Finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader

Type of statute: Förordning
Date of Issue: 20.12.2000
Updated statute: 1155/2000
Original publication: Booklet 163/2000 (Published 27.12.2000)

Text of original statute

Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.

I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 24 § 1 mom. förmögenhetsskattelagen den 30 december 1992 (1537/1992:

Allmänna bestämmelser

1 §

Vid bestämmandet av byggnaders återanskaffningsvärden används följande medelvärden per kvadratmeter och kubikmeter. Avviker byggnads byggnadsstandard väsentligt från den genomsnittliga byggnadsstandarden, skall dessa värden enligt prövning höjas eller sänkas, dock med högst 30 procent.

2 §

Med byggnadens areal avses i detta beslut den areal i vilken inräknats arealerna enligt yttre mått av samtliga våningar, källare och värmeisolerade vindsrum. I arealen inräknas inte balkonger, utrymmen under skyddstak eller utrymmen där den fria höjden understiger 160 cm.

3 §

Arealerna av kontors-, social-, lager och parkeringsutrymmen beräknas enligt inre mått. Arealen av hisstrumma beräknas genom att arealen av hisstrummans botten multipliceras med det antal våningar som hisstrumman genomlöper. I byggnadens volym inräknas både varma och kalla utrymmen beräknade enligt yttre mått. Byggnadens genomsnittliga våningshöjd erhålls genom att volymen divideras med arealen. Vid bestämmandet av återanskaffningsvärdena beaktas endast fulla kvadrat- eller kubikmeter.

Bostadsbyggnader

4 §

Med småhus avses egnahemshus, parhus eller radhus, där ingången till bostadslägenheterna i allmänhet har ordnats direkt från marknivå utan särskild trappuppgång.

5 §

Grundvärdet av arealen i småhus är 2 590 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av arealen 2 070 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig under åren 1960―1969, är grundvärdet av arealen 2 340 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar:

om byggnadens areal är:

― över 60 m ² men högst 120 m ² från grundvärdet avdrages 4,42 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (60 m ² ),

― över 120 m ² , nedsättning från grundvärdet är 265 mk/m ² ,

om byggnaden saknar:

― attenledning och avlopp, är nedsättningen 167 mk/m ² ,

― centralvärme, är nedsättningen 189 mk/m ² ,

― elektricitet, är nedsättningen 100 mk/m ² .

6 §

Då ytorna i byggnadens källarutrymmen inte är slutligt behandlade och dessa utrymmen huvudsakligen används såsom lager, används för källaren som arealens värde 889 mk/m ² .

7 §

Med bostadshöghus avses bostadsbyggnad som omfattar minst två våningar och flera bostadslägenheter med särskilda ovanpå varandra belägna bostäder.

8 §

Grundvärdet av arealen i bostadshöghus är 2 590 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av arealen 2 070 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar. som följer:

byggnaden har hiss, är tilläggsvärdet 110 mk/m ² ,

om byggnadens areal per lägenhet är över 80 m ² men högst 120 m ² från grundvärdet avdrages 6,66 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (80 m ² )

― om över 120 m ² , är nedsättningen 266 mk/m ² .

om byggnadens våningsantal källaren medräknad är 3 våningar, är tilläggsvärdet 135 mk/m ² ,

― 4 våningar, är tilläggsvärdet 67 mk/m ² ,

― 5 våningar, är tilläggsvärdet 0,

― 6 våningar, är nedsättningen 67 mk/m ² ,

― 7 våningar, är nedsättningen 135 mk/m ² ,

― 8 våningar eller flera, är nedsättningen 202 mk/m ² .

9 §

Med fritidsbostad avses byggnad som är avsedd att användas i huvudsak för fritidsbruk, såsom sommarstuga.

10 §

Grundvärdet av arealen i fritidsbostad är 2 070 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar:

om byggnadens areal är över 10 m ² men högst 70 m ² , från grundvärdet avdrages 13,52 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (10 m ² ),

― om över 70 m ² , är nedsättningen 811 mk/m ² ,

om byggnaden är vinterbonad är tilläggsvärdet 173 mk/m ²

om byggnaden har veranda, är tilläggsvärde per verandakvadratmeter 345 mk.

11 §

Om byggnaden har elektricitet, höjs dess värde med 1 380 mk ökat med 30 mk för varje arealkvadratmeter.

Byggnadens värde höjs, om byggnaden har:

― avlopp 2 070 mk,

― vattenledning 2 590 mk,

― WC 3 430 mk,

― bastu 3 430 mk.

12 §

Bostadsbyggnad som till storlek, användningssätt eller byggnads- eller utrustningsstandard väsentligt avviker från sedvanlig fritidsbostad avses såsom småhus.

13 §

Med ekonomi- och garagebyggnad avses särskild bastubyggnad samt särskild ekonomi- och garagebyggnad.

Om ekonomi- och garagebyggnad är värmeisolerad samt även i övrigt till sin konstruktion representerar byggnad avsedd för långvarigt bruk, är värdet 1 690 mk/m ² .

Värdet av oisolerad ekonomi- eller garagebyggnad med lätt stomme är 880 mk/m ² . Har en sådan byggnad blivit färdig före år 1970, är dess värde 690 mk/m ² .

Kontorsbyggnader

14 §

Med kontorsbyggnad avses byggnad vars utrymmen i huvudsak är byggda att användas som kontorsutrymmen eller som i huvudsak används som kontor.

15 §

Grundvärdet av arealen i kontorsbyggnad är 3 590 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar:

om byggnadens genomsnittliga våningshöjd är över 3,2 m, men högst 3,5 m, grundvärdet ökas med 74 mk för varje 5 cm som överstiger den nedre gränsen (3,2 m)

― om över 3,5 m är tilläggsvärdet 444 mk/m ² ,

byggnadens form:

― om samtliga våningar i byggnaden är till sin grundform likadana rektanglar och bottenvåningen har endast smärre indragningar eller utbyggnader, är nedsättningen 369 mk/m ² ,

― är byggnaden till sin form relativt enkel rektangel- eller L-formad, men en del av byggnaden är upphöjd på pelare eller de nedersta våningarna är butiks eller parkeringsvåningar som är större än de egentliga kontorsvåningarna, är nedsättningen 0,

― avviker byggnaden till sin form från det sedvanliga, dess grundform är H-, T- eller U-formad eller bottenvåningen är mer än två gånger större än övriga våningar, är tilläggsvärdet 189 mk/m ² .

lager- och parkeringsutrymmen:

― den sammanlagda arealen av lager och parkeringsutrymmen utgör mer än 20 % av byggnadens areal, är nedsättningen 224 mk/m ² ,

― utgör den sammanlagda arealen av lager och parkeringsutrymmen minst 5 % men mindre än 20 % av byggnadens areal, är nedsättningen 0,

― om mindre än 5 % av byggnadens areal utgörs av lager- och parkeringsutrymmen, är tilläggsvärdet 148 mk/m ²

hissar:

― finns i byggnaden inte hiss eller hisstrummornas sammanlagda areal utgör högst 0,5 % av byggnadens areal, är nesättningen 291 mk/m ² ,

― utgör hisstrummornas sammanlagda areal över 0,5 % och högst 1 % av byggnadens areal, är nedsättningen 0,

― överstiger hisstrummornas sammanlagda areal 1 % av byggnadens areal, är tilläggsvärdet 448 mk/m ² .

luftkonditionering:

― finns i byggnaden inte maskinell luftkonditionering eller endast maskinell insugning eller utblåsning av luft, är nedsättningen 291 mk/m ² ,

― finns i byggnaden maskinell insugning och utblåsning av luft, är nedsättningen 0,

― om utöver ovanstående kan luftkonditioneringen i rummen regleras särskilt och luften behandlas i avsevärd grad till exempel genom fuktning eller avkylning, är tilläggsvärdet 369 mk/m ² .

Butiksbyggnader

16 §

Med butiksbyggnad avses byggnad i vilken huvudsakligen ingår butiksutrymmen.

17 §

Grundvärdet av volymen i butiksbyggnad är 1 110 mk/m ³ .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar:

är byggnadens volym över 700 m ³ men högst 2 500 m ³ från grundvärdet avdrages 13,52 mk för varje 100 m ³ varmed den nedre gränsen (700 m ³ ) överskrides,

― om över 2 500 m ³ , men högst 10 000 m ³ från grundvärdet avdrages 13,52 mk för varje 100 m ³ som överstiger 700 m ³ upp till 2 500 m ³ och 1,75 mk för varje 100 m ³ som överstiger 2 500 m ³ ,

― om över 10 000 m ³ , är nedsättningen 374 mk/m ³ ,

om källarens och annorstädes än i källaren belägna lagerutrymmens andel av byggnadens areal är över 20 % men högst 40 % från grundvärdet, avdrages 5,67 mk för varje procentenhet som överstiger den nedre gränsen (20 %),

― om över 40 %, är nedsättningen 113 mk/m ³ ,

om byggnadens genomsnittliga våningshöjd är minst 3 m men högst 6,2 m från grundvärdet avdrages 8,94 mk för varje 10 cm varmed den nedre gränsen (3 m) överskrides,

― om över 6,2 m, är nedsättningen 286 mk/m ³ ,

om byggnaden har minst tre våningar, källaren medräknad är tilläggsvärdet 88 mk/m ³ .

Är butiksbyggnadens bärande struktur av trä och är byggnadens volym under 2 000 m ³ och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av volymen 860 mk/m ³ . Sådan byggnads grundvärde justeras inte med i 2 mom. 1 punkten avsedda nedsättningar som beräknas på grundval av volymen.

Industribyggnader

18 §

Med industribyggnad avses produktions- och lagerbyggnad för industriändamål samt därmed jämförbar byggnad, såsom reparationsverkstad, servicestation, målarverkstad, verkstad, småindustribyggnad, bageri och kvarn.

19 §

Grundvärdet av volymen i industribyggnad är 432 mk/m ³ .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar:

om byggnadens genomsnittliga våningshöjd är över 3,8 m men högst 5,8 m från grundvärdet avdrages 22,00 mk för varje 0,5 m varmed den nedre gränsen (3,8 m) överskrides,

― om över 5,8 m men högst 8,8 m från grundvärdet avdrages 22,00 mk för varje 0,5 m varmed 3,8 m överskrids upp till 5,8 m och 11,00 mk för varje 0,5 m varmed 5,8 m överskrides,

― om över 8,8 m är nedsättningen 154 mk/m ³ ,

uppvärmning och vattenledning i enlighet med vad som närmast motsvarar byggnadens egenskaper:

― är byggnaden en i huvudsak inte uppvärmd lagerbyggnad utan social- eller kontorsutrymmen, är nedsättningen 123 mk/m ³ ,

― finns i byggnaden ringa antal vattenposter, social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens areal och byggnaden är i huvudsak icke uppvärmd, är nedsättningen 78 mk/m ³ ,

― är byggnaden i huvudsak industriutrymme av hallkaraktär, som i allmänhet inte värms upp över 18°C, samt social- och kontorsutrymmena utgör över 3 % men mindre än 15 % av byggnadens areal är nedsättningen 0

― överstiger temperaturen i byggnadens produktionsutrymmen i allmänhet 18°C, social- och kontorsutrymmena utgör minst 15 % av byggnadens areal eller mer än 30 % av byggnadens areal utgörs av s.k. våtutrymmen och i byggnaden finns automatiskt brandsläckningssystem, är tilläggsvärdet 76 mk/m ³ ,

luftkonditionering och belysning i enlighet med vad som närmast motsvarar byggnadens egenskaper:

― finns i byggnaden inte maskinell luftkonditionering, i arbetsutrymmena finns endast allmän belysning och social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens areal, är nedsättningen 78 mk/m ³ ,

― finns i byggnaden maskinell insugning eller utblåsning av luft, belysningen är i huvudsak allmän belysning och social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt mer än 3 % men mindre än 15 % av byggnadens areal, är nedsättningen 0,

― finns i byggnaden maskinell såväl insugning som utblåsning av luft, gott om punktbelysning vid arbetsställena, social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt minst 15 % av byggnadens areal och i byggnaden finns automatiskt brandalarmsystem, är tilläggsvärdet 76 mk/m ³ ,

har byggnaden minst tre våningar är tilläggsvärdet 67 mk/m ³ .

om volymen i en byggnad med minst tre våningar är över 5 000 m ³ men högst 10 000 m ³ avdrages från dess grundvärde 13,50 mk för varje 1 000 m ³ varmed den nedre gränsen (5 000 m ³ ) överskrides över 10 000 m ³ ,

― om över 10 000 m ³ , är nedsättningen 67 mk/m ³ .

Övriga byggnader och konstruktioner

20 §

För värdering av annan byggnad än sådan som hör till ovan uppräknade grupper används värderingsgrunderna för närmast tillämplig byggnad. Har byggnad flera användningsändamål, beräknas återanskaffningsvärdet enligt den punkt som gäller det huvudsakliga användningsändamålet. Används dock en betydande del av byggnaden för annat ändamål än det huvudsakliga användningsändamålet, kan byggnadens delar värderas särskilt.

21 §

Är byggnad av sådant slag, att på den inte alls kan tillämpas värderingsgrunderna ovan i 4―19 § eller är det fråga om konstruktion, anses som återanskaffningsvärdet av sådan byggnad eller konstruktion 70 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande byggnad eller konstruktion.

För offentliga byggnader och andra byggnader i allmänt bruk används dock som det återanskaffningsvärde som avses i 1 mom., om värdet inte tidigare fastställts för dem med tanke på förmögenhetsbeskattningen, följande enligt 70 % räknade genomsnittliga byggnadskostnader per kvadratmeter eller kubikmeter:

byggnader inom vårdbranschen:

― centralsjukhus 5 380 mk/m ² ,

― kretssjukhus 4 330 mk/m ² ,

― hälsovårdscentraler och lokala sjukhus 4 010 mk/m ² ,

― kommunalhem och ålderdomshem, kuranstalter, vård- och rehabiliteringsanstalter, sådana servicecentraler som omfattar både servicehus och bostäder samt barnhem och skolhem 3 520 mk/m ² ,

― fängelser 925 mk/m ³ .

samlingsbyggnader:

― teatrar, koncert- och kongressbyggnader 4 570 mk/m ² . Med teaterbyggnad avses en byggnad vars utrymmen i huvudsak är byggda att användas som scen- och salongsutrymmen. I byggnaden finns också hall-, köks-, café- och socialutrymmen. Med teaterbyggnader likställs koncert- och kongressbyggnader.

― biblioteksbyggnader och arkiv 3 450 mk/m ² . Med biblioteksbyggnad avses en byggnad i vilken den största delen av utrymmena upptas av en bibliotekssal. I byggnaden kan också finnas utställnings-, kontors-, lager- och socialutrymmen. Arkiv likställs med biblioteksbyggnader.

― museer och konstgallerier 3 210 mk/m ² . Med musei- eller konstgalleribyggnad avses en byggnad i vilken det huvudsakligen finns utställningslokaler och lager samt i vilken det kan finnas kontors-, skydds- och bostadsutrymmen,

― församlingshus 4 010 mk/m ² . Med församlingshus avses församlingsbyggnader som i huvudsak är byggda för att användas som samlings- och klubbrum. I byggnaden finns klubb-, samlings-, kontors-, lager-, social-, köks- och bostadsutrymmen,

― ungdomshus 3 640 mk/m ² . Utrymmena i en ungdomshusbyggnad är huvudsakligen byggda för att användas som allaktivitetslokaler. I byggnaden kan också finnas café-, köks- och socialutrymmen.

― moderna kyrkobyggnader 5 800 mk/m ² . I en kyrkobyggnad finns kyrko- och församlingssalar samt klubb-, köks-, kontors-, skydds- och bostadsutrymmen,

― träkyrkor och före år 1950 byggda stenkyrkor 1 010 mk/m ³ ,

― allaktivitets- och idrottshus 3 520 mk/m ² . Utrymmena i idrottshusen består till största delen av motions- och konditionssalar. Dessutom finns i byggnaderna kontors-, samlings-, lager-, köks-, café-, tvätt- och omklädningsutrymmen,

― stadion- och läktarbyggnader 3 440 mk/m ² . Med läktarbyggnad avses en byggnad i vilken det också finns tvätt-, omklädnings-, vistelse- och hallutrymmen.

undervisningsbyggnader:

― grundskole- och gymnasiebyggnader 3 890 mk/m ² ,

― yrkesskolor och andra yrkesläroanstalter samt kurscentraler 3 640 mk/m ² ,

― högskolor, universitet och forskningsanstalter 4 010 mk/m ² .

byggnader för trafik och andra byggnader:

― buss-, järnvägs-, flygstations- och hamnterminaler 4 180 mk/m ² . Gamla stationsbyggnader av trä likställs med småhus.

― moderna terminalbyggnader som överstiger 10 000 brutto-m ² 5 920 mk/m ² ,

― telekommunikationsbyggnader 2 530 mk/m ² . Telekommunikationsbyggnader är t.ex. telefon-, länk- och telestationsbyggnader. Utöver utrymmen för anläggningar kan i byggnaden finnas bostads-, kontors- och lagerutrymmen.

― kasernbyggnader 2 700 mk/m ² . Om en kasernbyggnad är byggd av trä, är dess värde 2 170 mk/m ² .

― brandstationsbyggnader 3 440 mk/m ² . Om en brandstationsbyggnad är byggd av trä, är dess värde 3 080 mk/m ² .

― vattentorn över 750 m ³ vatten 2 310 mk/m ³ vatten och under 750 m ³ vatten 3 080 mk/m ³ vatten.

De genomsnittliga byggnadskostnaderna för vattentorn innefattar inte byggnadskostnaderna för eventuella andra utrymmen i vattentornet eller för hissar.

Ikraftträdande

22 §

Denna förordning träder i kraft den 28 december 2000. Det tillämpas vid beskattningen för år 2000.

Helsingfors den 20 december 2000

Minister Suvi-Anne SiimesKonsultativ tjänsteman Matti Halén