645/2000

En jordbrukare som 1996, 1997, 1998 eller 1999 har ingått en förbindelse som gäller kompensationsbidrag kan fram till förbindelseperiodens utgång fortsätta i enlighet med de villkor som anges i den ingångna förbindelsen. I sådana fall skall jordbrukaren fylla i och återsända utöver de andra blanketterna för ansökan om arealstöd också blankett nr 157, som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt.

Om ändringar inträffar i den åkerareal som jordbrukaren besitter, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om ändringarna årligen. Med ändring avses också att ett stödberättigande skifte varaktigt tas ur odling.

Ett skifte som har uppgetts vara åker som varaktigt inte odlas godkänns inte som stödberättigande. Som åker som varaktigt inte odlas betraktas åkerskiften som inte enligt 3 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) kan anses vara åker som tillfälligt inte odlas eller åkerskiften som inte har lagts i träda på det sätt som bestäms i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, nedan förordningen om jordbruksgrödor. Om ett skifte som har uppgetts vara åker som varaktigt inte odlas börjar odlas senare, kan ansökan om att det skall vara stödberättigande göras under året i fråga, om det fastställda anslaget i statsbudgeten det medger. Om ett skifte som har uppgetts vara stödberättigande under senare år uppges vara åker som varaktigt inte odlas eller om det vid övervakningen konstateras vara sådan åker, är det fråga om minskning av den areal som förbindelsen omfattar i enlighet med 48 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket.

Om besittningen av åker som omfattas av en sådan förbindelse att inte odla som avses i 10 § 2 mom. statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket övergår från en person som har ingått förbindelsen att inte odla till en sådan jordbrukare som börjar odla området, kan jordbrukaren i fråga uppge åkern som stödberättigande, och stöd kan betalas för den.

Sådana stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växtföljden innehas av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i minimiarealen för den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet. I detta fall skall jordbrukaren separat ansöka skriftligen om byte av skiftena hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Landsbygdsnäringsmyndigheten beslutar om bytets godtagbarhet. Kompensationsbidraget betalas till den som odlar det stödberättigande skiftet.

Om villkoret beträffande minimiarealen, frånsett det fall som nämns i 1 mom., inte längre uppfylls upphör förbindelsen, vilket kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs jämte ränta för hela förbindelsetiden.

Stöd betalas inte om skörd inte bärgas. Stöd kan emellertid betalas för sådana växter som under det första odlingsåret inte ger skörd, exempelvis kummin, jordgubbar, rörflen, bärbuskar, fruktträd eller andra fleråriga trädgårdsväxter på friland. För sådana fleråriga växter som inte gror eller inte bildar något ovanjordiskt växtbestånd under såningsåret kan stöd första gången betalas det år då ett växtbestånd har uppkommit på markytan.

Det krav på bärgning av skörd som ingår i normal god jordbrukarsed uppfylls inte om vall slås och lämnas på marken, utan skörden skall bärgas eller området användas som betesmark. Kompostering av vall betraktas inte heller som tillräcklig odling, ifall det inte är fråga om gröngödsling som motsvarar förutsättningarna i 6 § 4 mom. Åker som inte har bärgats på grund av en skördeskada som har anmälts skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet anses utgöra odlad åker.

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan det anses att skiftet berättigar till kompensationsbidrag, och ingen omsådd förutsätts, om det vid övervakningen kan konstateras att skiftet odlas enligt normal god jordbrukarsed. Uppfyllandet av kravet på bärgning av skörd i samband med kompensationsbidrag förutsätter i detta fall dessutom att skörd kan bärgas på största delen av skiftet. Om det inte är möjligt att konstatera att kravet på normal god jordbrukarsed uppfylls eller om skörd inte alls kan bärgas på största delen av jordbruksskiftet på grund av utvintringsskador, kan stöd inte betalas för skiftet, om det inte besås på nytt på våren.

Om stöd har sökts för ett åkerskifte där växter som lämpar sig för honungsproduktion, exempelvis facelia och rödklöver, växer och det i omedelbar närhet av åkerskiftet finns ett sådant antal bisamhällen tillhöriga den jordbrukare som ansöker om stöd att honungsproduktionen utgör en ekonomiskt betydande näring för denne, kan det anses att förutsättningarna för bärgning av skörd finns och stöd kan betalas, om de övriga förutsättningarna för stöd finns.

Normal god jordbrukarsed förutsätter att minst 15 000 plantor av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär odlas per hektar. Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst 11 000 plantor per hektar. I fråga om växter som har planterats efter den 30 juni skall den slutliga förutsatta planttätheten då uppnås under den vegetationsperiod som följer efter planteringsåret.

Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av amerikanskt blåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Planttäthetskraven för år 2000 tillämpas inte på växtbestånd som har anlagts före år 2000, men växtbestånden bör motsvara kännetecknen för yrkesmässig odling.

Betalningen av stöd förutsätter att plantering eller sådd av sådana växter för övrig användning som anges på jordbruksskiftesblankett nr 102B företas senast den 30 juni. Med avvikelse från vad som sägs ovan kan stöd betalas för i 33 § jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet (646/2000) avsedda trädgårdsväxter i grupp 1 som sås därefter och ger skörd under året i fråga, om en förfrukt, exempelvis rajgräs, sås på skiftet senast den 30 juni. Om ingen förfrukt sås, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om detta. Då betalas inte kompensationsbidrag för skiftet i fråga.

Den sista såningsdagen för skiften som har uppgetts vara foderareal eller stödareal för jordbruksgrödor (C) bestäms enligt villkoren för stödet för jordbruksgrödor.

Enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket kan kompensationsbidrag betalas för åkerareal som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor. Om jordbrukaren har lagt i träda en areal som överstiger den maximiareal för träda som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, kan kompensationsbidrag inte beviljas för den överskjutande delen. Den överskjutande delen skall antecknas som åker som tillfälligt inte odlas.

Kompensationsbidrag kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas på hösten utan utnyttjas för gödsling av följande års gröda. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Sådana växtföljder är exempelvis odling av vicker som gröngödsling vid ekologisk odling samt växelbruk av potatis och klöver. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvallar skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. De frömängder som har åtgått skall uppges på blanketten för ansökan om stöd eller framgå av lägenhetens skiftesvisa anteckningar. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges vara gröngödslingsareal kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. Samma areal kan inte uppges som gröngödslingsareal två år i följd, frånsett de fall där arealen i fråga under det första året uppges som träda enligt systemet med stöd för jordbruksgrödor. I detta fall skall den kvävefixerande växten vara en trädesväxt som är förenlig med stödet för jordbruksgrödor.

När mer än tre meter breda skyddsremsor eller dikesrenor har anlagts på lägenheten och ett separat jordbruksskifte har bildats av dem kan kompensationsbidrag betalas för dem, om de har skötts på det sätt som avses i del C i bilaga 1 till jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet.

Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om det på vändtegen finns både en skyddsremsa eller dikesrena och ett område som är obesått av odlingstekniska skäl, får dessas sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Om området på vändtegen är bredare än tre meter, skall det avskiljas till ett separat jordbruksskifte. På ett område på vändtegen som avskiljs till ett separat jordbruksskifte kan exempelvis vall odlas, varvid kompensationsbidrag beviljas. Bärgning av skörd förutsätts inte i fråga om vall som odlas på ett sådant vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl och avses här. Växtbeståndet skall emellertid slås eller skötas på något annat sätt för att kompensationsbidrag skall kunna betalas för det.

Ansökan om överföring av en förbindelse som gäller kompensationsbidrag skall göras på blankett nr 160 som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt.

Som sådant frånträdande av förbindelse som avses i 43 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket anses inte en situation där en jordbrukare som har ingått en förbindelse säljer eller arrenderar ut hela sin lägenhet till en jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller kompensationsbidrag. Sådan försäljning eller utarrendering kan ske också innan tre år har förflutit sedan förbindelsen inleddes. I ett sådant fall anses förbindelsen ha förfallit, och utbetalt stöd återkrävs inte.

Jordbrukaren skall årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna in till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga de uppgifter och utredningar som förutsätts i EG-lagstiftningen och separat genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om det utgående från övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit förbindelsevillkoren eller att fel förekommer i de arealer som har uppgetts i ansökan, kan stödet till jordbrukaren minskas på det sätt som bestäms särskilt.

Stödet kan återkrävas helt eller delvis hos stödtagaren, om jordbrukaren har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, om stöd har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, om jordbrukaren inte iakttar förbindelsevillkoren, om jordbrukaren frånträder en förbindelse som han har ingått eller om ägande- eller besittningsrätten till lägenheten övergår och övertagaren inte inom tio arbetsdagar ingår någon förbindelse att iaktta villkoren för kompensationsbidrag.

Denna förordning träder i kraft den 5 juli 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.