Lag om ändring av lagen om studiestöd
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
- Original publication
- Booklet 7/2000 (Published 27.1.2000)
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 21 januari 1994 om studiestöd ( 65/1994 ) 5 § 2 mom., 7 § 1 mom., 11 § 1 mom., 14 och 20 §, 22 § 2 mom. och 25 a § 1 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 7 § 1 mom. och 25 a § 1 mom. i lag 457/1997, 11 § 1 mom. i lag 1117/1997, 14 § delvis ändrad i lag 940/1995, 20 § i lag 49/1997 och 22 § 2 mom. i nämnda lag 940/1995, samt
fogas till 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 940/1995, 49/1997 och 1117/1997, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2―5 mom. blir 3―6 mom., till lagen nya 14 a och 19 a § och till 25 a §, sådan den lyder i nämnda lag 457/1997, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., som följer:
5 §Allmänna villkor för beviljande av studiestöd
När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och föräldrarnas inkomster samt när bostadstillägg beviljas sökandens makes inkomster så som bestäms i denna lag.
7 §Tidsbegränsningar
Studiestöd beviljas för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. Studier som omfattar minst åtta veckor i en följd berättigar till två månaders studiestöd.
11 §Studiepenningens belopp
Om inte något annat följer av 17―22 § är studiepenningen per månad
för en studerande som bor hos sin förälder 230 mark i högskolor och 130 mark i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 630 mark i högskolor och 380 mark i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år,
för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 750 mark i högskolor och 500 mark i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, samt
för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 1 540 mark i högskolor och 1 270 mark i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år eller är gift eller underhållsskyldig.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, beviljas studiepenning till samma belopp som till en studerande som bor hos sin förälder.
14 §Bostadstillägg
Studerande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad har rätt till bostadstillägg. Berättigad till bostadstillägg är dock inte en studerande som
bor hos sin förälder,
delar bostad med sitt eget eller sin makes barn,
bor i en bostad som ägs av maken, eller
skulle ha rätt till en avgiftsfri plats i elevhem, om det inte finns synnerligen vägande skäl för att den studerande inte kan ta emot platsen.
Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, kan en studerande dock beviljas bostadstillägg för boendekostnaderna för en sådan bostad som hyrts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad.
Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar i Finland. Den som studerar utomlands har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten.
14 a §Bostadstilläggets belopp
Bostadstillägget är 80 procent av månadshyran, bruksvederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendekostnader av fast storlek enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet. När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger 1 275 mark. En studerandes andel av boendekostnaderna fås genom att boendekostnaderna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl.
Om en studerande bor i en bostad som han hyr av sin förälder eller som hans förälder äger, är bostadstillägget högst 350 mark i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter är 350 mark i månaden, om den studerande bor i läroanstaltens elevhem.
Bostadstillägget för den som studerar utomlands är 1 075 mark i månaden. Undervisningsministeriet kan bestämma att bostadstillägget för den som studerar utomlands är mindre än detta, om hyresnivån i studielandet är låg.
Bostadstillägg betalas inte, om boendekostnaderna understiger 200 mark i månaden.
19 a §Beaktande av make när bostadstillägg beviljas
En studerande har rätt till bostadstillägg till fullt belopp om makens nettoförvärvsoch nettokapitalinkomster enligt 30 § inkomstskattelagen är högst 90 000 mark per år. Bostadstillägget minskas med 10 procent för varje helt belopp av 4 000 mark som överskrider inkomstgränsen.
Om makarna inte bor i samma bostad beaktas dock inte makens inkomster.
20 §Beaktande av vissa förmåner
Om en studerande från läroanstalten eller på grund av studierna eller arbete som utförs i samband med dem får lön, dagpenning eller ett stipendium avsett för att trygga utkomsten eller annat ekonomiskt stöd som motsvarar studiepenning, kan studiepenningen sänkas eller ansökan om studiepenning avslås så som undervisningsministeriet bestämmer.
22 §Skattepliktiga inkomster
De i 11 och 19 § nämnda inkomsterna för den sökandes föräldrar och de i 19 a § nämnda inkomsterna för hans eller hennes make beaktas enligt den senast verkställda statsbeskattningen från början av året efter det då beskattningen slutförts. Sådana inkomster som föräldrarna och maken fått utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Inkomster som fåtts utomlands beaktas till bruttobelopp för tiden före ansökan om studiestöd. Om föräldrarnas eller makens ekonomiska situation väsentligt förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas när stöd beviljas. Genom förordning bestäms vad som avses med väsentlig förändring och hur inkomster som fåtts utomlands skall utredas.
25 a §Justering av studiestödet utan ansökan
Studiepenningen och bostadstillägget justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiepenningen eller bostadstillägget har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas eller för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning.
Bostadstillägget för andra som får bostadstillägg än de som nämns i 2 mom. justeras när minst två år har gått sedan bostadstillägget började löpa eller sedan föregående justering. Om den som får bostadstillägg inte på uppmaning av folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden lämnar de uppgif- ter som behövs för justering av bostadstillägget, dras bostadstillägget in vid ingången av mars eller november närmast efter den ovan nämnda tvåårsperioden. Folkpensionsanstalten ger närmare anvisningar om justeringsförfarandet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000. Lagens 20 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2000. Lagens 25 a § tillämpas från den 1 mars 2000.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 73/1999
KuUB 8/1999
RSv 109/1999
Helsingfors den 21 januari 2000
Republikens President MARTTI AHTISAARIUndervisningsminister Maija Rask