renhushållning och naturnäringar (769/2000).

Denna förordning tillämpas inte på utvecklingsprojekt som gäller renhushållning och naturnäringar, om utvecklingsprojektet delvis gäller ett företag som bedriver verksamhet enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999).

Stöd får beviljas

För att en sammanslutning skall beviljas stöd förutsätts att

Med bestämmande inflytande i ett aktiebolag avses i denna förordning en andel av aktieinnehavet som antingen direkt eller via äganderätt i bolag medför mer än hälften av de sammanlagda rösterna för samtliga aktier i bolaget.

Vad som föreskrivs om makar tillämpas även på sådana personer som fortgående lever tillsammans i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, om de tidigare har varit gifta med varandra eller om de har ett gemensamt barn.

En förutsättning för att förmånen skall erhållas är att näringsidkaren har tillräcklig yrkesskicklighet för den näring som kan stödas.

Som tillräcklig betraktas yrkesutbildning på andra stadiet i naturbruk inom branschen i fråga, avläggande av yrkesexamen eller annan motsvarande utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den näringsverksamhet som stödansökan gäller. Stöd får också beviljas en näringsidkare som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga samt minst tio studieveckors utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den, när näringsverksamhet inleds dock minst tjugo studieveckors utbildning varav minst tio studieveckor omfattar ekonomisk utbildning.

Om produktionsinriktningen inte byts till följd av det projekt som kan stödas eller någon annan åtgärd än att näringsidkandet inleds, betraktas trots 2 mom. tre års arbetserfarenhet som tillräcklig.

Om makar tillsammans ansöker om startstöd till unga näringsidkare enligt 8 kap. skall åtminstone den ena av dem uppfylla kraven i 1 och 2 mom.

En näringsidkare kan anses få sin huvudsakliga utkomst av

En totalinkomst om minst 8 300 euro om året kan vid tillämpningen av 1 mom. 2 punkten anses vara tillräcklig utkomst. Till totalinkomsterna räknas såväl skattepliktiga inkomster som andra inkomster med undantag av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997), arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd samt barnbidrag. I fråga om en sådan näringsidkare som inte har börjat idka naturnäring eller som utvidgar sin företagsverksamhet betydligt, beräknas den andel av totalinkomsterna som erhållits från ovan avsedda verksamhet på grundval av en budget som gjorts upp av en sakkunnig.

Stöd får inte beviljas den som har fyllt 65 år. Bostadsfinansiering för grundlig renovering av bostadshus och stöd för vatten och avlopp samt elektrifieringsstöd får dock beviljas den som har fyllt 65 år.

Markköpsstöd eller syskonandelsstöd får inte beviljas en sådan näringsidkare för förvärv av en lägenhet som själv eller vars make har fyllt 60 år vid den tidpunkt då ansökan anhängiggörs.

En näringsidkare som är under 18 år kan bli delaktig av åtgärder enligt denna lag, om han eller hon har ingått äktenskap eller äger en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet tillsammans med sina föräldrar eller den ena av dem eller om andra särskilda skäl föreligger.

Finansieringsstöd enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får inte beviljas den vars totalinkomster från något annat än idkande av näring enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar sammanlagt överstiger 26 000 euro om året.

Jord- och skogsbruksministeriet justerar årligen de inkomstgränser som nämns i 1 mom. på ett sätt som motsvarar förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

På stödjande av boendet tillämpas inkomstgränserna i 21 §.

Med totalinkomster enligt 6 och 21 § i denna förordning avses de i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster som konstaterats vid den beskattning som senast verkställts före den tidpunkt då ärendet anhängiggjorts minskade med kostnaderna för inkomstens förvärvande. I totalinkomsterna beaktas emellertid konstaterade eller uppskattade ändringar. Som inkomster betraktas dock inte barnbidrag, basdel och syskonförhöjning av stödet för hemvård av barn, bostadsbidrag, militärunderstöd, livränta och tilläggsränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/1977), tilläggsdel enligt familjepensionslagen (38/1969), utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) och inte arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, ersättning för särskilda kostnader på grund av lyte, skada eller men, löneinkomst från renbeteslag och inte sådana inkomster som klart kan anses vara av tillfällig natur.

I fråga om yrkesutövning betraktas som inkomst det på resultaträkningen grundade resultatet av verksamheten, ökat med gjorda avskrivningar, betalda räntor och direkta skatter, som vid den senast verkställda beskattningen har ansetts vara resultatet av inkomstkällan. I fråga om rörelse betraktas som inkomst på motsvarande sätt det resultat som grundar sig på driftsbidraget enligt resultaträkningen jämte ovan nämnda ökningar.

Om en näring idkas av flera personer enligt 2 § 1 mom. 1 punkten, beaktas inkomsterna enligt 1 mom. för den som förtjänar mest.

Beloppet av sådana i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster som i 2 § 1 mom. nämnda sammanslutningar får från annan företagsverksamhet än sådan som avses i lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar skall anses motsvara inkomsterna för den av delägarna eller medlemmarna i sammanslutningen eller deras familjemedlemmar som har de största inkomsterna.

Med en familjemedlem avses aktieägarens make och aktieägarens eller hans eller hennes makes barn och aktieägarens och hans eller hennes makes föräldrar.

Med en i 3 § 1 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar avsedd helhet som lämpar sig för idkande av näring avses en sådan enhet för idkande av näring som består av en eller flera fastigheter eller fastighetsdelar och som med stöd av ägande eller ett skriftligt arrendekontrakt besitts som en helhet. Till en helhet som lämpar sig för idkande av näring anses dock höra endast sådana områden som kan användas för produktion och av vilkas arrendetid minst fem år återstår när ansökan anhängiggörs.

Om inte något annat bestäms nedan, gäller det som i denna förordning bestäms om ägande och ägare även arrendekontrakt och arrendator.

Stöd för en lägenhet beviljas ägaren, om inte något annat bestäms nedan. När en näringsidkare ansöker om stöd får han eller hon räkna sig till godo även de andelar av lägenheten som ägs av andra samägare, förutsatt att dessa har gett sitt samtycke.

När samägare gemensamt ansöker om stöd skall åtminstone en av dem uppfylla de krav som i denna förordning och lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar ställs på näringsidkaren för att stöd skall beviljas.

Vid bedömningen av ekonomisk livskraftighet enligt 5 § 2 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar skall särskild uppmärksamhet fästas vid kontinuiteten i den verksamhet som kan stödas, den finansiella ställningen och likviditeten samt möjligheterna att marknadsföra produkterna och tjänsterna.

För bedömning av livskraftigheten skall den som ansöker om stöd förete en utredning om de omständigheter som nämns i 1 mom. I fråga om förbättring av boendemiljön enligt 11 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar och i fråga om stöd för bostadsbyggande enligt 13 § i nämnda lag räcker det emellertid med en utredning om näringsidkarens likviditet.

Stöd får inte beviljas ett sådant företag eller för sådan verksamhet som inte uppfyller de villkor för organisationen av marknaden i fråga som uppställs i EG:s lagstiftning och i de nationella bestämmelserna gällande verkställandet av den.

Stöd får inte beviljas, om det av uppgifterna i ansökan kan dras den slutsatsen eller annars är uppenbart att sagda villkor inte kommer att uppfyllas. Sökanden skall då beredas tillfälle att visa hur villkoren kommer att uppfyllas senast när stödet beviljas.

Stöd får inte heller beviljas i andra fall, om det inte finns någon sedvanlig marknad för den produkt som stödansökan gäller. Den sedvanliga marknaden granskas då såväl inom gemenskapen som nationellt och regionalt. Stöd på grundval av enbart det regionala marknadsläget får beviljas endast om sökanden visar eller det annars kan konstateras att den regionala eller lokala efterfrågan inte rimligen kan tillgodoses med produkter som framställts någon annanstans än inom området i fråga.

Utöver vad som bestäms om kommissionens eller rådets rätt att avbryta beviljandet av investeringsstöd inom gemenskapen har jord- och skogsbruksministeriet rätt att avbryta beviljandet av investeringsstöd för viss tid eller tills vidare, om det finns anledning till det med beaktande av den befintliga produktionskapaciteten och marknadsläget. Före avbrottet skall saken diskuteras med de berörda producentorganisationerna. Information om avbrottet skall ges på lämpligt sätt och en annons om det skall publiceras i Officiella tidningen.

Vid näringsidkandet skall iakttas vad som i EG:s lagstiftning bestäms om djurens välfärd, hygien och miljö. Dessutom skall stödtagaren iaktta vad som nationellt bestäms om ovan nämnda omständigheter. För dem som ansöker om stöd skall jord- och skogsbruksministeriet tillhandahålla en förteckning över de författningar som de förutsätts iaktta.

Stöd får inte beviljas, om det av uppgifterna i ansökan kan dras den slutsatsen eller annars är uppenbart att sagda villkor inte kommer att uppfyllas. Sökanden skall då innan ansökan avgörs beredas tillfälle att visa hur han eller hon ämnar uppfylla villkoren inom högst två hela kalenderår efter att stödet beviljats. Om det är fråga om iakttagande av djurskyddslagen (247/1996) eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, får en tidsfrist emellertid utsättas endast i enlighet med nämnda lag och bestämmelser.

Vid godkännandet av investeringskostnaderna och deras belopp anses de åtgärder hänföra sig till samma investering som tillsammans bildar en sådan funktionell helhet som är nödvändig för produktionsverksamheten. Åtgärder som vidtas vid olika tidpunkter gör inte att det är fråga om separata investeringar, om åtgärderna med avseende på produktionen i väsentlig grad hör samman.

Vid beviljandet av stöd beaktas i stödets maximibelopp såsom avdrag sådant stöd för samma investering som tidigare beviljats med stöd av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar eller motsvarande tidigare lagstiftning och stöd som beviljats av andra myndigheter.

Om någon annan finansiering än sådan offentlig finansiering eller ett sådant räntestödslån som avses i denna förordning har beviljats för en investering, får den understödda finansiering som beviljats med stöd av denna förordning tillsammans med annan offentlig finansiering och ett annat räntestödslån inte överstiga de godkända totalkostnaderna för investeringen.

Stöd får beviljas endast för sådana investeringar som kan anses vara nödvändiga med tanke på den näring som skall stödas. Investeringsstöd som delfinansieras av EU får beviljas endast sådana näringsidkare som besitter en lägenhet enligt 8 § som lämpar sig för idkande av näring.

Stöd för anskaffning av begagnade maskiner och anordningar får beviljas endast, om

De godtagbara kostnaderna för en begagnad maskin eller anordning får inte överstiga maskinens eller anordningens gängse värde.

Stöd får beviljas endast en gång på fem år för anskaffningen av en likadan maskin eller anordning eller likadana inventarier. Samma stödtagare, med undantag av renbeteslag, får beviljas stöd för anskaffning av endast en snöskoter.

Stöd som delfinansieras av EU får beviljas för investeringar som betjänar produktionen, arbetarskyddet och miljövården på renhushållnings- och naturnäringslägenheter och med vilkas hjälp något av målen i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, nedan EG:s förordning om utveckling av landsbygden, eftersträvas.

Med mål 1-program avses ett programdokument enligt rådets förordning (EG) nr 1260/1991 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, nedan allmänna förordningen om strukturfonder.

Om inte något annat följer av 21 § lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999), skall landskapens samarbetsgrupper senast den 15 november året före finansåret meddela jord- och skogsbruksministeriet följande uppgifter:

Jord- och skogsbruksministeriet anvisar i enlighet med 7 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar de medel som behövs för finansåret med beaktande av landskapens samarbetsgruppers uppskattningar av de åtgärder som skall stödas och de stödmedel som behövs för dem så, att medlen på bästa möjligt sätt främjar genomförandet av mål 1-programmet i fråga. När medel anvisas skall det ses till att de står till arbetskrafts- och näringscentralernas förfogande senast den 15 januari under finansåret.

När stöd beviljas skall utöver de program som avses i 13 § även de principer som avtalats i landskapets samarbetsgrupp beaktas på det sätt som förutsätts i programmet.

Stöd för investeringar som berör en enskild lägenhet får beviljas till högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna. Inom det naturnäringsområde som avses i 2 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får investeringsstöd dock beviljas till högst 60 procent av de godtagbara kostnaderna för insjöfiske.

För ett sådant företag som uppfyller villkoren i artikel 8 i EG:s förordning om utveckling av landsbygden, och i 26―29 §, får stöd beviljas till högst 55 procent av de godtagbara kostnaderna, om det inte har förflutit fem år sedan etableringen.

För investeringar som avses i artikel 4 i EG:s förordning om utveckling av landsbygden får stöd som delfinansieras av EG beviljas för en enskild investering vars godtagbara kostnader är sammanlagt högst 300 000 euro.

Utan hinder av vad som bestäms i 16 § får dock högst 60 procent av de godtagbara kostnaderna och högst 100 000 euro beviljas i stöd under tre år, om investeringen ansluter sig till av företaget bedriven

I det maximibelopp som avses i 1 mom. skall inräknas annat stöd som beviljats företaget under de tre år som föregått beviljandet av stödet och på vilket tillämpas kommissionens meddelande om försumbart stöd (96/C 68/06).

Det sammanlagda beloppet av lån och bidrag som beviljas för investeringar får vara högst 80 procent av de godtagbara kostnaderna.

Maximibeloppen av lån som beviljas för investeringar får i fråga om varje enskilt stödobjekt vara högst följande:

Markköpslån för förvärv av tillskottsåker eller skogstillskottsområde får inte beviljas, om åkern eller skogen är belägen på mera än 50 kilometers avstånd från driftscentret på köparens lägenhet mätt längs en farbar väg. Av särskilda skäl får avståndet vara något längre än så.

Markköpsfinansiering får beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk för förvärv av en lägenhet eller ett tillskottsområde som lämpar sig som tillskottsområde till en lägenhet som ägs av sökandens föräldrar eller en av dem. Markköpsfinansiering får beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk även i de fall som avses i 25 kap. 1 b § ärvdabalken (40/1965), om det förvärvade området lämpar sig som tillskottsområde till en lägenhet som sökanden äger tillsammans med den efterlevande föräldern.

En förutsättning för att finansieringsstöd skall beviljas till en blivande övertagare av gårdsbruk är att ägaren till den lägenhet till vilken en lägenhet eller ett område förvärvas som tillskottsområde ingår en förbindelse att inte överlåta lägenheten till någon annan än stödtagaren.

Beloppet av det stöd som ansluter sig till ett markköp får vara högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna.

Markköpsfinansiering får inte beviljas för finansiering av en affär, om överlåtelsepriset för den egendom som skall förvärvas uppenbart överstiger gängse pris på orten. Med undantag av finansiering som beviljas för förvärv av ett tillskottsområde får markköpsfinansiering beviljas endast för förvärv av en bebyggd lägenhet.

Stöd i anslutning till markköp får beviljas endast av nationella medel.

Bostadsfinansiering får beviljas för åstadkommande av bostäder vars läge, planlösning, tekniska konstruktion och utrustning är ändamålsenliga samt där boendekostnaderna är skäliga. När finansieringsstöd beviljas skall avseende fästas vid att åtgärderna främjar miljöns kvalitet. En förutsättning för att stöd skall beviljas är att sökanden besitter en lägenhet enligt 8 § som lämpar sig för idkande av näring.

I en byggnad som uppförs och utvidgas med hjälp av bostadslån får bostadens lägenhetsyta vara högst 160 kvadratmeter och för byggande och utvidgning av två bostäder i samma byggnad sammanlagt högst 200 kvadratmeter. Av särskilda skäl får lägenhetsytan vid utvidgning också vara större än så. Lägenhetsytan i en bostadsbyggnad som skall repareras grundligt får vara större än vad som här sägs, men som lägenhetsyta för vilken lån beviljas beaktas dock högst 250 kvadratmeter.

Beloppet av stöd som ansluter sig till bostadslån får vara högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna.

En ansökan som gäller stöd enligt 1 mom. för byggande av en bostads- och ekonomibyggnad kan avslås, om sökanden har möjlighet att få i sin ägo med tanke på den idkade naturnäringen lämplig lägenhet som redan bebyggts med finansiering enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) eller lagstiftning som föregick den, lagen om renskötsellägenheter (590/1969), naturnäringslagen (610/1984), renhushållningslagen (161/1990), 1984 års skoltlag (611/1984), 1995 års skoltlag (253/1995) eller lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar.

Stöd som gäller boende får beviljas endast av nationella medel.

Finansieringsstöd enligt 13 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar för bostadsfinansiering får inte beviljas den vars totalinkomster från något annat än idkande av näring enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar överstiger sammanlagt 27 300 euro om året. Motsvarande totalinkomster för makar, när båda makarna idkar en näring som omfattas av lagens tillämpningsområde, får inte överstiga 34 700 euro om året. Totalinkomst definieras på det sätt som anges i 7 §.

Jord- och skogsbruksministeriet justerar årligen de inkomstgränser som nämns i 1 mom. på ett sätt som motsvarar förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Utvecklingsstöd som avses i 18 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får beviljas för ett utvecklingsprojekt som har begränsats enligt en plan som företaget har lagt fram. Utvecklingsprojektet skall i fråga om annan service än utbildningsservice vara betydande med beaktande av omfattningen av företagets verksamhet. För stödet krävs inte att ett utvidgnings- eller något annat investeringsprojekt genomförs.

För sådant utvecklande av ett enskilt företag som hänför sig till ett utvecklingsprojekt får stöd beviljas för planerings- och utredningsarbete, utbildning samt anlitande av sakkunnighjälp, med vars hjälp ledningen av företaget, företagets produkter, produktionsmetoder samt marknadsföring utvecklas eller verksamhetsbetingelserna för ett nytt eller planerat företag utreds.

Ett villkor för att stöd skall beviljas är att sökanden anses ha tillräckliga förutsättningar att genomföra det utvecklingsprojekt som stödet gäller.

När stöd beviljas av enbart nationella medel skall dessutom beaktas vad som bestäms om beviljande av stöd i gemenskapernas kommissions riktlinjer för statligt stöd eller motsvarande författningar.

Stöd får beviljas

Som i 1 mom. avsedda godtagbara kostnader för anlitandet av utomstående sakkunniga eller andra externa tjänster godkänns skäliga kostnader för lön och arvoden till sakkunniga. De externa tjänsterna som avses i 1 mom. 2, 3 och 5 punkten kan inkludera skäliga kostnader föranledda av företagsanställdas eller företagares deltagande i utbildning. Kostnader föranledda av anskaffning av byggnader eller en fastighet kan inte ingå i de godtagbara kostnaderna för ett utvecklingsprojekt.

Om utvecklingsplanen gäller andra än i bilaga I till Romfördraget avsedda produkter, beviljas stödet som försumbart stöd med iakttagande av bestämmelserna i 17 §. I detta fall får stödet utan hinder av de i 1 mom. nämnda maximala procenttalen beviljas till högst 75 procent av de godtagbara kostnaderna enligt utvecklingsplanen.

För omfattande utvecklingsprojekt som gäller renhushållning eller naturnäringar och som utförs av ett eller flera företag eller som gagnar flera företag kan stöd beviljas till högst 90 procent av de godtagbara kostnaderna. Ett villkor för beviljandet av stöd är att stödtagaren och den åtgärd som skall stödas uppfyller de förutsättningar för beviljande som avses i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling, sådana de lyder i punkt 5.14 i gemenskapens meddelande (98/C 48/02).

För de löne- eller övriga arbetskraftskostnader som föranleds av inledande eller utvidgning av annan företagsverksamhet än renhushållning och naturnäringar får beviljas startstöd i form av försumbart stöd enligt 17 § till högst 45 procent av de godtagbara kostnaderna. Stöd beviljas under högst två eller av särskilda skäl högst tre startår omfattande 12 kalendermånader.

Till den del det gäller näringsidkaren själv får startstöd beviljas endast för företagsverksamhet som skall inledas eller som är att jämföra med sådan. Stödet fastställs på basis av en kalkylerad årsinkomst om högst 11 800 euro för en person som sysselsätts på heltid. När stödbeloppet beräknas skall näringsidkarens arbetsinsats beaktas. Stödbeloppet beräknas enligt den procentsats som gäller för det stöd som beviljas för avlönande av arbetstagare. Jord- och skogsbruksministeriet justerar årligen den nämnda årsinkomsten i motsvarighet till förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Startstöd som avses i artikel 8 i EG:s förordning om utveckling av landsbygden får beviljas en företagare som medan han eller hon är under 40 år har börjat eller börjar idka renhushållning eller naturnäringar för egen räkning på det sätt som avses i 4 § 1 mom.

Startstöd får beviljas en företagare som

För att stöd skall beviljas förutsätts dessutom att företaget blir ekonomiskt livskraftigt.

Om det är fråga om en generationsväxling skall lägenheten jämte produktionsmedel överlåtas som en helhet till samma övertagare av gårdsbruket, med undantag av situationer där det inte har någon väsentlig betydelse för det fortsatta näringsidkandet att någon del av lägenheten lämnas utanför överlåtelsen.

Startstöd får också beviljas en företagare som besitter lägenheten med stöd av ett arrendekontrakt, förutsatt att arrendekontraktet gällande lägenheten uppfyller kraven i 31 §.

En förutsättning för at stöd skall beviljas är att sökanden senast inom ett halvt år från att besittningen av renskötsel- eller naturnäringslägenheten eller en del av den har övergått har börjat idka renhushållning eller naturnäringar på lägenheten för egen räkning. När besittningen övergår stegvis anses etableringen ha skett vid den tidpunkt då största delen av lägenheten har övergått.

Startstöd på grundval av renhushållning får beviljas endast en sådan person som före etableringen äger mindre än 80 livrenar och efter etableringen minst 80 livrenar. För att startstöd skall beviljas förutsätts dessutom att antalet renar under det år som följer efter etableringen åtminstone skall fördubblas i förhållande till antalet före etableringen.

Startstöd på grundval av idkande av någon annan naturnäring än renhushållning får beviljas, om näringsidkarens inkomster av naturnäringen före etableringen har understigit 5 900 euro. Under de tre följande kalenderåren efter beviljandet av startstödet är villkoret för betalning av stöd totalinkomster om minst 8 300 euro enligt 4 §. Startstödet räknas inte med i ovan nämnda inkomster.

Stöd beviljas inte den som redan tidigare har beviljats motsvarande stöd för etablering.

Om verksamheten på en lägenhet, beträffande vilken besittningen övergått, vid tidpunkten för etableringen inte förutsätter en arbetsinsats som motsvarar minst ett halvt årsverke, skall för lägenheten uppgöras en utvecklingsplan där det skall visas hur kravet på ett halvt årsverke kommer att uppfyllas inom högst två år från nämnda tidpunkt.

Om avsikten enligt utvecklingsplanen är att kravet på arbetsinsats skall uppfyllas genom att företagaren förvärvar återstoden av den lägenhet där etableringen har skett i sin besittning, skall i ansökan ingå en förbindelse av innehavaren av området att han eller hon överlåter besittningsrätten till området till den som ansöker om stöd.

Stödtagaren skall senast inom tre månader från tidsfristens utgång för arbetskrafts- och näringscentralen visa en utredning över att kravet enligt 1 mom. uppfyllts.

Företaget skall uppfylla kraven på arbetsinsats enligt 1 mom. lika många gånger som antalet mottagare av startstöd på samma lägenhet. Makar betraktas dock som en stödtagare.

En person som, efter att ha kommit i besittning av en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet eller en del av en sådan så som anges i 26 och 27 §, samtidigt blir delägare i ett sådant öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag eller medlem i ett sådant andelslag vars huvudsakliga syfte är att idka renhushållning eller naturnäringar på en eller flera delägares eller medlemmars lägenhet eller lägenheter, får beviljas startstöd, om

Beviljandet av stöd hindras inte av att lägenhetens skogsbruksmark lämnas utanför överlåtelsen eller överlåtelsen av besittningen. Stöd beviljas dock inte, om det är sannolikt att innehållningen av skogsbruksmarken väsentligt försvårar utvecklandet av lägenheten efter etableringen.

Om lägenheten besitts på basis av ett arrendekontrakt, skall legorättens bestånd fastställas genom inskrivning enligt 10 kap. 2 § jordabalken (540/1995) eller på något annat sätt som anses vara tillräckligt.

Om arrendekontraktet gäller byggnader eller sådana områden på vilka sökanden i utvecklingsplanen har uppgett att han kommer att företa investeringar, och investeringarna inte kan anses vara obetydliga, förutsätter beviljandet av stöd att stödtagaren enligt villkoren i arrendekontraktet har rätt till ersättning till den del investeringen har höjt det arrenderade områdets värde och att överenskommelse om ersättningsgrunderna har ingåtts.

Maximibeloppet av startstöd som beviljas i form av bidrag är 25 000 euro.

Lån för förvärv av en lägenhet eller lösöre eller vardera får beviljas till ett belopp av högst 100 000 euro. Beloppet av ränteförmån, räntefrihet och friår beträffande amorteringar för ett statligt lån eller räntestöd för ett räntestödslån får vara högst 25 000 euro.

För investeringar som hänför sig till förvärv av en lägenhet eller utvecklande av ett företag skall användas 50 procent av det startstöd som beviljas i form av bidrag.

Stöd beviljas inte eller får beviljas till nedsatt belopp, om det inte är ändamålsenligt att bevilja stödet eller att bevilja det till fullt belopp.

I stödbeloppet beaktas som avdrag annat stöd som beviljats eller erhållits för förvärv av samma lägenhet eller lösöre. Startstöd får dock beviljas till högst det belopp som anges i 2 mom., om startstödet tillsammans med övrigt stöd inte överstiger 55 procent av de godtagbara kostnaderna för etableringen. Värdet av sådan befrielse från överlåtelseskatt som erhålls på grundval av att lånet beviljas för etablering beaktas i första hand i det stöd som ansluter sig till räntan på lånet.

Lån får beviljas

För investeringar enligt 15 § 1 och 2 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får stöd beviljas till högst 75 procent av de godtagbara kostnaderna. För investeringar enligt 16 § 1 mom. i nämnda lag får stöd beviljas till högst 45 procent av de godtagbara kostnaderna.

Byggnadsplaner jämte kostnadsförslag för stängsel som avses i lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar och som är nödvändiga för renskötseln uppgörs av Renbeteslagsföreningen. Byggnadsplaner jämte kostnadsförslag för slakterier uppgörs av en fackman som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.

Byggnadsplaner för andra byggnader än renslakterier, liksom byggnadsplaner för elektrifiering, vatten och avlopp och byggandet av vägar samt byggnadsplanerna för stängsel som behövs för renskötseln granskas och godkänns av Lapplands arbetskrafts- och näringscentral. Byggnadsplanerna för renslakterier godkänns till den del det inte är fråga om livsmedelshygien också av Lapplands arbetskrafts- och näringscentral. Angående livsmedelshygienen i slakterier gäller vad som bestäms i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) och med stöd av den.

Vid uppgörandet och granskningen av planerna för vägbyggnadsprojekt, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt elektrifieringsprojekt skall iakttas de bestämmelser som jord- och skogsbruksministeriet vid behov utfärdar genom förordning.

Ansökan skall tillställas Renbeteslagsföreningen, som skall sända ansökan jämte sitt utlåtande till Lapplands arbetskrafts- och näringscentrals landsbygdsavdelning.

Om bidrag söks för renbeteslags gemensamma projekt, skall renbeteslagen lämna in en gemensam ansökan. Bidragets storlek per renbeteslag bestäms i förhållande till högsta tillåtna antalet livrenar per renbeteslag.

Vid utbetalningen av stöd som gäller renbeteslag iakttas 13 kap. i denna förordning.

Utbetalningsgranskningarna i fråga om stöd som beviljats renbeteslag för kostnaderna för byggande och grundlig förbättring av stängsel samt stöd som beviljats renbeteslag för byggande av vägar utförs av kommunens lantbruksmyndighet. Den sista posten betalas efter att arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har konstaterat att arbetet har blivit slutfört på ett godtagbart sätt. Slutgranskningarna av stängsel som byggts som skydd för odlingar utförs dock av kommunens lantbruksmyndighet.

I fråga om utvecklingsprojekt som avses i 14 § och 18 § 1 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får stöd beviljas för planerings- och utredningsarbete samt för sakkunnighjälp, utbildning, investeringar och annat arbete i anslutning till dess genomförande. De investeringar som skall stödas skall ingå i planen för utvecklingsprojektet.

När det är fråga om ett projekt för utvecklande av företagsverksamheten skall flera företag ha nytta av projektet.

En företagare eller ett företag som deltar i ett utvecklingsprojekt får beviljas stöd för en åtgärd som hänför sig till ett enskilt företag på det sätt som bestäms ovan.

Stöd får beviljas en fysisk person, flera fysiska personer tillsammans eller en privat- eller offentligrättslig sammanslutning eller en stiftelse.

Stöd får beviljas privat- eller offentligrättsliga sammanslutningar eller stiftelser enligt 1 mom. för genomförande av utvecklingsprojekt, om

Utvecklingsprojektet skall förverkliga minst ett av målen i artikel 33 i EG:s förordning om utveckling av landsbygden.

Genomförandet av utvecklingsprojektet skall i sin helhet främja företagsverksamheten i området eller förbättra verksamhetsbetingelserna för de företagare och företag som deltar i utvecklingsprojektet, även om den enskilda stödtagarens verksamhet inte ger någon vinst, eller i de fall som avses i 18 § 1 mom. 5 punkten lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar förbättra utkomstbetingelserna och levnadsförhållandena på orten eller i området.

Ett utvecklingsprojekt skall ha någon som ansvarar för genomförandet av projektet.

Stöd får inte beviljas i form av stöd för verksamheten.

En stödtagare som inte är en offentligrättslig sammanslutning skall vid behov ställa tillräcklig säkerhet med tanke på att stöd som skall återkrävas hos stödtagaren kan återbäras till EG på grund av att projektet inte har genomförts eller har genomförts felaktigt eller av någon annan orsak som nämns i 43 och 44 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar. Säkerheten skall överlämnas till den myndighet som har beviljat stödet.

Som kostnader som berättigar till stöd för ett utvecklingsprojekt får godkännas:

I fråga om utvecklingsprojekt får stöd beviljas till högst 90 procent av de godtagbara kostnaderna för utvecklingsprojektet, dock högst till det belopp som har överenskommits i programmet i fråga eller, i fråga om utvecklingsprojekt som genomförs utanför programmet, högst till det belopp som gemenskapernas kommission har godkänt i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (96/C45/06) eller i andra riktlinjer för statligt stöd som beviljas för ändamålet i fråga.

När förutredningar i anslutning till ett utvecklingsprojekt genomförs samt när ett mål 1-program, ett regionalt landsbygdsprogram och ett program för gemenskapsinitiativ för landsbygden genomförs får som tekniskt bidrag i stöd beviljas högst 100 procent av de godtagbara kostnaderna.

Stöd får beviljas för sådana anskaffningar av anläggningstillgångar och ändrings- och förbättringsarbeten på dem som hänför sig till utvecklingsprojektet och som är nödvändiga för genomförandet av det, men som inte hänför sig till företagsverksamheten, som följer:

Stöd beviljas inte för förvärv av mark.

Stöd för anskaffning av en fastighet eller en del av en fastighet kan dock beviljas, om den byggnad som finns på det förvärvade området utgör största delen av fastighetens värde och behövs för genomförandet av ett utvecklingsprojekt enligt denna förordning och stödtagaren anför särskilt giltiga skäl för det.

För investeringar enligt 44 § får stöd beviljas till högst 75 procent av de godtagbara kostnaderna.

För att stöd skall beviljas förutsätts det att

Kreditinstituten beviljar både statliga lån och lån för vilka staten betalar räntestöd till kreditinstituten. Lån får beviljas först efter att arbetskrafts- och näringscentralen har meddelat ett beslut med anledning av stödansökan.

Arbetskrafts- och näringscentralens beslut skall fogas till skuldebrevet och beslutsvillkoren skall iakttas som skuldebrevsvillkor.

Om stödbeloppet eller stödvillkoren ändras till följd av besvär som anförts över ett beslut, skall lånebeloppet och lånevillkoren ändras så att de motsvarar villkoren i det beslut som meddelats med anledning av besvären. Kreditinstitutet är dock inte skyldigt att ändra lånebeloppet så att det överstiger det belopp som det förordat när stödet söktes.

Villkoren för räntestödslån får inte i strid med kreditinstitutets samtycke ändras med anledning av besvär.

Ett lån får lyftas efter att den myndighet som beviljat stödet har givit sitt beslut och kreditinstitutet har beviljat lånet. Låntagaren skall för lyftandet lämna de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer genom förordning.

Ett lån som beviljats för markköp skall lyftas inom två år efter att stödbeslutet fattades. Lånet får lyftas i högst två rater. Lånemedlen skall omedelbart användas till betalning av köpeskillingen enligt köpebrevet, av förfallna lån och av lån som kreditinstitutet beviljat för finansiering av köpet.

Investeringslån, bostadslån och stöd för unga näringsidkares etablering får lyftas i en eller flera rater så som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer genom förordning. Den sista låneraten skall lyftas senast inom ett halvt år efter utgången av den tid som fastställts för utförandet av arbetet eller efter att lösöret förvärvats. Om projektet har färdigställts eller lösöret förvärvats innan stödbeslutet meddelas, skall den sista låneraten lyftas inom ett halvt år efter att stödbeslutet meddelades.

En låntagare skall återbetala ett statligt lån genom lika stora amorteringar halvårsvis.

Räntor och amorteringar på statliga lån förfaller till betalning årligen den sista dagen i april och oktober. Den första amorteringen på ett lån förfaller till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan ett år förflutit efter att lånet eller dess första rat har lyfts. Den första amorteringen på ett bostadslån och på ett investeringslån som beviljats för byggnadsarbete förfaller till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter att lånet eller dess första rat har lyfts.

Ränta på lån skall betalas från den dag då varje enskild lånerat har lyfts, om inte något annat följer av 55 och 68 §.

Lånet inklusive de betalningslättnader som avses i 55 § skall återbetalas till staten inom den tid som anges i 27 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar, om inte något annat följer av ett domstolsbeslut enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) eller av frivillig skuldsanering.

Ett lån eller statens fordran skall i sin helhet betalas i ett för allt på nästa förfallodag, om det utestående kapitalet är högst 850 euro.

En låntagare skall återbetala ett räntestödslån genom lika stora amorteringar halvårsvis eller kvartalsvis.

Den första amorteringen på ett räntestödslån förfaller till betalning senast den förfallodag som efter ett år först följer efter att lånet eller dess första rat har lyfts. Den första amorteringen på ett bostadslån och på ett investeringslån som beviljats för byggnadsarbete förfaller dock till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter att lånet eller dess första rat har lyfts. Jord- och skogsbruksministeriet får godkänna en kredit i utländsk valuta som räntestödslån även då lånekapitalet förfaller till betalning i en rat eller annars i färre rater än vad som sägs ovan.

Ränta skall betalas enligt de perioder som anges i 1 mom. från den dag då varje enskild lånerat har lyfts.

Om inte något annat följer av ett domstolsbeslut enligt lagen om företagssanering eller lagen om skuldsanering för privatpersoner, förfaller ett statligt lån till betalning på det sätt som anges i 50 § efter att de lättnader som avtalats vid nämnda förfarande har upphört.

Kreditinstitutet och låntagaren får inte avtala om ändring av villkoren för räntestödslån utan arbetskrafts- och näringscentralens samtycke, om det är sannolikt att statens räntestödsutgifter under den återstående lånetiden ökar på grund av förändringen. Utan hinder av det ovan sagda får villkoren för räntestödslån ändras efter att räntegottgörelse inte längre betalas för lånet, och lånet inte heller är föremål för andra stödåtgärder.

Låntagaren och kreditinstitutet får komma överens om förkortning av lånetiden, om betalning av en extra amortering samt om amorteringar som förfaller till betalning på grund av detta. Trots en extra amortering skall de ränteposter som beräknats på det utestående kapitalet betalas de förfallodagar som följer på amorteringen.

För att lindra låntagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter får uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån samt räntefrihet för statliga lån beviljas för högst tre år i sänder, sammanlagt dock för högst fem år. Om skäl därtill anses föreligga, får uppskov och räntefrihet beviljas på vissa villkor eller en beviljad lättnad återkallas.

Uppskov med amorteringar får beviljas så att lånetiden förlängs med antalet uppskovsår och de amoteringsposter för vilka uppskov har beviljats uppbärs i lika många rater sedan den ursprungliga lånetiden gått ut. Lånet skall dock återbetalas inom den maximala lånetid som anges i 27 § 1 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar. Uppskov med amorteringar får också beviljas så att de amorteringar som skall betalas efter uppskovstiden justeras utan att lånetiden ändras.

Kreditinstitutet beviljar uppskov och räntefrihet på ansökan. Om uppskov beviljas för längre tid än två år, tidigare uppskov medräknade, eller om det är fråga om beviljande av räntefrihet, skall ansökan hänskjutas till kreditinstitutets centrala finansiella institut. Före avgörandet skall jord- och skogsbruksministeriets representanter granska ansökan och godkänna förslaget till betalningslättnad. Om statsborgen beviljats till säkerhet för lånet utförs ingen granskning, utan förutsättningen för beviljande av uppskov är arbetskrafts- och näringscentralens samtycke. Om villkoren för borgensbeslutet på grund av uppskovet måste ändras också till andra delar än vad gäller tiden för återbetalning av lånet och förfallodag för betalningarna, skall arbetskrafts- och näringscentralen hänskjuta ärendet till jord- och skogsbruksministeriet.

Om återkallande av betalningslättnader beslutar arbetskrafts- och näringscentralen.

Kreditinstitutet får på ansökan överföra ansvaret för ovan nämnda lån på den nya ägaren, om nytt markköpslån enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar inte beviljas eller om det lån som beviljats är litet i förhållande till den totala köpeskillingen. Kreditinstitutet får överföra ett lån som beviljats för annan företagsverksamhet än renhushållning eller naturnäringar på företagets nya ägare, om denne kan få stöd enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar.

En gäldenär som har överlåtit en del av lägenheten får på ansökan befrias från ansvaret för lånet eller försäljningsprisfordran, förutsatt att mottagaren sedan tidigare har varit solidariskt ansvarig för lånet eller fordran och befrielsen från ansvar inte äventyrar återbetalningen av lånet eller fordran.

Innan ett lån överförs eller befrielse från ansvar beviljas skall kreditinstitutet begära arbetskrafts- och näringscentralens utlåtande om saken.

Ett lån får överföras från ett kreditinstitut till ett annat, om överföringen och i fråga om statliga lån dessutom de nödvändiga skuldebrevsarrangemangen mellan staten och kreditinstitutet genomförs på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet godkänner. Ett lån av vars lånetid mindre än ett år återstår eller vars återstående belopp är mindre än 1 700 euro får dock inte överföras.

Utan låntagarens samtycke får ett lån överföras endast om ministeriet särskilt anser att det finns synnerligen vägande skäl till detta på grund av omläggning av kreditinstitutets verksamhet.

För statliga lån som beviljats med stöd av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar betalas till kreditinstituten årligen i ersättning för kostnader för lånens skötsel och för andra utgifter 0,75 procent av det utestående lånekapitalet.

För skötseln av statliga lån som beviljats med stöd av renhushållningslagen och naturnäringslagen och den lagstiftning som varit i kraft före deras ikraftträdande betalas i motsvarande ersättning 0,60 procent, ifall krediten har beviljats före den 1 januari 1992. Motsvarande ersättning för krediter som beviljats efter detta datum är 0,75 procent.

Kreditinstituten skall via det centrala finansiella institutet ansöka om ersättning enligt 29 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar för statliga lån hos jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral särskilt för varje kvartal.

Kreditinstituten skall via det centrala finansiella institutet ansöka om räntestöd enligt 26 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar hos jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral särskilt för varje ränteperiod. Räntestöd får sökas högst en gång per månad.

Ersättning enligt 1 mom. och räntestöd enligt 2 mom. betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om att ett förfarande som gäller företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner är anhängigt.

Låntagarens insolvens enligt 23 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar skall konstateras vid utsökning. Om den egendom som utgör säkerhet säljs på ett sätt som arbetskrafts- och näringscentralen godkänner, på något annat sätt än genom exekutiv auktion, konstateras den slutliga förlusten efter att äganderätten har övergått och köpeskillingen har betalts. I annat fall konstateras den slutliga förlusten utgående från den likvidationsandel som har betalts för lånet vid en exekutiv auktion. Om det vid företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner har beslutats eller om det vid frivillig skuldsanering eller något annat förfarande som motsvarar denna har överenskommits att säkerheten inte används för betalning av säkerhetsskulden, betraktas som slutlig förlust skillnaden mellan det återstående lånebeloppet och de förfallna räntorna samt den betalningsskyldighet som ålagts gäldenären i saneringsprogrammet, betalningsprogrammet eller motsvarande avtal. Gottgörelse betalas inte för en sådan del av lånet som inte har förfallit till betalning och som låntagaren efter ovan nämnda arrangemang är skyldig att betala enligt ett fastställt eller överenskommet program så länge lånet sköts enligt detta.

Den andel av förlusterna för lån enligt 21 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar för vilken staten skall bära ansvaret beräknas utgående från den förlust som konstaterats enligt 1 mom.

Gottgörelse som grundar sig på företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner och som nämns i den lagstiftning som avses i 23 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får betalas till kreditinstitutet med stöd av ett sanerings- eller betalningsprogram som underrätten fastställt eller efter att en frivillig skuldsanering enligt 30 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar trätt i kraft. Om sanerings- eller betalningsprogrammet ändras till följd av sökande av ändring, betalas den återstående gottgörelsen utgående från ett lagakraftvunnet sanerings- eller betalningsprogram. Gottgörelse som betalts till ett för stort belopp redovisas till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral efter hand som låntagaren betalar sitt lån till kreditinstitutet enligt programmet. Motsvarande förfarande iakttas, om det frivilliga arrangemang som avses i 30 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar förfaller.

Kreditinstitutet skall särskilt ansöka om gottgörelse som betalas med stöd av 23 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar hos jord- och skogsbruksministeriet. Till ansökan skall fogas de utredningar som jord- och skogsbruksministeriet har föreskrivit genom förordning för konstaterande av det lånebelopp för vilket staten skall bära ansvaret och för klarläggande av att statens ansvar gäller.

Jord- och skogsbruksministeriet sköter om att de gottgörelser som betalts till kreditinstitutet återkrävs till staten när gottgörelserna återkrävs hos låntagaren.

Kreditinstitutet är skyldigt att överlåta till staten eller för statens räkning förvara säkerheterna för sådana krediter vilkas återstående belopp staten har betalt till kreditinstitutet eller för vars del fordran har kvittats och vilka inte har upphört att gälla vid utsökning.

Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral kvittar den slutliga förlusten i skuldebreven mellan staten och kreditinstitutet till det belopp de betalningsbefrielser som fastställts i sanerings- eller betalningsprogrammet, i det avtal som utgör grunden för frivillig skuldsanering eller vid något motsvarande arrangemang har genomförts.

Om sanerings- eller betalningsprogrammet eller en frivillig skuldsanering förfaller, återställs skuldförhållandet mellan staten och kreditinstitutet till denna del till vad det varit i enlighet med vad som i beslutet om att programmet eller saneringen förfaller har beslutats angående skuldförhållandet mellan kreditinstitutet och gäldenären.

Lånetiden är minst tre år och högst 30 år.

När kreditvillkoren för ett lån bestäms skall avseende fästas vid personens förmögenhet, inkomster och familjeförhållanden, investeringar under den närmaste tiden och övriga omständigheter som inverkar på hans eller hennes solvens.

Referensräntan på statliga lån kan vara euriborräntan för 6 eller 12 månader. Referensräntan ökas med en fast andel på 2 procentenheter. Totalräntan på statliga lån varierar i enlighet med fluktuationerna i referensräntan under lånetiden.

Ett villkor som gäller räntefluktuationen enligt 1 mom. skall nämnas i arbetskrafts- och näringscentralens beslut.

På ett statligt lån skall låntagaren betala en ränta som minskas med beloppet av ränteförmånen. Efter att ränteförmånen för lånet har använts fullt ut, skall ränta enligt totalräntan betalas på lånet.

Med ränteförmån avses skillnaden mellan den ränta som anges i 66 § och den ränta som låntagaren betalar.

Statliga lån som beviljats för byggande, grundlig renovering och utvidgning av en produktionsbyggnad eller bostadsbyggnad samt för markköp är räntefria de två första låneåren. Det stöd som beviljas i form av räntefrihet beräknas på grundval av totalräntan enligt 66 §.

Vid beslut om stöd som gäller statligt lån kan det bestämmas att amorteringar inte uppbärs för ett, två eller tre år, utan de kvitteras som betalda före den förfallodag då den första amorteringen annars skulle betalas. En amortering som inte uppbärs inräknas i stödet när det totala stödet i anslutning till lånet beräknas. När stödet beräknas beaktas friårens amorteringar beräknade enligt det totala lånebelopp som beviljats.

I enlighet med 20 § lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar får lån beviljas utan säkerhet. Det stödbelopp som ingår i befrielse från säkerhet är 0,45 procent av lånebeloppet. Om det godkänns att lånet beviljas helt utan säkerhet är värdet av stödet dock 1,0 procent av lånebeloppet.

Vad som i 67 § bestäms om ränta på och ränteförmån för statliga lån iakttas i tillämpliga delar i fråga om ränta på och räntestöd för räntestödslån.

Arbetskrafts- och näringscentralen beslutar om det belopp som under lånetiden högst kan användas som ränteförmån, friår i fråga om amorteringar, räntefrihet och stöd i anslutning till befrielse från säkerhet för ett statligt lån eller som räntestöd för ett räntestödslån.

Det maximibelopp som kan beviljas i ränteförmån är det sammanlagda beloppet av de poster till nominellt belopp vilka beräknats på basis av en maximiränteförmån om fem procent för ränteperioder om ett halvt år, och räntestödet är det sammanlagda beloppet av de poster till nominellt belopp vilka beräknats på basis av ett maximiräntestöd om fyra procent för ränteperioder om ett halvt år.

Den räntefrihet som ansluter sig till statliga lån beräknas på basis av totalräntan med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 2 mom.

Friåren för statliga lån inräknas som amorteringar enligt det godkända totala lånebeloppet.

När stöd beviljas i form av stöd i anslutning till lån avses med stödnivån den andel av de godtagbara investeringskostnaderna som utgörs av värdet av ränteförmånen, räntefriheten, friåren och befrielsen från säkerhet för ett statligt lån samt av det totala beloppet av räntestöd för ett räntestödslån.

När stödnivån beräknas diskonteras den halvårsvisa ränteförmånen, räntefriheten och friårens amorteringar samt räntestödet till stödets värde det år det beviljas. Som diskonteringsränta används den referensränta som anges i kommissionens meddelande om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (97/C 273/03).

Om frivilliga skuldsaneringar gällande statliga lån och räntestödslån samt tidsbegränsade stöd bestäms i statsrådets förordning om reglering av vissa skulder inom renhushållning och naturnäringar (769/2000).

Ansökan om annat stöd än det som avses i 36 § tillställs den arbetskrafts- och näringscentral inom vars område företaget är beläget. Ansökan om betalningslättnader lämnas dock till kreditinstitutet i fråga. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer ansökningsblanketten och bestämmer bilagorna och ansökningsförfarandet.

Stöd skall sökas innan arbetet eller projektet inleds eller åtgärden vidtas. Ett projekt som gäller utförandet av ett arbete får inledas efter att ansökan har anhängiggjorts. När stöd beviljas behandlas ett påbörjat och ett icke-påbörjat projekt på samma grunder.

Stöd kan också sökas på grundval av ett utkast till köpebrev eller arrendekontrakt eller på grundval av ett anbud.

Angående låneansökan och ansökan om bidrag skall också Renbeteslagsföreningens utlåtande inhämtas, om ansökan delvis eller helt baserar sig på idkande av renhushållning.

Utöver vad som bestäms i 75 § skall till en stödansökan som gäller statligt lån eller räntestöd fogas kreditinstitutets kreditlöfte innan ansökan inlämnas.

Det lån som avses i stödansökan får inte beviljas innan arbetskrafts- och näringscentralen har meddelat beslut på ansökan.

Arbetskrafts- och näringscentralen beviljar stödet, om inte jord- och skogsbruksministeriet beslutar att kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall bevilja det. Om kostnaderna för projektet dock överskrider det maximibelopp som jord- och skogsbruksministeriet fastställt genom förordning, får stödet beviljas endast med jord- och skogsbruksministeriets samtycke.

Den som beviljar stödet skall före beviljandet inhämta sametingets utlåtande om stödansökan, ifall beslutet om beviljande av stöd antas ha väsentlig betydelse för samernas möjligheter att idka sina traditionella näringar.

I beslutet om beviljande av stöd skall nämnas åtminstone stödets maximibelopp samt särskilt en eventuell andel från Europeiska gemenskapen och den nationella andelen i både procent och euro samt till utgången av år 2001 även i mark, de godtagbara kostnaderna, vid behov hur de fördelas, villkoren för beviljande av stödet, utbetalningstidpunkterna, utbetalningsvillkoren och utbetalningsförfarandet samt villkoren för återkrav av stödet. Beslutet skall motiveras och till det skall fogas anvisningar för sökande av ändring.

Det beslut genom vilket stöd har beviljats, upphör att gälla ett år efter det att beslutet meddelades, om den första raten av stödet inte har betalts eller begäran om betalning av den eller om att få lyfta lånet inte har framställts inom tidsfrist. Tidsfristen som gäller forskningsmedel löper dock ut den sista dagen i oktober det år beslutet meddelades. Tidsfrister kan dock förlängas om en ansökan inlämnats före utgången av tidsfrister om det förekommer särskilt vägande skäl för förlängningen.

Den myndighet som beviljat bidraget betalar det på ansökan på grundval av en godtagbar utredning om anskaffningen av lösöre, kostnaderna för projektet eller utförandet av arbetet eller vidtagandet av åtgärden.

Utbetalningen av stöd som hänför sig till investeringar i företagsverksamhet förutsätter dessutom att investeringen har gjorts i överensstämmelse med de begränsningar och tillståndsvillkor som andra myndigheter än den som beviljar stödet har ställt och att en utredning om att dessa iakttagits har givits.

Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras inom den tid som utsatts i stödbeslutet.

Utbetalning av bidrag som beviljats för ett utvecklingsprojekt skall begäras senast inom fyra månader från utgången av den tid som fastställts för genomförandet av utvecklingsprojektet. Bidraget får betalas högst två år efter utgången av programmets giltighetstid.

Vad som ovan bestäms om bidrag som beviljats för utvecklingsprojekt gäller också bidrag som har beviljats för företagsverksamhet i syfte att genomföra ett utvecklingsprojekt.

Lösöret anses vara anskaffat när hela köpeskillingen är betald och äganderätten har övergått. Bidrag betalas inte för anskaffningar som finansierats med avbetalningsköp eller på något annat motsvarande sätt. Bidraget får betalas i en eller flera poster på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer genom förordning.

Bidragsandelen av startstödet till unga näringsidkare betalas på tjänstens vägnar i tre poster, av vilka den första är 40 procent och de två följande 30 procent av det beviljade bidraget. Den första posten av bidraget betalas den sista mars eller den sista oktober efter att stödet beviljats, förutsatt att villkoren för beviljande och utbetalning av stödet är uppfyllda med undantag av utbildningskravet och kravet på arbetsinsats. För att den sista bidragsdelen skall betalas ut förutsätts att även dessa villkor samt villkoren för investeringar som hänför sig till förvärv av en lägenhet och utvecklande av ett företag är uppfyllda. Den andra posten betalas ett år efter att den första posten betalts och den tredje posten ett år efter att den andra posten betalts.

Stöd som beviljats för en byggnadsinvestering betalas i högst fyra poster. För att en bidragspost skall betalas ut förutsätts att byggnaden är i ett skede som motsvarar den andel av bidraget som skall betalas ut och de tidigare utbetalda andelarna av bidraget. Den sista posten skall dock vara minst 20 procent av bidraget och den betalas först när byggnaden är helt färdig. Över byggskedet skall företes ett intyg. Intyget utfärdas av den myndighet som förutsätts i arbetskrafts- och näringscentralens stödbeslut.

Vid ansökan om utbetalning av bidrag skall dessutom företes verifikat över byggkostnaderna till beloppet av den bidragspost som skall betalas ut.

Stöd som beviljats för ett utvecklingsprojekt, eventuellt förskott inbegripet, betalas årligen enligt påvisade kostnader i högst tre poster. I förskott får betalas högst 50 procent av bidraget. Den andra posten får betalas först när den del av projektet som motsvarar den första posten har genomförts och en redogörelse för användningen av medlen har tillställts arbetskrafts- och näringscentralen. Den sista posten betalas när stödtagaren har lämnat in en utredning över sin verksamhet och användningen av medlen i enlighet med villkoren i stödbeslutet.

Bidrag som beviljats för byggnadsinvesteringar, eventuellt förskott inbegripet, betalas i högst fyra poster. I förskott får betalas högst 20 procent av bidraget. För att andra och tredje posten skall betalas ut förutsätts att byggnaden är i ett skede som motsvarar den andel av bidraget som skall betalas ut och de tidigare utbetalda andelarna av bidraget. Den sista posten betalas dock först när byggnaden är helt färdig. Över byggskedet skall företes ett intyg. Intyget utfärdas av den myndighet som förutsätts i arbetskrafts- och näringscentralens stödbeslut.

Stöd får inte betalas så att EG:s stödandel som enligt programmet skall användas för verksamhetslinjen i fråga överskrids under programperioden.

När lån och bidrag sägs upp och när stöd återkrävs skall samtidigt beslutas om det kapital som skall betalas skall betalas i en eller flera rater. Samtidigt skall också bestämmas en tid för återbetalningen, som inte får vara längre än ett år i fråga om bidrag och två år i fråga om statliga lån.

När det bestäms att ett lån, statens försäljningsprisfordran, ett bidrag eller ett stöd skall betalas tillbaka helt eller delvis, skall det samtidigt bestämmas om beloppet skall betalas i en eller flera rater. Det får dock inte bestämmas att lån skall betalas tillbaka med längre betalningstid än tre år.

Om betalningen av räntestöd inställs på grundval av att äganderätten till den egendom för vilken lån beviljats har övergått i andra händer eller en verksamhet har upphört eller inskränkts väsentligt, betalas räntestöd till den dag då äganderätten övergick eller den tidpunkt då verksamheten upphörde eller inskränktes väsentligt. Räntegottgörelsebelopp som betalats för tiden efter nämnda tidpunkt återkrävs hos låntagaren. I övriga fall betalas räntestöd till den dag då beslutet om inställande gavs.

Ett arbete för vilket lån eller bidrag som avses i lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar har beviljats skall slutföras inom tre år från den tidpunkt då lånet eller bidraget beviljades, om inte förlängning av tiden för utförande av arbetet har beviljats. Om både bidrag och lån har beviljats för arbetet, räknas de nämnda tiderna från det lånet beviljades.

Förlängning som avses i 1 mom. skall sökas innan tidsfristen har gått ut. Förlängning får beviljas för högst ett år.

Ansökan om förlängning av tiden för utförande av arbetet skall tillställas arbetskrafts- och näringscentralen, som fattar beslut om förlängning av tiden för utförande av arbetet.

Av medel som ur gårdsbrukets utvecklingsfond årligen har anslagits för undersökningar och utredningar som gäller utvecklande av renhushållningen och naturnäringarna kan stöd beviljas för undersökning och utredning av sådana ekonomiska, sociala, tekniska, miljömässiga, administrativa och juridiska frågor som gäller näringarna i fråga. Stöd får även beviljas för behövlig tävlings- och försöksbyggnadsverksamhet.

Förutsättningen för beviljande av forskningsmedel är att forskningsresultaten publiceras på av jord- och skogsbruksministeriet godkänt sätt så som förutsätts i punkt 5.14 första stycket andra strecksatsen i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (96/C 45/06), sådan den lyder ändrad genom kommissionens meddelande om ändring av gemenskapens ramar för statligt stöd till forskning och utveckling (98/C 48/02), och att forskningsarbetet i övrigt fyller de i punkt 5.14 i nämnda meddelande avsedda villkoren.

Som stödberättigade kostnader för forskningsprojekt kan sådana skäliga kostnader godkännas som orsakas av löner, arvoden och resor för personal som anställts för forskningsarbetet ifråga, köpta tjänster, anskaffning av tillbehör samt extra utgifter som föranletts av användningen av vid forskningsarbetet anlitat samfunds anläggnings- eller omsättningstillgångar. Stöd som beviljats för forskning får inte användas till grundinvesteringar eller för anskaffning av sedvanliga maskiner och anordningar. Som stödberättigade räknas också godtagbara kostnader för publicering och översättning av forskningsresultat och utredningar, om publicering av forskningsresultaten inte är möjlig på det sätt som avses i det meddelande som nämns i 2 mom.

I ärenden som gäller fördelning och användning av forskningsmedlen biträds jord- och skogsbruksministeriet av en delegation som finns i anslutning till ministeriet. Delegationen har förutom en ordföranden högst åtta medlemmar som jord- och skogsbruksministeriet kallar för tre år i sänder och som skall ha nödvändig sakkunskap.

Jord- och skogsbruksministeriet utser ordförande och vice ordförande för delegationen.

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om beviljandet av forskningsmedel efter att ha fått delegationens utlåtande om saken.

Forskningsmedel skall sökas på en blankett som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet. Till ansökan skall fogas de bilagor som krävs enligt blanketten.

Ansökan gällande ett forskningsprojekt skall tillställas jord- och skogsbruksministeriet före utgången av oktober det år som föregår finansieringsåret. Av särskilda skäl får ansökan tillställas ministeriet efter nämnda tidsfrist, men dock innan forskningsarbetet inleds.

Jord- och skogsbruksministeriets medel för stöd som beviljats för forskning skall vara deponerade på ett statligt transaktionskonto som står till förfogande för den som utför uppgiften, och de får lyftas allteftersom arbetet framskrider.

Stöd som beviljats för forskning betalas enligt betalda kostnader i högst tre poster, eventuellt förskott inbegripet. I förskott kan betalas högst 50 procent av bidraget. Om inte särskilda skäl föranleder något annat får i förskott betalas högst ett belopp som motsvarar behovet för ett halvt år. Den följande posten som betalas i förskott kan betalas först när den del av forskningen som motsvarar den föregående posten har genomförts och en redogörelse för användningen av medlen och framskridandet av arbetet har tillställts jord- och skogsbruksministeriet. Redogörelsen skall innefatta en redovisning till vilken skall bifogas kopior av kontoverifikat.

Ett villkor för att den sista posten skall betalas är dock att stödtagaren inom utsatt tid lämnar en utredning över sin verksamhet, användningen av medlen och över att forskningen har genomförts i enlighet med villkoren i stödbeslutet. Den sista posten är minst 15 procent av det beviljade stödet.

För styrningen och uppföljningen av forskningsarbetet kan det utses en styrgrupp som jord- och skogsbruksministeriet godkänner. Utöver en företrädare för jord- och skogsbruksministeriet skall styrgruppen bestå av företrädare för de övriga finansiärerna av projektet och ett med hänsyn till projektets omfattning tillräckligt antal sakkunniga. I regel utses dock ingen styrgrupp, om forskningsarbetets kostnader är högst 17 000 euro.

Trots styrgruppen svarar sökanden för att projektet genomförs som sig bör och att stödmedlen används i överensstämmelse med författningarna. Jord- och skogsbruksministeriets företrädare kan inte i styrgruppen bevilja tillstånd för sådana ändringar i forskningsarbetets innehåll, genomförandet eller finansieringen om vilka det enligt författningarna eller stödbeslutet ankommer på jord- och skogsbruksministeriet att besluta.

De kostnader som föranleds av att de myndigheter som hör till styrgruppen deltar i gruppens verksamhet är inte forskningskostnader, om deltagandet hänför sig till tjänsteutövningen.

Jord- och skogsbruksministeriet väljer årligen centraliserat de stödtagare hos vilka övervakning utförs. Valet sker i regel genom slumpmässig sampling grundad på riskanalys.

Vid behov kan jord- och skogsbruksministeriet på grundvalen av någon annan orsak utföra kompletterande granskningar eller förordna att sådana skall utföras. Vid behov kan arbetskrafts- och näringscentralen också på eget initiativ utföra granskningar som en extra övervakning. Därtill utförs de extra granskningar som gemenskapernas institutioner förutsätter att skall utföras.

Övervakning får inte utföras av en person som har beslutat om beviljandet av stödet eller godkänt utbetalningen eller annars på ett väsentligt sätt medverkat till att kostnader som skall granskas har godkänts.

Den person som utför övervakning skall inneha antingen ett övervakningspass med en fullmakt av jord- och skogsbruksministeriet eller en i 40 § 1 mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar avsedd fullmakt av en myndighet eller ett annat organ. Övervakningspasset eller fullmakten skall på begäran företes för stödtagaren eller dennes representant innan granskningen inleds.

Vid behov kan sakkunniga anlitas som hjälp vid övervakningen. En sakkunnig skall inneha en fullmakt av en myndighet eller ett organ som avses i 2 mom.

Vid verkställandet av sådan övervakning av nationellt finansierade stöd som grundar sig på övervakningssampling skall meddelande om tidpunkten för granskningen tillställas stödtagaren i skälig tid. Extra övervakning kan utföras utan att meddelande därom ges på förhand.

Vid övervakning av delfinansierade stöd iakttas vad som bestäms i 1 mom., om inte något annat följer av gemenskapens lagstiftning.

Granskning skall i regel genomföras så att stödtagaren eller dennas representant bereds möjlighet att närvara vid granskningen.

Granskningen skall verkställas på ett sådant sätt att det på grundval av granskningen kan konstateras om det har funnits förutsättningar för beviljande och utbetalning av stödet samt om villkoren i stödbeslutet har iakttagits.

Ytterligare skall granskningen omfatta såväl en revision av stödtagarens bokföring och övriga dokument som vid behov en granskning av stödtagarens datasystem på ett sådant sätt och i den utsträckning att det kan säkerställas att stödet används på behörigt sätt.

Vid övervakning av ett delfinansierat stöd skall granskningen omfatta allt som gemenskapens lagstiftning och bestämmelser om övervakning förutsätter att skall granskas för gemenskapsstödens del. Vid övervakning av nationella stöd skall samma principer iakttas i tillämpliga delar.

Över utförd granskning skall ett protokoll upprättas utan dröjsmål.

Granskningen, de granskade detaljerna, granskningsmetoden och väsentliga iakttagelser som gjorts i samband med granskningen skall med tillräcklig noggrannhet specificeras i övervakningsprotokollet.

Övervakningsprotokollet skall undertecknas av den som utfört granskningen. Stödtagaren eller dennas representant skall beredas möjlighet att uttala sin uppfattning om granskningen och få den antecknad i eller bilagd till protokollet. Stödtagaren skall få en kopia av protokollet som får sändas per post som vanligt brev.

Övervakningsprotokollet skall utan dröjsmål sändas till den myndighet som ansvarar för stödsystemet samt till den myndighet eller det organ som ansvarat för beviljandet och utbetalningen av stödet i fråga.

Vederbörande myndighet eller organ skall kontrollera om de i övervakningsprotokollet antecknade iakttagelserna ger anledning till fortsatta åtgärder, samt vid behov vidta de åtgärder som krävs.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2001.

I fråga om lån och bidrag som beviljats samt rättsförhållanden som uppkommit innan denna förordning har trätt i kraft iakttas i fråga om annat än procedurerna de bestämmelser och avtalsvillkor som gäller när förordningen träder i kraft.